Senaste kommentarerna i forumet

Ibland känns allt lite bättre utan att det är någon egentlig skillnad i omvärlden. Jag måste rycka upp mig nu och det känns åter igen möjligt. I helgen har jag lovat de största barnen att vi ska åka till stan och julklappsshoppa och fika eller äta lunch. Ska bli jättemysigt. Jag är glad att vi alltid firat vita jular så a i samband med jul är inget problem. Tittade på Ernst i går på tv och blev lite inspirerad. Här ska firas jul oavsett om mamma är döende för vi behöver en paus från allt tråkigt, vi behöver mys och samhörighet.

Tack Leverjag, ibland är det skönt att se att någon läser.
Min barndomsfamilj faller samman i och med mammas sjukdom. Hon har hållit i hop oss och utan henne vet vi inte hur man pratar med varandra.
Jag har en bror som jag älskar och som jag umgås med men vi pratar aldrig om problem med varandra. Jag ser att han har alkoholproblem men jag vågar inte prata med honom om mina eller om hans problem.
Min man vill att vi ska prata med dem. Min man tycker inte att jag har ett problem men att min bror har det. Visst är det underligt att min man inte ser mina problem ens när jag påpekar dem. Han säger att jag ju inte dricker för mycket nu, att jag vänt det.
Jag hoppas att han har rätt. Allt är tillräckligt rörigt nu utan a så jag låter bli, jag dricker inte. Eller visst tog jag ett glas vin i söndags och en liten mugg glögg i går. Inga mängder men jag låter inte bli helt.
Jag är livrädd för att allt ska ramla sönder.

i tunneln. I går ringde vår son. Och min man talade med honom. Sonen hälsade oss välkomna till jul. Bara bättre och bättre. Nu gäller, att mannen tar sitt förnuft tillfånga. Om det nu går, när det gäller alkohol. Han måste ju vara a-fri 4 dagar. Denna veckan har han inte druckit. Så min nykterhet har en viss inverkan på honom också. Jag hoppas verkligen på en "vit" jul.

Jag hoppas att du har sovit gott och att du ser till att ge dig själv en fin torsdag, du är så fin och godhjärtad.

Jag gillar dig!

Ikväll och tog en öl (alkoholfri förstås). Hittade en kvällstidning på bardisken och när jag läst den slog det mig att det var första pubbesöket på flera år. När jag drack alkoholen var det något som hände ofta. Att slinka in på en pub. Oftast på nya platser, men även på väg hem för att laga middag. Det kunde då bli ett par öl och de dracks ofta i ett snabbt tempo. Det var ganska trevligt att sitta där tidigt på kvällen och titta lite på de andra gästerna. Killar och gubbar vid bardisken. Några drack alkoholen som jag brukade. Njutningsfullt men girigt med tilltagande berusning. Andra satt och pratade vid borden. Förmodligen de som har mindre problematiska dryckesvanor. När jag var yngre kan jag nog säga att jag nästan bodde på min stampub. Lediga dagar kunde vi träffas där alla polarna redan efter lunch. Det var det mest naturliga som fanns, och där - utanför Sveriges gränser - var det ingen som då tyckte att det var något konstigt med det.
Jag har tidigare snittat minst 200 pubbesök på ett år och nu gått till ett på två år. Det är bra märkligt hur livet förändrats.
På en timmes besök har jag tidigare hunnit med fyra öl på, så blev det en. Toabesök 0.

Oavsett stad eller land. Om jag gått in och ställt mig vid baren så har det alltid lett till spontana samtal med de andra dryckesglada grabbarna (är oftast grabbar) som står där. Det händer nog knappast av sig själv när man inte dricker alkohol. Jag tar då drickat och en tidning och sätter mig vid ett bord. Där kommer ingen och startar ett spontant samtal. Så visst är det ensammare när man inte dricker. Å andra sidan slipper man ju en massa heltokig självupptagna typer och många skruvade samtalsämnen.
En ny upplevelse rikare.
/PP

Känner att den senaste veckan har varit så fantastisk på många sätt. Vi träffades jag om min sambo efter att inte setts på 3 månader. Det var omtumlande. Jag tänkte hålla mig till saken och bara lämna det han behövde men jag bröt ihop. Sa att förlåt och att jag skulle söka hjälp. Jag sa att när jag är frisk så kan vi försöka igen. Han sa bara det får vi se.
Dagen efter fick jag gå hem från jobbet. Så ledsen och uttömd på känslor.
Jag träffade en ny psykolog som sa något som ingen annan sagt förut. Kan hända att din sambo gjort dig illa men den som gjort dig mest illa är du själv.
Tankarna bara snurrade. Så jobbigt det var när jag kom på att jag väntat så på hans gottgörelse men jag då. Alla jag plågat under 15 år men min frustration. Särskilt mina barn som har sett en mamma som varit helt nedbruten och ledsen. Jag tänkte på de tolv stegen och kände så starkt att jag måste också gottgöra så gott jag kan. Min dotter sa, värst var att vi visste inte inte hur vi skulle göra dig glad. Ombytta roller där jag var ett ledset barn.
Så tacksam att jag nu börjat min egna resa och att jag ser lite klarare. Tänker att jag är lika beroende av honom som han är av alkoholen. Tänker en dag i taget och att jag ska hitta vad som gjort att jag utsatt mig för det här under så många år.
Kanske vi kan mötas om han också börjar en resa.
Tack för detta forum.

Keep up th good work

Härligt Vida!

Sköt om dig :-)

Du har så mycket i ditt liv som pressar på nu. Känner med dig. Ja, du vet ju att det inte blir bättre med alkhol. Ångesten och oron blir värre. Har du något sätt att kopplat av på så att ditt huvud får vila? Inga syskon som kan avlasta? Någon att prata med?

Bra att du dricker så lite som möjligt och jag skulle verkligen rekommendera att du gör något som får dig att må bra, koppla av och känna glädje, för att orka med allt.
Var rädd om dig!

Kram

planen höll inte. Har inte druckit mycket, men mer än det inget alls som jag lovade mig.
Jag har inte tränat och tagit itu med maten alls... Jag började bra men en vaknatt vid min mammas sida kastade ikull mina planer och dränerade mig från all energi. Jag vill att hon ska dö och slippa det liv hon har nu men jag vill samtidigt behålla min mamma. Hon tog sig igenom den här gången. Hur många gånger ska jag orka sitta bredvid och badda pannan med fuktig duk. Jag orkar inte så många gånger till.

kommer sol. Idag fick jag sms från min dotter med fråga, om jag kan hämta mitt barnbarn på dagis. Räkna de lyckliga stunderna blott. De kommer då och då.
I går var jag och lyssnade på prästen Olle Carlsson. Nykter alkoholist. Jag skall läsa hans böcker.

Jag får väl kalla dig så? Känns lite mera personligt, ja du förstår?
Berättade just innan om det där med att ha mycket alkohol omkring sig
och hur det varit för mig. Det "underlättar" naturligtvis att det blir oftare och mer.
Samtidigt skulle jag idag nog kunna bo i en vinkällare utan att dricka för den saken skull.
Så känns det i alla fall. Har heller inget problem med att folk runtomkring dricker,
Men berusade personer har jag idag mycket dåligt tålamod med. De berusade tycker
Att de är så himla skojiga. Fast oftast är de för den nyktre bara en plåga. Men det fattade inte jag heller innan.
Jag såg mig själv som guds gåva till mänskligheten när jag var på fyllan.

Kram

/PP

Välkommen in i gänget. Forumet gör susen, men viljan och envisheten är viktiga egenskaper i början. Ta små steg så lättar det snart. Ett tillsvidarebeslut är bra för det skapar ingen stor stress. Barskåp är för de flesta ingen bra tanke. För min egen del var jag tvungen att hantera alkohol runtomkring mig på jobb och resor när jag slutade, så det fanns ingen mening i att ha ett alkoholfritt hem. Men det gick och ingen har hällt någon dricka i mig mot min vilja. Det var alltid jag själv som förde glaset till munnen. Men för de som tycker det känns jobbigt så tror jag ett alkoholfritt hem är säkrare.

Det som idag är lite galet är att jag på resor ofta kommer hem med olika souvenirer i form av sprit. Är som att det är en vana från förr i tiden. Så numera har jag faktiskt något att kunna bjuda någon. Förr köpte jag en massa men det var alltid tomt i baren ändå ?

Lycka till
/PP

Så trevligt att få besök av en så kär vän i tråden! Skönt att höra att allt under omständigheterna går fint för dig.
Kanske naturligt att du inte är så aktiv idag i ditt skrivande, men jag du ska veta att jag tänker på dig ibland och hur det går. Mitt i allt
måste det vara skönt att du nu har en nykter man vid din sida. Vi traskar vidare ihop på vägen. Fortfarande tänker jag ofta tanken - vad som än händer...
vad som än händer ska jag göra allt för att inte offra mig till alkoholen. Det finns så mycket annat runt hörnet, och helt plötsligt så kanske
det blir så att funderingarna inte längre hänger kvar. Men för min del är det ännu inte så. Jag känner absolut ingen större saknad, nej det är verkligen en "osaknad", men historien är ibland som gegga som kommer tillbaka. Kanske kommer det att vara så för alltid?

Ta vara på dig
/PP

Jag avskyr reor!

Har alltid gjort! Blir lika förvånad varje gång att det är så många som går på sånt och att folk blir nedtrampade. När Mall of Skandinavia öppnade blev till och med barn nedtrampade! Otroligt. Jag vill inte vara på sådana ställen. Folk är galna, ser inte klart. Ungefär som att vara i närheten av aggressiva, alkoholister eller drogmissbrukare. Läskigt.

Att köpa billig sprit och bunkra upp orsakar att många dricker mycket mer. Det har jag sett på nära och många håll. Black Fridays på systemet vore en katastrof...

Ha det fint denna soliga 1 dec 2015!
❤️

Konsnären är inte Bordesshop i Tyskland något liknande, folk blir som tokiga nu. Dom fyller bilarna med hur mycket sprit, vin som helst Kan det vara så att dom tycker det är billigt!!!! I bland har jag själv varit inne på att skaffa ett jättefint barskåp, min man skrattar åt mej och säger att då måste vi ha ett Kassaskåp i vardagsrummet :- och han måste gömma nyckeln, ha ha. Man måste också skratta åt elendet. Jag jobbar på 3,dje dagen i dag.

På tal om black friday, här i min stad blev en tant nertrampad när en affär reade vattenkokare, hon flydde in på lagret. Helt tokigt att slå sig fram till en vattenkokare som kanske var nedsatt femtio spänn. Vill inte ens tänka tanken på hur det hade sett ut på bolaget, vino tinto 20 spänn. Annars lunkar jag fram på min nyktre väg och hoppas verkligen att det inte kommer fler fallgropar, det är ju faktiskt upp till mig om jag vill ha ett bra liv eller ett trasigt. Gagarin är fortfarande nykter och han fallit in i mitt våldsamma begär efter kakor, bullar och bakelser, så någonting är det som suger. Ett ton öl om året en svindlande tanke, undrar hur mycket vin jag drack om året. Lugnet har kommit tillbaka ingen stress om bolaget. Livet känns fint denna tisdag. Är så tacksam att det finns fina vänner här inne. Ibland behöver man skriva av sig.
Många kramar till pp
Konstnären

Tänk vad många och så tråkigt när barn har dystra minnen till julen och detta pga av alkohol!!

Är vi helt handikappade i detta land? Kan vi inte umgås och ha trevligt ihop längre utan att vara berusade? Det är verkligen tragiskt...

Härligt att höra att du mår bra Vida och väljer din väg framåt!
Kram

Mysigt....glögg. Jag kan inte minnas några mysiga jular. Mina barndomsjular var dystra på grund av a. När jag själv började ordna jular, tyckte jag bara det var jobb och drack på det. Men det positiva är alla ljus, som vi tänder, annars skulle denna årstid vara väldigt mörk. Mina barn har inte upplevt a-fria jular, som barn. Och nu när de själva är föräldrar vill de ha a-fria jular. Då protesterar min man. Han kommer kanske, att tillbringa julen ensam hemma. Jag kommer att åka till vår son, där släkten skall vara. Han bor på annan ort. Jag lever a-fri en dag i taget. Lev och låt leva! Stämmer det på min man och mig? Lever vi parallella liv under samma tak? Skönt att ta till AA:s program. Och hoppas på mer och mer sinnesro.

Hej! Jag har ännu inte druckit någon alkohol. Kan säga att jag vart på väg att göra det ett par gånger. Jag har fortfarande svårt med sömnen, som nu. Har gått ner 5 kg egentligen bara för att jag slutat dricka öl. Jag dricker desto mer kaffe och Cola. Tänker att allt annat är bättre än alkohol. Jag har tänkt jättemycket, mår fortfarande dåligt. Har funderat på om jag behöver öka min medicin tillfälligt men har det rätt hektiskt i livet just nu och har väl inte tid med eventuella biverkningar. När jag började med min medicin så mådde jag än sämre i början. Men nä jag mår inte bra, känner att jag börjar tappa greppet om mig själv vilket gjort att jag sysselsätter mig desto mer för att inte tänka. Jag vet av tidigare misstag att det inte hjälper. Jag som blivit bättre på att tala om hur jag mår har börjat bli mer introvert. Jag blev jätteglad över att du skrev. Jag har ingen ork alls att prata med någon nu. Min sambo har accepterat att jag inte dricker och han frågar mig inte mer men hn märker ju att det är något med mig, jag drar mig undan. Vet inte varför, jag orkar inte bara. Jobbar så mkt jag kan bara. Är även så så trött. Vill bara sova hela tiden. Jag är trött i kroppen men hjärnan går på högvarv. När jag skriver detta så inser jag ju att jag måste göra något åt detta. Hur går det för dig?

Kan ni tänka er hur det skulle se ut? Allt till minst halva priset? Det skulle sluta i mycket jämmer och elände det vill jag lova. Var i fredags i en stormarknad där de sålde smågodis för 19.90 kilot. Helt groteskt mycket godis och hysteriska barn och vuxna för den delen. Dottern var helt chockad när hon såg hur det såg ut, godis över hela golvet. Hur mycket tror du att de säljer frågade hon. Många ton svarade jag. Vad är ett ton? Ja, lika tungt som en liten bil eller 1000 mjölkpaket. Hon var riktigt häpen.

Faktum är att jag säkert drack ett ton öl om året. Nej, nu skojar du kanske någon tänker? Tror faktiskt inte det. 5,5 burkar öl om dagen blir faktiskt ett ton om året. Ok, det var inte bara öl, men många var det,och mycket släpande var det. Helgens numera alkoholfria öldrickande: 116 cl. Och så lite godis förstås ?

/PP

Tog ett rejält återfall i helgen efter att en tid ha inbillat mig att jag kan ta en drink eller ett glas vin med vänner. Ångest och skamkänslorna sköljer nu över mig. Det finns inget njutbart i att dricka för mig längre. Har nu bestämt mig för att berätta för mina närmaste kompisar att jag inte kan dricka alkohol. Känns som en lättnad efter att ha smusslat och mörkat så många år. Ska även ta mig tillbaka till AA för att ha någon att prata med. Jag hatar den här jävla sjukdomen! :(

Hur har du det nu och hur går det för dig?
Kram

Jag har varit väldigt tydligt med mina "jag-budskap" och hjälp. Tyvärr så fungerar min chef så att om man ber henne om något eller ger konstruktiv kritik så blir hon sur och som ett brev på posten så kommer vedergällningen inom en snar framtid. Jag vill inte ha stöd eller hjälp via henne och hamna i en beroendeställning pga hon utnyttjar min svaghet. Detta har hänt andra kollegor också.
Denna hunden har på 15 år inte ändrat sin stil alls. För att förändra sig måste det finnas en vilja. Alla mina kollegor vet att jag varit missbrukare och ja de behandlar mig som vanligt.

Nåväl jag sliter på med min nykterhet och mår bra av att inte dricka.

Hej min vän,

tack för hälsning. Skönt att höra att det går framåt för dig. Det är också tryggt på något sätt. Att se att man kan komma tillbaka igen. :-)

Varför tycker du inte om julen kära du? Vi har nog skrivit om det förra året, men jag minns inte. Har det med mormors stränga söndagsordning att göra?

Hoppas att du har det fint. Största kramen till dig min vän <3