skrev Meredith12 i Min promenad längs den krokiga vägen.

Finns det någon liten hälsosam omtanke du kan ge dig själv just nu för att muntra upp eller trösta?
Spendera 500 kr på bokrean?

Finns det någon god vän du orkar umgås med när livet är trist som du kan kontakta lite mer

Det är kämpigt utan ork o lust, believe me att jag vet

Kram!
M


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Vi får se vad som händer. Får taven dag i taget och jobba metodiskt..


skrev Erik i Vill inte - kan inte

Det är en glädje för mig att se att du är på rätt väg. Jag har också gett upp. Det finns bara en väg.
Erik


skrev mod60 i Min promenad längs den krokiga vägen.

ja varför inte ett gymkort som present till dig själv att fira din nykterhet med. Man får mycket lyckohormoner av träning sägs det..... kan vara något kanske?


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Det kan nog vara så. Jag drack ju periodvis. Kanske är jag tom pga drännerad energi som jag inte bytt ut mot annan nu energi eller hobby. Kan ju vara att jag saknar något. Voll ha utmaningar. Hmmm ny utmaning är att minska i vikt, få tillbaka mitt liv. Bli en attraktiv man med bra självförtroende och tillit till en själv.


skrev mod60 i Min promenad längs den krokiga vägen.

Du och jag är inom samma skrå aeromagnus och jag känner så väl igen hur trist det är när ett lov bara rinner iväg. Sjuk dessutom...Trist trist. Det är ju då man ska vila upp sig och få ny energi att orka vardagens slit och alla krav som ställs på oss.

Jag hoppas att du kan hitta något som gör dina dagar roligare mer än jobbet.

Vad tycker du om att göra??? Finns det något du gjort förr som du kan tänka dig att börja med igen? Något roligt som kan göra vardagen lite roligare.

Hoppas du mår bättre snart! :)


skrev Ullabulla i Min promenad längs den krokiga vägen.

kring medberoende och beroende.Att en som är beroende alltid först börjat som medberoende.Du har ju varit väldigt aktiv att hjälpa och stötta oss både på medberoende och beroendesidan.Hur mycket har du stöttat dig själv i detta annat än att du aktivt hållit dig från alkoholen?
Hur mycket har du blickat inåt i dig själv och vad du behöver för att må bra?Är det det som gör dig tom? att det faktiskt är blankt därinne när alkoholen inte längre finns som morot?Så är det i alla fall för mig och säkerligen också många andra medberoende?
Dvs man har varit så fylld av sin drog,eller sitt medberoende att själen gått på tomgång och nästan slutat existera och nu plötsligt ska man börja dra i en massa trådar och det ligger inte ens en liten snörstump där att börja dra i om du förstår min liknelse.
Bara en tanke..


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

är den känsla jag har i dag. Känns så sjävklart att äntligen på djupet känna att jag druckit färdigt. Nu är det över, nu väntar ett bättre liv. Har läst så mkt senaste tiden här inne och glatts med de som slutat kortare eller längre tid. Nu är det min tur. Kan också hänga ihop med att jag börjat gå i kyrkan och lyssna på mässor, allt sammantaget tror jag mynnar ut i denna dag när jag inte längre känner rädsla för att misslyckas. Lugnet i kyrkan är detsamma som kan kännas på ett AA-möte, det finns en gemenskap och en kraft. Hoppas att vi alla ska få leva utan alkohol när vi nu kommit så långt i vårt missbruk att vi inte längre kan hantera den. Jag har ingen chans mot alkoholen, kommer aldrig att få. Och just nu känns det bara som en bra känsla att ha gett upp. Kram!


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jobbade måndag. Pannkillen kom och mätte på min pelletsbrännare. Allt var bra. Onsdag morgon stannar brännaren 15 grader i huset. Upp 6.30 med 39,5 grader feber och igenkorkad hals. Satt i 3h och försökte få igång skiten. Bytte tändelementet och nu funkar den igen. Hela lovet låga jag i halsfluss skitkul..... not. Jobbat två dagar efter lovet. Jag är fortfarande dränerad på energi. Allt är så trist, inget att se fram emot. Dagarna bara lunkar på. Så jävla trött på allt just nu. Mest trött på mig själv. Vet inte vad jag ska göra snart.


skrev aeromagnus i Mitt vidare liv - med eller utan?

De tankarna slipper man brottas med nu ja vad bra.


skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?

Det slog mig att jag numera oftast tänker på te, då jag vill ha något gott att dricka på kvällarna. Vin, öl eller sprit dyker inte alls upp i förhandlingen. Oftast inte heller de a-fria alternativen. Dricker fortfarande mycket a-fritt öl, men det är mera som mat- och törstdryck.

Så här har det varit rätt länge, men jag har inte registrerat det medvetet före nu - alkoholen börjar långsamt försvinna ur de dagliga tankarna.


skrev Bergslagen i Nynykter och ensam

Härligt att läsa din lista! Grattis!! Fantastiskt bra gjort!


skrev Tjalle i Vill inte - kan inte

Det går hyggligt.....
Kämpa på/Tjalle


skrev mod60 i 2 år!

för ditt svar. Kan verkligen förstå din stolthet och fortsatta val i nykterhet. Livet är ju så mycket bättre :)
kram och fortsatt lycka till//mod60


skrev Jajamänsan i 2 år!

Och är det någonting, som jag lärt mig av andra missbrukare, både alkohol, droger och spel, så är det följande:

Du FÅR inget återfall. Det är ett aktiv val, som endast du väljer att godta. Det spelar ingen roll om du är beroendesjuk, det är DU som avgör ditt eget öde. Att skylla på att man FÅR återfall, det begriper inte jag.


skrev Jajamänsan i 2 år!

Mod60: Ibland tänker jag på alkohol, självklart, eftersom jag också jobbar i en sådan miljö, där det alltid finns lätt tillgängligt. MEN, för varje dag som går, ju bättre mår jag, och ju starkare blir min motivation. I början var det svårt, ibland låg jag och deppade ordentligt för att jag inte "fick" dricka en bärs. Men det går över, och känslan att vara nykter, den är oslagbar. Bara kunna vakna upp och komma ihåg allting, där är åtminstone för mig välmående på hög nivå. Det enda som suger är, att antingen se sina vänner ha en viss form av njutning, eller ännu värre, att se dem som också har problem men inte ser det.

Moa: GRYMT JOBBAT. Jag vet precis vad du går igenom, och jag antar att även du börjar få den extra stoltheten med dig.

Muränan: Eftersom jag "söp" i 7 år, så ska jag vara ordentlig i 7 år. Visst uträttade jag bra saker under de där åren med, jag är riktigt arbetsglad, men jag anser själv att jag slösade bort för mkt av min kreativa och värdefulla tid på skit. För skit, det är precis vad alkohol är. Det är inte ett dugg bättre än någon annan drog. Ta vilken som helst, allt är droger! Vi får se, men när det har gått 7 år, så kanske jag inte alls längre vill ha det, och som det ser ut idag, så lutar det garanterat åt det hållet.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Helgen över och nu går vi in på lovet. Skönt med lite mer vila.


skrev Stingo i Mitt vidare liv - med eller utan?

Når jag talar om att inte vara helnykterist, så är det bland annat sådant som igår jag tänker på. Då firade vi slutet av ett väldigt stort projekt på jobbet, med några tal och ett glas skumvin. Den här gången fanns det inte ens ett a-fritt alternativ, vilket naturligtvis var dumt av arrangörerna... Väldigt skönt (och gott) att kunna ta ett glas med alla andra och inte behöva stå där tomhänt, eller smussla och hälla ut, eller kanske avböja att alls vara med... Effekten av ett enda glas blir rätt påtaglig, då man varit länge utan. Jag märker att jag nu börjar analysera mig själv och känna mig socialt osäker med litet a i kroppen. Litet osäker på om rörelser, röstlägen och ord är helt naturliga. Däremot kunde jag nog känna avslappningen då jag var tillbaka på mitt rum och satte mig i min kontorsstol. Å om jag bara hade fått somna där.

Hemma är jag fortfarande helnykter och bra så, men skulle kännas fånigt att avstå från ett glas skumvin, bara för att AA säger att jag inte kan.


skrev Sysifos i Mitt vidare liv - med eller utan?

Har jag lyckats i perioder ..
Då får man vara glad och positiv..
Och inte mer ä 4 enheter åt gången..
Är man nykter och tränar tex dricket två mina favisar 7.2 så kännet man av vad de gör med en frisk man dagen efter.
Min vanliga portion 6 x 7.2 efter jobbet..gjorde att jag kunde ta mig till jobbet och systemet dan efter..
Sedan kom problem och då drack man för att dämpa..och få spyr man på golvet ur sängen och är borta hela veckan..
Nu är det antabus igen
. Känns bra.. så slutade mina försök med att dricka normalt....
Vill inte ens planera nåt för framtida drickande
svårt att vara utan
Min fru som har ansökt om skillmässa vill ha löften till helnykterist..try self säger jag
Min andra kvinna vill att jag förbli nykter..
men i hennes sällskap känner jag mig avspänd och behöver inte dricka..


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Jag tar en dag i sänder och det vänder kanske snart. Händer en spännande sak på måndag som jag ser fram emot men som många inte skulle gilla men som jag finner upphetsande kanske :) lugn inte dricka.


skrev Ullabulla i Min promenad längs den krokiga vägen.

Att våga känna tomrum och stiltje tror jag.Utan att hitta på en massa för att skapa drama.Det har ju så att säga kommit per automatik tidigare.Och vi som medberoende är ju då aldrig skyldiga utan får vara räddande änglar eller satmaror.Och ni som dricker kan bara knipa käft och hoppas att det blåser över,vilket det ju gör så småningom.En ständig vind på båten så den kan segla.Men det skapar ju då också en obalans mellan tjuv och polis som kvarstår fast alkoholen är borta.Och så står man där och vet inte hur man ska leva nu då en viktig ingrediens är borta.Jag har inga bra svar.Samtalsterapi förstås men det som attraherade från början finns ju inte längre.

Så jag som står här med ett havererat samboskap har egentligen inget vettigt att tillföra.Jag upplevde i alla fall att exet inte behövde mig längre i sina nyktra perioder.Han släppte inte in mig i sitt liv och jag blev tvungen söka nya vägar där han inte ville följa med.Och jag stängde honom ute för att han gjort mig illa,långt efter att han gjorde mig illa sista gången.


skrev Stingo i Min promenad längs den krokiga vägen.

Det kanske ligger något i det du säger, Ullabulla. Jag och min fru brukar ibland tala om oss själva som "foul weather friends, good weather foes". Dvs när det blåser omkring oss och livet är uppförsbacke så jobbar vi väldigt bra ihop och stöder varandra, men vardagens jämna lunk kan bli väldigt svår. Då vill vi lätt driva isär eller så börjar vi gå varandra på nerverna.

Vad finns det för bra metoder att lära sig leva och må bra också då när allt egentligen borde vara bra?


skrev Nykter i Vad händer nu?

Hoppas det känns något bättre snart, har svårt att vara här och nu för tillfället!