Senaste kommentarerna i forumet

fr 4.12 till vill.sluta
Godmorgon vill.sluta

Hoppas du har sovit gott! Tack för ditt inlägg i min tråd!

Jag vet inte hur en "forumhierarki" ser ut i din värld och jag vill inte försöka föreställa mig den heller. För mig är forumet en plats där alla har samma möjlighet att läsa, skriva och lära, att delta och dela med sig... Faktiskt en ovanligt demokratisk plats där alla äger samma rum och rättigheter.

Du skriver att många härinne tycker att du marscherar i hypertakt. Jag har tänkt att du är väldigt aktiv med att besvara, att vara positiv och heja på och det känns som du gillar när fartvinden är hög.

Ibland har jag tänkt fråga dig om farten - be dig stanna upp och fundera över om du satsar din energi i "rätt" riktning. Vad och vem är viktigast i din värld? Jag skriver tanken här och nu och tar vad du vill av den.

Du verkade ledsen i dina senaste inlägg. Om du har läst i mina trådar kanske du stött på meningen som en vän till mig har skrivit "Gråt du mänskobarn för det hör livet till." Jag hoppas att du kan ta emot de känslor som kommer till dig och vända dem till något som är gott för dig och din familj!

Allt gott, lev väl! / mt

...och kan i mångt och mycket sakna det som det har varit...
..men måste ju också stå på mig att det utvecklas också hela tiden, och att jag också står för att utveckling ÄR bra, jag har ju sagt det...

Att jag och många med mig har funnits här länge betyder inte per automatik attvi har på något sätt en högre rang eller heriaki, jag kanske skulle dumförklaras för att jag har stannat här längre än vad som behövdes ( men anser ju också att ett alkoholberonde inte bara är en sjukdom utan en felaktig livsstil som inte är så lätt att bota utan kräver en livstilsändring också)..

Jag behöver inte hunsa någon med att så här behandlar vi varandra på forumet,
Utan att det mera kanske har med helt vanlig artighet att göra...
Visst får man bli förbannade på andra, men också välja sina ordval, kan jag stå för det här även i morgon?
Jag minns än idag vad jag skrev i mailen till kommunen på fyllan, vill aldrig uppleva det igen..

Som en berondetyp jag är vet jag numera att jag balanserar en dynamitlast med känslor, för jag responderar inte alltid med hjärnan, utan med mina känslor allra först, en nackdel..
Mitt pokerfejs är lika med noll, och alla kan i stort sett se om jag ljuger....
Så istället försöker jag sluta fara med osanning så svarar mina kroppsintryck bättre med vad munnen säger...
Och jag över lag ett bättre och mer förtrondeingivande intryck, en sak jag lärde mig på nykterhetens smala stig...
Idag håller jag mig för det mesta i min egna tråd, men gör mina små utflykter då och då och gärna till dem som jag har ett extra bra förtroende för...( som mullan t.ex)

Ibland känns det som om jag redan sagt saker till alla flera hundra gåmger om, och jag är evigt tacksam för den den hjälp forumet har givit mig under dessa år...
Men idag skriver jag mest om vad som har blivit viktigare för mig än vad alkoholen betydde för mig då.
Och allt kanske inte är lika solklart för någon som är ny på forumet, Berra är snubben där nere i hörnan som mest sitter och flummar över någon form av beskrivande dagbok.
Och mera exakt VAD är mer viktigt än alkohol för en nybliven nykterist...

Jo det är det där livet och det där man uppskattade innan alkoholen tog över bestämmanderätten i ens liv, det försöker jag återberätta hos mig...

Och till sist, jag är nog den som inte tillräckligt ofta visar min uppskattning för inlägg av andra i min egna tråd, men jag älskar er alla på ett forumplatoniskt sätt..
Ni är en del av min låtsasvärld i cyberspace, som tar alltför ofta en för stor tid av min riktiga värld där ute i verkligheten...

Men vem orkar med verkligheten hela tiden, jag flydde den tidigare med alkoholen,
Det gör jag inte längre...

Berra

Idag mt, dansar jag och lillan till detta i köket
http://www.youtube.com/watch?v=60iuzGSHADU
Sambatakter verkar falla R i smaken, hon som heter som huvudstaden i Brazil;-) och har betydelsen flod. Inom feng shui (som betyder vind och vatten) menar man att livsenergi/chi färdas med vind och vatten.

Javisst, nu fattar jag hur jag ska göra för att hitta en användares (moi!) alla kommentarer, listan över dessa vill säga. Längst ner under "Ditt Konto" väljer jag "Dina kommentarer" (därifrån kan jag även söka andra användares alla kommentarer) MEN fortfarande är det bara vissa kommentarer som är "klickbara", alltså visas då jag klickar på den blå texten. Många länkar bara till tråden där inlägget gjorts. Kanske går detta inte att rätta till, eller så funkar det i den uppdaterade Alkoholhjälpen vi får snart. Behöver min historia så att säga.

kolla längst ner på denna sida där det står "Kontakta Alkoholhjälpen" alltså klicka där för att se svaret. Antar att det var där du skickade meddelandet ? Ett svar syns inte på något sätt här, tyvärr.

vart är det du menar att jag ska hålla utkik efter Magnus/alkoholhjälpens svar? Jag loggar också in direkt på forumet. Ska jag gå till första sidan eller? Jag har skickat frågan.

tack♥

oberoende om nån av oss finns i Stockholm 2 februari vill jag ha kvar kontakten till dig i det vidare livet. Mitt personliga fokus finns här även om jag har nära relationer utspritt i forumet som helhet. Forumvärlden verkar röra sig i olika faser och tidvis domineras av olika energier. För länge sen tänkte jag mig den som en väv och att varpen, trådarna som höll samman inslagen, var så viktiga. Men alla vi är delar i samma väv... olika personer är olika viktiga för varandra.

Visst avgör man själv sin grad av delaktighet och involvment... och forumets främsta syfte är ju att bidra till att vi kan leva ett gott liv irl... Visst var det du som skrev om balans i tillvaron? Jag tror så.

Nu ska jag jobba och du ska ha ännu en dag med livsgåvan R♥
Vi finns i varandras tankar och när jag vill ha dig lite närmare så spelar jag Lisa Ekdahl.

Morgonkram♥ / A

Zippar just nu 3,5:or.
Vart det slutar...... Men ordningen är återställd.....

Jag är en vuxen man och får ta konsekvenserna.
Viva la Spania!
/A

är halvFULLT med alkohol så:-)

Stör ordningen i hiarkin här, tar jag ett kliv tillbaks och ägnar mig åt.........
Ja vet inte, tungt ja. Ledsamt, nä. Var positiv och se framåt.
Glaset är inte halvtomt.
Mitt glas är halvFULLT!
Adiosos/A

Tack så mycket för dina värmande ord, vill.sluta. Jag behöver all pepp i världen... Ja, du har rätt, jag måste börja tänka på mig själv mer, det är en känsla som börjat pocka på. Annars kommer jag inte att orka detta...tyvärr.

Adde, klart att du är värd det. Du har fört en otrolig kamp så här långt. Men till slut vill vi väl alla ha resultat också? Av något slag, i någon riktning. Du har verkligen gjort allt, och du kan gå rakryggad åt vilket håll du vill. Om det inte blir med din fru så kommer du att finna den där som kan ge dig det du vill ha. Lycka till hur det än blir mellan er!

Tack alla för era inlägg!

Som en av skaparen av den trista stämmningen som uppstått gör att jag som underbara Tilde beskrev.
Ibland skall man bara vara tyst.

Många härinne tycker jag marscherar på i hypertakt, må så vara.
Men att man då ruckar på hirarkin är inte acceptabelt.

Ordningen blir inte vad den en gång var. Vem som visar hur man skall gå, tycka och tänka.
Och framför allt, hur man beter sig. Skäms, inte bryta normen!

Men som du så fint beskrev när du skriver att du inte känner igen dig på forumet, kan i och för sig bero på att du dragit dig tillbaka.
Men jag vet för jag har läst många trådar tillbaka och ser hur pass du påverkat, och gör för många.

Jag kommer dra mig tillbaka och se på i tystnad.
Tackar för showen och ber om ursäkt för atrt jag ruckade på hirarkin.
Nu är ordningen återställd. Länge leve Kungen..............

Otroligt viktig mening som även jag kopierar.

Tack Viktoria!

"I den sanna leken är skapandeprocessen viktigare än resultatet och övergångsobjektets funktion är att bli obehövligt"

//A

har aldrig varit där :-) Skriv en fråga direkt till Magnus = Kontakta Alkoholhjälpen här nere på sidan. Du måste kolla med jämna mellanrum för gör du som jag och loggar in direkt på forumet så syns inte svaret.

https://www.alkoholhjalpen.se/kommentarlista?name=victoria

nä, inte den "sök". Kolla på den här länken ovan. Jag hittar den om jag googlar (alltså från min söksida då jag går ut på nätet) men hur klickar jag mig till den från alkoholhjälpssidan? och varför går det bara att komma till vissa av inläggen, tex de två allre äldsta, medans andra bara länkar till första inlägget i tråden där de är skrivna?

ner här på sidan ? Eller menar du något annat ?`

*SÖK*
*Sök på denna webbplats*

Jag vill minnas att vissa inlägg rensades bort förra gången sidan gjordes om ?

Ja tid för sig själv ÄR viktigt, fast frågar man lilla R just nu så skulle hon inte hålla med;-)
Jag retar mig på en sak, nämligen att jag inte kan hitta mina gamla inlägg, de där jag hette victoria-med-c.
Fråga nr 1: hur kommer jag till den sida här på siten som heter ung "sök kommentar av användare", där jag kan skriva in "victoria" och så listas alla inlägg gjorda av "victoria"? Saken är den att jag hittar bara den sidan då jag googlar (vanliga google) på alkoholhjälpen + victoria, hittar alltså inte menyn här. Hur?
Sedan nr 2: när jag väl kommer dit och klickar på ett inlägg så är det bara vissa som hittas. De flesta länkar bara till första sidan i den tråd de är skrivna, så ,måste jag själv leta igenom en hel tråd för att finna inlägget - liiite tjorvigt och tidsödande. Inläggen är av stor personlig vikt för mig och jag skulle gärna vilja hitta och spara dem i eget arkiv för framtiden. Frågar här och skickar även min fråga direkt till Magnus.

Jag läser det du skriver ovan mt. Och jag förstår vad du säger. Jag har liknande tankar kring mötet.
Jag känner inte riktigt igen mig på forumet längre (underbart med Berras rader just därför), och visst beror det till viss del på att jag själv dragit mig tillbaka. Av "mina" människor finns några få kvar, du bla, Berra, Adde, Fenix som återuppstått ;-). Jag saknar alla dem jag startade med, som det gänget som finns här nu och verkar ha blivit så nära och avgörande för varandra. Jag har inte hittat en plats där. Inte valt en eller inte fått en eller båda, och antar att det är helt i sin ordning, det ligger väll i processens natur måhända. Jag blev mer ordlös, och förstod inte/passade inte in i jargongen. Var ju en av initiativtagarna till rubriken "vidare livet", så kanska avskärmade jag mig "frivilligt" redan där?
Kopierar dina rader här och de får också hamna på min anslagstavla:
"I den sanna leken är skapandeprocessen viktigare än resultatet och övergångsobjektets funktion är att bli obehövligt"
Jag är så tacksam för forumet, och för dig fina kloka A.

Jag läser dina rader om Filosofiska rummet. Även Marias reaktion på samma rum. Det ÄR en bedrövlig stämning därinne just nu...säkert inte vad frk Nynykter hade i tanken. Det värsta är att jag till stor del har skapat denna stämning. Anar att du har rätt. Skapandeprocessen är viktigare än resultatet. Men jag får leva på minnena...när vi hade det riktigt bra där inne. För det hade vi! Sen förstörde vi (jag)...tycks ligga i människans natur.

Jag tror att det blir bra mt! Jag tror verkigen att det blir ok när du har trappat ner. Ett par tuffa veckor när du acklimatiserar dig i din nya tillvaro...och sen blir det bra! Du har det i dig...att skapa gott. Så ser jag det. /R

Igår tänkte jag mycket på mina prioriteringar. Igen. Hur jag väljer att använda den tid jag har och hur stor plats forumet ska få ta i mitt liv. I början av hösten skrev jag korta noteringar och sammanfattade men det räckte inte - utan att jag alls kan reda ut vad det betyder... behovet av att skriva mera, vilket betyder tänka djupare, återkom. Tänka djupare och fästa på papper, ja.

Nu är det den tiden då allt ställdes sin spets. För några veckor sen genomlevde och återupplevde jag en del av de mest smärtsamma erfarenheterna. Nästa helg blir pepparkaksbaket - den verkliga minnesdagen och på onsdagnatt är mitt två-års-jubileum - småskrattar faktiskt.

Den hemskaste natten och det bästa utfallet - bättre än jag nånsin kunde tänka mig.

Har besökt Filosofiska rummet - det är trist stämning där nu... Kanske precis så det ska gå... I den sanna leken är skapandeprocessen viktigare än resultatet och övergångsobjektets funktion är att bli obehövligt.

Allt finns och jag bär det med mig. Alltid och överallt. All Tid och Över Allt. Ja.

Läste Berras söndagskrönika och blir varm av lycka. Minns hur vi möttes här för två år sen och är så glad att han finns kvar - i precis rätt form och format. Så känns det.

Jag vet verkligen inte om jag vill möta forumfamiljen irl. Om något blir fel har jag förlorat mycket. Forumet är en kravlös plats där jag kan vara helt på mina egna villkor. Människorna här är dem jag möter genom det de skriver på raderna och det jag läser mellan raderna.

Så viktiga är ni - och jag kommer att behöva forumet fortsättningsvis. Jag behöver ha tilliten kvar. Jag vet inte idag.

Nej, idag vet jag inte det. / mt

halvåret gick på ren vilja och då går ju liksom kraften ur en när man dräneras ur.

Jag kom till en punkt när jag kände att jag för min egen nykterhets skull var tvungen att stämma i bäcken och sökte samtalshjälp. Jag fick remiss rätt snabbt till en psykolog och jag med mina tidigare erfarenheter av dem var rätt negativ från första början. Men det visade sig att vi var väldigt rätt tillsammans, allt stämde och hon har den förmågan att ställa de rätta frågorna så det funkade fint. Hon var till mycket stor hjälp för mig. Jag kan nog påstå att hon har en stor del i att jag finns kvar här.

Vi sökte tillsammans familjerådgivning via kommunen och det var ingen hit. Vi hade först en äldre kvinna som gick i pension och så provade vi en man som var rätt värdelös. Både hustrun och jag var eniga om att sluta gå hos honom för han gav inte ett smack.

Efter mitt bottennapp så har jag långsamt, mycket långsamt, byggt upp min självkänsla igen. Den kan vara lite skakig men jag vet hur jag funkar nu så livet återvänder sakta men säkert.

I min nykterhet och i AA har jag fått lära mig termen att "Lämna över" dvs att inte slåss mot väderkvarnar utan se vad jag kan påverka. Jag kan inte påverka henne utan låter henne ta besluten som krävs och väntar helt stillsamt på att hon ska komma fram till nån form av väg ut från det här.
Jag vill ha henne kvar men, som sagt, beslutet ligger hos henne.

Det finns materiella ting av högt affektionsvärde med i bilden och även ett av våra barn som är direkt beroende av vad hustrun tänker sig att göra. Och hon har blivit varse det nu, så var det inte från början.

Min mycket svaga plan är att under våren sätta ner foten, om hon inte själv tar upp tråden igen, och säga hur jag vill ha det. Jag har funderat mycket och hittat en väg ut för mig och som passar mig och som även är ett alternativ för dottern. Det händer en del annat under vintern som jag vill ska ha sin gång först, sen tar jag steget.

Jag har en överblickbar tid kvar i detta livet och den tiden vill jag tillbringa med någon som ser mig som människa och som kan älska mig för den jag är. Som ser mig och som vill kramas och kelas.

Jag tycker nog att jag är värd det.

Nu ser jag saken med andra ögon, och tyvärr.............
Jag kan bara hålla med dig om att folk skiljer sig på tok för lätt.
Vind för våg, jag tycker du är duktig.

Kämpar som en toking och är verkligen tapper som inte ger upp.

Det vrider sig i mitt hjärta då jag sätter mig in i din situation.
Du är otrolig, jag önskar dig all lycka till.

Glöm inte bort dig själv i all veva.

Du är en oerhört viktig person, för dina barn, dig själv, för alla!

För din skull så hoppas jag detta löser sig på bästa sätt!
//A

Adde, hur har du orkat? I ert fall har det varit så här över ett år, eller hur? Jag beundrar er verkligen för att ni står ut, för det är verkligen ingen söndagsskola...och jag hoppas att vi kan ha lika mycket kraft som ni...Får jag fråga om ni har gått i terapi och hur det har fungerat? Vi har ju hittills sagt att vi ger det några behandlingar och sen får vi se om det börjar hända saker...

All heder åt dig/er för att du/ni kämpat så länge med detta.

skrev i början av din tråd så är detta en kopia av mitt liv, Medardus.

Och jag sitter fortfarande och försöker fatta vad som händer. Vi är inte skilda fast hon sa det först, vi gör saker tillsammans, allt i övrigt är som vanligt.....men med skillnaden att hon flyttat ut till gäststugan. Steget längre än att ha skilda sovrum :-/

Och jag förstår inte vad som pågår.

Jag tror det stämmer Lelas men det känns inte riktigt som trötthet... mer som "bara vila" och återhämtning - om jag får leka med nyanser.

Jag känner också tydligt sista-dagarna-inför-semestern-syndromet. Jag kan räkna återstående arbetsdagar nu och mitt ena jag hinner inte sluta - tänker hur-i-hela-friden-ska jag-hinna-komma-dit jag-vill-för-att-lämna-över... medan mitt andra jag tänker jag-orkar-inte-en-dag-till-nu-får-det-vara-som-det-är... Just så går tankarna, nästan utan andhämtning.

Kram till er och varma tankar till vännen som lever i närheten av återfallet / mt