Senaste kommentarerna i forumet

efter våren, dock inte efter alkohol som tur är är. Jag har ett oxelträd precis utanför mitt köksfönster som vakar över, jag säger godmorgon till det varje morgon. Blir fina röda bär till våren. Har fått ett gäng småfåglar på halsen började att jag kastade ut lite skorpor och nu är det en hel drös, till och med en andfamilj, så jag matar på, skänker frid. Jag studerar dom ingående, vem vet jag kanske blir fågelskådare, som jag tyckte var så nördigt när jag var yngre. Känslan av frihet och glädje håller i sig, nu börjar jag undra om det är något fel. Varför ska jag undra det tror aldrig människan blir nöjd. Idag blir det havet med hunden, blåser som faan här idag så jag får väl hålla i hatten. Blåsippor muris dom är fina men tyvärr måste vi ha tålamod. Fick skäll av en vänninna i går kväll, det är hon som brukar spy galla över mig, jag hade inte hört av mig på två veckor. För mig är det självklart att en vän finns kvar även om man inte hörs av varje dag som hon vill. Frågade henne om hon tagit en vit period som hon skulle efter alla helger. Det blev försvar direkt och hon undrade varför jag frågade om det, svaret blev att du sa ju det i jul. Hon hade haft så mycket att göra så det blev inte av, det är avkoppling för mig förstår du. Jo,jo tänkte jag du ringer mig varje lördag o är skitfull och snackar skit om alla människor. Det blev ett kort samtal och jag har inte lust att fortsätta detta krävande förhållande som själ min energi.
I alla fall längtar jag inte efter alhol och jag är så evigt tacksam varje dag.
Konstnären
Må bra alla mina kära vänner

Det låter som en bra behandling, tycker jag. Fint att sitta och dela i grupp. Egentligen tror jag att tex AA hade passat mig väldigt bra. Jag har ju bara prövat en gång tyvärr och jag är så sjuuuuukt nojig att "fel" personer ska få nys på mig. Tänker därför att det måste vara skönt att gå i en behandlingsgrupp, ordnad av VC, eftersom sekretessen är så självklar inom vården. Men det är nog feltänk från min sida - vad gäller AA och sekretess, alltså. Jag är i alla fall glad över att du har fått möjlighet till det här och att du också tar den chansen.

Jodå, nu står jag vid kanten till gropen. Det är bra. Ska snart vända den ryggen också. Jag inser att anledningen den här gången är att jag är för trött och inte lyssnar på det. Jag körde ju verkligen ända in i kaklet i höstas. Nu måste jag ge mig själv en chans till återhämtning.

Det är lite ljusare här idag. Om jag inte misstar mig så ser jag till och med himmelen ute...?! Jag vill ha blåsippor, vänliga vindar och solljus!

Puss o kram

God morgon sötnos!

Hur har du det idag? Här är det helt otroligt blött och mörkt och regnigt och hur mycket vatten som helst över allt!

Hur går det med behandlingen? Vad gör ni? Är det samtal bara eller får ni typ hemuppgifter att pröva/fundera över?

Det är lite, lite, lite gladare här idag. Det går alltså åt rätt håll. Det är konstigt, men när jag närmar mig gropen, så blir allt så svårt och jobbigt. Särskilt jobbet. Varje liten sak blir hur stor som helst och får mig att må pyton. Måste påminna mig, när jag hamnar där nere, att det är så. Det kanske hjälper.

Önskar dig en fin dag vännen! Stor kram

Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Det gick bra ur många aspekter och mindre bra ut några andra. Jag lyckades hålla mig nykter i 2/7 dagar. Det är en liten förbättring mot tidigare resor. Blev aldrig så full så att jag kräkts eller tappat minnet. Jag drack inte ett enda glas i smyg och heller inte något "för sömnen". Där har vi en enorm förbättring.

Men jo vi drack, dansade, badade och skrattade så att vi fick träningsvärk i magen. Jag tänker inte skylla på någon annan att jag drack, det var mitt val.
Det kändes skönt att få en vecka ifrån skolan, jobbet och mannen. Få möjligheten till att vila ut, tänka på annat och bara vara i nuet. Tänkte en del på hur jag vill göra i framtiden med just alkohol, och kom fram till att nu kör jag nykter. Har inte satt något slutdatum, funderar på om det kanske kan underlätta eller om det blir ett krav. Vi märker.

Hoppas ni mår bra.
Mvh studenten.

Så skönt att du mår bra och tack för att du tittar n i min tråd ibland. Har inte hunnit med promenaderna som jag brukar och saknar dem. Tänker på min hundflicka som mår så bra av dem.
Har som både Vilja och Muränan haft en svacka i humöret. Kan det vara vädrets makter som påverkar oss?

Allt bra med dig?

Kramar ?

Hur har det gatt for dig? Har du hallt dig undan fran A pa semestern? Hoppas du har det bra iallafall.

Ha en fin dag själv!
Ja, jag har fått en egen "bubbla" att vara i, där orosmoment inte längre kommer åt mig på samma sätt.. Jodå jag hör att krafsar på skalet ibland, men det blir allt lättare att föra tillbaks ansvaret där det hör hemma (gäller inte bara min "alkoholist")
Det är lättare att inte gå i taket när bilen inte startar, utan ta bussen istället.
Livet är gott! <3

Uppenbarligen gillar du att skriva och lika uppenbart skriver du på ett sätt som når fram! Utan tvekan finns det plats för och behov av din bok. Jag ser fram emot att få läsa och dela med mig av den.
Så skönt att du känner lugnet.... ha en fin dag! / mt

KÅLPUDDING!

:)

Tack fina du.

Ja, jag vet - jag måste ta hand om mig själv. Har tvingat mig ut på morgonpromenader i två dagar nu. Till och med fått till några taffliga yogaövningar. Försöker äta bättre/nyttigare och dricka mycket vatten. Jobbar hemifrån också för att få ner stressnivåerna. Alltid en början...

Jag har också funderat i banor av om jag är lite mano/dep. Det finns ju många olika varianter och grader. Som det ser ut för min del är det fler dalar än toppar. Däremot går jag inte lika högt eller lågt längre, som jag gjorde tidigare. Tror att alkoholen, eller snarare frånvaron av alkoholen, har planat ut kurvan något. Naturligtvis i kombo med terapin. Topparna blir inte lika vilda/galna och dalarna blir inte avgrunder längre. Tja, man får vara glad för det lilla...

Vet du, jag tror jag ska rita lite i kalendern för att kartlägga mönstret lite. Se om det finns något mönster till och börja med. När man sitter och dinglar med fötterna på kanten till hålet, så känns det ju som att man alltid sitter där. Men så är det ju inte (längre).

Puss & kram

Jag har glidit in i en ny fas känns det som. Det är mycket lugnare både runtomkring mig och i sinnet.. Jag tror att jag börjar hitta balansen.
Det är ingen brådska längre att göra olika saker och kanske är det en liten vårdepp på gång. Inte för att jag är ledsen, utan mer trött!
I vilket fall har jag bestämt mig för att skriva en bok för anhöriga till beroende!
Jag vet att det finns flera, men jag tror att det finns plats för fler!
Av den anledningen att vi är olika som individer och att vi tar till oss saker på olika sätt. Olika sorters formuleringar slår an på olika strängar hos oss beroende på vilka vi är, vad vi har för bakgrund och uppväxt..
Jag har gett mig en rejäl tidsperiod, eftersom jag inte kan sitta och skriva i timmar.. Jo första dagen, men sen får jag sån värk att jag blir helt handikappad för en vecka eller två ..
Ja, nog har jag lärt mig att måttfullhet, även när det gäller min envishet är att föredra ;-)
Kanske kommer jag att ta med en del av mina kommentarer i forum?(givetvis i omskriven form) Jag vet inte hur det förhåller sig med "upphovsrätten" i det fallet? Kanske är det tillåtet med citat och hänvisningar?
Hur som helst, är många av historierna väldigt lika om man tar bort detaljer av mer personlig karaktär.. Vi som är beroende och /eller medberoende/anhöriga, sitter ofta med liknande erfarenheter och ibland är det nästan skrämmande att se hur berättelserna liknar varandra..
Som sagt en ny resa har börjat <3
Kram till alla goa själar därute <3

God morgon kära du,

skönt att det går framåt för dig. Vad bra att din grupp verkar fungera. Men skrämmande med återfall efter så låååång tid. Ja, man får väl aldrig sänka garden helt, antar jag. Det blir nog aldrig "lugnt" för sådana som oss. Vi kommer inte kunna dricka igen. Vi måste acceptera det varje dag. Nytt beslut varje morgon - vad som än händer, så ska jag inte dricka idag. Klart att suget slår till på mig också. Det gör det nog egentligen varje fredag/lördag som mannen öppnar en burk öl till middagen. Då klickar det till i hjärnan - jag kan ju smaka lite, jag kan ju ta en folköl... Men nä... det varken kan eller ska jag. Funderar på hur det hade varit om mannen istället hade öppnat en flaska vin istället varje helg. Det hade varit sjukt svårt. Jag är faktiskt ganska säker på att jag inte hade klarat det. För mig går det bra om vi har gäster eller om det är något särskilt - då kan jag liksom intala mig att jag inte dricker fast det är tex nyår. Men det där vardagliga eller spontana drickandet - ett glas vin till middagen - då snackar vi om något helt annat. För mig är det mycket svårare och skulle mycket lättare kunna bli ett "äh - vad 17"-ögonblick...

Just nu känns det annars ganska ok med a-friheten för min del. Däremot kämpar jag på flera andra fronter istället och det är lite tungt med det mesta tyvärr. Mitt mående åker ju som vanligt berg-o-dalbana och just nu är det långt ner i dalen igen. Jag vet att det vänder, men jag är så heligt less på de här bottnarna.

Massor med kramar

pp det kommer nog alltid att finnas där, ser dig framför mig med en mustig högrevsgryta och ett mustigt rödvin till gästerna. Känner igen den där självömkan som kan komma när man minst anar det. Men det gick ju bra, var stolt över dig själv. Match made in heaven så sant tack gode gud att tankarna avtar när man väntar. Visst är det bra att man kila in här o hitta sina nyktra vänner. Denna helgen har varit fin, goda middagar har jag lagat o mannen har tagit hand om disken, så ska det vara, men tyvärr kommer det att komma svackor så det gäller nu för mig att stå emot. Du har sprungit en enorm mara pelle, och lilla jag är alldeles i startspurten, men jag är glad ändå. Sköt om dig nu.
Kram konstnären

Tankarna tycks fortsatt kunna dyka upp. Även om mer än 800 dagar står i loggen så hände det idag. Släkten på middag. Säkert spolat ned en liter rödvin i den mustiga högrevsgrytan. Storkok till många hungriga, och såklart bjöd jag rödvin till de som hade lust. Satt som vanligt med en a-fri öl, som faktiskt inte är något vidare till den typen av mat, och fick sån rackarns lyst att hälla upp ett glas rödvin till mig själv. Ja "unna" mig det, jag minns ju fortfarande att det finns vissa saker som är som en "match made in heaven".
Inom ett ögonblick sjönk jag ner i någon konstig form av "grinigt" och tyckte lite synd om mig själv. När alla sen gått och jag stod där med disken , funderade jag på varför, och hur i hela friden hur länge, det kommer att komma den typen av tankar?
Visst jag kan leva livet fullt ut - det enda som jag inte bör är att dricka alkohol. Men i ett självömkande ögonblick tänkte jag att jag inte fick full behållning av middagen. Men när jag går in och läser lite här försvinner den typen av tankar på direkten. Det är allt bra att ha forumet ibland ☺
/PP

Jag väntade 15 min :).
Sedan klädde jag på mig och gick till affären. På vägen dit funderade jag på om jag skulle köpa en juice och fortsätta vara stolt eller om jag skulle bryta nykterheten och sedan känna nederlag.

Eller försvann de bara "poff!" ?

.

Åh där försvann de lömska tankarna igen:). Skönt!

2 MÅNADER! Hurra för dej och dina nya insikter!
Själv är jag oerhört stolt över dryga 2veckor. Alkoholen kommer inte längre först, jag väljer enkelt aktiviteter utan alkohol! Det är verkligen nya tider utan alkohol! ?

Oj, vilken härlig vitamininjektion du ger alla som läser. Vet du, ibland tänker jag på att det här med att komma ifrån alkoholen inte är mindre omvälvande än att stänga ner ett kärnkraftverk. Man vill ha alternativa energikällor; klart man råkar ut för härdsmältor när man monterar ner.

Varm kram från mig till dig. Ha en finfin dag!

Jag kommer ihåg när jag läste på forumet för några månader sedan, och många varit nyktra, dagar, veckor, månader. Jag tänkte att det är alldeles för svårt för mig. Hade ju redan försökt en massa gånger och misslyckats. Nu är jag en av dom som varit nykter 2 månader!!:) Så jäkla underbart!! Jag är stolt över mig själv. Nu är det bara att fortsätta. Jag är bjuden på 50-årsfest om 1 månad. Min bästa kill-kompis fyller jämt. Först sa jag till honom att jag var tveksam... Han sa att jag kan åka hem precis när jag vill. Nu har jag funderat och jag ska hjälpa honom med kalaset. Jag kan skjutsa om det behövs. Detta bestämde jag efter att jag pratat med sambon om att jag känner oro för kalas resor semestrar om sambon ska dricka A. Då svarade sambon att han också låter bli A. Vad glad jag blir<3 Det känns mycket lättare då. Jag behöver inte känna oro för det. Nu efter denna tid som nykter inser jag saker som klarnar. Nära släktingar som dricker på ett osunt sätt. Det är lika svårt för dom att sluta. Att försöka minska på A har dom redan försökt med klent resultat. Var och en har sin resa. Jag pratar med en släkting i telefon fast hon är full, men jag pratar hellre med henne när hon r nykter. Hon har en dödlig sjukdom så det är svårt att säga till henne att jag inte pratar med henne när hon druckit. Ibland hittar jag på svepskäl att jag måste sluta prata. Hon vet att jag är nykter nu och tycker det är bra. Jag tänker på framtiden. Hur vill jag bli ihågkommen? En snäll och duktig kvinna som tyvärr söp sig till sjukdomar och sedan förtidspension?? Och död. Nä, jag vill bli ihågkommen som en snäll och duktig kvinna som brydde sig om sig själv så mycket att hon lyckades sluta med A. Hon va stark och frisk och glad långt upp i ålder(förhoppningsvis). Jag känner framtidstro och glädje. Jag är tacksam mot många här på forumet som stöttar och peppar varandra. Ibland krävs "bara" det för att folk ska göra livsstilsförändringar. Mina barn är glada och nöjda med en mamma som slutat dricka. Sambon och jag har hittat tillbaka till varandra igen. Jag önskar alla på forumet en fin helg<3 Och tro på er själva<3

Ja går på AA 2 ggr i veckan och en dag med efterbehandling 2 timmar i veckan.
Efterbehandlingen slutar sista augusti och då har ja lagt in om att få gå vidare 1 år till. Så ja hoppas de går igenom.

Tittade i går på filmen Eat pray love med Julia Roberts. Jo, den passade mig. Idag simning och lite hemsysslor. Tankarna finns mycket hos min son, som snart skall bli pappa för andra gången. Och jag tänker hela tiden på hur skönt det är att vara nykter och tillgänglig. Att kunna svara i telefon dygnet runt. Dottern ringde i går nyss hemkommen från semestern. Vad glad du låter mamma! sa hon. Ja, jag är så glad för att jag har det, som jag har det och är som jag är. (Trots det, som hänt tidigare i mitt liv.)

du gör Gotlänning30!! Jag läste om din ångest, din gråt och din kamp.... har du prövat att gå till AA? Där delas mycket livssmärta men också mycket glädje. Så fint att du har både farfar och gudbarn och att du tar till dig den värme och det stöd du får! Önskar dig massor av kärlek, värme och kämpakraft! / mt

Innan ja började dricka har ja inte så mycket minne av men när ja va aktiv så hade ja inge problem med sömnen. Dricker kaffe efter jobbet typ vid 17 sen dricker ja inge mer. Men ja ska börja kolla på avslappningsljud. Har aldrig testat sånt men de ska ja göra.
Tack för tipsen.
Jag har ett spelberoende också som spökar rätt mycket med mej. Man blir utsatt för spel hela tiden. Kan inte ens gå in på Aftonbladet längre för alla spelreklamer. Med tiden kommer de tillbaka så de är bara att fortsätta vänta tills de släpper