Senaste kommentarerna i forumet

Vad jag minns har jag inte hört om det. Själv tog jag ett återfall, men valde dagen efter att se det som
"Ett lyckat exempel på måttligt drickande". Höll för min del en vecka eller så, och innan jag visste ordet av
blev det träsket ; -)

//PP

Håller med det är helt ok att vara lite småsolkig. Ärrad kanske man är och läkningen tar tid. Tankarna på A har jag lagt högst upp i bokhyllan, dom får stanna där tills vidare. Jag tror jag har lite för bråttom med det här jag vill vara klappad och klar så att säga. Långt ifrån samma styrka som behövdes i början. Satt och läste morgontidningen för en stund sedan och jag kunde hitta 10 annonser för vinsorter, varför tittar jag på sådant. Som nykter gräver jag i allt, inte bra i vissa lägen.
Är nog så pp att gubben i lådan kommer att dyka upp ibland.
Ha en fin fredag
Konstnären

Kan bara berätta om mig själv, hade nog ett tiotal återfall och det funkade två till tre ggr. sedan var jag där igen, fråga mig inte om hur det gick till, men så var det för mig.
Finns ju proffesorer som påstår att man kan lära sig det men inte värt att prova för egen del. Jag tänker så här, vilket jobb att hålla koll på dom där 2 till 3 glas vinen som kallas måttlighet. Gränsen mellan kontrollerat och gå till tillbaka är tunn som en lina. Inte värt att prova för min del.
Ha det fint stingo
Konstnären

...som prövat dricka igen och sedan konstaterat "nä det här är för jobbigt, jag mår bättre med helnykterhet" utan att trilla dit ordentligt? Finns det alternativet, eller är träsket enda alternativet till att lyckas med normaldrickandet, om man prövar?

Är det väl helt ok?! Dragkampen fortsätter säkert och återkommer till och från.
Kanske hela livet, vem vet?
Fördelen är att man inte behöver samma styrka för att dra i trossen.
Men vi behöver nog vara på vår vakt. Gubbjäveln i lådan kan
ju tydligen dyka när som helst och när vi minst anar det.

//PP

Bara för att man gått vidare är man inte fläckfri! ;-)

Ni är för sköna! Jag trodde ni hade gått vidare? :-)

Hoppas att ni förstår att jag försöker vara lite humoristiskt när jag formulerar mig så?!

Själv har jag nog inte intalat mig att kombon fest, roligt och alkohol var sann. Den var ju sann! Åtminstone så länge jag hanterade det på som just fest och alkohol.

När det med åren sedan blev vardagsfest med alkohol - oavsett om jag var den ende på festen - så känns det ju med tiden minst sagt annorlunda...

Helt normalt att vi förr eller senare försöker intala oss att vi kan jobba oss tillbaka till det första stadiet. Problemet är ju bara att vi obönhörligt skulle landa i det andra. Vi har ju alla läst vittnesmålen från våra "bröder & systrar".För oss som hamnade på den "planhalvan" och fick problem med drickat är det bara att ta "adjöken" till de andra fantasierna och de spratt som minnet ibland försöker spela oss.

Ni har så rätt, vi ska inte låta oss inte luras igen!

//PP

Du är inte virrig. Inte alls.

Man kanske skulle börja affirmera. Stå framför spegeln och säga "jag ska alltid vara nykter - jag behöver inte alkohol" varje dag... Till slut kanske det sjunker in. Eller "Jag är tacksam för min nykterhet" kanske är bättre.

Vi behöver inte a i våra liv. Vi har det oändligt mycket bättre så här. Kramis

Det är just det, vad händer då, hur kommer jag att må. Skam och skuld givetvis.Skulle jag säcka ihop som sista gången, nä, det är det inte värt. Just tråkigt, fattigt, men det blir ju bara sämre med A. Nej jag får fortsätta och tömma arkivet i nyktert tillstånd, Annars skulle det snart bli fullt igen och börja om från början.
Nej, han får inte lura oss igen. Men varför kan jag inte säga högt JAG KAN ALDRIG DRICKA MERA. Rak i ryggarna går vi vidare muränan, förlåt för min virrighet.
Kram Konstnären

Har förstått att du också funderat kring det där med två glas vin senaste dagarna. Professorn satte griller i huvudet på mig också igen. Varför skulle inte jag kunna lära mig att dricka två glas? Såååå mycket drack jag faktiskt inte. Men som jag skrev förut - det blev ju för mycket för mig, oavsett hur mycket/lite jag drack, i jämförelse med andra. För mig var det för mycket. Återigen - måste man dricka??? Skulle jag våga chansa på att jag är en av de där som kan lära sig att dricka??? Tänk om jag INTE är det? Vad händer då...? Hemska, hemska tanke.

Nä, alkoholen gör inte livet rosaskimrande. MEN vi har varit väldigt duktiga på att intala oss att det är så. Guldkanten på tillvaron. Vi är ju experter på att hitta goda anledningar till att dricka. Det är inte konstigt att det känns lite tomt, konstigt, tråkigt, fattigt, vardagligt utan att dricka. Det är ju vad vi har intalat oss så länge för att legitimera vårt drickande!! Vore konstigt om det bara kunde gå över. Hur många år har man inte intalat sig själv att FEST & ROLIGT+ALKOHOL=SANT.

Nej du kära vän. Herr A får inte lura oss igen. Vi klarar det här. Inget första glas för oss idag, imorgon eller någon annan j-kla dag heller!

K R A M

Jag har både kanel och kardemumma. Allt eller inget, jämförde lite med vinet innan. Kia skulle gillat läget och jag gillar te, har köpt ett afrikanskt te nu.
Kram Konstnären

Vad skönt att du har en uttalad plan. Med det sagt, så vet du att jag kommer och hämtar dig om du inte håller till planen. Både ett hot och löfte! ;-)

Yrhätta? Vilket roligt ord! Ja - det stämmer nog ganska bra... Har min tydliga bild av dig också ;-)

Tror också att vi skulle ha massor att prata om. Uppkrupna i soffan, varsin kopp te och filt, med Kia (?) som fotvärmare. En bild jag plockar fram ibland när det känns lite risigt. Igår beställde jag kanelbullar till kanelbullens dag på lördag. Funderade på om du brukar ha kanel eller kardemumma i dina.

Fin dag på dig vännen

Jag blir inte ledsen vännen. Jag har en plan om det skulle hända igen och mannen vet om det. Jag kan inte gå med på ett till återfall till då går jag under. Det är så skönt att ha dig för du är så ärlig. Vad mycket vi skulle ha att prata om i det verkliga livet, men jag har min bild av dig. En liten yrhätta.
Tack vännen
Konstnären

Missade D-dansen igår, men ska kolla på nätet senare. Nyttigt för dig att se den kanske... Nu vill jag egentligen inte skriva det här, men jag känner att jag måste. Inte för att måla f-n på väggen, skrämma dig, förstöra allt gott som är nu osv - men har du någon plan B om mannen skulle ta återfall...? Man kanske tänker att man ska leva i nuet och ta problemen när de kommer i så fall. Våga lita på varje dag istället. Men är det inte så man kanske hamnar i medberoendet - om den respektive tar återfall? Jag menar inte att du ska gå omkring och tänka på detta hela tiden, men att du på förhand har bestämt vad du tänker stå ut med och inte. Redan nu fatta ett beslut, om något händer. Jag tror att det är otroligt svårt att fatta ett beslut NÄR det väl har hänt. Då bortförklarar man, förlåter, vill gå vidare, slätar över - tills det är dags igen... Sedan är man fast...

Man kan väl ändå leva i nuet, glädjas åt att man funnit varandra igen, att båda är nyktra. Även om man har bestämt sig för vad man ska göra om det inte funkar. Alltså ha en plan i beredskap, som man bara plockar fram om något händer. En plan för att skydda sig själv. En sådan plan kan man kanske även meddela den respektive, så han vet vad som gäller.

Hoppas du inte blir ledsen på mig, utan förstår vad jag vill säga...

K R A M till dig vännen

Stingo - Smart med a-fri öl. Så du är kanske en av de andra på flyget/hotellet. Ha en bra resa då.

I like this life. Tänk om man fick bo på ett hotell hemma. Ingen tvätt, laga mat, städa,disk osv. Bara njuta. Just nu hungrig och utvilad.

av att "se" finaste vännerna viktoria, Nynykter, Lelas och FylleFia som egentligen är FinasteFia här!
Människor som lämnat djupa avtryck i mitt liv. Så tacksam att jag fått möta er! / mt

Skickar en tisdagskram och tackar för ditt inlägg vännen! Hoppas du får en riktigt fin dag!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Låter härligt, Tor. Men tredje resveckan, fan vad jobbigt. Eller kanske du tycker annorlunda. Jag är själv också i Eu-land nu. Tömde minibaren och satte in några nollöl istället. Ha det gott.

Känns som det händer mycket inom en nu. Funderingar och tankar kring allt. Får många minnesbilder från förr. Känns som ekorrhjulet stannat och jag står och tittar på alla andra. Observerar. Känner. Tänker. Eller som hela världen står still. Typ fryst. Och jag är den enda som inte är det. Ser min spegel bild ofta. Ser mig själv med nya ögon. Hur i helvete har jag hamnat här. Hur många av mina beslut har jag tagit utanför dimman. Är ute och reser i eu land. 3dje resveckan i rad nu. Är på rummet. Minibaren är full med sprit. Jag säger ehhh och nej. Finns öht inget sug sedan jag hörde rösten. Får min styrka från det tillfället. Och genom att tänka "oavsett vad som händer så är jag a-fri" jag har inga beroenden alls :-) jag är fri Glad. Lycklig. Sökande. Pånyttfödd.

Finns ju hur mycket som helst skrivet om det, men de bitar som jag tagit till mig är dels att försöka vara här och nu: just NU dricker jag inte, hur det blir sedan vet jag inte. Och, det där att inte försöka tränga bort tankar för då kommer de tillbaka med förnyad styrka. Liknar ganska mycket sugsurfning faktiskt (googla på det!). Om det kommer en ovälkommen tanke skall man observera den, se den, analysera den lite ("jaha, nu blev jag sugen på att dricka och hur kom det sig då?, hur känns det i kroppen?") och sedan låta den passera. Om man istället spänner sig och "NEJ, jag FÅR INTE tänka på alkohol t.ex" så kommer tanken tillbaka som ett klubbslag i huvudet och blir väldigt mycket svårare att värja sig emot.

God morgon min goa vän,

Vad härligt att ni varit i stugan tillsammans under helgen. Det där med tallarnas sus och dess inverkan på själen är så sant. Jag blir liksom uppfylld och känner att man skulle kunna sväva fram över mossarna...

Varför är det lite oroligt tror du? Det verkar som om herr A försöker knackar lite på axeln, eller förstår jag dig fel? Hänger det ihop med att du nu ska försöka ha ett liv med mannen utan alkohol? Allt ni tidigare har gjort - men nu - nyktra istället? Du har gjort en sådan enorm resa under det här året. Du har funnit dig själv och funnit dig till rätta i din tillvaro som nykter. Men nu ska DU bli två nyktra som ska finna sin gemensamma tillvaro. Det blir som att lära känna varandra på nytt. Jag tror att vi alltid kommer att svaja till lite när det händer omvälvande händelser. Man ska liksom pröva alla situationer i livet som nykter och känna på det. Känna att det funkar och att beslutet fortfarande håller.

Jag både kan och inte kan uppfylla din önskan om att säga att det är lätt. Det är inte lätt att gå igenom nya prövningar, ställas inför nya livssituationer och samtidigt vara genomstark hela tiden. Men älskade du. Det är lätt när man tänker på det alternativ som vi har. Eller snarare - det är lätt när vi ställs inför den omöjligheten som det innebär att börja dricka igen. Då är det den lättaste saken i världen att låta bli. Vi har inga alternativ. Vi ska inte tvivla på våra beslut som Santorini skrev. Det är bara den manipulerande herr A som försöker lura oss. Det faller vi inte för. Eller hur?

Jag har också läst den där jävla artikeln. Jag blev faktiskt helt chockad över innehållet. Men så funderar jag på om att det handlar om att få fler att söka hjälp. Om svaret till någon som vill sluta alltid är att denne måste bli nykterist resten av sitt liv - ja - då är det nog många som backar för den hjälpen. Men om man väl börjar få hjälp, så kanske man kommer vidare. MEN det är katastrof för oss, tycker jag, att höra att det nog går bra med ett par glas vin i veckan. Jag tror visserligen fortfarande att jag skulle kunna klara det. (Naivt, jag vet). Men skillnaden är att jag inte tänker pröva. Jag vågar inte. Tänk om det INTE går?? Istället försöker jag låta bli att tänka på att man kanske kan dricka i framtiden. Så länge jag tror det, så är jag fången i a-tankarna. Då kretsar tankarna runt alkoholen i alla fall. Nej, istället tänker jag att det är slut. Punkt. Inget att lipa över. Gå vidare. Om jag inte kan dricka, så hjälper det inte att tänka på det. Då tror jag att jag kan släppa tankarna snart... Jag hoppas det i alla fall...

Fundera över vad det är som faktiskt orsakar dina gäss. Tror det var PP eller Berra som skrev nyligen om att låta nykterheten få ta tid. Den går inte att stressa fram, utan den sätter sig med tiden. Jag har börjat inse vad det innebär och att det faktiskt är så. Tålamod med sig själv...

Ha en jättefin måndag. Gläds tillsammans med mannen och sök styrka i ditt inre. Du klarar allt - lätt. Kram

Denna söndag var riktigt bra, vi har varit uppe i stugan, dragit upp ekan på tomten och lite annat höstpyssel. Tänk det gick riktigt bra att vara där utan alkohol. 2 hela dygn, med bara hav och skog och en sprakande gammal järnspis som ger en underbar värme. Ska erkännas att för oss båda var det en saknad efter ett glas vin, tio menar jag för det är ju så det blir i slutändan. Tagit med massor med kaffe och två tesorter. Bakade en sockerkaka på mix, den gick att äta, men den var inte som hemmabakad. Promenader i skogen, funderingar kring hur bra det blivit. Andra gånger när jag varit där har man stått och svajat på verandan eller bryggan och levt i någon slags låtsasvärld. Skitdåliga när vi kört med och tankat upp med mer A när vi kört hem så att så snabbt som möjligt återställa vätskebalansen. Ryser nu när jag skriver detta.
Läste i gammal tidning som låg uppe i stugan, det var en professor som uttalat sig om att dom flesta kan lära sig dricka normalt. Hör och häpna, det är bara grava alkoholister som inte klarar det. Då är jag väl grav alkoholist då, för jag kan det inte. Det var bara att hålla sig till max 6 glas vin i veckan. Tyckte hela artikeln var ett hån mot oss som vet.
Jag skulle ju börja tänja på gränserna ganska snart. Vilket jobb förresten att hålla reda på att man inte går över gränsen, för min del och jag t.ex. skulle ta 2 glas vin, så skulle det garanterat bli mer, ah va faan ett glas till. Ilsken blev jag.
Kram
Konstnären

Så fint skrivet kära du! Det ska jag också ta till mig och tänka på. Hoppas att din hemska söndag varit en av de bästa istället! Imorgon är det måndag och då kör vi så det ryker om oss!

Bamsekramen till dig

Söndag förmiddag och jag tar en liten sväng förbi Forumet, min plats och mitt viktigaste sammanhang under en lång tid. Känner mig manad att lämna ett litet spår här idag (oftast läser jag bara numer)
Precis som du beskriver det MT, "en vördnad inför...", så känner även jag. HJÄLP! skrev jag i någons tråd här för exakt 5 år sedan. Och en stor och varm famn öppnades för mig. Minns dem som tog emot mig med så stor värme och förundras över vilken inverkan dessa, irl för mig okända medmänniskor, haft på mitt liv. Kanske också jag i någon annans. Det som hjälpte mig att finna den inneboende kraften jag inte trodde jag hade, kraften att byta riktning, bryta mönster, bli nykter och tacka ja till det liv jag förtjänar. Det känns stort, viktigt, bra.
Fint att se er här, även om mina besök numer är sporadiska. Varmaste kramen jag har till er alla/Victoria

:-)