skrev Leverjag i Jag är här nu.
skrev Leverjag i Jag är här nu.
Bra jobbat Studenten!
Du vet var du får din ångest ifrån. Du vet att du är beroende av avgiftningssymptom och annat att döma. Bra. Du öppnar dig och inser vad ditt största och mesta akuta problem beror på. Det är så bra detta forum. Här kan saker formuleras som aldrig talats. Bra för oss, nyttigt, läkande, en bit på vägen till förändring.
Ta och ge dig allachanser att tala med någon, berätta, få Ut det ur systemet så att du kan börja titta på det och göra något bra med resten. :-)
Håll i nu! Ge din kropp och dig en ärlig chans. Styrkekramar! Det går och du kommer må mycket bättre efter ett tag.
(PS. Glöm inte att dricka och äta. Viktigt för kroppen som försöker rena och läka. Du minskar suget också. )
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
Tack för ditt svar.
"Allt i 110 men inget händer, man är fastlås" precis exakt så!
Skönt att det är lungt för dig idag, det kommer bli lättare för varje dag. En dag i taget.
jag har sökt mig till en person i vården som lyssnar på mig, jag ska bara ta mig modet att prata. Det är lättare i text. Det jag skrev i inlägget ovan är något jag aldrig berättat för någon innan. Känns konstigt att få ner känslor och tankar som typ är "förbjudna", tankar som jag skjuter undan. dövar ner på ett eller annat sätt. Egentligen, ingen dömer en mer än vad jag/du dömer dig själv.
Förhoppningsvis är detta den gången som jag går ur detta jävla mönstret.
Övriga kropps-skit för dagen är värmeböljor. illamående. yrsel. skakig och tadaaaa ångest.
I morgon blir bättre, tackar gudarna att det är söndag och jag inte har något hemma.
mvh
Studenten.
skrev Poppy50 i Jag är här nu.
skrev Poppy50 i Jag är här nu.
håller med, ingen får veta. kanske kommer man dit så man vill berätta för nån, sen efteråt
men nu jag gör detta.
nykter idag dag1
känner igen mej i din berättelse, allt i 110 men inget händer man är fastlåst.
Man måste tvinga sig att inte ha vin o A hemma,. inte lysssna på allt hjärnan säger.
just allt är lungt i mig, allt okej
drack imorse efter nattjobb, sovit nu normalt.
ska lägga mej tidigt
blir svårare igen när bolaget är öppen
men nej
välkommen hit. jag är oxå ny från idag
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
att ingen vet.
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
Jag sitter och darrar, händerna vill inte riktigt vara med.
Ångest i bröstet och tankar på alkohol 80% av dagen.
Är jag verkligen alkoholist?
En låg röst långt bak i huvudet säger, ja. Ja jag är nog det.
Jag har nog egentligen alltid varit i risken för det.
Minns första fyllan, fick en champange flaska utav mamma. Jag och bästa kompisen.
Ut i vinternatten skrattandes, fulla och sprudlandes.. Odödliga.
Vi la oss i den glittrande snön och tittade på hur stjärnorna snurrade runt runt runt högt där uppe i himmelen.
Jag ville alltid må såhär. Alltid alltid vara högt uppe bland de glittrande snurrandes stjärnorna.
Jag minns några år senare, vinter igen. As packad och påväg att frysa ihjäl. Polisen hittade mig som tur var. Minns deras kommentar i bilen "du har druckit ganska mycket va?" ...
Aldrig har jag accepterat att jag kan ha problem med just alkoholen. Alltid skyllt på något annat, det är inte alkoholen! det är bla bla bla...
Nu är jag tillbaka i det där jävla drickandet igen, hur? varför? Jag vet ju hur det slutat tidigare. Jag vet ju att detta inte är min väg. Jag vet att detta drar ner mig och jag vet att detta är orsaken till att jag mår skit. Jag vet ju detta. Varför ska det vara så jävla svårt att vara nykter då?
Dag 2 nykter.
Mvh
Studenten.
skrev anonyMu i Mitt nya år
skrev anonyMu i Mitt nya år
Tack för att du delar mig dig av det du är med om, upplever och känner. Det berikar och ger oss andra väldigt mycket.
Varm kram till dig
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
Sitter i fåtöljen och softar när jag Laleh i radion. Hon sjunger Live tomorrow.... och det är annandag jul.... Vilket år var tsunamin? Var det 2005? Googlar.... Minnesprogrammet var 2005, alltså var tsunamin 2004.... Alltså är det tio år idag sen minnesprogramnet där Marika Lagercrantz läste texter och Laleh sjöng... Tio år sen min första verkligt stora konfrontation.... Och därifrån var det nästan exakt fem år tills jag gick i början av december 2010. Den där annandagen är en märkesdag fylld av desperation och förtvivlan.
Under de fem följande åren sluttade det långsamt, mycket långsamt utför med maken. Det var sista halvåret det sluttade mera brant. Ett antal scener genomsyrade av förtvivlan och dramatik finns som minnesmärken längs vägen. Egendomligt nog gjorde jag själv en ganska framgångsrik karriär under just de åren, en karriär som jag sedan steg av ett par år in i makens nykterhet. Vardera mina egna val och jag är tillfreds med båda. Kanske den intensiva arbetsmängden och nödvändigheten att sätta mig in i en delvis ny yrkeskontext 'hjälpte' mig att blunda... mitt fokus hade annan riktning största delen av tiden.
Idag kan jag alltså se tillbaka på fem år av sönderfall och fem år av återuppbyggnad... helande och upprättelse av bådas värdighet. Måtte nog klistra in länken.... https://www.youtube.com/watch?v=PD7bshazRpM
Gode Gud...jag minns nästan varje ord... den färskpressade apelsinjuicen...saknaden, tomheten... Det måste ha talat starkt till mig då, till min egen sorg och tomhet över det jag kände att jag höll på att förlora.... och jag har alltid vetat om det. Att den sången och de orden betyder...
Just exakt nu blir det samtal med Marika L i P4 eftersom hon ska vara med i Stjärnorna på slottet. Och jag är inte särskilt förvånad... det verkar vara så att det finns samband... att livet presenterar sig i olika tider och dimensioner på ett sätt där mönster visar sig...för den som vill se.
Och här sitter vi nu. I samma rum. I en annan tid. I en djupare tillit. I en långt djupare medvetenhet om vad livet är värt.
Lite svindlar det när jag ser tillbaka... tänk, att han hade viljan och styrkan att vända väg, också han, när allt ställdes på sin spets. Det är ingalunda självklart, varken viljan, modet att möta sig själv och inte heller uthålligheten.
Annandagsflashback... tacksam att jag fick möta den och lät mig överväldigas av minnen. I det lilla livet som är mitt liv är perspektivet överväldigande.
// mt
skrev Leverjag i Jag är här nu.
skrev Leverjag i Jag är här nu.
Hej Studenten och välkommen!
Du har hela livet framför dig. Så bra att du kom hit för att du vill förändra ditt förhållande till alkoholen. Det är ett beroendeframkallande nervgift som under långvarigt bruk och vid stora intag ger oss skador. Det som kanske är värst är att belöningssystemet rubbas. Nivåerna av må bra hormoner fungerar inte längre. Det som får oss att må tillfälligt lite bättre är alkohol som vi behöver oftare och mer utav. När du slutar/avgiftar dig själv, kommer din kropp skrika efter mer. Din ångest som du får av drickandet kommer riva i kroppen. Efter några dagar släpper det värsta. Efter några veckor minskar det värsta suget.
Du behöver bestämma dig och se till att näven alkohol finns hemma eller i din närhet. Att äta och dricka regelbundet är viktigt. När suget kommer ska du fundera på om du är törstig, hungrig, trött, arg eller ledsen. Se till att hitta alternativa drickor och vanor. Gör annat de tider du brukar dricka. Promenera, träna, läsa här eller något annat som upptar hela din koncentration.
Håll ut, ge det tid, stå ut, stå emot suget. Suget går ganska snabbt över varje gång. Hitta dina triggers. Till en början, undvik situationer du blir triggad av. Lägg märke till varför du dricker och var snäll mot dig själv. Försök tänk positiva tankar, sov och ät regelbundet. Rör på dig. Ut i dagsljuset en stund varje dag. Ta gärna b-vitaminer då alkoholmissbrukare ofta lider av b12. Drick mycket vätska. Läs om alkoholens påverkan. Finns en del under fliken fakta här.
Lycka till! Ge dig ett färskt och psykiskt välmående nästa år!
skrev Studenten i Jag är här nu.
skrev Studenten i Jag är här nu.
Blev mäkta överraskad av att fått svar.
Träning
Kost
Meditation
De tipsen tar jag med mig. Har en kungspudel hemma som jag ska försöka fokusera mer på, längre promenader och mer lek.
Har inte kunnat gå upp ut sängen ännu, ligger och funderar på hur det blev så här. Funderar på hur jag ska göra på nyår. Vi är
Bortbjudna på middag och jag vet att jag inte kan säga nej. Har försökt så många gånger förr att inte ta det första glaset. Ändå sitter jag där i slutet av kvällen full som en kastrull, spelandes nykter.
Dags att gå upp. Hoppas ni får en trevlig mellandags dag och vågar vara nykter. Det ska jag dag.
Mvh studenten
skrev Rickard i Jag är här nu.
skrev Rickard i Jag är här nu.
Som du beskriver dig själv tolkar jag dig som en mycket driftig student som har hela livet framför dig som med all säkerhet kommer att bli bra utan A. Skrev ner lite nedan vad jag tror kan hålla borta mig från alkoholen kanske även gäller dig. Måste säga att denna sajt är mycket bra. Man lär sig mycket och man känner sig inte ensam så det är bra att du är här.
Jag har bara varit nyckter i fyra dagar nu och det känns så skönt. Jag ställer mig själv frågan/tankar varje dag sen sista återfallet och tror att det kan hjälpa mig att vara nyckter
Är det värt att ta A?
1. Förstör hälsan fortare än man tror
2. Ständig Ångest
3 Tänker negativt
4. Kan skada nära och kära även andra medmänniskor
5. Glöm inte när du mådde som sämst när du drack A
6. Om man vill lyckas med karriär så går det inte med A
God fortsättning
Jag har själv en dotter som är student
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
God morgon vännen och god fortsättning på julen.
Hur har det gått för dig? Du var ju lite orolig för julen och har inte skrivit på ett tag. Inte för att du måste det, inte alls, men jag saknar dig här. Hur det än är, så kan du väl skriva en rad - om du vill.
Stor varm kram ❤️
skrev Ebba i Mitt nya år
skrev Ebba i Mitt nya år
Din närvaro och dina ord här känns som en varm och go filt att svepa in sig i när det är kallt :)
God fortsättning.
Kram
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
julafton. Den sjätte i ordningen. Minns att den första nyktra var i början av mannens val att leva ett nyktert liv. Lätt var det inte men motivationen fanns och då ännu inte insikten 'aldrig mer' och 'inget alls'. Följande år, den andra julen, var svårast, då sög det rejält och jag fick uppbåda energi för att stå fast. De senaste fyra åren har han varit nykter av egen motivation. Ja, så är det. Och så fantastiskt skönt!
Sällan numera gör jag den här formen av tillbakablickar. Under de första nyktra åren var det ett återkommande behov att fundera tillbaka, reflektera, sammanfatta.... bearbeta. Oändligt många sidor har jag skrivit här och det har hjälpt mig mer än jag kan säga. Avgörande är ett bra ord. Det har varit avgörande att jag haft den här kanalen till andra människor med liknande erfarenheter. Att jag fått dela med mig av mitt och fått inblickar i andras liv att spegla emot.
Här har jag fått vänner som jag delat mer med än kanske någon med annan. Friheten att skriva rakt ut... pröva tankar.... få del av andras tankar och erfarenheter.... Ovärderligt. Den måste vara fem år nu, min historia med forum. Så många har passerat här och en hel del finns faktiskt kvar i mitt liv. En del här, en del som 'vanliga' vänner på Fb.
När jag tänker efter så delar jag numera tämligen förbehållslöst mina tankar & känslor med mannen. Så var det inte förr trots att vi alltid i nån bemärkelse haft en bra kommunikation och dialog. Under de år jag bekantat mig med mina medberoendemönster har jag blivit uppmärksam på hur lätt jag faller in i att släta över, dra tillbaka och lägga ner egna behov och önskemål för att undvika andras missnöje. Det mönstret har jag lärt sen .... före jag kunde tala, så tror jag ... som så många andra medberoende (och missbrukare) är jag ett s.k vuxet barn.
Numera är jag en sporadisk inloggad och skrivande gäst här men jag läser ofta. Jag möter nya nick men berättelserna är desamma och det gäller både missbrukare och anhöriga. Så oändligt mycket lidande som delas här.... men lika mycket, eller mer, lyssnande, respekt och hopp! Många har vittnat om hur gemenskapen här har varit ett stöd att vända väg mot ett annat och bättre liv!
I tacksamhet! / mt
skrev Ebba i Mitt vidare liv - med eller utan?
skrev Ebba i Mitt vidare liv - med eller utan?
Tack för dina ord i min tråd.
Jag blev jätteglad och det var väldigt skönt att läsa dina rader just då jag läste dem.
Jag behövde det.
Tack och kram.
skrev anonyMu i Mitt vidare liv - med eller utan?
skrev anonyMu i Mitt vidare liv - med eller utan?
Hej på dig och varmt tack för hälsning i min tråd. Önskar dig en riktigt god fortsättning på julen. Stor kram
skrev comrade i Den siste alkoholisten
skrev comrade i Den siste alkoholisten
"Om du ser min ovilja att dricka som ett handikapp så säger det väl mer om dina problem med alkoholen än mina", sa jag till honom.
skrev LenaNyman i Den nyktra vägen
skrev LenaNyman i Den nyktra vägen
Japp, det önskar jag ditt mitt i ditt äventyr! Ujujuj, nu kom jag helt plötsligt att tänka på Carola... Kram!
skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?
skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?
Här blir det mestadels en lugn och nykter jul med närmaste familjen.
skrev Leverjag i Tänkte gå vidare
skrev Leverjag i Tänkte gå vidare
Konstnären, stor varm kram
Jag har tänkt ofta på dig senaste tiden. Saknar dina inlägg lite och undrar hur du har det. Var till havet igår mitt i all julstress.
Hoppas du har det bra. Kram ❤️❤️❤️
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
skrev anonyMu i Tänkte gå vidare
God jul önskar jag dig vännen. Hoppas att allt är bra med dig och att du får en lugn och fin jul.
Bamsekramen <3
skrev AnnLisbeth i Återfall
skrev AnnLisbeth i Återfall
Ja. Jag har fått Antabus utskrivet o tagit 1 idag. Jag känner mig stolt!
skrev comrade i Den siste alkoholisten
skrev comrade i Den siste alkoholisten
Jo, jorden är rund. Jag VET det. Det är nåt mina föräldrar har lärt mig, det är något man lär sig i skolan, det är nåt man kan experimentera sig fram till och något man kan se på satellitbilder. Det är vedertaget fakta.
Men den kanske är lite platt trots allt?
Det är fan bäst jag skaffar mig en lång och vinglig stege och klättrar upp för att se!
Vart tar förnuftet vägen när man börjar tänka på alkohol? Hur många gånger har man trillat av den där jävla stegen? Varför har man så vanskligt svårt att acceptera att jorden är rund?
Tack snälla för dina ord. Sitter här i soffan med tårar i ögonen.