Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart
Det där är äkta medmänsklighet, att mitt i ditt egna hektiska liv ta dig an att lära ut svenska till någon som försöker komma vidare i livet. Åh vad fint❤️🌸❤️🌸

Det var ett tag sedan jag skrev. All ledig tid går till flytten. Och så har jag sedan tidigare flera yogagrejer bokade i oktober, så det är tight. Men det går framåt. Allt tar sådan tid dock, gör ju allt ensam. Och så ska ju den vanliga vardagen rulla på samtidigt.
Blandaren i duschen har börjat läcka också, varit på jakt efter hantverkare hela veckan. Håller tummarna att det är löst nästa vecka.
Så just nu är det bara att göra. Följa listor, bocka av. Många saker jag inte löst som ligger o skaver. Rent praktiskt kring möbler som ska säljas/återvinnas och/ eller plockas isär.

Hade medarbetarsamtal m chefen i veckan. Inget nytt direkt. Men hon sa en sak som var så konstig o som skaver. En punkt som står med i mallen som följs är balans mellan fritid och arbete, eller något liknande. Då kom det upp att jag haft ett par riktgt tuffa år privat (hon vet ganska mycket om hur det varit). Jag säger att jag inte känner att det inte har påverkat jobbet (full närvaro, gjort ett bra jobb, skilt på jobb o privatliv). Då säger hon "Ja det har du gjort, men jag tror det var nära att du kraschade. Och sedan när du flyttar o allt blir lugnt så kanske du gör det". Vilken sänkande kommentar! Hon vet väl inte alls något om mitt inre. Jag känner själv inte som hon säger. Jag svarade bara "Ja det kommer vi ju aldrig veta eftersom den tiden är över och jag kraschade inte. Hur det blir när jag flyttat har ju inte hänt än".
Ska ta upp det där med min terapeut. Jag kan inte avgöra om det är välment och klumpigt (jag tog det så) eller om hon bara inte vill säga "Vad starkt av dig Sattva att ta dig igenom allt det här o ta dig ur en destruktiv relation! Var rädd om dig nu även efter flytten" (det är så jag säger till mig själv iaf)
Nåja, chefer är bara människor...
🌸🌸🌸🌸

Enligt läkaren och provsvaren ser njurarna normala ut i storlek och tjocklek. Inga utbuktningar eller cystor. Flödet genom njurarna normalt. Så det var ju kanonbra men vi är oroliga fortfarande men nya blodprov inom 10 dagar så får man se om värdena blivit bättre eller så blir det njurmedicin.
Idag 11/10 har vår ena katt så ont att hon nästan morrar när hon ska gå så det får bli en akuttid till vetrinären Anicura i Kalmar. Åker många tusenlappar men vi kan ju inte låta vår kisse lida. Hon är försäkrad så.
Tänk om det kunde komma en vecka snart då allt bara rullade på i fin härlig takt utan massa hack i vägen. Det är vad vi behöver just nu. Positiva besked och upplevelser.

@Se klart Hoppas du har det skönt och njuter hos frissan. Att få håret fixat är en guldkant. Ja, det är en stor skillnad på att gräla nykter, mer konstruktivt även om man är arg och pratet efteråt brukar leda till något bra. Känslorna efteråt är inte upprörda, mer, bra att vi tog upp och att vi kunde prata om det på ett bra sätt. Men visst måste man träna på att gräla på ett vettigt sätt😁. Att konflikt i sig inte är farligt, man kan tänka olika och komma fram till något som funkar.

Vilken härlig känsla att din elev klarade sitt prov och vad fint att du varit ett stöd, grattis till er båda! Ha en fin helg❤️

@xyz23 Måste fortsätta från ovan. Alla livsåskådningar verkar ha ett gemensamt, vilket de hör till deism eller ej; de vill att man ska vara tacksam för det man har fått; vårda det man har fått. Det är banne mig inte självklart att man ska få ett liv som de flesta här faktiskt har, som man inser när man speciellt i dessa dagar ser hur världen ser ut. (Och inte var det någe bättre förr heller, nog värre globalt) Detta kan man börja från inom AA, det passar in i mallen.

@Andrahalvlek Jag tror - vet egentligen - att AA inte kräver någon tro på högre makt, iaf inte via en deism. Man kan istället söka en vägledare som kan vara vad som helst annat än det: en känsla av spiritualitet, ens egen icke-fullt nådda kognitiva förmåga/förståelse för något större, förståelse för vad som är bättre för en, kanske ödet och så vidare.

Jag packade ändå in AA :))) Tänker inte sitta där och säga att jag är alkoholist, detta i mitt tycke så föraktliga namn, besudlat med så mycken skam.

Tack för fina hälsningar @geggan och @himmelellerhelvette
Idag somnade jag igen när jag kom hem från jobbet. Jag tycker det är praktiskt! Förr i tiden hade jag druckit en flaska vin för att stressa ner. Så konstigt när jag tänker på det nu.
Sen grälade jag stora höstgrälet med min man så nu är det avklarat 🎃
Så skönt det är (trots gräl) att gräla med en partner som inte dricker. Och att man själv minns allt som sagts.
Men arg blir jag, även som nykter. Dock känns det som en grundad ilska och efterföljande prat blir ganska bra,

Det blir tidigt i säng för imorgon ska jag till min fullbokade frisör kl 08. Och inatt ska blekskenorna (tänderna alltså) på.
Man får preppa sig mot höstens grå! Kram alla finingar som jag uppskattar mycket.
Ps. ”Min” ukrainska elev som jag hjälpt med svenska-underrvisning messade igår och hade klarat sitt svenskaprov. Då började jag gråta av lycka.

@Lonely Man .Javisst är det skönt när poletten till sist ramlar ner& man känner att jag vill inte dricka mer!!De bygger antagligen på alla tidigare försök & bakslag antar jag & att man inte orkar med konsekvenserna längre.Heja oss!

@Lonely Man fint att du har tagit tag i det nu! En vacker dag har man bara bestämt sig. Jag har nu varit nykter snart fyra år, också efter många många försök och det är helt tack vare detta forum. Här stöder vi varandra i alla tänkbara situationer. Och du vill aldrig dricka mer!

Hej.
Har varit utan alkohol den här tiden förut men den här gången känns det mer annorlunda. Alkoholen känns alltmer avlägsen. Har druckit bort mycket av mitt vuxna liv. Alkoholen påverkar allt.
Det är ett mycket bättre liv att inte dricka men har krävts mycket och otaliga försök.
Är viktigt att skaffa andra intressen och försöka ändra på sitt liv.
Ta hand om er alla därute🙏

I tisdags besiktade jag bilen. Noll anmärkningar. Idag ska jag åka och få ett stenskott lagat på vindrutan. Innan det spricker upp mer av kylan. (Tre vindrutor har jag bytt på bilar tidigare, för att jag har väntat för länge.) Känns som jag maxar möjligt antal vuxenpoäng på en vecka. Bokar jag tid på service idag också blir det topnotch, även om själva servicen sker senare i höst.

Jag har ett kognitivt krävande jobb. Planera, agera, ta beslut, informera och fullfölja på löpande band hela dagarna. På min fritid finns inte riktigt orken. Men i nykterhetens spår har jag lyckats ändra på mycket. För andra året i rad matar jag in dotterns räkenskaper varje månad. Plättlätt att trycka på en knapp ”sammanställ redovisning” när det är dags för det i februari. Och nu besiktning och laga stenskott - innan det är för sent eller i absolut sista stund.

Det tillhör höjdpunkterna i nykterheten. Att jag agerar vuxet och moget i beslut som rör mig privat också. Att jag orkar efter arbetsdagens slut att ens tänka tanken - och sen faktiskt göra.

Trevlighelgkram 🐘

@Himmelellerhelvette Jag har använt forumet som dagbok. En online-dagbok med interaktioner. Självterapeutisk och bekräftande. Precis vad jag behövt. Så många blir nyktra med hjälpta av AA. Ibland låter det som det är enda vägen. Jag blev nykter med forummetoden, och det är delvis det jag vill lyfta med boken.

Jag har bannemej jobbat lika mycket med mig själv som jag hade gjort om jag gått på AA. Den viktiga skillnaden är att jag inte har förlitat mig på en högre makt - jag har förlitat mig på min egen inneboende kraft. Jag har gjort jobbet, och det mår både självkänslan och självförtroendet bra av.

Sen tror jag samtidig på ödet. Det som ska ske, det sker. Men det är jag som måste agera på det som ödet visar upp för mig. Jag måste vara modig och ta de chanser som ödet ger mig. Kanske är gud och ödet samma sak?

Kram 🐘

@Varafrisk, intressant att du tar upp problemen 🙈🙉🙊på arbetet. Mina erfarenheter är baserade på en uppenbart diktatorisk hierarki där det bestäms vilka arbetstagare som är:
1. Aktivt engagerade
2. Inte engagerade
3. Aktivt urkopplade
Man får som arbetstagare ”friheten” att tvingas in i ett av de tre fållorna och vilken det blir fastställs godtyckligt av din närmaste chef. Problemet med denna klassning av människor är uppenbar på en arbetsplats som inte är aktivt engagerande eller på riktigt är oengagerande och aktivt urkopplande. Chefer som är beredda att ta fajten och lösa dessa strukturella problem är lätträknade och blir ofta villebråd för något ovanför i hierarkin uppkickat karriärspöke 👻. Det blir i det läget i stället enklare att göra problemen personbundna och trycka ner dem på arbetstagaren. Det jobbiga för mig har varit insikterna om hur det funkar, finna en väg för att försöka stå ut fram tills pensionen (mitt bäst-före-datum på arbetsmarknaden är passerat). Jag satte följaktligen upp en skarp gräns mellan mitt LIV och arbetslivet. Det ledde till att arbetslivet till slut fick stryka på foten och ”stödinsatserna” från systembolaget avslutades. Detta innebär absolut vissa förluster men vinster som bland andra nykterheten överväger. För mig handlade det till syvende och sist om att inte längre kunna bli ett får i fållan; jag blev inte längre beredd att lämna över min själ och låta mig rakas och klippas efter subjektivt fastställd mall. 🐑🐩🤗

Tig om tystnaden talar🙊
Sjung som om ingen hör dig🙉
Dansa som om ingen ser dig🙈
Älska som om du aldrig blivit sårad❤️

ps. ibland känns mina ställningstaganden som lättsinniga varianter på en dåres försvarstal

Åh visst är det häftigt @Andrahalvlek att gå tillbaka och läsa vad man skrivit och se sin utveckling och vad man lärt sig! Jag skriver ju även dagbok traditionellt med bok och penna och har gått tillbaka och läst igenom mina första två år som nykter och alla mina processer! Det är ett tips till alla att skriva och sedan kunna läsa för att få syn på allt man gått igenom och se hur stark man blivit genom sina motgångar ❤️
Kram❤️

Jag tycker inte alls det låter konstigt att det känns motigt för dig @Se klart, att behöva lämna sådana besked till människor och veta att det kommer bli upprivande för dem är såklart svårt, annars hade man behövt vara känslokall. Kram❤️

Klokt att avsäga dig det uppdraget @Geggan! Jag ser de där vintankarna som varning för att jag gör något jag inte vill eller borde! Jag tycker på ett sätt det är bra när de tankarna kommer för då vet jag att jag behöver stanna upp och tänka över vad jag behöver strukturera om i mitt liv, precis som du gjorde nu med att gå ifrån ansvaret i föreningen! Du är klok och härlig och visst är det fantastiskt underbart att vi har varann här på forumet! Att få komma in och babbla på om det som pågår i ens liv för stunden, känna sig hörd och sedd❤️Kram

Det är så fint att ni har den relationen @Andrahalvlek ❤️
Vi älskar varandra fortfarande högt så än drivs vi inte som ett AB😉
Tack för bollningen, det är alltid så gott att få vädra lite ”livet reflektioner” ❤️

@Himmelellerhelvette Som sagt, både jag och barnens pappa funderade på varsitt håll i drygt fem år innan vi kom till skott. Alla människor har fördelar och nackdelar. Så länge fördelarna överväger stannar man. Om det finns kärlek i grunden förstås. Ibland svalnar den helt, och livet ihop blir bara en praktisk grej. Familjen AB.

Jag brukar säga att vi fortsatte driva Familjen AB i allra högsta grad gemensamt, men från två olika adresser. Vi skapade en ny typ av relation, träffades och bjöd varandra på middag växelvis varje fredag eller söndag, då barnen bytte hem. Så höll vi på i sju år, tills båda barnen var utflyttade. Vi firar fortfarande alla högtider och födelsedagar ihop. Han är numer mer som en bror till mig.

Kram 🐘

Tack alla, ni är ett så underbart stöd! Så vackert så jag blir tårögd, hur vi med alla våra motigheter alltid ställer upp för varandra. Hur vi kan känna med, förstå och ibland försiktigt peka ut vägar. Alla har vi utmaningar för så är livet. Tack, så glad för er! 🥰

Jag har också blivit bekymrad och ledsen när folk försvunnit under åren här @Varafrisk, men @Ny dag tror jag helt säkert kommer tillbaka snart, hon är en kämpe, hon ger inte upp! 🙏❤️

Jag tycker också ni är som mina vänner och det är så otroligt häftigt att man kan ha cybervänner som man känner såpass väl bara utav att ha skrivit till varandra under några år! Tänk va ensamt det hade varit utan er, att få när som helst på dygnet lufta sina processer och få respons❤️ Det är så vackert!

Att få gamla sår upprivna såsom dina ”avvisande” är också en sån sak som är så härligt att få bolla med er om för alla har vi dom och jag känner att jag kommer vidare i mina processer genom att få syn på sånt och bolla det både med mig själv i min dagbok och med er. Andra vänner, familj eller kollegor förstår inte ofta sånt för de har inte gått igenom det vi gjort som hänger här, fått bli beroende, nyktra och fått jobba stenhårt med oss själva, fått en himla massa verktyg av varann, genom psykologer som vi antingen gått hos eller läst deras böcker och lyckats ta till oss verktygen genom att läsa dem.

Du kommer må bättre och det är inte alls konstigt att du är i en svacka nu, du har haft så mycket fokus på din dotter med den enorma oron som sugit så mycket medveten och omedveten energi från dig och då är det inte konstigt att man faller ett tag för man behöver på återhämtning även om det är dödstrist, när jag blev sjuk i utmattningssyndrom mådde jag sjukt dåligt med deppighet och total orkeslöshet, att behöva sova 2timmar efter att pratat med försäkringskassan var deppigt, allt åt min energi på ett sätt som låter som en fantasi men det ända som gick att göra åt det var vila så jag sov mest hela tiden i flera månader.
Du kommer må bättre, acceptera processen och bara ge dig hän! Stor kram❤️

Tack @Andrahalvlek ❤️ Det kan mycket väl vara så att ”när man väl tänkt tanken är processen redan igång” Jag vet dock att jag inte är där ännu och att jag inte har bråttom men att dessa tankar föddes redan för snart tre år sedan första gången. Han har förändrats mycket ihop med mig på min förändringsresa och det är en stor eloge till honom i det. Kanske kan det vara så att hans förändring bara ligger många steg bakom och att han kommer ikapp, kanske hittar vi ett nytt sätt att lyckas leva ihop med tiden, det har ändå hänt så mycket på dessa tre år, om ytterligare tre har vi kanske kommit ännu längre? Livet får utvisa 🙏❤️

Kram och andas @geggan
Det kommer att lossna, livslusten och tillika luften, ❤️

@vår2022 God kväll 🌙 God medborgare minsann?! 😅 Det lät tjusigt. Ja visst mognar man och utvecklas varje dag. För mig är det en mardröm att stagnera. Att inte vara nyfiken på nåt eller sluta fråga. Inte bry sig utan bara rätta in sig i nåt sorts "så här blev livet" utan att kliva ur bubblan och kila utanför boxen. Fråga sig vad livet har att ge - vad har jag att ge? Spännande att tänka på.

Hoppas din onsdag var bra. Imorgon är det sista arbetsdagen för veckan - OM jag ska njuta!!!!! 😍🥰

Sov gott 🩵

@Geggan Tankar på vin kan man ha, men kanske mest för att du var trött och arg. Att ta till flaskan för att man är arg och har lite självdestruktiva tankar, kan locka på alkoholdjävulen. Så tankarna är ju i sig inte farliga, det som är farligt är att omsätta det i praktiken. När jag blir slutkörd och arg kan mina tankar vara självdestruktiva och crazy😂. Lite skönt att få tänka skittankar för att få ur sig ilskan och sedan lugna ned sig. Det kan ge kraft till att ta beslut och hitta nya vägar.

Bra att du kan skriva av dig här och komma i bättre tankar. Alkohol är ju aldrig en lösning eller väg framåt, det befäster bara det destruktiva. Kram❤️

@JHL @Andrahalvlek Tack för att ni tittar in hos mig, det är guld värt💛

Jag har haft många samtalskontakter genom åren men ingen som denna terapeut. Jag fick ju först ca 16 samtal av min arbetsgivare men nu bekostar jag samtalen själv. Men, hon har fixat att jag får reducerat pris med 300 kr dels eftersom jag reser 10 mil tur och retur.
Hon är sjuksköterska i grunden därför är det även många andra bitar hon förstår. Hon är nog några år äldre än mig så hon har både yrkes- och livserfarenhet. Det är så skönt att hon bla förstår allt vad jag/vi gått igenom med vår dotter. Att under de maniska skoven vakna upp och inte veta var hon är, har hon blivit misshandlad, utsatt för övergrepp, själv gjort ngt allvarligt, lever hon. Den stressen, den oron är fruktansvärd det är en del där jag blivit väldigt traumatiserad.

När det gäller vänner har jag ju också varit den som hört av mig, fixat träffar osv. Jag har med mig det hemifrån. Mina föräldrar hörde av sig, hälsade på sina vänner. Vänner som var sjuka, som var ensamma osv. Just nu har jag tröttnat på att vara den som tar det ansvaret, under de senaste åren har jag ju tagit det ansvaret även för att inte bli ensam. Men, hellre ensam än ha den rollen. Min tanke är att när jag blir piggare hitta nya sammanhang där man kan träffa nya människor som fyller på.

Kände mig så irriterad på min chef i måndags och igår. Vi hade APT i måndags. På våra APT är det alltid någon av oss medarbetare som skriver protokoll, i måndags var det min tur. Eftersom jag är sjukskriven 50%, slutar 13.30 (APT är mellan 13-16) så tänkte jag att jag är inte med ingen idé för 30 min. Hade kontakt med en kollega via nätet som sa att chefen hade sagt att jag skulle skriva. Jag mailade chefen och skrev att jag inte kommer. Då frågade hon mig om jag hade sagt t min kollega som stod näst i tur el frågat någon annan vilket jag inte gjort. Jag skrev t chefen att jag tänkte att vem som skriver kan man väl lösa på själva APT. Hon svarar att det är viktigt att vi hjälps åt. Igår morse när jag går förbi hennes kontor så ropar hon på mig. Först pratar hon om ett möte som ska vara på em och sen tar hon åter upp det här med sekreterare på APT. Att hon kan inte hålla ordning på det för att hon har så mycket att göra (man får alltid veta att hon har mycket att göra men herregud det får hon väl ta m sin chef) och att vi måste hjälpas åt. Jag svarar igen att min tanke var att det löser man på mötet. Alltså, det är väl inget att göra en stor affär av. Men, nog borde hon väl komma ihåg att jag är halvtidssjukskriven?? Vi är en liten arbetsplats. Hur vore det om hon frågar mig hur jag mår? Har avstämningsmöte m mig? Rehabplan? Dessutom att vara med på ett APT är så energikrävande för min stressade hjärna. Men, jag tänker att hon tycker att jag är obekväm eftersom jag har sagt att stämningen på jobbet inte är bra, att jag tycker att psykologerna blir utsatta. Då svarar hon mig…”det är bara för att du är så inkännande”…hon har haft utvecklingssamtal och det är ingen som uttalat det. Det är väl för att hon pratat m de informella ledarna som jobbat i hundra år….det här m mitt jobb är inte så intressant för er men skönt att skriva ner. Pust!

Kramar 🤗🍁