Senaste kommentarerna i forumet

Vad härligt att höra Aeromagnus!

Hej!

Hoppas ni haft en bra och vit jul. Jag slutade med antabusen i november och har än inte druckit en droppe. Har inte ens haft sug att dricka. När jag minns hur det var att avgifta sig försvinner snabbt det lila uns av lusta att dricka.

Tycker aqua skriver så bra ovan! Försök ta till dig detta och läs det flera gånger ;). Som jag skrev tidigare slutade vi samtidigt med alkohol förra helgen och det hade varit bra för oss båda att fortsatt "sporra" varandra till nyhterhet och ett liv utan alkohol. Ett fritt liv .. Inte lätt men det går att uppnå.

Ett "tramp i klaveret" får inte sätta stopp för vårt långsiktiga mål.

Ta hand om dig så hörs vi!

Jag tycker alltid att det är något befriande när jul och nyår är över. Det är som att mörkret försvinner lite bara jag vet att solen går upp och ner några minuter åt rätt håll nu. Och hela jul och nyårsfirandet har med åren blivit mer av ett krav än ett nöje. Roligt att träffas - ja. Svårare med alla saker runtomkring - det ska lagas mat, hälsas på rättvist fördelat, det är mörkt och kallt, det ska städas och fejas. Och alla tillställningar innehåller varierande mängd av alkohol. Och ja, jag har druckit alkohol under jul och nyår. Har hållit det måttligt och det har inte varit alkohol varje kväll, men det känns inte problemfritt ändå. Bestämde mig för efter förra inlägget att ok, låt det gå måttligt under julledigheten - fram till nyårsafton så får det bli nya tag efter det. Ändå har tankarna funnits hela tiden på att det inte känns så bra, att jag borde stå emot, att jag inte vill trilla dit, att jag inte kommer att kunna sova, att jag är svag ... ja, alla negativa saker jag kan tänka på. Samtidigt har det inte varit ett toksug som inte har gått att stå emot, jag har druckit såpass lite att jag har kunnat sova ganska bra, jag har kunnat träna. Men det känns ändå inte bra och det avgörande i det är den där j-kla känslan av att jag måste veta att det finns alkohol hemma. Det får inte ta slut. Det är kärnpunkten. Nu är den slut. Eller det finns i alla fall inget som jag vill ha. Och jag vill heller inget ha nu. Tycker att det är skönt att börja jobba imorgon igen, och få lite rutiner i tillvaron igen.
Jag kan ändå inte säga att jag ångrar att jag har provat alkoholen igen. Jag dricker inte på långa vägar som jag gjorde innan jag slutade och det finns tillfällen då det är mycket trevligt med ett eller två glas vin. Jag har betydligt bättre spärrar nu, men ändå så är jag som jag skrivit ute på tunn is. Det som är det jobbiga är alla tankar på alkoholen, de som jag jobbat bort under min långa nykterhet. Nu är det det där förhandlandet och skuldkänslor som är så förbenat jobbiga.
Jaja, nu är det iaf nytt år, och idag ska jag inte dricka något.

Kopierar in min gamla tråd för att ha något att läsa - många svar finns för min egen del där... https://alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/6979

Gott nytt 2016 till er alla!

/m

Tack, verkligen. Hoppas det går bra för dig. Är rätt säker på att jag självmedicinerat med alkohol. Min ångest har blivit värre och dum som jag är så tänker jag att det ska gå över, vill inte öka min medicin. Jag är en beroendemänniska, jag vet det nu. Alkoholen har jag ersatt med nikotin, koffein och socker. Så sjukt det här är. Tänker att fan vad patetisk jag är.. ta dig i kragen vad gnäller du för! men jag orkar inte! Jag är helt färdig, så trött och omotiverad, bitter. Varför kunde inte jag få bli gladare och få mer energi som alla andra som slutar dricka?? Vad är det för mening??? Jag har tydligen flera bitar hos mig själv jag måste lappa ihop. Hjälper ju inte att gräva ner sig för det som varit jag vet. Det är bara inte så lätt. Men jag har ännu inte druckit en droppe alkohol sedan den 12 september och det är jag glad för.

Bada isvak funkar faktiskt (haha) ;)
Fast lite drastiskt kanske.....

Finaste fina studenten.
Å vad det gör ont i mitt hjärta när jag läser dina ord. Vet då väl hur det känns där vid tangentbordet med vinglaset bredvid.
Kan bara hoppas på att det lättat och världen är lite ljusare idag.
Här snöar det från solig himmel åtminstone världen är ljusare idag.
Stor varm kram till dej från kvaddad medsyster.

Fint att höra av dig. Känns också jättebra att det går så utmärkt för dig! Det är verkligen roligt och jag gläds med dig.

Hoppas att det som är tungt får lätta.

Kram på dig

Okej studenten, du verkar ha behövt påminna dig själv om alkoholens påverkan. Försök att vara ödmjuk mot dig själv och ge dig själv en ny chans och möjlighet. Som Zorro skrev, här är det ingen som dömer, det gör man så bra själv. Du ställer dig själv en massa frågor; gravid, röka, simma osv?
Klart att du kan åstadkomma allt du önskar, tänker jag, men jag tror inte alkoholen hjälper dig dit. Det verkar du vara helt medveten om och det är ett gigantiskt steg i självinsikt.

Du skriver att du vill "ge något, inspirera" när du skriver i forumet. Det är ju precis det du gör genom att skriva både i med och i motgång, det är gott nog jag lovar.

På frågan varför man utsätter sig för alkohol, när man vet att man inte mår bra av det, är nog för att man har ett missbruk. Det är lätt att klanka ned på sig själv istället för att se det som en sjukdom som man behöver lära sig att hantera.

Ta en sak i taget nu, sätt upp rimliga mål i ditt liv, realistiska att uppnå. Ät/drick ordentligt och tillgodose ditt behov av dopamin. Det kan man göra genom motion, bada isvak (ha ha) meditera, utsätta sig för spänning osv. Det dämpar A suget mer och mer ju längre du håller på.

Ge dig själv en varm kram och fortsätt din väg mot nya möjligheter. JAG tror på dig :)

Vette tusan vad som slog slint i huvudet igår. Måste göra mig u ordning till jobb nu.

Zorro, ett ödmjukt tack. Jag hör av mig senare.

Kram

Min vän studenten! Här dömer vi ingen!
Och under inga omständigheter dömer JAG dig! Vi vet alla här att alkoholen är en elak djävel och det var inte så länge sen jag var där du är nu.
Jag oroar mig för dina tankar. Ingen ska behöva känna så och jag önskar att jag sett detta när du skrev det så att jag hade kunnat svara direkt.
För jag ser någon med potential!!!
Jag önskar att du skriver så snart du kan. Jag vill veta att allt är ok med dig och som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Trillar man dit är det ingen världskatastrof. Men jag förstår ju och inser att just nu är det just det för dig.
Det viktigaste är att HÄR behöver du inte känna skam!

Kram! /Z

jag vet inte. Suttit här i en evigthet försökt formulera mig. Raderat, skrivit nytt. Vill ge något till er. men jag kan inte. Vill skriva något som inpirerar, något som visar att det är möjligt! kan jag kan ni och så vidare. Istället låter jag mina fingrar tappra febrilt över tangentbordet. Sanningen, den onyktra sanningen, vilket detta inlägget kommer bli. Jag har lyckats bli ensam, jag har drukit, jag har druckit massor själv. Ensam, som vanlig vill jag säga, men egentligen dricker jag oftast ensam tillsamman. vet ni hur jag menar? Jag är på nån festlighet, de andra dricker oxå men jag dricker "mer" i smyg. För jag hänga med deras fylla. För min är otillräcklig. jag blir inte lika berusad som dem.

Fantiserar om en framtid nyktert samtidigt som jag tar en klunk champange. Det var det enda vi/jag hade hemma i väll. jag är ensam. jag kan köpa en ny och lägga i kylskåpet på måndag, mannen kommer inte märka något. jag har svarat på alla telefonsamtal i kväll. han borde inte märka att jag drukit. inte någon kommer märka att jag är själv och dansar i dimman av A i kväll. Förutom grannen nedanför som kom upp och bad mig sänka musiken ifs. Vill säga att det är lördag och att allt är tillåtet en lördag. men det är det ju inte...

Blir tyst i hjärnan igen, precis som jag ville. Tack A för att du tystar ner mina tankar.Jjag tar händerna över ansiktet och känner hur tårarna kommer närmre. känner mig meningslös. Känner hur allt blir tomt igen, vet inte briktigt vad jag ska skriva. Tittar på mina händer som sata i fyllansdimma knapprar på tagentbordet. Vad vill jag med mitt liv? Vill jag kunna bli gravid? Hur fan ska jag kunna klara en hel graviditet utan att dricka och skada mitt framtida barn? kommer jag sluta röka för gott? kan jag börja simma igen? Varför utsätter jag mig för detta gång på gång? Är det verkligen lättare nu när jag skiver? nej... nej. Det är det inte.

Minnen om ett tidigare liv passerar. Ett liv där jag var slut som människa, ett liv där ingenting bettyde något. Ett liv där jag självmant hällt salt i mina ögon för att känna något, vad som helst. Bara känna något. Bara känna något!
Jag är värd mer än så det vet jag idag. Undanflykter. Inga mer skärsår. inga mer överdoser. inga mer förgiftningar. Du som läser detta förfäras säkert, men det är sanningen i en helt normal 26åring. En student, någon som vill någonstans men binder fötterna för sig själv och trillar på snöret. kanske är kvällens fylla en självdestruktiv handling, kanske är det ett återflall. vad vet jag?
Jag skulle kunna avsluta detta här och nu.

Freddie, jag tänker svara på ditt i morgon när jag är tillbaka till mitt normala jag igen.
Kvällen blev inte som jag ville, men ändå som jag misstänkte, kanske som jag ville ifs då...
Jag håller gärna kontakten efter denna/detta återfallet. Mår inte så kasst just nu egentligen, men misstänker en grav ångest i morgon.
Jag är ledsen Zorro att du ser detta. men det är ett faktum. Studenten är berusad/full/onykter....
Det jag tar med mig i morgon efter detta sidohopp är "varför" detta blev såhär och "hur" jag kan göra annorlunda nästa gång.
Till och med på fyllan försöker jag reflektera. Nu ska jag måla naglarna och dansa till brittan i min ensamhet.
Misstänker att återfall är en del av processen, ska försöka att inte döma mig för hårt i morgon på jobbet.
Så länge!

Mvh Studenten.

Läst din tråd och känner igen så mycket hur jag har haft det den här veckan. Hade varit glad om vi kunde hålla kontakten fortsatt och sporra varandra att "hålla i" och dela information. Jag har också lagt upp en egen tråd där jag tänker skriva ner "massor" att kunna gå tillbaka till när det blir jobbigt och påminna mig om varför jag slutade med A.

Tar mig friheten att ställa några "raka" frågor trots att jag inte känner dig (än). Har du bestämt att sluta dricka helt eller hur har du tänkt? Om du har det - är det inte lurigt att ha A hemma? I varje fall så tätt in på du slutat ...

Hoppas du står över A idag så kan vi ta en dag i taget tillsammans. Kommer inte bli lätt men det finns så många exempel där det trots allt går! Sen skrev ju Zorro väldigt tänkvärt tidigare om det trots allt blir för "jobbigt" ...

Kämpa på och hör gärna av dig!

Hoppas du nöjde dig med att öppna ölen i huvudet, studenten!
lyckades det inte, går inte världen under ändå men klarade du en nyårsafton så klarar du några timmar till. Sen är det en ny dag med nya utmaningar! :)
Kram
/Z

Sitter på tåget mot lägenhet 2 i en annan stad. Nackdelen med att vara student och studentbostad, aldrig är man riktigt hemma.
Sett mig själv öppna en öl i huvudet säkert 300 gånger i dag. Sjukt. Jag kör på ärlighet nu, jag vet faktiskt inte om jag kommer öppna en öl när jag kommer hem eller inte. Just precis nu i skrivande stund så lutar det åt det, men jag har ju överraskat mig själv förr...

Blev klar med analysen, gick promenaden, lyxade till det med utemat. Käkat en apelsin. Försökt fokusera, acceptera och mindfullnessa idag. Ändå känns det väldigt svårt nu.
Måste hoppa av tåget, hör av mig senare. Misstänker att jag kommer sitta här hela kvällen och läsa.

Mvh studenten.

Jag är glad att läsa att det går bra för dej med måttligt drickande. Det rubbar inte mitt beslut för jag vet att jag inte skulle klara det men det är skönt att det kan fungera. Och med ett år bakom dej så känns det säkert. Det gläder mej!
Ha det fortsatt gott!

Promenaden var härlig, kallt men härlig. ❄️?

När jag var på långpromenad. Att du inte skrivit ngt på länge, att du sa att det var så svårt att komma igen denna gång, att du inte tycker om julen och att du sagt att du inte kommer att leva mer om du trillar dit igen. Jag tänkte att om du läser fortfarande och inte något allvarligt har hänt så kanske du kan komma igen och skriva en rad så att jag vet att du lever. Var rädd om dig!

Orolig för dig (i onödan hoppas jag). God fortsättning och varmaste kramarna. ❤️

Härligt att höra att du funnit en bra väg. Fantastiskt att du klarar måttligheten så länge. Det går. Allt möjligt som vi vill går. Vi är olika och lika. Glad för din skull.

God fortsättning!

"Ebba är en fjäril" :) ... En vacker fjäril med stora, fina och känsliga spröt, som känner alla mänskliga vibrationer, till och med via nätet.

Visst är jag litet ledsen, men det beror främst på saker utanför mig själv som inte hör hemma på det här forumet. Inget väldigt farligt, men många av mina nära och kära slåss med olika slag av problem

Studenten och Zorro. Mmm, jag blir alldeles varm i hjärtat för dialogen. ?

Vet du Studenten. Att gå en promenad är det bästa du kan ge dig för allt du vill uppnå. Jag har bestämt mig för att gå en promenad oavsett varje dag. Ibland blir det korta men så ofta jag kan långa. Jag stannar gärna på ett favoritställe och mediterar en stund (mindfulness). Jag bestämde mig för att promenera för psyket och känslomässiga balansen. Dagsljus, frisk luft, rörelsen som får magen (kroppens viktiga motor) att fungera bra, tankarna som rensas, en paus som gör att jag kan fokusera, slappna av och slippa sug efteråt. Dessutom bara synliga fördelar som en bonus.

Så bra att du stack ut. Tror att det kan vara precis vad du behöver! ?

Jag går ut nu och gå en runda. Tack,

Varför inte prova en promenad för att skingra tankarna och få fokus på rätt saker?
Jag tror att min hjärna vill ha flykten. Att slippa alla vardagliga problem och bekymmer och bara låta mig må bra i en skön salongsberusning!
Denna gång är första gången på många år som jag passerat tre veckor. Jag har själv funderat på vad det är som gjort att det denna gången gått 7 veckor nu! Jag tror att jag skaffat mig mer kunskap om hur det fungerar, genom att läsa andras erfarenheter har hjälpt. Jag är bättre förberedd på vad som kommer. Sen har jag nog tidigare gånger "försökt" sluta! Har aldrig träffat en rökare som lyckats "försöka" sluta. Lika lite går det att sluta dricka utan att man till 100 procent bestämt sig! Då blir det lättare att be den lille svarte djäveln dra åt h....

Av någon anledning tror man också att man presterar bättre med lite alkohol i kroppen. Det gör man ju dock aldrig!!
Om du drack alkohol nu, skulle ditt fokus på pluggandet öka då? Aldrig någonsin att jag tror på det!

Ut och gå en runda! Det funkar även om man är lite förkyld! :-)

Många kramar
/Z

Less...

Vad är det som min hjärna vill ha egentligen? Är det dopaminet?
Så trött på att vara förkyld, hade velat lyfta tunga saker från marken och stoppa ner dem igen. Hade velat springa intervaller och bara ta ut mig själv till max. Känna hur hela kroppen dunkar i takt till hjärtat och svetten rinna. Istället sitter jag här i ett kallt kök med skolböcker, är tjock och längtar efter alkohol. Noll fokus. Hur har du fått den vita tanken att vinna över den svarta?

kram