Senaste kommentarerna i forumet

Även här måste jag in och nosa. Hmmmm....ja, det luktar friskt! Vifftar på svansen och luffsar ut igen. Så glad att du mår bra mt, du verkar så lugn just nu. Kram/R

idag också / A

och fascineras av insikterna som funnits så länge och nu kan påvisas genom modern hjärnforskning. Den forskningen förklarar ändå inte kraften i AA. Det är ändå lätt att inse att den kraften finns, inga frivilliga sammanslutningar håller ihop världsomspännande nätverk under decennier utan att det finns något som bär. / mt

som för tio år sen var helt vanlig. Städat, tvättat, bakat kanelbullar och gjort tårtbotten. Planterat om några krukväxter. Ett kort vanligt gräl om en skitsak som hastigt redde upp sig.
Ute regnar det och blåser. Har tänt ett stort blockljus på trots. Bastu och rena lakan. Imorgon försenat födelsedagsfirande. Gott. / mt

gör sallad, ser TV-nytt, skriver här och samtalar emellanåt med mullegubben. En sak i taget gäller inte i mina vardagsgöromål:) - inte hemma och inte på jobbet - men i mina livsval tar jag det lugnt.

Mullegubben är mullvad, sätter vinterpotatis. Han kommer in med jämna mellanrum, senast med en sten som ser ut som ett hjärta, grafitgrå med inslag av röd granit. Vacker både som sten och symbol. Ordet "dela" har flyttat in i hemmet, jag får dela mycket nu och inser något... kanske nya dimensioner av den kamp han fört det här dryga året av självvalt påtvingad nykterhet. Både befriande och skrämmande att så personligt bli delaktig och känna styrkan i alkoholens makt. Välbekant från andra-forum-sidan och helt annorlunda att dela det med den närmaste. Ändå gott. Han ombesörjer sitt nätverk som fått ett antal stadiga krokar, eller fästen, och det gör mig förvirrad, lugn och fri på ett alldeles nytt sätt.

Självvalt påtvingad nykterhet betyder för mig att han valt själv men under hotet att annars går jag. Och bättre än så tror jag inte det har kunnat vara den tid som var, det behövdes något mer än mitt ultimatum för att den inre vändningen skulle ske. Hursom... nu är det annorlunda, nu finns en ny grundnivå, ett nytt nätverk, gamla vänner och kära-nära som vet, som stöder och finns kvar. Andra är i gungning men det får gunga tills de hittar sin balanspunkt. Jag vet var jag har min. Åtminstone idag, just nu, och det räcker. / mt

Du är så stark, Viktoria

♥ ♥ ♥ / A

Mycket snack om rattfylleri i media nu. Högsäsongen för brottet har börjat och största gruppen som kör rattfulla är män mellan 19-35 år nånting. Minns inte exakt.
Jag skräms av tanken att möta någon. Jag vet hur man tappar omdömet och kör utan att skämmas. Och jag njuter av att nu kunna köra utan att behöva oroa mig för om jag nyktrat till eller inte.

Idag är dagen för Alf Henriksson sommardikt:

Var glad min själ åt vad du har
Nu har du hundra sommarda´r
och detta är den första
När solens lopp sin ände tar
så har du nittinio kvar
och någon blir den största
Giv noga akt på var du står
I morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommarda´r per år
I morgon är den andra

/ mt

känns som livet rinner ifrån mej
har väl druckit för mycket ända sen jag började dricka, men senaste halvåret har de vart för jävligt
kom på min sambo att han varit otrogen, jag fick en chock och har mått jättedåligt sen dess, har druckit väldigt mycket sen dess och de vet jag ju att man inte mår bättre psykiskt av
men har kommit in i en ond cirkel som jag inte kan bryta
behöver hjälp och goda råd

:-)

Detta med att vara påtvingad nykter eller självvald nykter har nog en VÄLDIGT stor betydelse. Det är nog en markant skillnad på dessa saker och förhoppningsvis blir utgången en annan på längre sikt!
Ni verkar ha alla möjligheter i världen att fixa detta, det verkar finnas så mycket kärlek, respekt och värme mellan er.
Tycker om dig, mulletant, trots att jag inte känner dig!
Börjar förstå att man kan träffa sin partner via nätet, vilket jag inte har kunnat förstå tidigare...:)

Kram

beslut. Litet men ändå ett tydligt val där jag inser och gör verklighet av att jag har rätt att välja bort saker som kommer att fungera som de ska utan min närvaro.

Det är "rätten att välja bort" som är det centrala.
Rätten att välja mig själv och min hälsa. Rätten att välja hem och familj.

* * * * * * * * *

Jag har för första gången fått bli delaktig i mannens inre-värld-i-relation-till-alkoholen. Inom mig växer en insikt om våra helt olika perspektiv när vi ser samma händelse - exemplvis på en restaurang eller i en tax free.

Ingen av oss försöker (längre) övertyga den andre om "det rätta".
Ingen av oss förnekar (längre) den andres upplevelse.

Mänskan måste göra sina egna val. Fatta sin egna beslut.

Jag fattade mitt beslut den 5 december 2010 ungefär klockan nio på kvällen.

Under snart ett och ett halvt år har han valt en påtvingad nykterhet för att leva med mig.
Jag har varit involverad och utanför.

Nu är han på en självväld väg mot något som är en annan slags nykterhet.
Jag är utanför men delaktig.

Det är hisnande
Och det är gott att vara.

/ mt

Vi har inget skydd mot kärleken,
inget skydd mot livet,
inget skydd mot döden,
inget skydd.
Så skyddslösa är vi.
Det ligger nästan något storslaget i det.

Orden är Eeva Kilpis.

Erkännandet,
tillåtelsen av svagheten,
och modet att vara i den ...

Orden är dina.
Det ligger något storslaget i det.

Varm kram i vargtimmen som vänder sin goda sida till mig idag / mt

Lilja och A, era tankar värmer mer än ni kan ana! Ordfattigdom spelar ingen roll; )
Erkännandet, tillåtelsen av svagheten, och modet att vara i den är väll min styrka, antar jag - åsyftat det du skrev Lilja.

Varma kramar till er båda♥

mt - så länge du använder ordfattigdomstillstånd så är det nog inte så illa ställt med ordfattigdomen. :-) <3
/H.

orfattigdomstillstånd - ordet kom nyss när jag skrev en rad till vännen V som befinner sig i livets centrum nära död, liv och växande.

Den är verklighet nu, en av mina drömmar som jag aldrig tänkt kunde bli sanning - mannen går till AA och upplever god gemenskap. Och jag är nästan mer glad över gemenskapen än att den är på AA - men så är det inte heller. Det mesta av gemenskap här i näromgivningarna är förknippat med alkohol. Att det finns en god gemenskap och att den dessutom är nykter är nästan för mycket.

Annars är livet sig likt till det yttre. Men det är kanske det enda som är sig likt...

Idag har varit en fin dag på jobbet. Också. Goda mänskliga möten, tillit, delat ansvar, skratt.
Nån dag hittar jag väl tillbaka till orden. Ska bli intressant att se vad tangenterna berättar då:)

Nu ska jag plantera luktärter och indiankrasse.

Allt gott till er mina forumvänner / mt

ordfattigdomstillstånd - vill ändå skicka en varm hälsning och en innerlig kram ♥

Ditt liv är som en väv. Som en film. Det är bara det att verkligheten överträffar dikten.

Säga adjö till Syster. Känna ett Nytt Liv sparka i magen. Se en Dotter ta Studenten och bege sig ut i Livet.

Tre oerhört stora saker; separation, död, födelse. Och för dig kommer allt samtidigt.

Du har definitivt en stor inre styrka med dig. Och som du säger; HUR hann du med att dricka och vara bakis tidigare? SÅ mycket tid som gått bort och så underbart att vara NYKTER inför allt detta!

All Kraft och Lycka till Dig-det är du värd!

Kram
Lilja

Idag är det fullt bestyr hemma hos oss inför kvällens stundande studentbal. Ja, jag styr ju inte så mycket iofs. Jag sitter på min (allt större) bak och tittar på, förundrad/förtjust och till viss del förfärad. Det är ett väldigt åbäkande för några timmars evenemang! Har slutat räkna hur mycket budgeten spruckit med redan i april. De ska träffas hemma hos oss innan, 6 par, och det ska skålas i champagne. Jag känner ingen större oro inför just det faktiskt. De är alla 19-20 år och det känns lugnt. MEN en sak som stör mig var att de inte handlat hem ett alternativ till killen som ska köra dem, som också kommer hit innan. Jag älgade iväg på konsum i ilsken och köpte hem lite blandade drycker som alternativ. Men det retar mig att tanken inte fanns ens hos de som ändå låtsas vara festfixare! Nåväl, hoppas kvällen blir fin för dem. De nästkommande dagarna har vi betydligt tyngre saker framför oss, lilla sys begravning på fredag. Jag har mardrömmar på nätterna men försöker ta en stund i taget på dagarna. Och idag ska jag försöka glädjas med dottern som är så fin så fin i sin balklänning♥

Det känns så bra. Idag har jag berättat för min kör. Det var flera som fick tårar i ögonen för att jag skulle sluta. Dom har verkligen tagit emot mig med öppna famnar efter min villervalla i livet för några år sedan. Men dom förstod mig. Att få chansen att börja på nytt.

Det där med mitt missbruk och mina erfarenheter. Det verkar nästan som att min nya arbetsgivare ser det som en merit och inte ett nederlag (om nu förstår hur jag menar) Konstigt, men det är sånna vibbar jag får.
Nåväl, det lugnet jag har nu har jag inte upplevt på väldigt länge. Och då har jag ändå varit väldigt trygg i mig själv senaste halvåret.

Och...jag finns på youtube. Så många filmkameror vid viglsar och dop och annat, så måste jag finnas där. :)

i min tråd och påminns om hur mycket jag skulle ha glömt om jag inte skrivit här. Jag är tacksam över att ha min berättelse samlad sedan den faktiska vägen mot ett nyktert liv tog sin början. En resa, en livsresa, med olika etapper och rastplatser. Jag ska hämta min ramsa igen, vill inte vara utan den 24+53+15+173+60+179(---)+29 idag - och där i mitten av 29 ungefär har kanske det mest avgörande hänt. Men ändå... visst har alla de föregående nyktra dagarna haft sin avgörande betydelse. / mt

jag tror vi är ganska eniga i det stora hela... Vet inte precis vilket inlägg du syftar på men det spelar mindre roll. Jag förstår att du vill klargöra att något du skrivit inte handlat om mig "som enskilt exempel och som människa." Det är bra, ibland har jag känt det så i relation till olika inlägg och svarat som jag känt det. Allt gott till dig och varm kram tillbaka / mt

Vad roligt att du fick jobbet! Och inte behöva mörka med det som varit heller, det måste kännas väldigt skönt att kunna spela med öppna kort på det sättet! Önskar också att jag kunde få höra dig spela, kanske sätta ihop en truddelutt och lägga ut på Youtube?

Ja, det förundrar mig hur jag hann dricka och vara bakis förr. Inte undra på att tiden aldrig räckte till. Men inte ville jag se vart så mycket av min tid försvann. Nu jobbar jag med att försöka se och uppskatta det jag orkar och hinner utföra. Istället för att fokusera på det jag inte orkat eller hunnit. Men det är svårt att lära om. Jag jobbar en del med tacksamhetstänk. Tackar mig själv för det jag gör. Tycker det hjälper mig framåt om än i små steg.