skrev Fenix i Vill inte - kan inte

goda kommentarer. Ska på ny undersökning om ett par veckor, så vi får se vad det kan vara jag har fått. Nykterheten funkar som sagt bra, har nu varit på ett antal fester med gamla vänner som jag alltid druckit med. Det funkar fint med alkoholfri öl, bara för att smält in i sällskapet liksom. Plus att det faktiskt är gott, så den där kalla ölen en varm dag behöver man inte vara utan. Det enda jag kan sakna ibland är själva längtan efter att dricka, men inte själva drickandet och att bli berusad. Och Dompa, brutna tår låter inte alls kul, det går ju liksom inte att jämföra saker på det sättet, så hoppas du får ordning på både tårna och alkoholen:-)
Kram Stigsdotter och hoppas du också får ordning på dina bekymmer.
/Fenix


skrev mulletant i Mitt nya år

tänk att det gillar jag, att du kan förstå från två håll!!! Det gör jag också, oftast. Det är både en risk och en god sida som jag inte vil vara utan. Jag tror jag kan förstå den stegrade spänningen - nästan bättre än min egen lättnad! :) Så förunderliga är vi människor.

Varför är det så lätt att förstå andra...när man har så liten koll på sig själv? skriver du. Ja du, Bra formulerat. Jag tänker.... ibland tror jag att man inte förstår andra men det är ganska lätt att utifrån se vad/hur andra borde göra. Det är ju på den osynliga insidan som våra hinder sitter. Jag, som har för mycket saker som jag inte förmår kasta, tittar ibland avundsjukt på städarna på jobbet, det ser så enkelt ut med rena ytor. Då tänker jag att skillnade mot hemma är att här finns sakerna jag är bunden vid - kanske till och med vid saker jag inte ens tycker om - för de är förknippade med något. Lika svårfångade och obegripliga kan bindningarna i vårt inre vara - andra ser inte allt det inre som binder oss vid en till det yttre dålig sitution.

Därför tror jag inte så mycket på att ge goda råd, eller att följa andras råd innan de är förankrade i en själv. Den som alltför ofta följer andras råd riskerar att göra andras misstag är det nån som har sagt. Att följa andras råd utan att själv ha gjort valet är också ett överlämnande av ansvar som kan slå fel i slutändan. Det är nödvändigt för mig att val är mina egna och andras val är deras. Däremot är all respons signaler till mig om hur andra ser mig. Det tar jag vara på och vidgar bilden av mig själv. Lelas och Addes oupphörliga råd, eller uppmaningar om behandling, finns alltså ständigt med som möjligheter, eller som en inbjudan och erbjudanden om andra vägval.

Du Dompa har gjort en rad helt fantastiska val och visar enorm styrka och målmedvetenhet. I mina ögon - som jag ser det.

Just så här fungerar forumet för mig - jag skriver för mig och rakt ur mig och responsen, eller tankar i andra trådar, ger mig input att formulera mina egna tankar och göra mig mer synlig för mig själv. Som nu om inre bindningar. För mig en bra väg in emot mitt innersta.

Tack för dagens input Dompa. Allt gott till dig!/ A


skrev mulletant i Mitt nya år

kanske jag är stark – i den bemärkelsen att styrka är grundad i att acceptera sin svaghet. Lite på samma sätt som de "verkligt" nyktra alkoholisterna har kapitulerat inför alkoholen. Sinnesrobönen har varit ett stöd för mig i helt andra situationer långt innan denna.
Så väl jag kan förstå din sorg – att gå isär efter ett långt liv tillsammans är en annan situation än efter ett tidigare uppbrott. Om du läst min första tråd vet du att den avgörande förändringen kom när jag lämnade i absolut avsikt att gå. Innan dess var det ca fem år av det vanliga tjatet och förhandlandet.
Till dig vill jag bara säga att du ska bejaka och ta emot den stora sorgen – sorg kan man bara gå rakt igenom och inte runtom. Så bra att du har vänner och en terpeut (visst var det så?) och en bra husläkare... och så bra att du skriver här och tar till dig allt stöd som finns att få här. Vad gäller alkoholen så skulle jag säga tvärstopp. Akta dig för den ”vännen” som är listig, falsk och stark.
Till dig som tycker tidiga morgnar är exotiska – det är dom! När solen stiger och fåglarna börjar sjunga är det fantastiskt att vara vaken. Fast just idag vaknade jag en timme för tidigt men den här årstiden går det inte att somna om. Inte för mig.
Kram, kram till dig lessna ex-frun. Du skrev att ni träffades som fjortisar – då har du ett helt eget vuxenliv att upptäcka nu... Önskar dig en glad dag! / mt


skrev Dompa i Mitt nya år

Vilka sjusovare resten av vår forumfamilj är :-) Bra att återfallet "gav" ngt gott. Ledsen att det skedde. Förstår dock vad du menar att det delvis blev en lättnad...det är väntan och ovisshet som tär mest på oss.
Förstår också Lelas tankar om den tillnyktrade alkoholisten.
Varför är det så lätt att förstå andra...när man har så liten koll på sig själv?
Önskar dig en fin dag. /R


skrev lessenfrun i Mitt nya år

Du är så stark.
Jag önskar så att jag levt med en människa som kämpat som du!

Stor kram.


skrev mulletant i Mitt nya år

återfallet nu ikväll. En omtumlande vecka med många sanningar i nya sammanhang och konstellationer. Jag ser en annan aktivitet i realtion till nykterhet och förändring. Positiv energi och en stor trötthet - som jag också känner själv, bådadera. Har inga fler ord just nu. / mt


skrev Lelas i Mitt nya år

Gemensamma sanningar är bra! :-)

/H.


skrev Framtidsdrömmar i Mitt nya år

Jag önskar dig lycka till och skriver som du skrivit till mig många gånger...glöm inte bort dig själv!
Det är inte lätt att vara medberoende. Stå på dig!
Kram


skrev mulletant i Mitt nya år

ja det har hänt mycket på en vecka. Att återfallet blev en lättnad beror på fler saker, främst på situationen där det utspelades. Även om mannen talat med barnen och även om han inte druckit på länge så har "sanningen" (i den mån sanning finns) inte varit gemensam och det har funnits ett "avstånd" till nykterheten i en del sammanhang - de vita knogarna har varit framträdande är kanske ett sätt att beskriva det. I och med den här situationen uppstod dels en gemensam scen och en rad samtal som fört fram till en mer gemensam "sanning" i stället för fler personliga och olika.

Den senaste tiden har jag sett ett tidvis illabefinnande, av den anledningen blev jag inte så överraskad - däremot av den valda tidpunkten. Att återfallet var en lättnad betyder förstås inte att det var välkommet eller att jag blev nöjd-och-glad. Det är en smärtsam påminnelse om hur svårt det är och hur stora förändringar som ska till. Det goda är den ökade medvetenheten och en annan grad av öppenhet.

Allt gott till dig också:) / mt


skrev Lelas i Mitt nya år

Hej mullegullet!
Det var värst vad det har hänt mycket i ditt liv och i din tråd medan jag har varit på semester...

Du vet att jag håller med Adde: behandling. Så det behöver jag inte orda mer om.

Men så funderar jag på en annan sak i det du skriver, också. Du skriver att du kände en lättnad när återfallet var ett faktum för att flodhästen blev fullt synlig. Jag förstår precis hur du menar, vi är ju väldigt väl bekanta med den där flodhästen, vi medberoende. Och vi ägnar så mycket tid åt att inte låtsas om den, och att dölja den för andra, så att det blir just en lättnad när vi slipper göra det.

Men, jag undrar... och missförstå mig rätt nu, jag är inte ute efter att skuldbelägga... hur är det att vara tillfrisknande alkoholist i en relation där återfallet blir en lättnad för den man lever ihop med? Vad är det för spänningar som jag då måste stå ut med, ända tills jag sätter flaskan till munnen och får oron bekräftad? Var hittar jag min motivation att vara nykter, om den medberoende ändå räknar med att återfallet kommer att komma, och dessutom ser det som en lättnad?

Förstår du hur jag menar? Jag vill som sagt inte klandra dig, men kanske är det värt att fundera lite över detta... Kram, vännen, jag önskar dig allt gott!
/H.


skrev mulletant i Mitt nya år

trött igårkväll, sovit tungt och ganska bra. Mm vaknade förvånad över att han sovit hela natten vilket händer ytterst sällan pga hans svåra tinnitus. Talade på morgonen om behovet av andra trygga samtalsplatser då båda är sårbara som vi är nu. Han har en (1) bra kontakt nu. Vår resa är på en ny avtagsväg nu, jag kommer att tänka på pilgrimsvandringen Santiago de Compostela - eller någon annan - där etapperna avlöser varandra med nya utmaningar. Hur som helst - jag är tacksam och nöjd över den här vändningen som är ännu en befrielse - ett nödvändigt steg på vägen. / mt


skrev mulletant i Att leva nykter

tankar - du som är nära jordelivets båda ändpunkter. Jag har haft en omtumlande valborgshelg och vecka. Alkoholen gjorde ett intrång, kort men med kraftfulla konsekvenser. Jag är tacksam över det som hände och på det sätt det hände, det har inneburit att ytterligare ett lager klädddes av i den närmaste kretsen, de som visste fick nya insikter. Inte är det lätt, nej, men mest är det befriande. Kram / A


skrev Lisamari i Mitt nya år

Du har så mycket värme och kärlek att ge till andra,
jag hoppas hoppas att du inte glömmer bort dig själv.

Jag hoppas att allt kommer att gå bra, och ibland kan det ju vara så att återfallet, kan vara positivt, eller på något vis kan få en att förstå och själv vilja.

Kan inte riktigt förklara hur jag menar, men tror du förstår :-).

Massor av styrkekramar
Lisamari


skrev mulletant i Mitt nya år

är jag befriad och glad. Jag har hackat och grävt i trägårn, druckit kaffe och haft ett ärligt och gott samtal med Mm som kände att det var kallt både ute och inne. Vi talade om att det är just då man kan behöva ett nätverk, vi talade om... ja, om mycket. Vi talade om befrielsen i att alla våra närmaste verkligen vet nu och att valet nu är mannens eget val på ett annat sätt än det varit. Mera eget val och mindre vita knogar.

Jag frågade vad han tänkte när han valde att dricka på valborgsmässoaftonens eftermiddag när vi skulle få gäster... synnerligen ologiskt och dumt tillfälle tycker jag. Han svarade att han inte vet... jag frågade då om det på ett omedvetet plan kan ha varit för att bli "avslöjad och upptäckt" - och han svarade direkt att så kan det ha varit - "ett rop på hjälp".
Jag tror att det var så.

Just nu är livet härligt, till och med solen har kommit fram och värmer världen! / mt


skrev mulletant i Mitt nya år

liten shoppingtur och köpt plantor. Blev bekräftad i hur olika barnen med respektive + ytterligare en upplevt missbruket. Jag är inte förvånad över något annat än att personer som haft med missbrukare att göra och sett (och talat om) hur det är ställt fortfarande hällt i och fyllt på... Talat med Mm om detta - han var inte med i samtalet. Jag uppmanar dem som talar "genom" mig att tala direkt med mannen och klargör mina ställningstaganden. Just nu känner jag mig ganska låg. Inte oväntat det heller och helt naturligt men inte särskilt kul:(

/ mt


skrev mulletant i Mitt nya år

så krasse och luktärter... Fröna har legat i blöt, nu ska dom i jorden och ut i växthuset. Jag är ingen bra odlare men det är Mm så han får vara överansvarig. Fiskesäsongen ska inledas med nätläggning, sannolikt blir det rökt abborre till middag imorgon. Det blir bra, ett återseende med en del av dem som var här på valborg. Igår var jag med nuvarande och tidigare jobbkompisar på fina krogen. Åt gott, pratade och skrattade.

Återfallet finns som en skugga som skär igenom tillvaron men inte förmörkar mitt liv. Så är det - fick fundera en stund för att hitta den rätta formuleringen.

Läste i Craig Nakken i morse om vikte av att skapa goda ritualer i tillfrisknandet. Att skriva här har blivit en ritual för mig - det för mig närmare mig själv och ger mig del i en gemenskap.

Det kräver en hel del att förändra vanor och skapa nya mönster som kanske kan bli ritualer. Jag ska jobba på det mer medvetet än tidigare. Lämna speciellt en dålig vana (mönstret vid hemkomst efter arbetsdagen) som suger och söka nytt att ersätta dem med - något livgivande. I möntret vid hemkomsten är Mm faktiskt en möjliggörare - herregud, det är en insikt! Jag ska tala med honom om det redan idag. / mt


skrev mulletant i Mitt nya år

var absolut en klargörande händelse som kan leda framåt eller bidra till ett uppbrott. Jag hoppas det det första. Det som var bra var omständigheterna som gör att det inte går att förneka eller betvivla i efterhand.

Idag har jag läst högt ur Craig Nakkens bok Jaget och missbrukaren som har gett mig många insikter. Därtill lite ur AA-boken Leva nykter. Genom allt mitt läsande och samtalen här har jag insett mycket om mig själv och mina missbrukarbeteenden även om de för min del inte handlar om droger. Vet inte om det är "rätt" eller "fel" - kunde inte låta bli för de böckerna är så fyllda av klokskaper.

Så bra att du hade en tillfällig och kort realtion till tobaken. Samla på livgivande ritualer - säger jag, inspirerad av Craig Nakken. Ha en fin dag! / mt


skrev Dompa i Mitt nya år

Kanske var återfallet "bra", att allt kom ut ännu mer. Att förståelse från barn ökat både för hans och din sits. Att du kanske inte är så "sträng". Att du kämpar för din kärlek. Ja, ja kanske var det inte bara av ondo. Önskar dig en fin helg...en helg utan oro för gömda flaskor och bra samtal...men även lite vanligt dj....skoj! Kram - från mig, som nu har kickat min rökning. Det var underbart men kort. Hade jag gett det en vecka, hade jag torskat totalt. /R


skrev mulletant i Mitt nya år

där vi återkommande talade om det som hände på Valborg. Vi grillade korv i spisen och då kom jag plötsligt ihåg när jag insåg att han druckit - han skulle tälja grillpinnar och det blev inte gjort. Vi talade om det och några andra minnesbilder. Skammen och plågan var mindre igår (som det är) och vi talade om att därmed sjunker benägenheten att söka hjälp.

Han är lättad, och "livrädd" och jag är bara lättad över att bilden blev så tydlig och klar och att han talat så öppet med så många (= tre barn + AA-jouren). Han har nu ett litet nätverk att vända sig till på ett öppet sätt. Även om barnen vetat har de haft olika bild och öppenheten har stigit med flera hundra % eller så.

Utmaningen är att hålla taget - förutsättningarna att göra det tillsammans har ökat. Jag är så medveten om att det inte är lätt - men jag är tveklöst inställd på att fortsätta vår gemensamma livsresa.

Också idag känner jag att återfallet har tillfört möjligheter och att det kanske var nödvändigt för att öppna fler dörrar. / mt


skrev mulletant i Mitt nya år

att gråta tillsammans, det är läkande och gör gott. Dum är han minst av allt mannen, han är genuint klok med många goda sidor. Och ja, han älskar mig, det har jag fått otaliga bevis för. Därtill är han envis, vill klara sig själv, har svårt att be om hjälp och så har han många sorger i livsbagaget. Det här nyktra året har gett mig mycket kraft och insikt. Vi kämpar vidare.
Jag blåser på dina tår - har också brutit stortån en gång och fick den hopspjälad med granntån. Det blir bra!

Lev väl, vi följs åt:) / mt


skrev mulletant i Mitt nya år

att det kan var precis så, på en omedveten nivå. Så här långt har fallet medfört mycket gott. / mt


skrev kalla i Mitt nya år

Kan det inte vara så att han faktiskt valde detta tillfälle för att ta upp allt i ljuset och stänga dörren till alkoholen för gott. Om suget kommer och man varit ärlig mot de närmaste så är det inte lika lätt att trilla dit.Bara en tanke//Kram Kalla


skrev mulletant i Mitt nya år

efter en skaplig arbetsdag. Eller ganska bra faktiskt. I morse ett ärligt samtal om det som finns kvar i smygförrådet, som jag inte vet och bryr mig om var det är, och om betydelsen av hans fortsatta val. När jag kom hem var burkarna tömda och bortpantade. Han har fört en kommunikation med sonen som är AA-aktiv.

Det är så för mig att det är inte återfallet som är väsentligt utan det som sker nu, efteråt. Det känns avgörande att återfallet skedde när vi var många (och ett "bra" urval personer) än om det varit bara vi. Kanske till och med att det måste bli så?

Jag har skrivit av och till under flera timmar nu och varit i trädgården emellan. Funderar över om det kan vara så att jag för mig själv bakom ljuset men tror inte det. Känner mig ärlig och realistisk och fortfarande lugn. / mt


skrev Dompa i Mitt nya år

Lite inne på det jag tror Adde försökte förmedla. Jag är så ledsen för din skull...förstår att mm inte är på topp. Men det är dig vi "känner", det är du som är min vän. Så för din skull är jag ledsen. Men som du själv skrev...vi har sett det komma. Inbillat mig att jag läst det mellan raderna de sista veckorna. I raderna du skrivit... Visst ska du stanna kvar. Han tycks ju tokälska dig. Han har kickat...eller försöker...sitt missbruk för din skull. Dum är han inte - har svårt att se dig hänga kvar vid en dum partner -. Var kvar här...skriv...jag tänker på dig. Min fina kompis A, även detta kommer du att orka. Sommaren är lång...pensionsbeslutet behöver inte vara idag. Fikat med kalla...jag skulle gärna sitta med. Trots mitt tokiga kön. Jag tänkte skriva styrkekram...för det är vad vi gör här på forum. Istället skriver jag tokkram. I cyber...håller jag bara om dig, jag gråter mot din axel...du gråter mot min...går det bra? /R