Senaste kommentarerna i forumet

Trevlig helg Fenix!

till ditt liv och dina insikter! Och ja, vi har många, många val när vi väl öppnar ögonen och ser oss omkring.
Så bra att du delar dina positiva erfarenheter här som en motvikt till all smärta. Vi ska inte förneka allt det tunga och svåra men det är lika viktigt att berätta att livet kan bli bra och att vägen dit är olika. / mt

Njut av livet! / mt

Måste kännas otroligt skönt för dig.

Hoppas din helg blir fin och också fortsatt nykter!

Vad härligt att få läsa att det inte var något! Förstår att det måste vara jättejobbigt att inte veta. Och vad bra att du inte tagit till alkohol för att dämpa ovissheten och oron. Grattis!!!

du och alla andra får också jättekramar! Fick besked i dag, det är ingen tumör, allt verkar helt OK! Jipppiiii, kan börja leva igen. Det har verkligen sänkt mig rejält, när jag mådde som bäst kom den här skräckisen och satte klorna i mig. Nu finns verkligen all anledning att göra det bästa av livet och det är förstås utan A!

Och jag kan inte välja åt honom.. Och kanske finns det folk som blundar tills de dör? Livet är fullt av synkroniciteter, för aldrig har jag träffat så många andra medsystrar(oftast) och bröder, som har olika erfarenheter av beroende (och beroende)
En kvinna som jag är ytligt bekant med, berättade att hennes man dog bara ett par år efter att hon lämnat honom och tagit ut skilsmässa.. Just på grund av att han inte ville se sig själv som alkoholist eller se sina problem med spriten..
Det finns inga "vinnare".. och idag prioriterar jag mig själv.. Det går inte att få någon "nykter" mot deras vilja.. Jag försökte på en massa olika sätt, men han vände och vred alltid resonemanget till att det i så fall var mitt fel att han råkade dricka för mycket..
De få gånger han "minskade ner" såpass att tom jag blev osäker på om han verkligen var nykter eller tagit sig en liten styrketår, var bara någon sorts "kosmetika" för att saker skulle "lugna ner sig" så att han kunde fortsätta som förut..
Det finns så mycket tragik i alla dessa historier..
På kvällarna så stänger jag av telefonen.. Och sover gott. (det finns ingen anledning tycker jag att sitta och lyssna på "svammel" som ändå inte leder någonvart) sms:en har blivit färre och samtalen också.. (dessutom händer det att jag inte svarar alls om jag ser att han ringer och förstår att han druckit)
Jag har fått friheten att gå ut och träffa vänner när jag vill, utan att "be om lov" eller förklara vart jag skulle och vilka jag skulle träffa.. Dock är jag fortfarande "allergisk" mot alkohol och går inte gärna ut på "lokal" där folk blir berusade.. Jag VET att det är deras ensak, och jag kan inte få hela världen att bli nykterister.. Så jag går hem eller går inte alls till sådana ställen.. (jag har ju faktiskt ett val..)

Jag det är DU och DITT mående du bör prioritera nu. Han har gjort sitt val och det var alkoholen. Nu får han ta konsekvenserna. Det var inte du som drack åt honom. Trist att han inte förstår att han har alkoholmissbruk

I kväll är jag ensam hemma. Mannen ute med kompisar. Har passat barnbarn i dag. Och sonen har lämnat vårt hem för denna gång. Nu skall jag ha en mysig kväll. Äta gott. Och slarva med lite choklad, som jag har fått i present. Läsa en deckare. Ja, livet känns bra just nu, i denna stund.

Trodde jag skrivit ett inlägg i måndags, men det hittar jag inte nu. Hoppas så att du har fått ett positivt besked och att väntan nu är över. Kram Fenix!

Så mycket tankar som far runt i huvudet hela tiden.
Men det kanske är nödvändigt för att bli helt hel igen som man en gång var.
Men känner mer och mer att jag börjar fokusera på framtiden och tankarna är mer fokuserade på omgivningen.
Har flera vänner som har det jobbigt nu på olika sätt och det är så underbart att finnas för dem och bara lyssna inte fördöma eller tvinga på några beslut bara finnas till.
Det ger mig också glädje nu.
Kan koncentrera mig bättre och orka med saker som jag inte fixat tidigare på jobbet.
Är fortfarande så ledsen vissa dagar och kan tillåta att det får göra ont en stund.Men att jag tar mig för saker då som gör att jag mår bra.
Blir fortfarande berörd när jag ser honom,men då är det ilska jag känner fortfarande.
Undrar när jag kan se honom och inte känna något...den känslan hoppas jag infinner sig med åren.
Men det kommer en styrka inombords som jag inte känt så starkt förut.
Även om jag alltid och funnits för mina barn, så var det mycket fokus på mitt mående som var oundvikligt och svårt att vara närvarande eftersom all tid och kraft gick åt till att kontrollera honom dygnet runt.
Känns som man vill rädda ALLA som lever under samma förhållanden som man själv gjort.
Förstår att det är omöjligt men hoppas många hittar detta forum som betytt så mycket för mig.
Finns inga anhörigstödsträffar i min stad tyvärr.
Glad och stolt över mig själv att jag tog mig ur mitt destruktiva förhållande som jag aldrig hade varit lycklig i.
Nästa steg blir att kontakta några i hans familj för min sons skull.
Om sonen tillåter och när det känns rätt i tiden......

Håller med!
Skriv ett brev ung som du skrev ovan, dvs "jag kan förstå att ni tar avstånd från mig, men x tyckte så mycket om er och saknar den kontakt ni hade. Och förklara hur sonen mår. Håller med om att de kanske borde agera annorlunda även mot dig, men det kanske kommer på köpet om du öppnar upp med lite tankar kring sonen.
Tala inte om hur de borde agera utan fokusera på sonens känslor och upplevelser och att det är tråkigt att han även ska mista andra kloka betydelsefulla vuxna som han tycker om och att han behöver de som förebilder. Kanske finns det en förklaring,och om du öppnar upp kanske det kan föra med sig något gott för er alla. Hoppas det ordnar sig!

Ja du har blivit syndabock, din son får lida för det. Kanske har de andra vetat om hans missbruk men blundat och nu ger dig skulden. Jag skulle kanske ringa eller skriva brev. Förklara hur ni känner.

Vad synd att de inte väljer att finnas för din yngsta son.
Skulle du inte kunna ringa dem och försöka förklara att du känner att han behöver dem i sitt liv?
Vilken tur att han i alla fall har dig.
Kram

Ja, då var morgonsysslorna avklarade. I dag dricka "kaffe" med goda vänner. Sedan kommer min son på besök. Han bor på annan ort, så det blir med övernattning. Visst surrar det i huvudet. När hade jag roligt senast? Var det utan a eller? Men nykter en dag i taget gäller.

svar i fredags, vill ju tro att det då inte är så djäkla akut. Ska väl få svar inom en vecka, tack för tummarna Anders!

Å vad underbart det låter!!
Dit vill jag också. Grattis till dej!

Känns bra just nu. Har en något så när balans i mitt liv. Går på AA-kvinnomöte på söndagar. Känns bra. Lagom motion och lagom mental stimulans på dagarna. Ja, mår hyfsat bra. Tycker att jag har bra kontakt med mina barn och barnbarn. Har gått ner några kilon. Så även vikten är på rätt väg. I kväll ska jag se på bron på TV. Livet känns skönt i denna stund. Och en dag i taget gäller.

Kämpa på!
Jag tar rygg på er som också tillfrisknar :)

Kilar in för att ge en update!
Är fortfarande nykter!
är glad för varje dag som jag vaknar upp, bestämmer mig för att inte dricka och sen tar mig an dagen. Det börjar närma sig tre månader helt nykter nu.

Hoppas att du slipper leva i "limbo" så kort tid som möjligt Fenix - och att det sedan visar sig vara "falskt alarm"!! Hoppas också att du inte lyssnar till "suget" närhelst det behagar dyka upp - och att du väljer att låta bli dricka´t. Jag har ju själv haft en vana att fly fältet med hjälp av alkohol - så j-a dumt. Mentalt är man ju fullständigt klar över att det är fel sätt att möta/konfrontera det som är jobbigt - men ibland oförmögen att agera därefter. Hoppas att du får en alkoholfri helg - och att du på något sätt ändå kan känna ett lugn - mitt i din jobbiga väntan på provsvaren efter din röntgen. Vi kör väl vidare ett tag till på den nyktra vägen!!!

Far runt..runt... Svåra inre konflikter idag. Tre veckor idag. Det kryper i kroppen, har den här panik och vilja-fly känslan. Allt kommer över mig på en gång. Det är extra jobbigt idag, känner mig hyfsat glad, lördag. Hade vanligtvis haft nåt att se fram emot ikväll. Få domna bort i hjärnan för en stund, en kort stunds total lycka. Vem försöker jag lura, det slutar ju inte där. Det slutar aldrig lyckligt. Vilket skämt det här är. Orkar inte med någon idag. Vill bara sitta och tycka synd om mig själv. Sörja mitt patetiska liv. Jag ska klara idag, ikväll. Jag ska vakna upp imorgon utan ångest.

och hoppas på det bästa. Tack alla "sponsorer"!

Är glädjande om någon enda person som mår illa av sitt drickande lyckas ändra på det. Jag skrev under flera år i en annan tråd. Jag fick massor av stöd och inspiration början. Början som ju tyvärr kan vara så kämpig. Många här på forumet har stöttat, inspirerat och glatt sig med mig. Och jag med andra i deras framgång. Det viktigaste är att förstå, att det faktiskt är möjligt att förändra.
Läs andras berättelser och skriv ner dina egna tankar. Bäst är det kanske att hålla sig i en tråd. Så får du snart svar från andra på dina inlägg.

Ha en riktigt go nykter helg

/PP