Senaste kommentarerna i forumet

sa Bull tveksamt - ska det vara kanske framför? Är lossnat det rätta ordet?
Jag kan inte bestämma mig för det men det är oväsentligt.

Allt är ännu för nära och måste ses i backspegeln.

Transportsträckan april, bråddjupet valborg, skakig uppfärd och rörelse i ny terräng parallellt med en oförändrad vardag.

Livet ingrep med varsam hand.
Nu är allt lika och helt nytt.
Som efter ett oväder, kanske... men utan åska.

Den tid som är behöver den tid som varit har jag läst nånstans. Ibland är det så. Ibland inte.

Adde: jag gör inget (nytt) just nu. Bara är. I välbekant och helt ny tillvaro.

http://www.youtube.com/watch?v=9txwha2cvRk

/ mt

och en hälsning ♥

Idag har varit en ganska bra dag. Jag lever långsamt. En lång promenad med Hjalmar, åh vad han älskar barmark och alla dofter som tinat fram i gräset längs promenadvägen! Han är allt en riktig "mindfullness-guide" : )
Precis som jag väljer han sommar framför vinter. Han gillar inte väta heller, vill inte blöta ner tassarna.
Efter det en mycket god lunch med maken som är hemma med förkylning. Och nu är jag just hemkommen efter en två timmar lång föreläsning med en indisk Ayurvedaläkare som jag precis läst en bok av "Ayurveda för ditt sinne". Mycket bra! Har även en personlig konsultation hos nämnda i morgon förmiddag. Ska bli spännande.
En lite rolig (oroande?) parentes är att bebis verkar gå i gång rejält på indisk-engelska! Har varit helt vild under hela föreläsningen. Kanske en kommande Bollywood-fanatiker?
Nu ska jag skala av mig stödstrumporna och krypa ner i sköna sängen, tacksam för livet utan alkohol, men måste hela tiden se till att hålla måttlighet i annat. Märker att jag tenderar att skena iväg så fort jag hamnar i obalans. Godis eller tristess-shopping trillar jag dit på emellanåt. Ska ta upp det med gurun i morgon ; )

Mt - det är så härligt att läsa om hur det har lossnat för er!

Adde - <3

Ni är söta, båda två. :-)

/H.

Stort grattis till nya möjligheter!

du gör också något för att förändra ditt liv ?

renodlat glad! Och omtumlad. Vilken enorm resa han gjort mannen. Jag förstår något av kraften i AA - kan känna den på håll:) Nu rör vi oss i utkanten av ett helt nytt område på livskartan. / mt

Så roligt! / mt

Jag fick jobbet. Dom satsar på mig, trots vetskapen om mina fel och brister.
Känns bra att veta att jag som relativt nynykter ändå kan vara attraktiv och intressant på arbetsmarknaden.

Jodå, jag fick stå till svars för mina alkoholvanor. Ändå valde dom mig. Jag fick en chans att förklara. Dom lyssnade och uppenbarligen spelar det ingen roll för dom att jag har varit i det djupa svarta och vänt.
Det som är viktigt för dom är att jag gjort något åt det.

Ikväll är jag helt tom!

Vad glad jag blir för er skull, din och Mullegubbens, att han besöker AA. Önskar dig en fin dag♥

"vem" jag är utifrån den respons jag fick igår. Det är skönt att "känna igen mig" - få bekräftelse på att sån är jag. Inte så så vanlig - en del är mer unika än andra fast på olika sätt:) Få bekräftelse på att jag antagligen är lite av en främmande fågel i den samarbetsgrupp jag tillhör. Känner igen mig i min mamma och i min morfar - har många gånger tänkt på honom som var knuten, nästan fjättrad vid till ett litet jordbruk, det kan inte ha varit lätt. På den tiden fanns inga val - men han valde en handlingskraftig kvinna, min älskade mormor.

Jag är hemma i den jag är och har ingen vilja att vara (mycket) annorlunda. Vet vilka sidor som är starka och vad som inte är min grej. Har ofta löst det genom medarbetare som ha en annan begåvning än jag:)

I mitt eget liv är jag tacksam att leva i en tid där det finns valmöjligheter. Det finns många "liv" där jag skulle ansetts värdelös, vantrivts och inte kunnat utveckla det jag är bra på. Att jag varit omgiven av människor, särskilt min mamma och min man, som gett mig utrymme att bli... Också att jag kan bortse från en del krav vi-människor-idag skapar - jag är tämligen tillfreds med mitt liv. Vilken gåva.

Att få se sig i en spegel (av god kvalitet) i tryggt sällskap är en lyx. Jag har prövat flera speglar - det ligger för mig - och bilden är densamma. Det ger mig ett lugn i mig själv. Det ger mig också möjligheten att se på andra med större tolerans. Omedelbar korrigering: Det har med tiden gett mig förmågan att se på andra med större tolerans. Mycket har jag övat på, om och om igen. Och fortsätter öva. Och lära.

Kanske jag låter självgod nu men jag är tacksam. Nöjd och tacksam. / mt

Det oförutsedda är saven som stiger i trädet, ljudlöst och osynligt,
det är havsvågen som vänder och ögat som med ens befrias
från sin skymmande hinna,
det är hungern som bryter fram ur övermättnaden, det är snön
som faller och höljer den svarta marken,
det oförutsedda kan liknas vid grässtråna som välter en katedral
eller vattnet som spränger klippan,
det oförutsedda tränger igenom verklighetens dödkött
in till den levande kärnan av begär;
där det finns en önskan banas en väg, där det finns ett tryck
uppstår ett motstånd,
där det finns törst öppnar sig källor, där det finns en dröm
är ingenting ohjälpligt.

Ur Flykten och överlevandet, Artur Lundqvist

för mannen som nu har varit på sitt tredje AA-möte. Respekt och kärlek. Tänker på en dikt av Artur Lundqvist. Måste kanske söka upp den. / mt

Ja, hur går det för mig? Tack ganska bra... Långhelgen fylld av barnbarn, trädgård och en del arbete. Fin samvaro med mannen, många, långa samtal och trevlig utemat på söndagen.

Känner tydligt att jag är i en ny situation, Mm har gjort några stora erfarenheter och bygger ett nätverk - dit jag inte har (inre) tillträde, skriver jag efter en stunds eftertanke. Och det är som det ska vara.

Idag har jag träffat min coach (:D, ja herregud jag har en sån och inte vem som helst)Har gjort ett test och får veta något om vem jag visar mig vara. Stämmer bra med min självbild. Intressant. Alltid värt att tänka på.

Just nu ensam. Tycker, som vana, om att vara ensam. Läste min tråd i söndags och känner igen situationer. Min tråd har ett stort värde för mig. Likaså har ni andra långvariga stor betydelse för mig. Mitt liv nu är förändring och väntan. / mt

tid du lever i, så bra att du kan sova. Jag delar din tro om hjälpen från något utanför - vi kan kalla den vad vi vill. Martin Lönnebo avslutar en av mina bästa vilotexter med orden
"Gud bor där han blir insläppt för han är redan där".
Allt gott, varm kram ♥

en bättre dag idag! Så fint det känns att "nå fram" - härligt båda vägar, att bli nådd också. Mänskliga möten är bland det bästa som finns.
Jag tror att du kan tillåta dig att vara lite ledsen o melankolisk, moloken skulle min mamma ha sagt. Kanske du kan utforska din melankoli lite? Vilken färg har den? Vilken melodi? Vad innehåller den? Å ena sidan... kan man göra så. Å andra sidan kan man bara låta vara... Du har säkert goda verktyg från din tid på "hemmet".
Här hos mig är den en härlig dag idag och jag gör budget *syligt leende* - med sparbeting, ännu syrligare:)Men livet är gott i det stora hela. Lev väl, kram / mt

din sorg.
ger dej varma tankar.

så glad för dina inlägg Viktoria fast du beskriver en jobbig tid i ditt liv. Eller är det kanske just därför ? Hur du funderar och kommer till helt rätt slutsatser och bejakar dig själv är en härlig läsning. Du har verkligen fyllt på din självkänsla och kan agera efter det och det är så glädjande att se.

Sov så mycket du kan !! Du kanske har glömt :-)) men småbarnsåren brukar inte bjuda på speciellt rogivande sömn !

Kramar till dig min vän ♥♥♥

Dagarna går. Upp och ner, ner och upp. Sorgen och saknaden övermannar mig vissa stunder, andra timmar går det okej ändå. Sover så mycket. Hela nätterna 8-10 timmar, och ett par tre tupplurar om dagen dessutom. Är så trött att det inte går att beskriva! Antar att det är pressen och den konstanta anspänningen i den livssituation vi haft så länge som släppt. Jag har varit ledig nu en vecka, och funderar på att ev ta ut semester de veckor som är kvar till bebis kommer. Har flaggat för att det ev skulle bli så redan tidigare så möjligheten finns. Begravning om en och en halv vecka, och några dagars samvaro tillsammans med övriga familjen. Sedan dotterns student veckan efter det, är lättad att vi redan tidigare beslutat att ha mottagningen på restaurang. Jag hade aldrig orkat fixa med det nu. Vi måste också tömma den lägenheten vi hyrt åt henne på studentorten i samma veva. Tack för RUT! En flyttstäd är det sista jag pallar just nu: )

Om alkoholen och mitt alkoholfria liv talade jag med en vän som besökte mig i lördags. Hur det kunnat se ut nu om jag inte fattat det beslut jag gjorde om att sluta dricka och tog mig dit jag är idag. Jag hade nog gått under om jag inte varit nykter de senaste två åren. Beslutet var taget i rättan tid, och jag kan inte låta bli att undra om jag fick "osynlig hjälp" på vägen att fixa det, för att kunna gå igenom det som kom. Inte gå runt det i dimma, utan igenom med klar blick. Det ligger ju lite för mig att tro på hjälpen från dem vi inte ser ; )bara vi ber dem, och det har jag gjort.

Kram och tack för vad jag får av er på forumet♥

Tack Mulletant för att du skriver i min tråd och får mig att tänka i olika riktningar. Jag behöver dina funderingar och erfarenheter.
Hur går det för dig?
Kram

Tack MT. Dina pepp-inlägg kommer alltid rakt in i hjärtat. Dom tar liksom köksvägen. Inga hinder i hallen och fina rum. Direkt på bara.

1,5-årskris? Kan det vara så? Även om jag mår bra, allt är bra så är humöret inte helt på topp. Lite inåtvänd. Melankolisk kanske? Det har jag varit en vecka nu ungefär. Lite dåligt samvete för det som varit. Skammen ligger i bakhuvudet och osar. Jag försöker tänka bort den men det är ändå lite svårt.

Världen är så vacker. Jag har medvind på flera sätt. Men det hjälper inte riktigt. Det känns som en oöverstiglig månad till semestern.

Men vad viktigast är: Jag är nykter. Jag vill inte dricka. Jag behöver inte dricka. Och det har rotat sig djupt i min själ. Jag är numera den nyktra unga mannen. Jag vet vem jag är igen, efter flera år av flykt.

mig ett nytt uttryckssätt igår :-)

Vår sjukdom sitter i huvudet och den enda vägen för att medicinera mot den går genom öronen :-))

Sug på den du !!

mannen om "alkoholismen". Att det varit mycket pratande om problem & alkohol.

Idag känner jag så, att så länge jag kände och visste att han var nykter för min skull hade jag del i ansvaret för hans nykterhet - fast jag visste/vet att det är fel - men det var det bästa och det enda jag klarade av att välja då. När jag ser att han gjort sitt eget val är jag fri, be-friad från ansvar. Subtilt men avgörande.

Det är som att ha en (ovälkommen) gäst i sitt hem som man inte blir av med och måste ta hand om tills man ser att nån annan tar hand om den. / mt

som alltid. Idag i sällskap med en glad Mm. Vi talar om kommunikation, om kraften i jag-budskap och vikten av att metoder är förankrade i en filosofi. Om hur mycket den kunskapen, vårt gemensamma intresse och delad värdegrund har betytt i vårt liv. Vi talar om hans jordbundenhet och min frestelse att stanna i tanken....

Allt detdär som vi håller på med, detdär
med långa samtal och resor och vin,
minns du, detdär med glädjens två ansikten,
glädjens tre ansikten och päronet
som började växa inne i dig.
Allt detdär med sötma som gjorde ont
och gråten, den varma.
Det där när vinden kom hårt i ansiktet
och träden
uråldriga som röntgenbilder mot den långa
strandremsan med lyftkranarna, allt detdär
med den ensamma staden
och att ändå bry sig om.
Detdär som låter som tystnaden mellan
två andetag, eller som när någon
just har dött.
Allt detdär, du vet.

Ur Rumskamrater, Claes Andersson, 1974

Just nu påminns jag om att den dikten, den boken är jämnårig med vår relation. Hela den lilla boken är förknippad med ett starkt minne då vi ännu formellt och juridiskt tillhörde andra och började älska varandra. Allt har vi upplevt och delat, barnet som växte, sötman och gråten och tystnaden när någon just har dött.

Igår var en utedag, jag grävde maskrosor - en enastående terapi för en arbetstrött hjärna. Idag ska jag vara mer uppbyggande och konstruktiv, plantera lavendel, krasse och luktärter. Rensa, plantera och vattna. Livsnödvändigt. / mt

tack för era kommentarer. Värmer. Jag skriver här för min egen skull men skillnaden mot en helt personig dagbok är avgörande för nerven i skrivandet. Forumets levande verklighet är den mottagare jag behöver och jag är ödmjuk och tacksam för alla som delar med sig här.

Dompa, jag förstår väldigt bra hur du tänker. Jag tänker ungefär likadant men väljer att spegla mot mig själv av samma anledning - om du förstår?:) Vi vet så lite om varandra fast vi delar så mycket.

Åter till melodikryss och ett barnbarn som kom på besök - idag är det en vanlig lördag och livet är gott.

Och det slår mig att det är ungefär ett år som vanliga lördagar varit goda dagar på det sätt som idag. För två år sen var en vanlig lördag delvis en transportsträcka till middag med vin och sen var slutet alltmer ovisst. I ett mellanskede var en vanlig lördag ganska osäker om än nykter.

Nu finns en lång rad goda lördagar utan vin. De omtumlande veckor som varit är just nu omvandlade till en grund för ett steg framåt till något alldeles nytt. / mt