Senaste kommentarerna i forumet

Det är så fint att ni har den relationen @Andrahalvlek ❤️
Vi älskar varandra fortfarande högt så än drivs vi inte som ett AB😉
Tack för bollningen, det är alltid så gott att få vädra lite ”livet reflektioner” ❤️

@Himmelellerhelvette Som sagt, både jag och barnens pappa funderade på varsitt håll i drygt fem år innan vi kom till skott. Alla människor har fördelar och nackdelar. Så länge fördelarna överväger stannar man. Om det finns kärlek i grunden förstås. Ibland svalnar den helt, och livet ihop blir bara en praktisk grej. Familjen AB.

Jag brukar säga att vi fortsatte driva Familjen AB i allra högsta grad gemensamt, men från två olika adresser. Vi skapade en ny typ av relation, träffades och bjöd varandra på middag växelvis varje fredag eller söndag, då barnen bytte hem. Så höll vi på i sju år, tills båda barnen var utflyttade. Vi firar fortfarande alla högtider och födelsedagar ihop. Han är numer mer som en bror till mig.

Kram 🐘

Tack alla, ni är ett så underbart stöd! Så vackert så jag blir tårögd, hur vi med alla våra motigheter alltid ställer upp för varandra. Hur vi kan känna med, förstå och ibland försiktigt peka ut vägar. Alla har vi utmaningar för så är livet. Tack, så glad för er! 🥰

Jag har också blivit bekymrad och ledsen när folk försvunnit under åren här @Varafrisk, men @Ny dag tror jag helt säkert kommer tillbaka snart, hon är en kämpe, hon ger inte upp! 🙏❤️

Jag tycker också ni är som mina vänner och det är så otroligt häftigt att man kan ha cybervänner som man känner såpass väl bara utav att ha skrivit till varandra under några år! Tänk va ensamt det hade varit utan er, att få när som helst på dygnet lufta sina processer och få respons❤️ Det är så vackert!

Att få gamla sår upprivna såsom dina ”avvisande” är också en sån sak som är så härligt att få bolla med er om för alla har vi dom och jag känner att jag kommer vidare i mina processer genom att få syn på sånt och bolla det både med mig själv i min dagbok och med er. Andra vänner, familj eller kollegor förstår inte ofta sånt för de har inte gått igenom det vi gjort som hänger här, fått bli beroende, nyktra och fått jobba stenhårt med oss själva, fått en himla massa verktyg av varann, genom psykologer som vi antingen gått hos eller läst deras böcker och lyckats ta till oss verktygen genom att läsa dem.

Du kommer må bättre och det är inte alls konstigt att du är i en svacka nu, du har haft så mycket fokus på din dotter med den enorma oron som sugit så mycket medveten och omedveten energi från dig och då är det inte konstigt att man faller ett tag för man behöver på återhämtning även om det är dödstrist, när jag blev sjuk i utmattningssyndrom mådde jag sjukt dåligt med deppighet och total orkeslöshet, att behöva sova 2timmar efter att pratat med försäkringskassan var deppigt, allt åt min energi på ett sätt som låter som en fantasi men det ända som gick att göra åt det var vila så jag sov mest hela tiden i flera månader.
Du kommer må bättre, acceptera processen och bara ge dig hän! Stor kram❤️

Tack @Andrahalvlek ❤️ Det kan mycket väl vara så att ”när man väl tänkt tanken är processen redan igång” Jag vet dock att jag inte är där ännu och att jag inte har bråttom men att dessa tankar föddes redan för snart tre år sedan första gången. Han har förändrats mycket ihop med mig på min förändringsresa och det är en stor eloge till honom i det. Kanske kan det vara så att hans förändring bara ligger många steg bakom och att han kommer ikapp, kanske hittar vi ett nytt sätt att lyckas leva ihop med tiden, det har ändå hänt så mycket på dessa tre år, om ytterligare tre har vi kanske kommit ännu längre? Livet får utvisa 🙏❤️

Kram och andas @geggan
Det kommer att lossna, livslusten och tillika luften, ❤️

@vår2022 God kväll 🌙 God medborgare minsann?! 😅 Det lät tjusigt. Ja visst mognar man och utvecklas varje dag. För mig är det en mardröm att stagnera. Att inte vara nyfiken på nåt eller sluta fråga. Inte bry sig utan bara rätta in sig i nåt sorts "så här blev livet" utan att kliva ur bubblan och kila utanför boxen. Fråga sig vad livet har att ge - vad har jag att ge? Spännande att tänka på.

Hoppas din onsdag var bra. Imorgon är det sista arbetsdagen för veckan - OM jag ska njuta!!!!! 😍🥰

Sov gott 🩵

@Geggan Tankar på vin kan man ha, men kanske mest för att du var trött och arg. Att ta till flaskan för att man är arg och har lite självdestruktiva tankar, kan locka på alkoholdjävulen. Så tankarna är ju i sig inte farliga, det som är farligt är att omsätta det i praktiken. När jag blir slutkörd och arg kan mina tankar vara självdestruktiva och crazy😂. Lite skönt att få tänka skittankar för att få ur sig ilskan och sedan lugna ned sig. Det kan ge kraft till att ta beslut och hitta nya vägar.

Bra att du kan skriva av dig här och komma i bättre tankar. Alkohol är ju aldrig en lösning eller väg framåt, det befäster bara det destruktiva. Kram❤️

@JHL @Andrahalvlek Tack för att ni tittar in hos mig, det är guld värt💛

Jag har haft många samtalskontakter genom åren men ingen som denna terapeut. Jag fick ju först ca 16 samtal av min arbetsgivare men nu bekostar jag samtalen själv. Men, hon har fixat att jag får reducerat pris med 300 kr dels eftersom jag reser 10 mil tur och retur.
Hon är sjuksköterska i grunden därför är det även många andra bitar hon förstår. Hon är nog några år äldre än mig så hon har både yrkes- och livserfarenhet. Det är så skönt att hon bla förstår allt vad jag/vi gått igenom med vår dotter. Att under de maniska skoven vakna upp och inte veta var hon är, har hon blivit misshandlad, utsatt för övergrepp, själv gjort ngt allvarligt, lever hon. Den stressen, den oron är fruktansvärd det är en del där jag blivit väldigt traumatiserad.

När det gäller vänner har jag ju också varit den som hört av mig, fixat träffar osv. Jag har med mig det hemifrån. Mina föräldrar hörde av sig, hälsade på sina vänner. Vänner som var sjuka, som var ensamma osv. Just nu har jag tröttnat på att vara den som tar det ansvaret, under de senaste åren har jag ju tagit det ansvaret även för att inte bli ensam. Men, hellre ensam än ha den rollen. Min tanke är att när jag blir piggare hitta nya sammanhang där man kan träffa nya människor som fyller på.

Kände mig så irriterad på min chef i måndags och igår. Vi hade APT i måndags. På våra APT är det alltid någon av oss medarbetare som skriver protokoll, i måndags var det min tur. Eftersom jag är sjukskriven 50%, slutar 13.30 (APT är mellan 13-16) så tänkte jag att jag är inte med ingen idé för 30 min. Hade kontakt med en kollega via nätet som sa att chefen hade sagt att jag skulle skriva. Jag mailade chefen och skrev att jag inte kommer. Då frågade hon mig om jag hade sagt t min kollega som stod näst i tur el frågat någon annan vilket jag inte gjort. Jag skrev t chefen att jag tänkte att vem som skriver kan man väl lösa på själva APT. Hon svarar att det är viktigt att vi hjälps åt. Igår morse när jag går förbi hennes kontor så ropar hon på mig. Först pratar hon om ett möte som ska vara på em och sen tar hon åter upp det här med sekreterare på APT. Att hon kan inte hålla ordning på det för att hon har så mycket att göra (man får alltid veta att hon har mycket att göra men herregud det får hon väl ta m sin chef) och att vi måste hjälpas åt. Jag svarar igen att min tanke var att det löser man på mötet. Alltså, det är väl inget att göra en stor affär av. Men, nog borde hon väl komma ihåg att jag är halvtidssjukskriven?? Vi är en liten arbetsplats. Hur vore det om hon frågar mig hur jag mår? Har avstämningsmöte m mig? Rehabplan? Dessutom att vara med på ett APT är så energikrävande för min stressade hjärna. Men, jag tänker att hon tycker att jag är obekväm eftersom jag har sagt att stämningen på jobbet inte är bra, att jag tycker att psykologerna blir utsatta. Då svarar hon mig…”det är bara för att du är så inkännande”…hon har haft utvecklingssamtal och det är ingen som uttalat det. Det är väl för att hon pratat m de informella ledarna som jobbat i hundra år….det här m mitt jobb är inte så intressant för er men skönt att skriva ner. Pust!

Kramar 🤗🍁

@Geggan Usch vad det låter slitsamt. Jag har också avvecklat föreningsengagemang, det tog för mycket tid och ork. Tjafs och långbänk, tusen viljor. Då kan jag backa.

Även jag som varit nykter i snart sex år kan ibland tänka ”den här känslan brukade jag dricka vin på”. Men det stannar där, vid en tanke.

Kram 🐘

@Geggan Så klok du är! Avstår både ansträngande uppdrag och vinet👏🏻
Vi vet att alkoholen är förrädisk, vi vet även att vi vill inte bara ha ett glas vi vill ha hela boxen! Och, att avsäga sig uppdrag som tar energi det är rena vinsten!
Ja, det är skönt att skriva här, att vara bland likasinnade, att vara bland vänner.

Kram t dig🥰

@Geggan starkt av dig att hålla emot och inte köpa vin. Du har koll på det här och kan kämpa vidare. Även bra att du skär bort en konfliktfylld samvaro som andra kan ta över (förhoppningsvis utan konflikter) så du, i så mycket lugn och ro fortsätta med utmaningen att vara nykter. Skriv av dig vid behov, vi finns här som stöd.
Ha en fin dag.

Igår tänkte jag tanken på vin. Att bara gå och köpa en box. Varit lite motigt ett tag. Avgick igår från bostadsrättsföreningens styrelse, klarar inte det. Massa konflikter, krångliga formalia mm. Yngre människor måste ta hand om det. Jag har ägnat massor av tid o krafter på att ta in offerter på gemensamt bredband, nu säger de andra att vi ska skjuta alltihop på framtiden. Så jag säger tack o hej, efter bara ett par månader. Gjort mig stressjuk. Var hos min rosenterapeut som konstaterade spänd diafragma. Nu har jag ett diafrsgmaavslappningsprogram och känner mig mkt bättre. Nå alkoholtanken kom igår. Vet att den skulle ha slagit rot och växt till sig om jag inte haft detta forum. Hur mkt möten jag än hade gått på. Bara att sluta gå. Men här skulle jag inte kunna bara sluta, det är en stor del av mitt liv. Så tack till er alla. Tillsammans fortsätter vi det nyktra livet. 🌷🤗🥁🙏

@Se klart kram från mig till din höst, full av djup mening!

@Carisie God morgon! Härligt att du har barnasinnet kvar😁. Det är skönt att bli äldre på så sätt att man blir mer mogen och vågar vara sig själv. Inte skäms på samma sätt och vågar stå på sig. Men det är klart, man måste själv jobba på det också, inget som bara kommer för att man blir äldre. Att få självkännedom, bredda perspektiv och jobba på att bli en bättre människa, en god medborgare😂. Då mår både man själv och de man bemöter bättre.

Ha en fin dag!❤️

@vår2022 God morgon vårfru 🧚🏻‍♀️
Ja jag är busig! Alltid varit! Påhittig och orädd. Mamma säger att hon fick vara rädd åt mig 😂 Jag är fortfarande påhittig och barnslig och mina syskonbarn har många gånger fått äran att skämmas för sin busiga moster. En gång åkte jag rutschkanan (iförd högklackat & kavaj) utanför McD tillsammans med min då 5-åriga systerdotter och en liten kille gjorde stora ögon och lilltjejen säger "vaddå - gör inte din moster det". Stum skakning på huvudet som svar. 😂

Trots min tuffhet har jag varit väldigt osäker och rädd för konflikter när jag var ung. Men det växte bort vid 30 och sen har det bara blivit bättre 🥳. Jag vill absolut inte vara ung och osäker igen! 😂

Ha en fin onsdag ❤️🩵

@Varafrisk bra för dig att du har hittat en terapeut som du klickar med, det måste.vara guld värt. Vårda den relationen.
Jag håller med om att det är ledsamt och jobbigt med forummedlemmar som bara slutar att posta. Förhoppningsvis går det bra för dem men många av oss medlemmar kämpar hårt och har det svårt.
Hoppasnatt du får din ok-stämpel.
Ha en fin kväll.

@Varafrisk Vilken lycka att ha fått träffa en terapeut som förstår dig fullt ut. Fortsätt gå dit så länge du kan. Mycket från vår barndom/ungdom sätter spår i nuet. Att känna sig avvisad är en sådan sak. En del kan rycka på axlarna och tänka ”din förlust” och en del tror till hundra procent att det beror på en själv. Men det gör det inte.

Jag brukar vara den som tar initiativ till att träffa mina vänner. De flesta är så jäkla upptagna att det kan krävas lång planering. Och när jag inte tar initiativ blir det tyst och tomt. Ledsamt. Sen jag blev sambo med min hund är behovet inte lika starkt att träffa andra. Han och jag kan hitta på roliga saker ihop.

Att fika och umgås med kollegor några gånger per vecka känns oftast fullt tillräckligt. Ibland blir jag så himla sugen på att bara prata. Idag ska jag till frissan och då blir det nonstop babbel i en timme eller två, jag har gått hos henne i flera år och vi pratar mycket. Då fylls mitt behov av prat en stund.

Att stämningen och sammanhållningen på ditt jobb är så dålig tror jag är en stor orsak till att du känner dig så ensam. Den gemenskapen är viktig, även om den förstås oftast är väldigt ytlig. Men det är inte ditt fel att det är så. Det enda du kan göra är att föregå med gott exempel, göra så som du vill att andra också ska göra mot dig. Bjuda in.

Jag saknar också @nydag massor ❤️ Efter alla år här på forumet så blir man vänner. Man vill sina vänner det allra bästa.

Kram 🐘

Godmorgon alla forumvänner❣️

Igår var jag h min terapeut. Så himla skönt! Hon fattar! Hon tar mig på allvar, hon bemöter mig respekt! Igår blev vissa saker så tydliga som tex det här med att bli avvisad. När jag känner mig avvisad och det gör ont betyder inte att den som jag känner mig avvisad av menade att avvisa. Ett sår som inte är läkt från min barndom.

Idag ska jag på mammografi. Jag tänker att det kan inte vara möjligt att jag ska få cancer nu….det är liksom tillräckligt. Så jag hoppas att det går bra så att jag kan få en OK-stämpel precis som dockan i Kalle Anka på julafton🙏🏻

En sak som är svår med forumet…ja, det handlar om vi som befinner oss här. När någon försvinner bort och man inte alls vet hur den personen mår men man förstår att hen inte mår bra som tex @Ny dag som inte har skrivit på länge. Någon annan försvinner också bort men kanske man ändå tänker att hen mår bra. Man el rättare sagt jag saknar oavsett orsaken men blir mer bekymrad för den jag förstår inte mår bra.

Så tack vänner att ni finns ni är min källa nu till kontakt med vänner🙏🏻❤️

Kram🍂🍁

@Andrahalvlek Jo, vi har funderat på ett litet småsyskon kanske mest jag och vår dotter. Men, nu blir det så att om vi införskaffar en liten ny familjemedlem så blir det efter vår nuvarande har somnat in. Jag skulle utan att tveka skaffa en ny liten hund om vi kunde lätt få hundvakt. Man blir ju bunden med hund men den glädje hunden ger är värt det mesta. En hund är ett fantastiskt sällskap, så otroligt trofast vän❤️🐶

Kram🥰

PS. Det är en enorm fördel att vara nykter i den processen, själv dränkte jag bokstavligen allt det jobbiga i vin. Varannan vecka med barnen var allra svårast att vänja sig vid 😢

@Himmelellerhelvette Det är otroligt jobbigt när man känner så. Att man har fått helt olika värderingar. Det skaver oerhört mycket. Det är en sorg. Låt det ta sin tid. Jag brukar säga att den dagen man tänker tanken, då är det bara en tidsfråga. Så var det för mig. I fem år gick vi och funderade på varsitt håll. I oktober 2013 tog barnens pappa upp frågan på allvar, och den 1/12 flyttade jag. Så fundera på du.

Kram 🐘

@Se klart Jag läser live på forumet och kopierar/klistrar valda delar. Alla inlägg tas inte med. Gör ett urval. Det jobbigaste blir att nästa gång bläddra till sidan 166 i tråden. Man borde kunna skriva in vilken sida man ska till. Nu måste jag klicka ”nästa” och kan bara hoppa tre-fyra sidor i taget. Det tar ett tag. Typiskt I-landsproblem 🤣

Kram 🐘

Lite ur huvudet denna morgon! @varafrisk nämnde detta med att vi är ”vakna” vi som kommit ur alkoholdimmorna, tagit tag i vårt bagage och jobbar på med oss själva. Jag kan ofta få känslan av att jag kan se saker från så många olika perspektiv, liksom uppifrån, och undra vad många håller på med, och vad jag håller på med, jag ser det jag inte vill ha i mitt liv och jobbar på att få förändringar på de ställena, det är låååångsamma processer men de leder framåt om jag tar några steg bakåt och tittar på min väg, vart var jag då, vart är jag nu och vart är jag påväg? Det jag är påväg emot skrämmer mig för det är obruten mark och jag skymtar mig själv som stark i ett liv där jag bara gör sådant jag vill och mår bra av men i den skuggan ligger också eventuellt en skilsmässa och det skrämmer mig! Att ta mig ur det trygga men samtidigt ut något där vi kommit att växa otroligt mycket åt olika håll, eller snarare, jag växt ur min kostym, han är kvar väldigt mycket, våra värderingar skaver mot varann, vi ser inte världen på samma sätt! Ovissheten är och skakar i min trygga grund. Jag kommer inte vilja skilja mig ännu och kanske kommer det kunna gå att vi kommer på samma vagn mot framtiden men min magkänsla säger annorlunda och jag känner sorg men jag vill inte vara ledsen nu för detta är sen, jag vill bli starkare på mina Bambiben först!🙏❤️

Tänker på dig och er! 🥰