Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du tagit steget att inte dricka. Du har gjort det bästa valet och nu när du inte ska dricka mer så kommer din ångest att försvinna, du behöver inte göra saker som är korkade och skämmas dagen efter. Bra va? Ta kontakt med en AA-grupp och prata med likasinnade. Dina erfarenheter här kan hjälpa andra. Välkommen in i den vita och mycket trevligare gemenskapen.

Samma lika vad skönt, jag kanske inte är så konstig som jag känner mig.

Kram Ebba

vad kul att se dig. Ja,släppa taget är förstås det enda rätta. Nykterhet i 1,5 år, vad glad jag blir. Nu väntar AA ikväll och det får bli mitt avstamp. Hur menar du med mindfullness?

Släpp taget! Det går inte att kämpa, man måste "lämna över". Så var det i alla fall för mig, jag blev hjälpt av AA och en sponsor. Redan efter första steget "att erkänna mig maktlös inför alkoholen" (lätt!) och att jag "förlorat kontrollen över mitt liv" (svårare, denna bit är mer komplex än man tror) lättade det. Har varit alkoholfri i över 1½ år nu, DET trodde jag aldrig :-) Lite mindfullness är bra också, det går inte att tvinga sig själv att sluta tänka på A, tankarna kommer tillbaka med förnyad styrka då.

...hade jag tänkt skriva men Ebba gjorde det så bra :-)

Jag tycker att vissa människor jag tidigare tyckte var sköna typer, fått en extra dimension, blivit lite mer komplexa, d.v.s. jag ser lite "bakom" dryckesbeteendet, ser den ledsna personen bakom. Sen är ju Matthew McC en personlig favvo :-)

Å andra sidan har vissa människor som jag tidigare tyckte var trista typer kommit att betyda mer för mig i det nyktra livet!

och nu börjar jag kvickna till. Tack för kommentarer. Ebba: Det måste bli AA i kväll, och jag vet att det brukar infinna sig en slags frid när man går ut därifrån. För min del gäller nu att gå där regelbundet för att hindra det som hände i fredags. Muränan: Nej, jag har inte hängt upp viljan att sluta på någon annan, det var mer på skoj eftersom vi både behöver gå ned i vikt som vi sa att inget öl i augusti. För min del handlade det om att ge upp A, men så tydlig var jag inte. Kanske snart dags att bli tydlig mot vänner och bekanta om att jag har problem med A och måste sluta. Jag börjar med AA i kväll, så får jag en bra starta för mitt beslut.

Kära Fenix,

Bra att du är ärlig mot dig själv och skriver här. Funderar på om du har hängt upp din nykterhet på löften till andra? Frun, kompisar osv. Eller så missförstod jag. Men om det är så kan det nog bli svårt. Beslutet måste vara ditt. Det måste komma från dig och du måste vilja för din skull. Inte för någon annans eller för att du kommer överens med någon annan. I så fall är det så lätt att falla om den andra gör det.

Fatta ett beslut för dig själv. Du kommer klara detta Fenix. Men sök samtidigt hjälp. Antabus kanske är nödvändigt ett tag? AA-möten ett par gånger i veckan. Lämpligen fredag kväll kanske? Vårdcentralen?

Jag tror på dig. Kram

Ditt senaste inlägg är ett av de vackraste och mest gripande inlägg jag har läst här.
Det sätter på pricken fingret på hur jä*vla fort det kan gå och så är karusellen igång. Efter mitt återfall fick jag inte stopp på karusellen förren tre år senare.
Jag skickar mod att våga gå till ett AA imorgon, när du väl har gjort det kommer du känna en slags frid tror jag (gjorde jag) och aldrig ångra dig.

Tack för att du är ärlig, det hjälper dig, det hjälper oss och är det enda rätta för att komma vidare.

KRAM Ebba

detta är! I fredags kl 17.00 var jag och min fru helt överens om att ha en vit helg. Några minuter över 17 ringer en god gemensam vän från en annan stad, som jag kommit överens om att hålla en ölfri augusti med, och vill ha fribrev denna fredag eftersom han bara vill ha några kalla öl. Jag pallade inte, gav honom förlåtelse och mig själv förstås. Två minuter senare var jag på väg till systemet och köpte både vin och öl. Frugan gav OK men bara på fredag. Hej och hå, nu sitter jag här några minuter över midnatt mot tisdag. Sjukskriven i går och i dag. Började ikväll dricka efter frun lagt sig, och vet att det blir en skitdag till i morgon. Inser att jag behöver hjälp, så det ska bli AA i morgon kväll, finns inget annat val. Helvete vad jag är less och trött på denna alkohol. Som andra skrivit här, var ärlig och nu är jag också det. Hade som alkis jag är tänkt ett tag mörka mitt återfall, men det är ju lika meningslöst som att dricka. Vad ska man säga? Vi hörs tisdag och tack alla för att ni vill veta hur det går. Jag ger mig faan inte, måste få ett stopp på detta!

/vickan

God förmiddag Fenix,

Hur går det för dig och hur mår du?

Kram

Ville bara titta in och se hur du har det. Kramar skickar jag också här till dig!❤️️

Nejnej, för mig har det inte ändras.
Jag gillar fortfarande samma typ av människor.
Däremot så har jag börjat tycka mer om personer som jag har stört mig på när jag var aktiv i mitt drickande, vissa av de präktiga jävlarna så att säga.
Alla är liksom inte idioter bara för att de sticker ut och springer 08:00 en lördagsmorgon, som jag kanske tyckt när jag sett dem genom fönstret när de drar iväg ut på löprunda och själv just vaknat bakis som... ja som en som dricker för mycket.

Sen kan jag ju säga att ett par av mina grannar som dricker mycket, sitter på balkongen och har 'mysigt' titt som tätt, skrattar, äter och dricker, dricker,dricker. Dessa grannar som jag förut gillade eftersom att jag ansåg att de ej var präktiga och livsnjutare - nu ser jag på dem med andra ögon. Tycker att klirret från deras glas och deras hesa skratt är jobbigt och ser att de inte mår så vidare värst bra.

Tack för att du delar med dig. All värme och lycka till dig och din nya kärlek.
Konstnären

Starkt att du tagit dig ur medberoendet. Tiden kommer läka de flesta ärr. Ha så kul på resan.

Känn nu ingen press men du behövs här på forumet och är viktig. Blandningen av människor som kommit olika långt är så nyttig för alla. Så som det är på AA-möten, av nykomlingar påminns 'veteraner' att de inte vill dit igen och 'gamlingar' visar sköra nynyktra att det är möjligt att få livet åter.

Jag är så innerligt glad över att vara nykter igen. Nu tar jag vara på mitt liv.

Kram och tack för svar och pepp.

/Ebba

jag svarar här:
Ja, kontaktbehovet här följer samma mönster som beroendemottagningar och andra hjälpcentra i samhället.
För övrigt är det trevligt att ha sällskap på morgonkvisten:) Och embryot till din bok är en strålande idé! / mt

Hej på dig!
Vad härligt att höra från någon som har varit här en tid att du känner så angående forumet.

Jag är ju väldigt ny här (2 veckor) och har funderat lite kring forumet till exempel om det brukar tillkomma fler nya medlemmar efter jul och andra högtider? Eller på söndagar. Kan tänka mig att så här efter semestertider funderar många kring sina egna eller andras alkoholvanor...

Önskar dig en mysig kväll.

/Ebba

haft ett långt samtal med mannen om natten då jag lämnade. Att det att jag gick var avgörande på så sätt att det slog sönder vårt destruktiva mönster med hot och (nån slags) försoning, börja om och upprepa.... Vi ville ju båda bevara vår relation. Det samtalet, dagens samtal, handlade om från början var att det ju ingalunda är givet att missbrukaren upphör med missbruket för att partnern går. Hen har ju lika väl valet att trösta sig/sörja/fira genom att dricka än mer. Det var ju faktiskt precis vad som hände innan den där avgörande natten, när jag åkte bort på nån kvällsaktivitet var han fri att dricka utan yttre uppmärksamhet eller kontroll.
När den som väljer att gå gör det, är det viktigt att man går för sin egen skull och inte i förhoppningen att det ska få partnern att ändra sig. Det är så oerhört skönt att vi kan prata fritt om allt detta, dela varandras tankar och erfarenheter. Blev dåligt språk det här med Ipaden och katten buffande i famnen. För övrigt är det en konstruktiv och varm ton på forumet nu, känns fint att läsa även om jag inte skriver så ofta. Kram till er vänner och medmänniskor, ta hand om er och varandra! / mt

Underbart att läsa en glädjefylld historia som har slutat på ett lyckligt vis, så lyckligt som möjligt.

Starkt jobbat, tack för att du delade med dig och Grattis till en värdig och glad tillvaro :)

/Ebba

Ja, Fenix!! Vi ska klara det för att vi verkligen vill ha ett bättre liv. Det är så roligt när det börjar hända massa saker när man slutat med A! Bättre kost tex. :-)

Ha en fin dag! Ses, måste jobba...

"Hellre havregrynsgröt tillsammans än oxfilé ensam" i den här kampen. Tillsammans blir vi på riktigt starkare.

Kram Ebba/ Dag 18 eller 19, har inte längre stenkoll.

är en bra inställning när det gäller detta, helt rätt Vickan! Kämpa behöver jag än så länge inte göra, utan faktiskt ger jag nog mer efter och följer med i det vanliga livet. Har också börjat med bättre kost, och då minskar sötsuget vilket jag tror delvis hänger ihop med alkoholsug. Nu Dag5, och jag är så glad att jag äntligen är på väg. Blir glad av att läsa här på forumet och att så många nya kommit till som vill förändra sina liv till det bättre. Hinner inte varje dag läsa alla nya inlägg, men betar av så mycket jag hinner. Du känns verkligen på G Vickan, och många flera med dig. Vi hänger ihop och ska klara det den här gången.

Kanske mer att ge efter för kroppen och psykets svängningar och krämpor, bara acceptera och vila i det. Tiden går och du läker sakta.

Håll i din nykterhet och ta hand om dig!

Det blir bättre i morgon Fenix, var så säker. Att humöret svänger rejält är en biverkning vi får dras med i början.
Kämpa på Fenix.
Lp