Senaste kommentarerna i forumet

Sökt jobb. De ringer och erbjuder mig det. Då är det inte riktigt den tjänsten jag sökt, utan jobb med nyanlända. Inte riktigt min grej att jobba med språkintroduktion. Jag meddelar chefen detta. Då säger hon. "Det var ju bra för min del då (hennes del alltså)" Tänkte hon skulle säga att det var ju bra för hela skolan, men icke. Jag är ju en obekväm person som inte accepterar vad som. Så jag var allmänt sur igår.

Slutade förra måndagen så snart 2v utan så nu kan jag snart börja korka upp igen..... MEN det tänker jag då INTE göra. Jag mår bra fysiskt sett från alkoholen.

Å denna lapp lisa hen ha man ju haft göra med själv, urs tvi :/
Hade denna dag varit för ett år sen så hade jag nog inte suttit nykter nu, men idag kan jag må väldigt dåligt men så länge jag inte tar första klunken så är jag nöjd. Det jobbigaste jag känner just nu är att jag måste på ett kvällsmöte på hemmet jag bor, och när jag må såhär dåligt vill jag helst inte träffa någon. Så jag sitter just nu å funderar hur jag ska få slippa att gå dit men jag gissar på att de ä ba å kravla sig upp ur soffan och bita ihop :/
Kram

En sådan dag...

Och jag fick böter för att jag glömde p-skivan när jag handlade mat och svor som den värsta borstbindaren. Bra att du ändå lyckas se det med viss humor.

Ja, myndigheter... De har en del problem med samarbetet, särskilt de två du nämner. Låt dig inte knäckas av dum-byråkratin!

Ja ett möte med en grupp är nog skönt en sådan här dag. Hoppas du får hjälp med handen snart!
Kram

Idag har det vare typ en fredag den 13 :P
Först försov jag mig i morse, men hade ändå tid att mig lugnt å fint till sjukgymnasten som jag skulle till, bara det att på vägen dit så halkar jag och tar emot mig med högra handen som jag haft problem med sen ett år tillbaka å väntar fortfarande på remiss på hand speciallist, så värken blev ännu värre, men på råga på de så hade jag vita brallor som nu mer inte ä vit å hel längre utan röd och dyngiga hade inte tid att vända och byta om så fortsatte min färd in till sjukgymnasten å han tittar på mig som va faaan ha du gjort????
Jag hatar att klä av mig å speciellt inför manliga så han ber mig ta av mig brallor och tröja, sitter då i underkläder...kände mig så fruktansvärt äcklig men tänker att hans jobb är att hjälpa mig och biter ihop. Äntligen klar där rusar hem å byter byxor, in till stan igen upp på AF för att byta praktikplats för jag trivs inte där jag är nu, vad tro ni jag få nå hjälp eller....NEJ!! Eftersom jag är sjukskriven så måste jag ta hjälp av fk och fk ber mig gå till af...suck...hungrig å bitter så vandrar jag hem och sätter mig i soffan och här ha jag nu sutte i ca 3h, och vågar inte röra mig haha...

Nä i morrn kommer jag nog skratta åt denna dag men just nu ha jag bara ont och känner mig typ förnedrad men jag vet att det är bara mina tankar och mitt förflutna som JAG låter mig styras över..
Så jag tro det får bli ett möte ikväll och hoppas på en bättre morgon dag :D

Ha de gött alla :D

och det känns som att du har tänkt mycket och har svaren inom dig.

Förstår att det är tungt, har du hört sinnesrobönen?

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Den är faktiskt väldigt fin tycker jag.

Kram

aeromagnus
Hur går det för dej utan antabusen?

Så skönt att det går bra för er. Du var här före mej och det var värdefullt för mej att få läsa ord från en som levt med en beroende. Som vet vad det innebär att vara det. Jag sökte ju hjälp för mitt drickande men har också en man som drack alldeles för mycket då. Jag kom "från andra sidan", beroendesidan och då jag slutade dricka blev ju det tydligare för mej, att han drack för mycket. Men det går att hela båda saker här. Först mej själv och sen kunde jag vara ett bra exempel för honom. Förutom att jag ju inte tålde honom när han drackf för mycket, den toleransen försvann med alkoholen för mej. Det går inte enkelt och snabbtmen om båda försöker så går det. Det är förståeligt att många förhållanden kraschar i denna process, det blir stor obalans i förhållandet när den ena blir nykter. Blir sann bådemot sej själv och sin omgivning :

Det här du skriver om att vara sanningsenlig nu känns bekant. Det är nog grunden till förändring, att våga säga ifrån på ett sånt sätt att mottagaren lyssnar. Jag kunde inte göra det medan jag själv drack eller om jag delvis drack för att slippa ta itu med det, tja frågan är komplex. Men hos min man har skett stora förändringar också, det har smugits in kanske. Det känns bra nu i alla fall.

Måste nu iväg på jobb. Ha det fortsatt gott mulletant och mullegubbe! Kramar

Ja du har så rätt i det du skriver.... Våga ta makt över ditt eget liv.

https://www.youtube.com/watch?v=5kKpMJfyeEI

närmar sig. Ett dygn i början av december som förändrade mitt liv. Stora ord men faktiskt helt sanna. Nu när jag skriver blir jag medveten om att vågen väger jämt - ca fem år levde jag i medvetenhet om att "allt" blivit fel. Nej.... inte allt förstås.... men väldigt mycket, och själva grunden för tilliten hade rasat.

Uppbrottet, att göra verklighet av alla malande tankar, allt sökande efter möjligheter, allt vridande och vändande nätter och dagar - framförallt nätter, var avgörande för mig. Att våga ta steget. Ut. Stiga över tröskeln.... den tröskel jag hundratals gånger talat om: Fattar du att jag står på tröskeln???!!! - men nej. Inte förrän jag steg över den och gjorde verklighet av orden.

Idag är ingen av oss densamma och inte heller livet. Idag är vi långt mer sanningsenliga båda två. För min del, som ju är den enda sida jag egentligen känner, betyder det att jag säger saker jag aldrig kunnat säga ... och jag lämnar ansvaret för vad det väcker till den det tillhör. Lika mycket tänker jag efter om allt behöver sägas - vad är mitt syfte? Inte sällan ´handlar mina frustrationer om mig själv, något bara jag själv kan förändra.

Fem år av tyngd i den ena vågskålen: vanmakt, ilska utan utlopp, tvivel, smärta, skam - Fem år i den andra: försiktigt mod, ärlighet - främst mot mig själv, hopp, tillit, sanning. Förundran. Förändring. Förbättring. Försoning.

Än en gång ska jag uttrycka min tacksamhet över att detta forum fanns när jag som mest behövde det och att jag hittade hit!
Tack alla, alla jag mött och som varit mina speglar. Utan er hade jag inte varit där jag är nu!

Kraft, mod och hopp till alla er som kämpar! Det är möjligt att ta makten över sitt liv! / mt

för din respons! Har just gråtit stora tårar över, hur mitt liv har blivit. Självömkan. Får inte vara länge, men är tillåtet. Ska nu ta tag i resten av dagen. Kram

Mmm, vad skönt med promenaderna. Härligt att det går bra för dig med nykterheten.
Här har det blivit kallt och vitt. Inte snö direkt. Drar mig just nu lite för kylan.

Ja, finns sug efter sötsaker. Jag har köpt kakor. Inte ätit kakor på 30 år!! :-) allt är inte toppen, men det rullar på.

Försöker att inte tänka på A-delen av julafton. Resten av julen gillar jag. Har alltid gillat juldagen bäst! När alla måsten är över. Även som barn. Då kunde man få ligga och lösa, lägga pussel, rita, gå i pyjamas hela dagen och äta lite julrester och julgodis när man hade lust. :-)

Ha en fin dag! Ses

Tack vännen, och jag lever och mår bra. Har inte skrivit på några dagar har inte vetat vad jag skriv om. Jag fortsätter på min nyktra väg och jag vill verkligen befinna mig här och nu, svårt ibland. Har inte haft några tankar på alkohol just nu och man får vara glad för det lille som dansken sa. Jag tog en sväng ner till min sten vid havet igår, det var kallt stod där och mediterade lite och tyckte livet var helt ok. När jag kom hem bakade jag en banansockerkaka som blev mycket god, är helt galen i kakor. Ett sug som inte finns när jag dricker då har jag bara vin i huvudet. Har faktiskt travat ca 2 timmar varje dag med min bästa vän hunden. Hoppas du har det bra, just nu tänker jag bort julen, tycker det är mysigt fram till själva julafton.
Kram Konstnären

Vida, vet du.

Jag blir så glad i hjärtat för varje människa som lyckas avstå idag. Jag ser vad alkoholen för med sig elände överallt. Den borde f-n förbjudas! Varför ska det vara mer tillåtet att dricka etanol än röka cannabis tex? Jag är så trött på dubbelmoral Sverige.

Julen, ja, den fina julen är mest minnen om dimmiga, fulla och vidriga föräldrar. Inte sällan bråk och misshandel. Det är barnens mardröm. Jag tänker på alla som mår dåligt, har ångest, gråter, bråkar och mår pyton i detta land, som ännu inte fattat att det är alkoholkonsumtionen som gör det.

Vi har verkligen lyckats koppla alla högtider till A, alla nöjen och alla tillfällen. Det är en massiv hjärntvätt och programmering i bilder, filmer, reklamen, snack i tv-rutan.

Tycker du har så bra inställning, för din egen skull! Relationen med och förtroenden från barnen kan knappast bli sämre, eller hur.

Jag tror att du verkligen tagit ett beslut och gör en resa nu. Så härligt, modigt och starkt Vida. Jag önskar dig allt det bästa. Stor, stor kram ❤️

Det hjälper mig!

Har inte fått svar än på min annons. Misstänkte det. Vi har haft en meningskiljaktighet på ett föräldramöte då min son och henns (rektorns) son går i samma förskola och nu skola. Då hade jag ingen aning om att hon var rektor för stadens högstadieskola.

Igår kom det två gråtande tjejer, de hade fått reda på att jag sökt nytt jobb. Fick sätta mig ned och förklara att det inte beror på dom eller skolan i sig utan andra faktorer som ligger utanför deras och min kontroll. Klart man blir berörd men också får man lite dåligt samvete. I början på december ska vi ha julbord med jobbet men jag har inte anmält mig, känner inte för det. Det är nu första veckan utan antabus, så efter nästa vecka kan jag dricka om jag vill. Har dock absolut ingen tanke på att göra det. Trivs bra i min nykterhet.

Härligt Vida!

Tröstkram för det jobbiga och grattis till allt det "bra-iga"!

Hej!

Tack för ditt fina svar. Självklart är det så att min sambo gett mig bekräftelse genom att vara nykter, glad, omtänksam...
Det är tyvärr så att under de 2 år som han gick på behandling så känns det som om han enbart slutade att dricka på vilja. Han har varit på några AA-möten men de gav honom ingenting. Möjligtvis kan hålla med om första steget. Hans inställning är att han har inga problem utan mår bra som nykter. Han kommer aldrig att prata för behövs det så är förhållandet dåligt och då är det ingen ide att fortsätta. Det är jag som har problem och är tokig. Behöver jag prata får jag söka hjälp.
Jag tror att hos mig kommer det alltid att finnas ett sår som inte läker om vi sopar allt under mattan.
Jag går omkring med ilska, frustration och hämdkänslor. Inte alls sunt så det är bara att inse att det här kommer aldrig att bli bra.
Det värsta är att jag aldrig sagt till honom att jag behöver några smp ord och bekräftelse. Istället har jag varit tyst, ledsen, irriterad, frustrerad och försökt hitta alla andra förklaringar till varför jag inte mår bra.

Tack igen.

Kram

en dag i taget. AA-möten, gym, promenader, filmserier, simning, terapi och bokläsning. Några tårar ibland för, att kontakten med barnen är mycket sämre efter olyckan, som hände för en månad sedan. Läste i någon tråd, att barn litar aldrig på en nykter alkis-förälder. Även om föräldern varit nykter i 20 år. Tragiskt för mig. Men jag får lära mig att leva med det. Är i alla fall nykter för min egen skull idag.

Du klampar absolut inte in i fel forum, jag vill gärna svara dig om hur jag ser på det.

De tolv stegen tycker jag är väldigt bra, det tog dock tid för mig att förstå dem.
I början tyckte jag att de var konstiga och svåra, nu känner jag att de är jättebra och som gjorda för mig.

MEN det krävs vilja och att jag har dem med mig varje dag.
Jag vet inte om din man går på AA, det låter som att han inte gör det...

Just det här med gottgörelse har jag hört många olika historier (delningar) kring.
Det är både svårt och skönt, verkar de flesta tycka.

Att din man inte vill prata låter tungt och jag förstår dig, att det är jobbigt.
Om han inte går aktivt på AA (eller behandling/terapeut/eller nåt liknande...)och påminns om "rätt tänk" för att utvecklas och må bra, tror jag att han tappar och glömmer stegen.
Det gjorde iaf jag och många med mig.
Många har väldigt många de vill gottgöra.
Om din man inte kan eller vill se hur det har varit för dig, bekräfta dig eller ens samtala kring det - det låter inte som att han har jobbat så mycket med sig själv?
Det är en sak att sluta dricka, jag tkr att det stora arbetet kommer sen, när man börjar jobba med allt inom sig som ofta har lett till att man drack. Hmm, undra om jag lyckades förmedla hur jag menar?

Jag ser på min gottgörelse som att jag varje dag väljer att INTE dricka och på så vis kan finnas närvarande för alla jag bryr mig om, de ser att jag mår bra, de behöver inte längre vara oroliga, de kan räkna med mig och jag hoppas att de känner att de kan prata med mig om de har behov.

Du är inte alls överkänslig eller besvärlig som vill prata om hur det har varit. Du är klok!

Kram

Konstnären, hoppas allt är bra med dig

Sänder en kram och puss till hundflickan ?

Underbart, eyeshadow att höra att du är på G!

Vi följs åt här och lyssnar och peppar varandra. Ha en fin dag!

precis man måste våga för att komma nånstans här livet utmana sig själv helt rätt :D
Jag köpte aldrig säsongskortet men jag har börjat göra service på NA det känns väldigt bra :D
jag får ett ansvar och jag känner att jag duger :D
Går mycket promenader, försöker hålla mig sysselsatt, börjat med praktik så nu är jag på G

Tack till er som svarat =)
Jag gjorde som så att jag knåpade ihop ett brev och skickade till hemmet, då få dom välja hur dom ska hantera saken jag berättade om mina tankar och känslor.De känns helt ok men samtidigt nervöst att kliva upp och gå till grupp i morgon men va fan ha jag å förlora, precis ingenting egentligen och det är detta som är tillfrisknandets väg oxå tro jag att man ska våga uttrycka sina tankar och känslor fast det är motigt :D
Jag skrev även att jag som alkoholist-narkoman spel-arbetsmissbrukare kan aldrig lova till 100% att vara ren livet ut men jag kan försöka ge 100% till att jag ska försöka all i min makt för att hålla mig ren för annars ljuger jag för mig själv.
Och det är något vi missbrukare måste komma ihåg, öppna inte första klunken de ä allra viktigaste regeln :D

Nu kan det låta som att jag kan allt men de kan jag lova det gör jag verkligen inte men det var sån lättnad att få iväg det där brevet att nu är det upp till dom att ta ett beslut tro på mig eller inte...det är inte mitt val.

Ha de gött alla ni och hoppas ni fortsätter skriva till mig :D