Senaste kommentarerna i forumet

...och en väldigt tung månad har det varit. Höstmörker, problem med skolan för ett av barnen, mycket stress på jobbet... Blev sängliggande i några dagar med akut ryggvärk, vilket bara ökade högarna på jobbet och stressen. Kunde inte sova alls och ett tag var jag mycket nära att gå i väggen. Också Sophie var trött och stressad av barnets skolsituation och emellanåt lyckades vi inte hålla tröttheten och de svåra känslorna ifrån varandra och så var vi där -pang- i luven på varandra... Inte vackert alls. Nu känns allt redan mycket lättare, även om det nog fortfarande blir en del tuffa tider framöver.

Den verkliga ljuspunkten har varit att då det känts som värst har det inte funnits några som helst tankar på att döva med alkohol. Inte bara det att realalternativet inte funnits, det har helt enkelt inte känts lockande. Jag till och med drack några glas en kväll på stugan tillsammans med min bror, men det var planerat och socialt, inte för att döva. Helt måttligt var det, men ändå såpass mycket att jag efteråt märkte att det för mitt allmänna mående hade varit bättre att låta bli. Efter den kvällen kändes det ännu mindre lockande med alkohol.

I kväll är det lillajulsfest på jobbet. Vid slutet av arbetsdagen bjöds det på tal och skumvin, för att fira ett par kolleger. Då jag sedan efter ett glas skumvin såg ett par killar fortsätta med öl inför kvällen och hörde andra tala om att slappna av i bastun med mera öl, så gick nog ändå tanken igenom mig att det kunde ha blivit rätt blött om jag hade deltagit i kvällens fest. Undrar litet hur det hade gått. Nu sitter jag hemma och dricker te, så det får jag aldrig veta.

Må väl och var försiktiga såhär i lillajulstider.

Stackars människa, Magnus
Hon verkar vara lite psykopat som att hon vill äga dig och trycka ner dig. Har nog en hel del problem med sig själv...

Hoppas du kommer till en skola med bra ledare. De kan verkligen göra underverk för hela skolan och låta lärare ge allt de har till våra fina barn och ungdomar.

Hoppas du mår fint

Det är vad det där låter som i mina öron. Ren och oförfalskad arbetsplatsmobbning. Men låt inte den slå ned dig. Tror du gör helt rätt i att söka annat jobb, hoppas du hittar ett snart.

Jag skulle förresten behöva en lärare som du i ett av mina barns skola. Där är inte heller allt som det borde vara.

Muränan, tror att jag förstår hur du menar.

Idag i regnet på stan gick jag och hade just de tankarna och känslan för en kort stund, att det inte är något som längre är något att tänka på. Känslan av att livet som det är och det är helt naturligt att inte dricka alkohol. Den naturliga klarheten, liksom. Som att jag inte går och tänker att jag vill äta rotmos hela tiden, ta en cigg, knarka eller äta broccoli ;-) det bara är ett val man gjort för att man inte tycker om det, inte vill ha det. Inget mer med det.

Nu har jag ju inte kommit så långt än men testar mig i tankarna. Du har kommit en bra bit på väg och jag förstår tanken på valet. Så glad för din fina resa du gjort hittills. Så stark vilja att stå emot trycket från omgivningen och hitta din egna väg.

Hösten är ofta pest med stress, mörker och arbetsbelastning. Hoppas det kommer snö snart!

Krya på dig och kramar, Muränan

Kan betyda så mycket. Att inte tänka efter vilka konsekvenser ett visst handlande följs av, att upprepade gånger göra om samma saker, dvs inte lära sig förutsatt att personen är "normal" och frisk. Att vara fanatisk, inte kunna se nyanser utan endast ytterligheter, bara en sanning. Social dumhet finns det gott om som att inte kunna sätta sig in i en annan människas situation, bara tänka på sig själv och inte förstå konsekvenser av sitt agerande.
Slutet 60-tal

Känner igen det där lite, ska på en konferens nästa månad och när ja va hos min terapeut sa han det sista han sa; "drick nu inte innan konferensen, så du går dit och luktar sprit". Kändes inte bra. Hade inte en tanke på att dricka klockan 8 på morgonen innan konferensen.

Tja, för mig är dumhet "ignorans" och att vägra lyssna på andra.. Likaså att inte respektera andras åsikter, även om de är dimetralt motsatta dina egna.
Och jag är 50-talist ;-)

Hej vännen,

Hoppas du har det bra. Tack för fin hälsning i tråden. :-)

Jodå, stålbadet är över. Det var jobbigt, men gick bra. Jag känner att jag är i något slags mentalt brytläge. Inte så att det står mellan att börja dricka eller inte. Men mer som att mellan att börja acceptera ett livslångt beslut på riktigt eller fortsätta harva på med vita knogar ett tag till. Förstår du vad jag menar och skillnaden? Alltså, beslutet är redan fattat, men ändå så vacklas det i tankarna hit och dit. Börjar bli trött på det. Vore skönt att kunna släppa allt - på riktigt - hela vägen. Men det kanske man aldrig gör när man väl har hamnat där vi är.

Idag ligger jag här hemma och är förkyld för övrigt. Jag har så galet mycket på jobbet, men det bara går inte att jobba just nu. Det ska bli extremt skönt när den här hösten är över...

Ha en fin dag min vän. Kram

Chansa inte. Fråga dig själv innan. Vad vinner och förlorar jag på att ta chansen att dricka.

för rader i min tråd, ser att jag inte varit inne på ett tag. Det är väl så att behovet av forumet minskar när alkoholen börjar dunsta bort. Kikar in då och då, men ägnar mig mest år det vardagliga och letar nya sätt att fylla tomrummet som A lämnat efter sig. Inser att det tomrummet hade jag redan i tonåren, och i stället för att hantera de problemen då kom A in i mitt liv som en befriare, så lätt det problemet var löst för stunden. Det är det som är det farliga med alkohol, omedelbart resultat, alltid tillgängligt och till synes ofarligt till att börja med. Ack så fel jag hade, daga att växa upp när jag nu passerat 60!

Tack till er båda, ni påpekar just det jag behöver höra. Det känns bra. Riktigt bra!

en dag i taget. I går såg jag filmen "En underbar jävla jul". Nu drar ju julen snart igång. Och allt vad den för med sig av a? Men jag har aldrig tagit ett sådant starkt beslut, som att inte dricka a mer vad, som än händer. Var hos terapeuten i går. Hon klargör mycket för mig. Jag ser saker tydligare. Konstigt att jag skall behöva bli påmind av någon annan, när jag mycket väl vet exakt, följder, samband osv. med a. Så för mig går det ju inte, att släppa AA, för att bli ständigt påmind.

Tack för fina hälsningar i min tråd. Känns fint att du finns här.

Kram ❤️

Gör vad du måste göra för att värna om din nykterhet. Att det sen finns människor här i världen som sitter på positioner dom aldrig kan göra rättvisa - ja, vad säger man? Det är kanske därför karma finns.

Jag håller på dig.

Grattis till ett så pass långt uppehåll. Apropå din fråga så har jag samma resonemang som answe77. Är det verkligen värt att chansa? Här på forumet finns ett flertal som efter en lång tids uppehåll testat på att dricka måttligt. Det har funkat en tid och sedan har drickandet accelererat till gamla nivåer eller ännu högre. Flera vittnar också om att det varit mycket svårare att komma upp på banan igen.

Som vanligt gör man ju förstås precis som man vill och i detta kan det vara till hjälp att påminna dig om hur det var och vad du fick utstå för att komma dit du är i dag. Kram på dig och lycka till med funderingarna.

Över ett år utan alkohol är en fantastisk lång och bra tid. Känner igen det där med att vilja prova lite vin eller öl igen. Men behöver du verkligen dricka A igen? Vet att åsikterna om detta går isär men det mesta tyder på att det är väldigt svårt att kunna dricka måttligt och kontrollerat om man en gång haft ett missbruk eller osunt förhållande till alkohol. Tänk efter väldigt noga om det är värt att chansa. Och du ska verkligen vara stolt med din långa helnyktra tid.

Blev inkallad till min chef i tisdags. Hon var sur för att jag sökt annat jobb och undrade om det berodde på henne? Ja vad fan ska man säga? Ville säga JA men avstod och sa att jag tröttnat på kaoset i min kommun. Då säger hon med ett hånflin på ett nedlåtande sätt "Ja och om du börjar dricka igen så måste du säga till så vi kan hjälpa" Hade detta varit en av mina kollegor som sagt så hade jag tagit det som 100% omtanke men inte nu och inte på det sättet det framfördes och inte med den nedlåtande tonen hon har. Det har fått mig att börja tvivla på mig själv igen och min styrka jag byggt upp. En stolthet jag haft att varit nykter i 17 månader nu ja den raserades snabbt. Jag har recept kvar så jag undrar om jag inte ska plocka ut.

Jag vill inte använda ordet hatar, men jag ogillar starkt min människoförtryckande chef.

Det har du aeromagnus. Jag är helt övertygad om att du har styrkan att klara det även utan hjälpmedel. Du vet ju vad som är bäst för dig.

Imorgon måndag 15/11 sånt jag min sist tablett Antabus. Hoppas att jag nu har styrkan och viljan att själv avstå.

Lev gott med eller utan alkohol" hjälpte mig en smula iallafall. Och som någon sa, kolla den klistrade tråden i "förändra ditt drickande".

? ☔️? Ville bara sända en lördagsmorgonkram

Tänkte på dig och havet. Hoppas allt går bra Konstnären.

Kram

Jag ska bara fixa en grej i köket - Moa Herngren

Tusen små bitar - James Frey
Min vän Leonard - James Frey

Min räddning blev antabus. Då kan jag inte dricka och behöver inte tänka på det. Är man nykter 1 år så ökar chanserna med 30-50% att inte återfalla och procentsatsen ökar ju längre tid man är nykter.

AA är också en bra väg att gå

Ja, nu löper livet på igen. Månd+ onsd: gym. Tisd.,torsd., + sönd. möte. Lörd: simning. Fredag: hushållsarb. Inga toppar men heller inga dalar. Mycket filmtittande. Båtskötsel. Och promenader längst stranden. Verkar riktigt behagligt, när jag läser mina egna rader. Jag hoppas, att det kan fungera, så här en tid. En dag i taget.....

Vad ska man säga, hellre försent....än aldrig.

Min medaktör hette Mie som drog mig åt rätt håll, utan henne hade jag nog inte suttit där jag sitter nu (nja just nu på muggen).

Det finns så många faktorer som påverkar slutresultatet, och viktigaste var att överlista hjärnans skönmåleri av vad alkoholen kunde tillföra mig.
När jag förstod att minsta lilla droppe med alkohol inte var ämnat för mig oavsett form och tillfälle ja då satt den.

Fortfarande kliar det i alkotarmen men mest av nostalgisk skäl.
Tejpa fast mobilen på bröstet en helkväll med videoinspelning på,
då kommer den hårda fakta som man inte vill fronta fram.

Verkligheten är värre, men sann...

Berra