Senaste kommentarerna i forumet

Men finaste!!! Håller alla tummar och tår för att det är resterna av den lille alkoholdjävulen se hittat och att du sen är bra...
Håll i, och kom ihåg att du betyder mycket, du okände vän!!!
Kramar!!!
/k

som följs av en vilsam kväll (vi äter rester) och rart besök:) Ser trädgårds-TV, - idag har jag beställt en fröbok till min odlarmullegubbe och Göran Rosenbergs "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" - också med tanken på att han varit där vilket efterlämnade ett outplånligt intryck. Livet är lugnt och fyllt av ett pågående samtal. Jag tycker att mannen blivit pratsam... och han säger ofta att han mår så bra. Jag tänker på det som berörts här om känslorna som kommer nära och inte dövas bort. Så är det, de måste få komma och ska tas emot och tas omhand. Livet är levande, vaket och naket. Och mestadels gott. / mt

jag har känt mig ödmjuk många, många gånger över kraften i forumet. Och tacksam över att jag hittade hit. Jag har lärt mig så mycket och kanske mest av att få dela kampen hos de som kämpar mot alkoholen. Önskar dig fina dagar, välbyggda holkar och ro och kraft till dig! Livet väntar... Kram / mt

Klart du får en kram! Flera om det är så :)
Ja, vad gör man om man märker att det är alkohol i kalken? Spottar man ut? Skulle inte tro det va?
Hur som helst så behöver varken jag eller andra med samma bekymmer fundera på det nu. Inte i våra kyrkor i alla fall.

...skriva och peppa dig till att INTE igen tänka tanken att det är dig det är fel på, överkänslig osv. Jag förstår hur ensamt det måste kännas emellanåt att vara den enda, den avvikande. Usch, kände ett obehag när jag läste om din påskhelg och mötet med väninnan. Jag ville säga så mycket men dina andra vänner har visst skrivit ned det mesta här ovan så jag kan inte annat än hålla med - följ din inre kompass.

Jag ser att en stor vinst jag kommer göra genom att vara nykter är just att kunna vara en god förebild för mina döttrar.

Någon av mina arbetskamrater satte bra ord på den situation som uppstår när någon helt plötsligt inte dricker, att denne på något sätt blir ett hot mot de andra dels genom att vara "den duktiga" som alla tycker är lite småjobbig (för att man är avundsjuk för att man inte är lika duktig själv kanske) och dels genom att vara den "iakttagande" den som ser allt som eventuellt händer, kanske lägger på minnet osv.

Kram från mig

...när du nu delar ut dem här i din egent tråd :-) kramar tillbaka och sänder cyberstyrka till dig. Att ta det lugnt är bra, andas och tänka först & handla sedan är bra för kropp och själ!

Vad bra att du fått igenom att där skall vara alkoholfritt nattvardsvin - det är väl jättebra, det har jag inte tänkt på. Vilken fasa om man skulle få för sig att ta nattvarden och så får man alkohol i munnen! I en kyrka!

Det du och kalla gjorde igår. Det VAR jättestort. Vilken kraft det finns i detta forum. Hur ödmjuk jag känner mig som har sånna vänner. Vet inte själv vad som tog åt mig? Sista chansen? Pubertalt. Men jag är glad att jag skickade ut mitt nödbloss. Tack räcker kanske inte riktigt här, men det är det enda ord jag känner till. TACK! Kram på dig och ha en fin dag/R

svår tinnitus. Igårkväll tillkom ett nytt ljud som var så plågsamt och intesivt. Jag tänkte att jag kan förstå att även det varit en bidragande orsak att dricka. Och igen kom texten till mig: Jag ser att du har ont / men jag kan inte gråta alla tårarna åt dig / Du måste gråta dem själv / men jag ska gråta med dig./ Jag ska gråta med dig. Hans tinnitus, som kom på ett ögonblick för mer än tio år sen har förändrat och begränsat vårt liv men jag har aldrig tidigare tänkt på att den säkert också frestat till att dricka. Jag tänkte också på EeK dikten "och en dag knäpper det till som i ett lås... " men den tar vi en annan gång:) Nu är det arbetet som gäller. Jag ser sommar och semester skymta och nästa år ska vara annorlunda.

Tänk att kalla och jag kunde bidra till att Dompa lämnade korken på igår. Det känns... stort. / mt

har kommit och gått. Däremellan laxsnittar, påskens lammstek (som fick vänta en vecka i frysen) och pasha - en mångårig tradition och speciellt ena sonhustruns favorit. Barnen fick öl och vin, mulleparet drack mineralvatten och blåbär (jag), barnbarnen dricker Cola. De yngre barnbarnen har byggt med föräldrarnas gamla Lego. Allt förlöpte helt okomplicerat, barnen driver med mullegubben(s personlighetsdrag) på ett kärleksfullt sätt och han skrattar och tar emot. Alldeles enkelt är det ändå inte - dryckerna har alltid varit hans område och det ska hitta en ny form som ska bli en vana (för oss två). Däremot tänker jag inte längre på att pusta ut med ett glas vin när gästerna gått, det är en glömd (o)vana - jag kom ihåg den just nu när jag skriver.

Jag ser fram emot sommaren - båtliv och fiske har diskuterats idag. Vi har aldrig seglat utan välfyllt öl- och vinförråd och somrarna har varit en inkörsport till det flitiga vindrickandet. Skulle kännas oerhört spännande att ha en nykter sommar med segling. Jag kommer att sakna det vita vinet i en speciell hamnkrog men kaffe är också gott.

Nu är det söndagskväll. Igen - och livet är gott. Jag tycker mig kunna urskilja vilka situationer som väcker stress och vad orsaken är - att det finns ett stort behov av frihet och möjlighet att göra val oberoende av andra. Hittills har utmaningarna haft ett gott slut. Nu blir det brasa och stilla kväll. / mt

till 6 månader och så roligt att höra av dig! Hoppas du kryar på dig och fortsätter skriva här! / mt

6 månader!Oj! Där vill jag vara om 5 månader-SÅ starkt jobbat!

Jag hoppas att du ska krya på dig och kan fortsätta skriva här!

Vårkram,Lilja

Fantastiskt kul att höra från dig Fenix, och grattis till 6 månaders nykterhet! Önskar dig hälsan åter. Kram kram/Victoria

till 6 månader :-)

Lillablå och stora kramar till dig med. Jag har inte skrivit här på länge, vilket har sin förklaring bland annat i att jag hamnade på sjukhus helt oväntat.
Så snabbt kan det gå att livet ändrar på sig. Vet inte hur det slutar, men mår i stort sett ok nu. Kan säga att från början tänkte jag mycket på att dricka, inte så att jag ville, men hjärnan började plocka fram gamla mönster för att lösa problemen. Tji fick den dock, och för några dagar sedan firade jag ett halvår som nykter. För det mesta känns det som mitt naturliga tillstånd för resten av livet, och varje morgon vaknar jag glad och tacksam att jag ännu en dag sluppit leva i alkoholfängelset. Nu ska jag invänta lite undersökningar, och hoppas sedan att det man upptäckt i huvet på mig inte ska vara av någon allvarligare sort.
Ha det bra alla kämpar där ute, och låt oss se fram emot en härlig vår och sommar!
/Fenix

hade jag stöd av att tänka på just den där texten... kanske det fanns en mening med att jag skulle ta in den riktigt ordentligt på morgonen... Metaforen är barnet "som inte vet vad h*n vill" - obekvämt, knöligt, trångt på insidan... Igår skrev jag också några ord om PI (på psykologska) men utelämnade frågan om hur medvetna såna processer är. Gå bredvid, inte ta över det som inte kan tas över. Livet är inte enkelt och inrymmer denna tid möten med det förflutna. Talade med vännen V (irl-V) om "30 gr i Februari" - att människor tror att man kan flytta ifrån sitt förflutna fast inget finns närmare under huden är den egna berättelsen. För oss alla.
Skrivet medan Thorstein Bergman sjunger Till min längtan som följs av Blott en dag... Dagen idag är det sk barnkalas./ mt

Åh, den där texten....

:-)

/H.

systemet och köpt två flaskor rött till morgondagens middag. Träffade en från mitt förra jobb som verkade bli lätt besvärad i den tidiga timman. Jag stod där framför raden av flaskor.
- Har du svårt att välja vad du vill ha, sa han
- Nej, sa jag, jag dricker knappt alls längre så jag vet inte alls vad jag ska ha.

Sen bad jag om tips av personalen. Kände mig lycklig och fri när jag gick ut med mina två flaskor ekologiskt. / mt

- fick lust att försöka formulera ofta tänkta tankar. Visar sig vara svårt - det dunkelt tänkta blir det dunkelt sagda. Det handlar om medberoende och ansvarstagande, övertagande av ansvar. Ibland läser jag här om medberoendes ansvar för en annan (missbrukaren) som verkar sträcka sig bortom allt jag kan förstå,- förklarat med meningen "jag älskar honom (när han är nykter)". Ibland har jag känslan att man/jag måste/borde sluta älska och se den andre (missbrukaren) som människa (som vi andra). Ibland har jag känt att det jag skriver uppfattas som om jag inte förstår att medberoende måste sätta en gräns, att jag inte förstår hur illa missbrukaren gör, i sin sjukdom.

En viktig aspekt, ser jag nu när jag skriver, är nyansskillnaden i ansvarstagande / övertagande av ansvar. Medberoende är övertagande av ansvar, över-tagande av den andres ansvar. Att vara icke-medberoende (fri) behöver inte betyda icke-älska, icke-omsorg. Lusten att skriva om det här kom när en vän lagt ut "Eg ser" med Sissel på fb. Den texten tycker jag så mycket om, den fångar kärnan i relationen mellan människor som vill varandra väl och gör varandra gott utan att ta över... utan att ta över ansvaret för den andres andras liv och levande. Den belyser vår utsatthet när vi vill hjälpa men inte kan lyfta bördan eller smärtan av den andre. Den belyser vår yttersta ensamhet och vår möjlighet till djupaste gemenskap.

(Jag inser utmaningen.... en människa som är fången i medberoende måste först av allt ta hand om sig själv och hitta sin egen plattform. Jag utmanar mina egna tankeprocesser - och är öppen för all eventuell respons.)

http://www.youtube.com/watch?v=0oMhPDBvSG4&feature=related

Jag ser att du är trött
men jag kan inte gå alla stegen åt dig
Du måste gå dem själv
men jag ska gå bredvid dig
Jag ska gå bredvid dig.

Jag ser att du har ont,
men jag kan inte gråta alla tårarna åt dig.
Du måste gråta dem själv,
men jag ska gråta med dig.
Jag ska gråta med dig

Jag ser du vill ge upp,
men jag kan inte leva livet åt dig.
Du måste leva det själv
men jag ska leva med dig.
Jag ska leva med dig.

Jag ser att du är rädd,
men jag kan inte gå i döden för dig.
Du måste smaka den själv
men jag gör död till liv för dig.
Jag gör död till liv för dig.

Björn Eidsvåg, präst, poet, livstolkare

absolut! Vi har precis talat om det Mm och jag fast i ett annat sammanhang. Tänk så fint att prata med sina barn som du gjort med din dotter. Hon har en klok mor som tagit väl vara på sina erfarenheter och är generös att dela dem vidare. / A

du är tillbaka och har fått dela dina upplevelser med nån som känner igen sig. Att inte bli bekräftad i sin verklighetsuppfattning kan göra en människa galen, det är jag säker på (menar inte att skrämmas): Har tänkt på det när jag varit i situationer där jag "ser" saker som som är på gång, eller som jag tycker är helt "fel".... Sånt gör mig helt förvirrad och "sjuk" om jag inte får dela med nån annan och blir bekräftad i det jag ser. Jag menar det här på allvar - inom sekter får mänskor inte tala fritt med varandra - på det sättet upprätthålls maktstrukturer. Nu bär det iväg med mina tankar men jag kom in på det här spåret när jag tänker på att vara ensam nykter i flera dygn med mäsnskor som dricker (blir alltmer berusade?) och tycker att det är den nyktre det "är fel på". När jag skrev det här, fick den här kopplingen, fick jag en starkare känsla för hur du har det i ditt sammanhang. Klokt att du tar dig för nåt nytt och socialt!

Min pension ja... min egentliga pensionsålder infaller om 3 år men jag har olika valmöjligheter alltifrån att gå i deltids- eller förtidspension nu eller jobba flera år till. Det är där jag måste komma till beslut och klargöra vad jag vill. Mitt jobb kräver mer än heltid så deltidspension är verkligen inte smart - då måste jag ha andra uppgifter och det är kanske inte möjligt. Nära tillhands är att ta ut innestående ledighet en dag i veckan från hösten och sen gå i pension om ett år. Det är först nu jag börjar känna en djup tillit till att inte bli/göra mig ensamstående och det ger en annan tankefrihet. Jag har gjort några uppbrott och arbetsbyten i livet men det här är det sista så jag vill veta vad jag gör. Jag gillar mitt jobb men det är för mycket - jag vill annat också som jag inte hinner och orkar nu. Nu har jag en stark önskan att ta vara på livet som det är.

Kram till dig vännen V, önskar dig en fin och vilsam dag! / A

Tidig morgon med kaffe i termosen och en gammal repris av Pantertanter på 5:an. Känns tryggt; )
Idag väntar några timmars jobb, och finaste ungen (ja, hon har hållt god ordning och lagat middag åt sin något tilltuffsade moder i veckan så finaste just nu, haha) åker tillbaka till studieorten efter en veckas påsklov. Skönt och inte skönt. Så är livet med storbarn. Skönt när de kommer hem så man får rå om dem, och skönt när de åker så man får rå om sig själv. Just nu är det student och balförberedelser med allt vad det innebär. Jätteroligt att hon låter mig vara delaktig (jag är väldigt delaktig i att dra visakortet också, tror det tar eld snart som jag nött det denna veckan)
Vi pratar mycket alkohol hemma faktiskt, hon och jag. Om mitt val, om risker, om vad den faktiskt gör med människor och relationer, hon var med under påskhelgen bla. Jag är öppen, men har aldrig berättat riktigt hur illa det var för mig. Bara att jag tyckte det blev alldeles för mycket och att konsekvenserna blev för stora helt enkelt. Efter att hon hamnade på sjukhus efter en blöt festivalnatt i somras har jag uppfattat läget som lugnare för hennes egen del. Tror hon blev rejält skrämd. Jag har ju inte helt koll eftersom hon inte bor hemma under terminerna, men det känns okej. Jag är glad om jag kan påverka henne i rätt riktning. Hon är dock inte lik mig i den åldern vad gäller alkoholbeteendet. Jag var mycket mer driven sedan första fyllan. Mycket var det så att tiden mellan helgerna, festtillfällena, bara var transportsträckor. Älskade att vara berusad från första gången. Hon har en annan attityd, iallafall just nu. Hon har tyvärr en alltför törstig pappa också, så genetiskt sett ligger hon förmodligen risigt till. Har upplyst henne om detta. Även morfar och farfar är alkoholister. jaja, jag vill ha tron ändå att även annat påverkar hur det blir. Kunskap är makt, eller hur?

Känner mig lite mer "normal" efter ett långt telefonsamtal i kväll med en vän som bor långt från mig. Nästan i andra änden av landet, men vi är vänner sedan barndommen och väldigt nära trots avstånd geografiskt. Hon har också minskat sitt alkoholintag markant de senaste åren pga en utbrändhet. Jag förklarade vad jag råkat hamna i för situationer (råkat?) sista tiden och hon förstod precis, höll med om den utmattning man kan känna, uppgivenheten och sorg på något sätt. Medtagen blir man. Så skönt att bli påmind om att andra människor än drickjönsar (tack Lilja för det uttrycket!) finns i mitt liv, om än inte i närmaste omgivningen rent geografiskt som sagt.
Frimärksklubb? Nja...men något ska jag allt hitta på. Något nytt och socialt.
Nu - min kvällsgrapefrukt! Galen i grapefrukt!

er som ser vägarna !! Eftersom en stor del av vår befolkning firar nyår idag så får jag väl säga Gott Nytt År :-))

Haha, tack fina Lilja! Kan inte låta bli att dra på munnen då jag läser ditt inlägg (vi gick precis om varandra här). Nu fick du mig på lite bättre humör : )
Och du, du får gärna bossa mig, jag tycker tillochmed att det är lite skönt att bli bossad. Det är för sällan det händer, att någon bara fattar beslut åt mig. Oftast är det jag som får driva, köra tåget såattsäga. Stor kram till dig♥

Absolut! Lyssna på din inre kompass för att ha drickande människor runt sig gör det Friska Sjukt och det SJuka Friskt och som Nykter kan man tro att det är MIG det är fel på!!
SÅ funkar ju missbrukare, att ge skuld till dig!

Tänker på din vinsörplande "väninna": Hon har inte RÄTT att ta upp din tid med sitt negativa, självcentrerade svammel!! Usch och FY säger jag! Och du i ditt TILLSTÅND också! Hon borde skämmas!
ARG blir jag!! Och du som utkämpat ditt helvete ska tvingas lyssna på skit!

Du verkar bo mitt i ett vodka-bälte,du behöver NYKTRA ,sunda människor runt dig!
Det där blir ju en kamp inte bara i kvadrat utan även i kubik! Jösses Quinna, du är stark som en krigande AMazon!

Finns det inga Nyktra sammanhang du kan söka dig till? Vad som helst bara det är nyktert?
Du behöver få känna det Normala! Vad som helst! Kanske en frimärksklubb (hehe), vad vet jag..
Skämt åsido, det ligger lite allvar i det. på mindre orter får man inte vara så kräsen!Bara folk har en någorlunda nykter livsstil med ordning kan vara en hjälp.

Nästa gång du åker hem till en väninna som du märker druckit; VÄND i dörren. DRICK inte kaffe! Utsätt dig inte för detta!

ursäkta om jag blir bossig och engagerad men jag vet så väl hur arg man blir på dessa drickjönsar man ska ta "hänsyn" till. Min bror har alltid fyllt upp hela vårt hem med antingen sitt drickande, sin fylla, sina analyser hur "fel" alla andra är och sen hans "återhämtning", innan nästa period..

Ta HAND om dig själv Viktoria!Du är värd DET BÄSTA efter det mastodont-jobb du lagt ner!!

KRAMAR!!
Lilja