Senaste kommentarerna i forumet

Låter okul med illamående och darrig. Bastu låter skönt. Kollar in din tråd sen. Ha en fin dag i dag :)

Dag 15
Det blev hungergames2 igår innan sängen. Sov djupt inatt. Frulle till national geografic (är favo program tillsammans med discovery). Dimma ute nu. Jag var ovanligt törstig igår em och söt sugen. Tog en/två extra kopp kaffe, 1 liter vatten + mellis. Med lchf kosten så är det noll sött för mig. Måste vara 5v sedan starten. Noll kg i viktnedgång senaste veckan. Vilket inte har prio. Är i hyfsad form ändå. Ätit gott hela veckan. Mkt fet lax. Mår toppen av det. Läste trådar igår. Jag önskar att alla som har alkoholproblem får ha ett A-fritt hem och en A-fri partner. Idag blir det en ute dag med massor av kul.
Ha en härlig söndag :)

Tack för din kommentar. Just nu kämpar han för att komma tillbaka, och jag vet inte vad jag känner. Just nu känns det lite jobbigt, har ju varit med om många resor.
En fin söndag till dig
Konstnären

Fadt alla kan vi halka men komma upp på alla fyra för att sedan stå på två. Hoppas det går bra.

ett tack till alla er som peppar och bryr sig. Just i dag känner jag mig stark och glad, klockan blev 15 i dag men inget besök på bolaget, och då är helgen räddad. Just nu funderar jag på att utmana mig själv på allvar i Köpenhamn och inte dricka, tanken känns helt rätt. Lyssnar jag på kroppen, som Berra skrev nyligen, så vill den inte ha ett skit alkohol mer utan helt andra saker. Som Lillper skrev så är aktiviteter viktiga, och jag har faktiskt börja komma igång riktigt bra med näst intill daglig motion efter jobbet i form av promenader. Så allt är egentligen bäddat för ett alkoholfritt liv. Tänkte i dag med en känsla av befrielse att just nu är ja alkoholfri och kan så förbli resten av livet. Den möjligheten finns, det är inte omöjligt att uppnå. Just nu vill jag absolut inte ha någon alkohol, och varför inte kunna tro att det ska förbli så. Att läsa härinne är också så givande för att förstå att man inte är ensam i denna kamp.

Känner mig alltid bakis när jag vaknar, om jag sovit dåligt, oberoende om jag druckit elelr inte. så har det alltid varit för mig. Just nu är jag både illamående och darrig, för att jag är så trött. Skall skriva mera om det i egen tråd om jag orkar, men före det blir det bastu.

Grattis till dag 14!! Det verkar gå bra för dig. Stabilt framåt.

Red islandshästar i vacker natur i sommar. Underbart och längtan att börja igen kom tillbaka. Tycker om när man känner att man blir ett oavsett dressyr, race, kadrilj eller voltige som jag höll på med som yngre. Revbensspjäll. Blev hungrig...

Ses!

Tack för dina värmande ord. Han var ensam hos terapeften. Det kan vara så som du säger, ett ett stort misstag. Han är nu nykter, och ångesten får han ta hand om själv.
Hoppas det var bara en gång, för jag orkar inte med långa perioder. Lustigt nog, eller det kanske inte är lustigt, åker jag med och får egen ångest ungefär som jag själv hade
druckigt. Bättre idag i alla fall. Glad att jag inget sug känner längre, det är guld värt. Nu har jag sett på nära håll hur fort det kan gå. Från tanke till handling. Din stöttning är guld
värd för mig. Men nu går vi vidare. Jag hoppas du har det bra, och kräftskivan går du som segrande ur. Tänk så.
Många kramar till dig vännen
Konstnären

muränan - tack, då vet jag att jag inte är en knäppis. Tror jag läst om att andra vaknat bakis. Hästar är fina.
Ha en fin helg du med :)

Kära vännen,

Hur mår du idag? Orkar du med? Hur är läget hemma?

Tänker på dig jättemycket! Största kramen till dig

Har också vaknat bakis trots att man INTE druckit. Tror att hjärnan/kroppen reagerar per automatik...

Blir lite avundsjuk på det där med stallet. Älskar hästar!

Ha en fin helg

Godmorgon alla underbara!
Skriver en rad direkt här. Är ju en fantastik dag idag.
Vaknade flera gånger inatt och vet inte varför. En av gångerna drömde jag om rödvin tror jag, svagt minne av blää och äckel känsla. Samt så mixades några scener från hungergames (som jag såg igår) in. Snurr. Vaknade med "bakis" huvud fast jag inte inte druckit. Kan man bli bakis av att drömma att man druckit? Kanske bara trött..gäsp. Sen har jag inte ätit för mkt eller för lite av ngt annat igår. Hmm åt ostbricka med grönsaker sent igår. Kan det varit blåmögelosten. Eller lcht kosten. Nu kaffe och dag 14 :) Idag blir det stallet och sen grilla revbenspjäll. Finns inga tankar eller sug. Glad. Kaffe och mys. Ha en toppen lördag!

stingo - haha.. nu spånar du som jag. Så mycket bra berättelser här om livsöden. Mkt input till de som vill veta. Eller kanske till någon som vill skriva en bok om detta. Sen det du skrev om social interaktion är något jag klurar på. Hur vi påverkar varandra osv. Jag har läst gamla trådar. Sett hur folk kommer och går. Intressant när man ser helheten. Tror det är därför jag tog upp detta. Ser vad som komma skall. Folk kommer och går, några kanske består. Vem kommer imorgon, vem försvinner, hur länge är jag kvar. Finns det någon fortsättning eller är det punkt. Lite separationsångest i förtid. Och annat fokus idag. Ha en toppen helg!

... också för forumet att de flesta inte blir hängande här i evighet. Vad skulle det bli då? "Pensionerade fd alkoholisters frukostklubb" liksom. Nää det är nog drivet hos oss som är mitt i processen som också är drivkraften här. Sen är det ju jättefint att några orkar hänga med länge och dela med sig av sina erfarenheter.

Kom att tänka på att det här forumet kunde vara väldigt intressant forskningsmaterial. Inte bara över hur folk slutar dricka, utan också för forskning om social interaktion. Hur ändras forumet då mänskor byts ut? hur mycket kan ett fåtal dominerande personer påverka? vad kommer på nytt och på nytt?... osv.

Sorry, det här blev visst "off topic"

Men fan i helvete också...! Men det behöver inte betyda undergången... Det är ju många som halkat på vägen och som kommit igen sedan.

Du skrev om en terapeut. Var det till honom eller till dig eller till er båda???

Klart jag fattar att du är ledsen och besviken. Men ta nu inte detta som ett kvitto på att "det gick inte". Han måste väl vingla sin egen väg också, antar jag.

Usch... jag känner så för dig. Du som är så stark och som varit strålande glad sista tiden. Du ska inte behöva det här... Jag önskar jag var hos dig. Skickar i alla fall en lång kram och önskar dig all styrka. Mannen får bära sin egen börda.

Tänker på dig ❤ ❤ ❤

muränan - men... ohh suck. Driv på..bara bra :) haha. Sanningen är väl den att några riktiga vänskapsband inte går att knyta här. Folk kommer och går, några kanske består. Det är väl så det ska vara. Inget bestående lixom .Tror jag iaf checkar ut sen. Inget mer om det. Nu freeedag och åka hem. Ha en fin lördag kväll!

Svar Ja och jag är så ledsen, själv håller jag mig på banan. Skriver snart.
Kram Konstnären

Hej Sorgsen,

Jag har ätit Citalopram under många år. Fick dem för att bättre kunna hantera mina smärtor som jag hade i kroppen + depression. Jag bestämde mig för att trappa ner under förra våren 2013. Sedan slutade jag helt i juli. Milde tid. Det var helvetet på jorden. Förlåt att jag säger, men det var verkligen skitjobbigt. Jag råder dig att trappa ner väääääldigt långsamt, vilket jag inte gjorde (är en otålig själ). Vad jag fick veta senare är att det tar ungefär 6 månader innan kroppen börjar producera serotonin själv igen. Det är inte förrän efter ett halvår som du alltså kan börja utvärdera hur du mår utan medicinering. Jag hade en absolut botten efter ca tre månader. Månad tre och fyra var tuffa. Men sedan började det vända och livet blev ljusare för var dag. Tyvärr passade jag då på att medicinera mig med vin istället. Jag insåg i slutet av våren i år att drickandet istället höll på att glida mig helt ur händerna. Nu händer det säkerligen inte dig, men var vaksam.

Jag vill absolut inte skrämma dig, så du inte vågar sluta med medicinen. Bara att du ska veta och förstå att det INTE är konstigt om du inte mår bra. MEN DET BLIR BÄTTRE - JAG LOVAR! Det finns ljus i tunneln. Dessutom behöver det heller inte bli alls så jobbigt för dig som det var för min del. Jag var riktigt sjuk och i botten när jag började med medicinen och åt dem under många år. Nu, när jag är medicinfri så kan jag äntligen känna mig själv igen. Det är underbart - jag är en människa som lever igen. Men man får så klart klara av både topp och dalar själv, vilket kan vara jobbigt.

Jag önskar dig lycka till med allt! Kram från mig

Hmm... att cyber friendsen försvinner om forumet försvinner...? Det har du helt rätt i och det har jag faktiskt inte tänkt på. Hur skulle man hitta dem igen? Annonsera i dagspressen? "Ledsen, ensam nykter alkoholist söker borttappade vänner"... Aj. Försökte skoja, men det gjorde mest ont. Har nog en del borttappade vänner I.R.L också... Men man får väl maila alkoholhjälpen "hej - kan ni ge min hemliga mailadress till användarnamnet x". De skulle få lite att göra då. ;-)

muränan - alltså.. det är inte så många här. Säkert många som läser. Hur man kan få fler aktiva har jag inget svar på.
Sen en fantasivärld, hur menar jag. Absolut handlar det inte om det människor här berättar om. Utan själva forumet. Ett virus/krasch kan stänga ned denna sajt på en sekund. Eller ett beslut av de som har sajten. Vad händer då? Har man fått bra kontakt här och anonyma cyber vänner så är det borta. Det är vad jag definierade som fantasi värld. Fel ordval kanske. Återfallen skrämmer mig också samtidigt som de får en att bli påmind om verkligheten.
Denna sajt hjälper mig.
Ha en fin kväll :)

Förstår vad du menar med anonymiteten. Men å andra sidan hade det här forumet inte haft så många medlemmar/deltagare om man skyltade med namn och bild ;-) Du kan nog räkna med att det inte är en fantasivärld i alla fall. Det är blodigt allvar...

Jag tycker också man blir djupt berörd när man läser om när det inte går så bra. Det visar väl att det inte är en hitte-på-värld. Det är ändå bra att man skriver i både med och motgång. För egen del hade jag nog haft mycket lättare att ta ett återfall om jag inte läst så mycket om det här på forumet. Jag kan lugnt säga att det har hjälpt mig väldigt mycket och jag är ganska säker på att jag hade tyckt att det var dags att pröva ett glas vin annars. Ibland behöver man ruskas om, inte bli för säker på sig själv. På tal om det. Var på ett aa-möte för några veckor sedan. Mitt första och enda, än så länge. Går fortfarande och funderar på det. I alla fall. Där var det flera människor som varit nyktra så himla länge. Typ 8 år och så, vilka ändå trillat dit igen. Det skrämde skiten ur mig för att tala klarspråk.

Ha en bra fredag!

Fredag och dag 13, låter som det rimmar illa. Men mig biter det inte på. Tycker dagarna rullar på och trivs bra i nuet. Inget sug efter A finns. Kan skratta, vara avslappnad och tänker inte på hur det var förrut. Är ganska nöjd. Även fast jag är singel. man springer väl på någon såsmåning om. Läste igår en tråd där det var någon som gjort ett inlägg med tips om nykterhet och även berättade att han fått hjälp och ska aldrig mer dricka. Nästa inlägg kom 6månader senare. Då var han berusad och visste hur det skulle sluta. Tycker det är så tragiskt och är glad att han delade med sig. För det väcker tankar om hur framtiden kan se ut om man inte håller löftet till sig själv. Man är tillbaka på ruta ett.
Sen detta forum och att vara anonym gör mig gaaalen. Blir en mental krock lixom. En fantasi värld på något sätt. Men med äkta känslor och livsöden. Önskar alla en rolig helg.

Hur är det? Förstår om du inte vill skriva om det, men jag fråga lite i alla fall... Har mannen tagit återfall??? KRAM

Hej Fenixen,

Håller med LP. Det kommer tyvärr alltid finnas något att fira. Det kommer alltid finnas särskilda speciella tillfällen. Om inte det räcker så finns alltid midsommar, nyår. Räcker inte det finns det semester, ledigheter, resor. Däremellan finns jobb, tråkiga händelser, glada händelser... Jag behöver inte ge fler exempel. Tror att det handlar om att tänka om. Man ska kunna fira/sörja/glädjas/gråta utan att döva sig med alkohol. Förlåt att jag säger, men den här K-hamnsresan blir bara EN av alla ursäkter för att "tillåta sig" att dricka. Eller hur?!

Dricker du just nu? Passar på, eftersom du ändå har bestämt dig för att dricka i Danmark? Jag antar att det är så, men rätta mig gääääärna om jag har fel. Jag tror också som LP, att visst reser du dig igen. MEN du gör det så svårt för dig själv. Jag önskar av hela mitt hjärta att du bara la ner. NÄ. NU. RÄCKER. DET. Lägg av med skiten. Strunta i K-hamn. F-n det ligger kvar - jag lovar (om inte Putin rullar in till hösten...).

Klart jag fattar att det inte är lätt. Jag är inte dum i huvudet. Men Fenix, om man vill, så går det.

Styrkekramar till dig

Tack snälla du för ditt välkomnande. Lite upp och ner just nu, inte med mig men mannen. Kanske jag behöver gå till ännu en tråd, den jag inte ville gå till. Hjälpa någon som står nära. Måst tänka idag. Tack för du hörde av dig.
Kram
Konstnären