Senaste kommentarerna i forumet

Mannen kom hem från mötet och berättade att han lovat koka kaffe på fredag. Det ställer till bekymmer för en annan sak vi tänkte göra, han har redan valt bort en personalmiddag och vi hade lite löst planerat att gå ut och äta på tumis. För min del gör det ingenting alls att han åker tidigare och kokar kaffe - jag känner verkligen att han lever enligt devisen "Det viktigaste först". För ett par veckor sen sa han att han vill gå på möte juldagen och nu tillkom att också det kan inkludera kaffekokning. Helt okej för mej! Gör mig bara glad.

Det blir den tredje nyktra julen nu.
Den första i återhållen vrede - inte riktad mot mig men enorm inre kamp. Jag minns situationen - scenen - just då vi skulle åka iväg till julaftonsmiddagen och jag klargjorde, påminde, att jag förväntade mig nykterhet - iofs klart uttalat tidigare MEN just i det ögonblicket var det verkligen ingen självklarhet. Kändes inte kul just då. Nej, nej:(
Förra året - helt annorlunda men inte självklart avspänt glatt inför middagen.

Och jag förstår utmaningen. Snaps, öl och konjak var de givna tillbehören - som inte skapat synliga problem i umgänget.

Det har tagit tid för alla att hitta sin plats i vår nykterhet. Det har tagit sin tid!
Jag har skrivit förut att den tid som är behöver den tid som har varit. Så känns det nu... eller... nåja, några år tidigare kunde vi ha vänt väg men det är inget jag grämer mig över. Det är bra så här. Riktningen sen 6.12.2010 har hela tiden varit helt klar. "Det viktiga är inte var vi står utan åt vilket håll vi går" står det på ett kort hemma hos oss. Det är så gammalt och urblekt att orden knapps syns men de speglar verkligen den väg vi gått mot det nyktra livet. / mt

- mötena är viktiga för honom nu. Jag tycker om att han tycker om att gå på möten och förstår att det är en samvaro som passar honom. Gemenskap. Han gläds åt mötet vid nollölhyllan häromdagen - jag också. Ett möte med en allmänt respekterad person som direkt delar sin nykterhet. Det betyder.

Vi är inte ensamma.
Vi delar erfarenheten med alldeles vanliga människor i vår relativa närhet.
Konkreta människor med namn, adress och yrke.
En person som direkt och omedelbart står för att jag har valt att leva nykter.
En person som har en hustru och barn.
En person som talat med storköpsköpmannen om nollöl - precis som mullegubben gör.
Vi är inte ensamma - inte ens här.

Jag vill inte göra skillnad på människor - varje människas värde som människa är detsamma.
Som representation för valet av leva nykter är jag glad över varje "vanlig" person som har modet att ge nykterheten ett ansikte. / mt

läste jag för kanske ett år sen och tyckte mycket om den. Ville läsa fort framåt (som alltid i bra böcker) men den måste läsas i sitt eget tempo - långsamt:) Slutet ... är värt att ha synpunkter på ifall du inte kommit dit. Det är härligt med böcker och härligt med boktips. Tack och kram! / mt

När jag befinner mig mitt i vissa böcker så tänker jag att "den här skulle Mulletanten tycka om", vet inte varför, det är något slags intryck du har gjort via dina forumrader! Har du läst Igelkottens elegans av Muriel Barbery? Det är hennes andra bok, den första hette Smaken och är också bra men denna är bättre. Det är min svärmor som lånat mig dessa böcker. Jag är inte säker på att du tycker om Igelkottens elegans men du tycker nog den är intressant (kanske, vad vet jag, egentligen!)

Kram från mig

här blev det dubbelt / mt

Det var en intressant koppling du beskriver Stigsdotter. Jag ska begrunda idén att hitta en koppling mellan det problem man vill dela om och dess samband med alkohol till samband med medberoende. Jag köper också fortsättningen: Ofta finns där ju ett samband och det är först när man lär sig se detta samband som man kan lösa sitt problem.

Jag läser era inlägg och värms av gemenskapen! Kram till er alla! / mt

Du har rätt Stigsdotter, allt hänger ihop.. Jag tycker nog som du att vi forumvarelser ska få fråga varandra om allt!
Så gör vi ju i RL också.. Om jag har en vän som är sjuksköterska och jag vet att jag inte stör, så nog ringer jag hellre till henne, än till sjukvårdsupplysningen..
Om grannen har broblem med hydraliken på plogen, så ringer han på hos mig istället för att ringa "traktorservice".. Kanske får han ändå ringa dit, men många gånger vill vi ju ha lite bollplankande om "allt-å-ingenting"

Ibland är det dessutom lättare att komma till "pudelns kärna", om man fått prata lite runt annat..
Kommer nog att följa din tråd här om du startar en ;-D

Vare sig jag vill det eller inte är ju mitt sätt att vara idag en produkt av många olika saker och däribland mitt bruk av alkohol.

På AA:s Blue Card (som läses på alla möten) står det: "Vi föreslår att då vi talar om våra problem begränsar vi oss till hur dessa problem står i relation till alkoholism." Kanske är det detta som de som "vill behålla fokus" tänker på. Jag tänker att man på ett AA-möte kanske måste vara lite striktare och där åtminstone anstränga sig för att hitta en koppling mellan det problem man vill dela om och dess samband med alkohol. Ofta finns där ju ett samband och det är först när man lär sig se detta samband som man kan lösa sitt problem. Och, det gangnar ju inte någon (annan än kanske dig själv) om du kommer till ett möte och tar upp tid med "vanliga" problem som inte har med alkohol att göra. Eller så tar man den tiden och, som sagt, kopplar ihop problemet med ett "alkoholistiskt beteende".

Men. Här på forumet har vi en avdelning som uttryckligen skapats för funderingar som inte direkt har med alkohol att göra. I min tolkning innebär det att här kan jag be er om råd om mina krukväxter om jag vill - jag kanske inte vill gå in på ett krukväxtforum och göra det utan jag vill fråga mina forumvänner här om detta och då får jag göra det här i denna avdelning. Om jag behöver råd om mina krukväxter som dör för att jag glömmer bort att vattna dem när jag super, ja då lägger jag in ett rop på hjälp i den andra avdelningen, den som handlar om att förändra sitt drickande!

Så tänker jag i alla fall. Eftersom mina egna funderingar inte längre hänger ihop så mycket med alkoholproblematiken funderar jag på att skapa en ny tråd här i denna avdelning.

Jag vill bara flika in och säga att du och många andra ger mig ork att fortsätta framåt. Att se att det finns lösningar på problemen, ett annat sätt att leva....det är viktigt.
Som ni skriver, allt är en helhet.
Vill också passa på att önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!.

Ps. För mig har du varit en människa som fått mig att tänka längre, ditt sätt att vara är så varmt. Ds
Kramar i massor!

så sant, så sant - i mina öron. Och så bra vill.sluta/A att du stannar upp och tar till dig.
/ mt

Läser och håller fullständigt med
Så fullständigt träffande, känner så väl igen
mig av det du skriver att vissa har
inte tålamod att vänta utan ställer sig på
ruta ett igen och igen ........

Men nu får jag ta mig tålamod, för mig och min omgivnings skull.
Tack för alla dina kloka tankar Berra.
/A

Allting hänger ihop, ens sätt att leva avspeglar sig nog i sitt sätt att dricka, och precis det motsatta...
Därför tror jag på ditt uttryck livsforum, för det är vad de är...

Om man inte söker sina anledningar till varför man dricker på ett okontrollerat sätt, så finns det heller inga anledningar till att rannsaka sig.

Jag vände min blick inåt, och såg under en lång tid var det var som var fel på mitt sätt att lösa det med alkoholen, en livsinsikt..
Och allt höll ihop, jag kunde inte plocka bort delar av mitt sätt att leva utan att hela kedjan ramlade isär, jag fick sätta allt under luppen.
Finna orsaken till varför jag drack, och det var inte en sak, utan en felaktig livsstil som jag hade byggt upp under många många år...
Hela min förändring finns dokumenterad i min tråd, från sjätte veckan till fem år utan alkoholen, den vet du ju...

Och svaret finns inte i ett enda ord, inte en rad, en mening , ett stycke, en sida...
Utan den finns där i ett tusentals massa inlägg och funderingar, vad gör jag för fel?
Idag har jag tvingats lära känna mig själv genom forumet, och genom att läsa mina egna rader om och om igen...
Ingenting i världen kan mäta sig med det, ett totalt livsavgörande att forumet fanns, och mina diskussioner med er alla hör...
I många år försökte jag på egen hand, men stödet kom ifrån forumet, och den lilla knuffen jag behövde för att ta mig vidare...

Visst har forumet förändrats, kanske inte alltid i den riktningen man själv har önskat, vi är en salig blandning av olika livsöden och historia,
Och själv har jag haft det svårt att bara känna fullständig empati med de som har en liknande bakgrund som mig själv,
Blandmissbruk med andra droger än alkohol har jag ingen erfarenhet av, och därmed haft svårt att kommentera dessa..
Jag hade en trygg uppväxt i ett fullständigt absolutistiskt hem, men kunde bli alkis i alla fall, utan några nedärvda gener,
Så jag bekräftar inte arvet eller uppväxtmiljön, utan skapade mitt egna beroende alldeles själv...

Idag vet jag lite mera om min egna personlighet, och vet vad mina triggningar är, kontentan är att jag måste fortsätta må bra,
en slutprodukt bestående av en massa olika beståndsdelar, och mår jag inte bra, så börjar jag att spä på min egna misshandel av mig själv.
En självdrivande spiral där jag måste hålla koll på vilken sida av det positiva och den negativa sidan jag befinner mig i...

Alkoholen är lurig eftersom den har både korta och långtidsvekande biverkningar, man kan må bra för stunden, och den sliter långsamt hjärtat ur kroppen,
Till slut mår man inte ens bra av den under berusningen heller, utan man försöker återminnas gamla goda erfarenheter man hade av den tidigare.
Den bankar livet ur en och man sitter snällt kvar fångad som ett misshandelsoffer i tron över att man inte kommer ur förhållandet med alkoholen,
Uppoffringarna kan kännas oöverstigliga till en början när man måste försaka sin nuvarande livsstil, men paybacken kommer långsamt...
För den som orkar vänta på resultatet...

Men många av oss har inte tålamodet att orka vänta så länge, utan ställer sig på dag ett igen och igen och igen...

Och ingen absolut ingen kan väl bli upprörd när de får höra sanningen rakt upp i ansiktet, i mjuka eller hårda förpackningar...
Det är viktigt att vi alla får ventilera oss på forumet, men att man har kvar respekten för att alla inte är stöpta i samma form,
Vi är alla så lika men samtidig olika varandra på samma gång, alkoholen har gjortt oss känsliga och misstänksamma...
Det finns lösningar för oss alla, de tar bara lite olika form beroende på vilken typ av människa vi är...
Viktigast kanske är att vi ärliga mot oss själva i första hand, så att vi orkar vara det mot alla andra också...
Alkoholen har lärt oss det motsatta, och det kan vara svårt att lära sig tillbaka till det beteendet...

Att uppskatta livet kan vara ett annat förbättringsområde, förutan verklighetsflykten...
Att bara chansa kan vara halva arbetet, vem vet resten kanske går ännu lättare...?

Berra

I det fall jag sårat någon med ordval och fokus för mina funderingar ber jag uppriktigt om ursäkt. Det har inte varit min mening. / mt

jag tycker som ni - mänskan är en helhet där det mesta i livet hör samman på ett eller annat sätt. Vi är nog helt inne på samma linje. Jag kommer att fortsätta läsa men kanske tar en skapande tankepaus i skrivandet.

Allt gott, lev väl! / mt

Rubriken "Det vidare livet"

"Livet som det är utan droger. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen."

Förstår inte varför vi inte skulle få utveckla andra frågor som inte är direkt alkoholrelaterade här inne på Forumet... t.o.m rubriken under "det vidare livet" säger att det Kan handla om andra problem. Jag tänker som Trollet... allt är delar av helheten, allt hör ihop. Livet är så, vi är människor... med nyanser förståss.

Jag tycker du hör hit MT! Dessutom har du många bra råd och tankar.

Önskar dig en fin dag!
Tilde

Läser ditt inlägg och funderar.. Visst hör du hit! Precis som gamla elever fortfarande hör till sin skola.. En del kommer och hälsar på, en del sätter aldrig mer sin fot där, men på något sätt finns kopplingen där ändå..

Så synd om vi skulle börja "snäva ner" vad som "får" diskutteras på forumet.. Allt är ju delar av helheten och jag tror inte att det skulle vara till gagn för nykterheten..'Vi, alla består ju av de här olika delarna och delarna av oss, påverkar både varandra och hur vi mår.

Skulle vi bara få diskuttera "alkoholrelaterat" så kan vi lika gärna göra om forumet till "frågelådan" där allt som inte hör till sorteras bort.
Då skulle bara alkoholen (förmodligen styrka, mängd och intag) diskuteras.. Frågan skulle "förenklas" men inte nödvändigtvis lösas..

Jag ser att sjukvården (den vanliga!) varit inne på detta i många år. Så til den milda grad, att även om du träffar en allmänläkare, så blir du i regel bara "sorterad" och skickad vidare.. Du blir degraderad till bitarna av dina sjukdomar och ingen tar hänsyn till helheten.
Foten skickas till ortopeden, din ombestämbara klåda till en hudspecialist och de värkande händerna till reumatologen..
Att du själv måste ta med ALLA bitarna till de olika ställena, verkar nästan provocerande.. Ber du sedan om en huvudvärkstablett, så skakar man i regel på huvudet och hänvisar till apoteket..
Skulle du sedan känna att du är i själanöd, ja då är du riktigt besvärlig..

Inte undra på att vi känner oss splittrade idag ;-D

Så jag hoppas att de låter oss vara människor och individer här på forumet! Vi BEHÖVER småprata med varandra! Det är ju det som gör oss till männsikor, inte enbart till diagnosen "alkoholister"! (får vi inte längre "umgås" utan att någon ska styra över våra samtalsämnen, då kan vi lägga ner, då behövs ingen av oss här längre..)

Det var mina spontana tankar.. sedan vet jag inte om vi från början var inne på samma linje..

kram /trollis

Just nu slår mig tanken - vad håller jag på med? Vet att det finns personer som stör sig på att det diskuteras annat än de alkoholrelaterade problemen/framgångarna på forumet.

Det finns olika funderingar... Jag brukar ju kalla det ett Livsforum - "Det vidare livet" har dessutom ett uttalat syfte som en plats för frågor utanför det direkt alkoholrelaterade. Jag har ju inte hållit mig där och är i dagsläget rätt långt ifrån det "direkt alkoholrelaterade". Visserligen - livet är en helhet och allt hör samman men... Hör jag hit längre? / mt

Julbord med barn och barnbarn på lördagen och idag en liten tjej på besök. Julpyssel och snölekar. Trivsamt. Mannen träffade idag en person som också köpte nollöl. De talades vid och personen berättade att hen lever nykter på samma sätt som mullegubben. De bytte erfarenheter om nollöl och annat A-svagt och -fritt och om krogarnas utbud. Han var så glad åt att ha fått dela med sig och känna den speciella gemenskapen i en delad erfarenhet.

Jag funderar över processerna på forumet och vad de betyder för mig. Jag är inte klar över det.

Idag gjort en detaljplan som förslag för min nedtrappning på jobbet. Planen har funnits i min tankar länge men nu är version ett i datorn. Det går i rätt riktning:)/ mt

julkramen vännen V och en lika varm julkram tillbaka.
Allt det bästa till dig och dina kära♥ / A

visst är det märkligt! Våra egna barn är så vuxna, mellan 35 och 45 nu, så det var inte så inne att ge alkohol när de blev myndiga. Glas däremot. Med våra gudbarn som är en lite yngre generation har det varit som du beskriver.
Kram och ha en fin julhelg! / A

Mulletant A, jag önskar dig en vacker och fridfull juletid med mullegubbe och alla mullebarn♥ Själv reser jag bort med familj till ursprungsfamilj i södra delen av landet. Om jag inte tittar in här innan dess så vill jag ge dig en varm stor julkram! Victoria

Tredje advent, en fin morgon (förmiddag) i en lugn tid.
Reflektion: dotter fyller 20 och i helgen har vi öppet hus för dem som vill vara med och fira. Blandad kompott av vänner i hennes ålder och våra vuxna (eller ännu vuxnare kanske man får säga nu) vänner som följt vår familj under större delen av hennes liv. Av sina jämnåriga vänner har hon i gåva fått vackra örhängen, en resebok och lite annat smått och gott. Av de vuxna (mina och makens vänner) har hon till största del fått alkohol. Champagne och vinflaskor i flertal. Är inte detta SÅ märkligt?! Kom att tänka på att det är som att vi istället för att fira hennes 20:de födelsedag, fira att hon nu funnits i våra liv i hela 20 år, så borde vi fira att nu får hon (äntligen?!) lagligt dricka alkohol, köpa egen alkohol. Mycket focus på det i komentarer och märkliga vuxenskämt under dagen och kvällen. Inget sådant från de jämnåriga vännerna dock. Återigen skäms jag lite lite över vuxenvärlden. Önskar er en fin jultid, själv reser jag bort med familjen till ursprungsfamilj i andra änden av landet. Kramar V

och insikter från en insnöad värld
I vårt liv finns inga yttre krav på hur vi använder vår tid men samvaron kräver ett fokus i engagemang som jag ser på ett annat sätt idag än för några år sen. Insikten kommer inifrån mig själv och är ett annat anpassningsmönster än medberoende. I morgontimmen, när jag skrev i Sorgsens tråd, förstod jag en bit till av det sammanhang jag fick vittring på häromdagen. Om den starkaste drivkraften i förändringsarbete finns i den del av hjärnan som saknar språk – samma ”plats” som triggas av missbruk så är de båda processerna ordlösa och inte åtkomliga för förnuftet. Eller förnuftsmässiga resonemang.

Den faktiska förändringen hos mig är ordlös. Något inom 12-stegsprogrammen (när de fungerar som bäst) når fram till det ordlösa. Något relaterar till riter, lek och mellanområde.

Tillstånd 18, 19, 6 - C.Andersson

Var omsorgsfull med dina ord
när du beskriver för den blinda
hur vackert hennes ansikte är
när det lyssnar

Var omsorgsfull med dina ord
när du beskriver för den döva
hur tyst det blev när hon slutade gråta

Bakom våra ord finns verkligheter som bårhus
Det obönhörliga låter sig sällan formuleras
Det som sker ordlöst ska vi återbörda till språket
Dikten är en återbördare

att man vågar stå på sej och vara rak på ett annat sätt när man börjat bli trygg i sin nykterhet. När jag drack och skämdes tyckte jag inte att jag hade nåt värde faktiskt. Nu efter ett halvår nykter (och -16 kg dessutom) har jag ett helt annat självförtroende och vågar ställa krav. Och vi har också fått ett mycket bättre förhållande.

Min första tråd kan du läsa här https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5025 om du inte redan har hittat den. Hinner inte skriva mer nu, hoppas du fortsätter skriva här.

Tack för värmande ord, glad och fridfull jul och allt gott på anhörigveckan! / mt