Senaste kommentarerna i forumet

Tror att det värsta abstinenssymtomen gått förbi nu. Ingen skakighet eller yrsel idag. Däremot är jag tvärförkyld och har knappt någon röst kvar. Jobbar på att komma i säng före 00:00 och upp vid 9. Går sådär, vaknar helt slut. Tar typ en timme innan jag är människa igen. Struktur Hade velat träna men det går ju inte nu när jag är sjuk. Motivationen är väl 80-90% fortfarande, är inte jätte svårt att vara nykter när mannen är hemma. Är lite orolig det blir när han går tillbaka från sin semester igen med hur jag kommer funka, vilka tankar som kommer komma och om jag kommer handla impulsivt. Det återstår att se. Sjukt skönt att inte vara skakig i händerna. Ingen nämnvärd ångest i dag än så länge. Skönt.
Nu blir det 2 timmars plugg för dagen.

Mvh Studenten.

Fick en tankeställare där. Tack Zorro. ?

Mvh studenten

Rätt tänkt! Kan jag kan du! Lovar! :-)
Haha, jo, studenten, just nu både är och känner jag mig ful! :-) Men det ska med tiden ändras!
Angående champagnen... inte var det väl den som gav dig så fina minnen? En vacker dag, med värmen från solen och kärlek från nära och kära. Är inte DET dina minnen? Flaskan innehåller ju ändå bara skadlig vätska! :-)
/Z

Idag var mannen på systemet och handlade till nyår. Vi ska som bestämt över till andra under kvällen och det kommer bjudas på både det ena och det andra. Han hade köpt alkoholfria öl och cider till mig och honom.
Samt en alkoholfri champange.

Sen visade han även upp två flaskor champange (med A) som vi ska ge värdparet. Grejen var den att den ena flaska sket jag i, men när han har upp "vårt" bröllopschampang så blev jag så ledsen. Det är ju vårt. Vår brudskål. jag kanske överreagerar. Men minnen över vår vackra dag sköljer över mig. Hur fint det var, hurrarropen och den fina skålen med just denna champagne. Hur jag kände just i den stunden, värmen från solen och så mycket mycket kärlek från nära och kära. Och han min man vid min sida, så vacker.

Jag förklarade lite snabbt att det känns ledsamt för mig att de ska skåla i vår bröllooschampange när jag inte kan vara med. Han sa att han skulle hälla ut den, men jag protesterar. Inte kan man hälla ut den fina. Kommer ändå inte öppna den oavsett hur mycket jag egentligen hade velat öppna den om jag är själv, för den betyder för mycket. Den är en hard limit.

Mvh studenten.

Tack snälla för era kloka ord. Kan ni kan fan jag oxå. Z jag betvivlar starkt att du är ful på utsidan, jag vet hur det känns med 6kg på en månad. Oftast är det bara vätskevikt ;) man kan ju hoppas...

Poppy50. Åh vad härligt med löpning! Vad glad jag blir att du har vågat dig ut. Jag älskar oxå löpning, tanken var att springa halvmaran (som var) men av olika skäl slutade det med att jag satt på puben och drack vin medans mannen sprang den själv.
Vågar inte ens tänka på alla pengar som försvunnit alla månader på alkohol. Inte konstigt att man går back med både studiebidrag och extrajobb.

Tack igen att ni svarade i min tråd. Jag värdesätter er.

Mvh studenten.
PS. Ni är grymma.

Hej alla., hej Studenten. dagarna går vad man än gör, dricker vin, inte dricker vin.

en sak jag tänker på att jag borde spara minst ca 2000kr varje månad på att sluta. oxå en bra ide imitt fall. DUMT att bara kasta bort pengar istället för att satsa på nåt jag vill ha.
Jag tar en dag i taget försäker påminna mej, idag är jag nykter idag har jag kraften att säga nej. jag mår bra. jag var ute och joggade igår morse vilket jag saknat i ett år.
svårt att ut och jogga när man vill dricka vin eller är bakis.
och drickande gör man blir slöare, deppig i mitt fall.

en paradox att ut och springa när det vintern är i värsta kylan men sånt gillar jag, göra nåt som andra inte skulle göra. Det var skitkallt men jag vet jag blir allt lagom varm efter fem minuter.

Jag blir ful av A, spec när man är över 40.rynkigare, slöare, fetare. Jag kan bättre.

så kämpa på. lev på en dag i taget.
och vilken grej att du har en samtalsperson.

dag 5! Stort grattis!
Ja, man mår skit första dagarna och första veckan, men lovar, det BLIR bättre. Härda ut!
Du har ju facit! det blir inte bättre på någon punkt om du dricker nu. Inte ett enda dugg! Jag anser inte att någon människa är ful, för det sitter inte på utsidan. Ja, undantaget mig själv då kanske! :-) Men är man inte nöjd med sitt utseende och vikt, ja då hjälper det att INTE dricka! Det sker förändringar ganska snabbt också om man skippar alkoholen.
Vikten är en viktig motivation för mig. jag har haft en förkärlek för starköl och jag lovar, man blir FET av det. Sista månaden innan jag slutade gick jag upp 6 kilo.
Man får tycka synd om sig. Det är helt ok! man mår skit i början innan kroppen börjar acceptera att man inte fyller på med alkohol. Man mår faktiskt bättre ganska snabbt.
Så härda ut. Tyck synd om dig. Rök! Det kommer finnas tid att sluta med det också. Det kommer att bli bättre och du kommer att må bättre.

Så kämpa vidare. En dag i taget!

/Z

Försöker förstå mig på mig själv nu, vilket kan betyda en massa drabbel för dig (om du läser detta).

Idag har jag vaknat och känt mig sjuk = Tycker synd om mig.
Svullet ansikte = Tycker att jag är ful.
Röker för mycket = Tycker illa om mig själv som människa.
Ligger efter i skolan = Känner mig otillräcklig.

Okej. Hur gör jag nu när jag satt ord på känslan? Kommer alkohol hjälpa mig att bli mindre ful? nej.. inte direkt. Anledningen till att jag gått upp och blivit småfet är pga alkohol. Jag borde ta en längre promenad idag eller gå till gymmet. Hur löser jag min otillräcklighetskänsla? Jag sitter i skolan nu och försöker komma framåt, vilket är skitbra. Jag sitter inte hemma och är apatisk framför soffa, det är framsteg. Tycker synd om mig? Är det synd om mig? ja lite, och det är okej men jag behöver inte ta på mig offerkoftan. Det kunde vara värre och jag har ju inte feber. Det är ju positivt.
Jag tycker illa om mig själv som människa? Den är svår, men jag gör så gott jag kan med det jag har och det är tillräckligt. Jag duger, jag är värdefull.

Hade alkohol hjälpt mig med något av ovanstående punkter? Nej, antagligen inte, eller NEJ det hade det inte. Nu har jag gjort ett val och jag står för konsekvenserna. Det kommer gå. Jag kommer klara detta. Jag kan.

Mvh Studenten.

Vaknade med galen huvudvärk, ansiktet var helt uppsvullet och rösten var rostlig. Kan vara abstinenssymtom, men kan oxå vara förkylning.
Osäker på vilket just nu. Idag har motivationen varit mindre än de andra dagarna. Tanken på att jag kanske inte alls har något problem beblandas med att det hade varit gott med vin. Hade inte mannen varit hemma idag vet jag inte om jag hade gått till systemet eller inte.
Känner mig låg och ledsen/irriterad idag. Inte skakig iaf och mindre ångest än tidigare dagar.
Undrar varför jag dras så mycket till alkoholen, undrar om det bara är psykiskt eller om det oxå är fysiskt. Varför kan inte jag klara av det som många andra, eller döljer de "normala" något oxå? ingen aning.

Nu blir det en timme plugg även idag.
Mvh Studenten.

Hej! Tack för dina värdefulla ord. Jag har smaskat i mig många glas oboy de senaste dagarna. Försöker gå långa promenader, äta gott och dricka annat gott. Det går bra hitintills. Har dock rökt alldeles för mycket, men tar det lite med en klackspark. Det kommer en dag då jag lägger ner den skiten oxå.
Hoppas du mår bra idag och får ett fint nyktert nyår. :)

Mvh studenten

För oss alkoholister triggar vad som helst till drickande. Jag dricker om jag är glad och upprymd, ledsen och trött, hungrig och törstigt, mätt och däst,... För varje problem finns alkoholen som lösning. Men det är ju bara inbillning förstås eller något som våra av alkoholen kapade hjärnor intalar oss. Vissa saker blir betydligt bättre utan alkohol, som sex exempelvis. Att ha roligt kan vara svårare om det innebär att man dansar på borden men prova ifall det är vad du vill göra. För min del tycker jag, numera alltså, att det är ganska lätt att vara på en fest utan att dricka. Efter några glas är det ingen som tänker på det. Men när det blir för mycket fyllesnack eller för sent på kvällen så är det svårt att hänga med. God fortsättning och lycka till på nyårsafton.

Julen har rubbat mitt lugn och min inre frid.
Känner mig lite kass som inte kunde behålla mitt inre lugn utan påverkas av så många och så mycket.
Igår när jag såg den vackra månen vände det i alla fall och nu har jag äntligen lite tid och ro att stanna upp och samla ihop mig själv.

<3

Tack alla kära forumvänner för värmande ord! De känns som en bekräftelse på det jag själv upplevde som ny här: de "långa" berättelserna har betydelse. För min del var särskilt Adde och Berra så oerhört viktiga, särskilt i början. Genom deras berättelser förstod jag att även vuxna "riktiga karlar" (förlåt att jag uttrycker mig fördomsfullt, konventionellt och genustraditionellt) kan bli nyktra - senare förstod jag att det inte handlar om att bli utan att aktivt VÄLJA nykterhet.

Till er kvinnor som lever i relationer med missbrukare - ni är flera aktiva här nu - idag blev jag så glad att se flygcerts inlägg, hennes resa är väl värd att läsa! Från en inledning i tvivel och vankelmod, som så ofta, till ett självständigt liv, med många faser längs vägen. Jag sökte upp hennes tråd https://alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/6486

En blogg jag gärna rekommenderar är Carina Bångs Information och stöd till anhöriga påverkade av en persons missbruk/beroende http://medberoendeinfo.blogspot.com/ Förra året hade hon en liten serie som inleddes i januari, klistrar in även den och rekommenderar fortsättningen http://medberoendeinfo.blogspot.com/2014/01/januari-tema-missbruk-vald-…

Jag såg att flera varit in på Tuvaforum, mycket bra för den som far eller farit illa i en relation http://www.tuvaforum.se/

Och så Al-anon då http://www.al-anon.se/ Gå gärna på möte!

För mig personligen har det här inlägget i Carina B´s blogg från februari 2011 varit ett handtag många, många gånger http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

Gott Slut på 2015 och Gott Nytt År alla kära vänner här! Kom ihåg att det är möjligt att ta makten i sitt liv! / mt

Hej studenten och modigt av dig att söka dig hit :) Ordet alkoholist använder jag endast inför mig själv. Till min omgivning har jag börjat berätta att jag är en person med starkt beroende. Ett stort framsteg för att vara mig. Nu när jag lagt A på hyllan så "festar" jag på skitmat, läsk och snus så det står härliga till, ha ha ha! Första dagarna/veckorna kan vara svajjiga precis som du skriver; skakningar, drömmar och tankar, men det går över. Kropp och psyke måste få tid att läka och ställa om sig. För min del hjälper det att ersätta "A dryckvanan" med någonting annat. Jag håller med vad andra skrivit, se till att du är ohungrig och otörstig för att minska A suget. Försök också att identifiera vilka situationer som triggar suget och gärna varför. Då är det lättare att ge sig själv det man EGENTLIGEN söker och behöver.
Du verkar ha kommit långt i dina insikter om dig själv och bestämt dig för en förändring. Varmt lycka till, vi hörs!

Egna rutiner. En dag i taget. Julen förlöpte lugnt. Med barn och barnbarn. Alla nyktra. Inga toppar inga dalar. Tomten kom. De små barnen blev rädda. Många paket. Mycket mat. Mycket godis. Första julen, som jag är gäst, som vuxen.

Tack Studenten. Ja alkoholist är ett väldigt laddat ord, men det handlar inte om parkbänken, även om jag mycket väl förstår vad du menar. Ingen annan än en själv kan heller avgöra om man är det eller ej. Jag vet bara att JAG är det.
Många, om inte de allra flesta härinne är "vanliga" (Vad nu det är) människor med ett socialt nätverk, vänner, familj och jobb. De flesta av oss har aktiva liv och ett liv med träning och idrott. Jag är alkis, men långt ifrån parkbänken. Den enda jag har släppt in i min värld och mina tankar är min sambo.
Just ordet är väl också rätt ointressant. Det viktiga är att jag (För jag kan bara referera till mig själv) har kommit till insikt om att mitt drickande har nått proportioner som är skadligt för mig.
Du skriver i ditt inlägg att du behöver vara nykter och vill vara nykter. Det är ju DET som är viktigt. Inte vad man kallar det! :-)
Och när det gäller den önskan, så finns jag och många fler beredda att hjälpa och stötta i den mån vi kan.
Att ha styrkan att inse att man behöver förändra sitt liv och att man inte mår bra i sin relation med alkohol är inte på något sätt i världen skamligt. Det är sunt, förståndigt, klokt och väldigt starkt!
/Z

Hej tack för dina tips och råd, jag tar dem till mig. Jag har varit inne och läst din tråd, riktigt bra jobbat!
Alla dina råd tar jag till mig, jag ska försöka stötta andra mer i deras trådar. Det är ju så givande att själv få svar.

Just ordet Alkoholist är svårt, det är något som funnits i bakhuvudet hos mig i många år. Snart ett decennium. Jag vill helst inte sätta en stämpel, men jag vet ju för mig själv att jag har problem. Nu har jag börjat våga släppa in min man i mina djupaste tankar. För det är ju det där Alkoholist, "då sitter man ju på en parkbänk och funkar inte i vardagen". Men vad är skillnaden egentligen på min parkbänk (soffa framför tv:n) och min utåt sett fungerande vardag? Inte långt i från varandra just nu.

Grattis till 6 veckor och två dagar förresten! Riktigt strongt jobbat! Skönt med att A ger dig halva dagen ledigt iallafall. Måste vara jätte skönt.

Mvh
Studenten

Hej Studenten. dag 4. Starkt jobbat!
Funderade på ett par saker i dina inlägg. Att definiera sig som alkoholist är inte enkelt. det var för mig skitjobbigt. Tog lång tid att kunna säja det till mig själv. Att säja det till min omgivning har jag inte gjort och kommer nog inte att göra heller. Undantaget min sambo. Alkoholist är ett så värdeladdat ord. men detta forum är så fantastiskt. Här kan jag i min totala anonymitet skrika ut att jo, jag är alkis. Och ingen dömer mig! För min egen del är det en förutsättning för att jag ska lyckas att kunna erkänna att jag är just det, en alkis. För i själva verket är jag ju inte en sämre person för det! Inte du heller!

Hur man lyckas är individuellt. Jag har försökt flera gånger och nu har jag varit nykter i 6 veckor och snart 2 dagar. Längsta nyktra tiden i mitt vuxna liv tror jag. Har själv funderat på varför jag lyckats bättre denna gång. Mina 6 punkter som för min egen del verkar fungera.
1. Har inte satt mål långt fram i tiden. Mitt mantra är, Idag är jag nykter. Imorgon har jag ingen aning för det är en annan dag. En dag i taget har varit viktigt och är fortfarande. En dag i taget blev ganska snabbt 6 veckor.
2. Att verkligen bestämma sig. Lite som att sluta röka. Man måste ha satt ner foten och verkligen bestämt sig. Inte att försöka, utan bestämt sig för att nu får det vara nog.
3. Att ha handlingsberedskap om man trillar dit. Så lätt att man inte kan komma tillbaka om man fokuserar på dagar. Skitjobbigt att börja om på dag 1. Så jag har har en plan för hur jag ska hantera ett återfall.
4. Detta forumet är fantastiskt. Jag skriver i min egen tråd, läser andras och i varierande grad skriver jag i andras.
5. Häng på några som ligger i fas med dig. Följ deras trådar och stötta varandra. det har varit och är mycket viktigt för mig.
6. Jag hade dolt så många problem och bekymmer med alkohol. När inte detta finns längre kommer så mycket upp till ytan. Jag fick bestämma mig för att ta tag i en sak i taget och lösa jobbiga saker efterhand. Långt ifrån klar med detta än.

Detta har varit MITT framgångsrecept för 6 nyktra veckor. Självklart behöver det inte gälla för andra. Men plocka och använd om du tror det kan vara något för dig.

Sen är vi väldigt olika hur vi gör i umgänget med andra. Själv har jag aldrig haft några problem med att tacka nej i sociala sammanhang. Jag har alltid hävdat min rätt att bestämma själv. Sen har det ju även varit en del i strategin att dölja sitt missbruk. Tacka nej i andras sällskap för att i lugn och ro dricka så mycket jag vill hemma i garaget! :)

Nu efter drygt 6 veckor kan det faktiskt gå en halvdag ibland utan att jag tänker på alkohol!

Lycka till!

/Z

Mår illa, har ångest. Känner hur hjärtat slår och det är ansträngt att andas. Yrseln är påtaglig och jag är jätte trött.
1 timme plugg i dag. Mantrat är 1 timme plugg idag.
Funderar på antabus på utlandssemestern i januari. Funderar på när denna jävla ångesten och abstinensen försvinner.
Planerar middag till kvällen och stoppar tanken när jag ser mig själv dricka ett glas rött till matlagningen. Aldrig mer rött?
Får en klump i magen och känner hur illamåendet blir mer och mer påtagligt. Andas.
1 timme plugg idag, 1 jävla timme plugg idag...

Mvh
Studenten.

Igår tog jag några droppar theralen till sänggåendet och kvällsångesten. Det är konstigt det där med ångest, hur kroppen reagerar.
Det funkade bra, blev trött till 00:30 tiden och fick sova. Däremot så var jag jävligt groggy när jag vaknade i morse, inget jämfört med hur det är att vakna fortsatt berusad alternativt riktigt bakis. Drack en stor kopp kaffe och rusade till min samtalsperson. Berättade om mitt val och att jag berättat för min man. Hon sa att hon tror på mig och att jag ska hitta mina triggers till nyårsafton. Jag vet att jag dricker i smyg. Blir som besatt, så jag berättade för mannen att på nyår så får han inte lämna mig ur sikte. Jag försökte förklara att jag inte tycker om att be honom om detta för jag känner mig omyndigförklarad och förminskad, men att jag "vet" att om tillfälle ges så kan det slinka ner både 1 och 10 glas. Det hade inte varit första gången om man säger så. Han förstod.

Ångesten kommer och går under dagen, försöker skita i att händerna skakar och att tröttheten är förlamande. Gick till gymmet istället och körde 30 min kondition, tog en bastu efter och försökte vara i nuet. Det var svårt, kom inte till ro, men jag försökte iallafall och det ser jag som något positivt.
Jag skäms över mitt missbruk. Det är glasklart att det är ett missbruk nu när jag vågar tänka efter på riktigt. Jag tycker synd om min kropp och organ som fått ta så jävla mycket stryk, och jag är ledsen att jag låtit det gå så många år innan jag accepterat att jag inte kan dricka alkohol normalt.

Det är läskigt att tänka sig en framtid helt nykter, för jag har aldrig riktigt varit det under mitt vuxna liv. Hur har man sex nykter? Hur har man roligt? Vad gör man när man inte dricker? Vem är jag egentligen? Kommer jag aldrig kunna ta ett glas rött till den mörka chokladen igen? Har jag verkligen gillat det röda glaset till chokladen eller har det bara varit en ursäkt till att få bli berusad? Frågorna är många men motivationen till att hålla mig nykter är hög.
Jag vill ta tag i detta nu, på riktigt. Ge det en ärlig chans, våga.
Nu ska jag testa att plugga i en timme, för det har jag lovat min samtalsmänniska att jag skulle göra idag, för min skull.
Just det, de sista nätterna har jag bara drömt om alkohol, om öl och vin. om konstiga drinkar och att vara full. Udda.

Mvh
Studenten

Klart du klarar det!

Du är motiverad och det låter som du tar detta på allvar. Starkt av dig att säkra nyår!✨

Mindfulness/meditation/yoga är jättebra! För alla, vill jag påstå. Håll ut. Man kan må ganska jobbigt i kroppen i flera veckor efter avgiftningen. Ge dig tid. Sömnen, humöret och hjärna kommer fungera bättre.

Berättade för värdinnan till nyår att jag tänker vara nykter. Varför frågade hon, därför att det blivit för mycket av det goda svarade ja. Okej, vi tänkte inte heller dricka så mycket fick jag som svar. Sådär! då var det kirrat, nyår ska jag vara nykter. Det kommer inte vara lätt, men det kommer vara värt det.

Mvh
Studenten

Jag tror jag kan vara nykter denna gången. Fantiserar om att vara fri från A i ett år. Vågar drömma lite om hur det skulle kunna vara att inte behöva/vara onykter titt som tätt. Försöker intala mig att det inte är för sent, att jag fortfarande har potential.
Läser på mer om mindfullness, acceptans.
Jag börjar våga tro att denna gången kommer det funka.
Denna gången är jag helt ärlig både mot mig själv som mot min man.

mvh
Studenten

Hade jätte svårt att somna igår tankarna bara for i huvudet.
Valde att berätta om mitt smygande, om hur jag druckit alldeles för ohälsosamt och att jag tappat kontrollen.
Han hade många frågor, och jag svarade på alla jag kunde.
Nu vänder vi denna skutan. Dag 3 som nykter

Känner inget sug efter att dricka, däremot känner jag mig nästan bakfull i huvudet.
Seg och tung lixom.

mvh studenten

Vad fint m-m

Rörd till tårar över brevet och din text. Det är fantastiskt vad ni klarat. Det är...otroligt.

Kram