Senaste kommentarerna i forumet

Närmar mig fyra år - om en dryg månad sker det! Minns tillbaka att jag vid den här tiden hängde på låset hos SB för att få köpa glögg på premiärdagen. Sedan var det bara att fortsätta med den under hela december - i stora mängder. Alibit var så klart att det närmar sig jul (måste firas), grådasket utomhus (måste livas upp) och jag tyckte själv att det värmde mig inifrån och ut. Behöver jag säga att det är otroligt skönt att slippa denna glögg?

Barnen mår bra! I dag får jag lite avlösning för ett träningspass. Efter det tänker jag passera lokala badbryggan för ett bad. Liv, eftertanke, vila och hälsa. Det är det livet går ut på nu i stället för glömma, rasera och demontera sig själv.

Kram!

@Andrahalvlek ouff vilken oviss tid du är i nu. Men du verkar stark och fokuserad. Jag hoppas det löser sig till det bästa för dig.
Stor kram❤️

@Himmelellerhelvette åh jag känner igen mig i det där hur svara att jag inte dricker alkohol så det inte väcker ytterligare frågor. Jag tänker på hur jag ska svara på en följdfråga som jag tror skulle kunna komma: jaha har du aldrig druckit alkohol?
Egentligen vill jag ju bara svara: skit i det du, så lever du längre.
Haha men så kan jag ju inte svara.
Stor kram kämpe❤️

@Geggan Så fint att höra att livet är toppen❤️. Livet kan vända mot det ljusare även om det i stunder inte känns så. Du har tacklat livet så bra och verkligen tagit emot det med en öppen famn. Ha det gott!❤️

@Vjlo Klokt att du börjar skriva här igen när det skaver lite. Du skulle kanske vara mer aktiv här en tid nu när det snurrar lite för snabbt på jobbet? Jag tror att du precis som jag har använt alkoholen både som startgas och fartdämpare. För att orka/hinna mer, och för att snabbt koppla av.

Tricket är att få ett jämnare tempo, som inte tömmer våra batterier. Trots att det snurrar på som sjutton på jobbet, eller krisar privat som ofta har varit min akilleshäl.

Många introverta till synes lugna människor tycks gå genom halv storm oberörda. Men inombords är det mer än halv storm - det är orkanpanik. De personer jag känner som har problem med högt blodtryck tex är till synes lugna personer.

Själv tillhör jag dem som reagerar kraftigt redan i stunden, blir skitförbannad - och sen agerar jag. Efteråt kan jag känna mig slagen-i-bakhuvudet-trött efter anspänning följt av urladdning. Den känslan drack jag ofta på. Nu tycker jag istället verkligen synd om mig själv, söker tröst där jag kan få den, och sen sover jag mig till ett bättre mående. Och tar en enda jävla jobbdag i taget.

Vägrar springa fortare, vägrar kasta mig hit än dit, vägrar låta mig smittas av andras stress. Jag gör ett bra jobb, jag har ett bra tempo, jag är en uppskattad kollega och jag är/gör fullt tillräckligt. Punkt. Och det gör du också ❤️

Kram 🐘

@Sisyfos Tack för omtanken ❤️ Nej, dricka gör jag absolut inte. Tröstäta bullar och glass ligger närmare till hands, men jag håller hårt i min app Myfitnesspal och loggar allt jag äter. Regelbundna måltider och mellanmål, kloka val, så slipper man både sötsug och kilon. Jag håller i, tre veckor har passerat nu.

Jag sa till klubbordförande tidigare i veckan att hela hanteringen är helt omänsklig. Att i flera veckor vara den enda som uttalat fått besked om att man måste sluta. Att då jobba kvar precis som vanligt - och inte få, eller snarare vilja, prata om det med kollegor som inte vet - är jävligt magstarkt. Nackdelen med att prata om det är att det skulle sätta igång en massa spekulationer i gruppen. Vad ska hon nu göra? Sitter jag säkert? Osv. Klubbordförande sa då att hon tycker att jag har skött allt detta hela exemplariskt, och det värmde verkligen. Inte spela på deras planhalva.

Kram 🐘

Usch vad arg jag blir när jag hör sånt här. Håller med, det verkar otroligt dåligt. Fattar de inte vilken oerhörd påfrestning det är för en arbetstagare att befinna sig i den där situationen? Så oerhört dåligt att vänta till fredag och ringa och höra efter hur du mår. Tur att du inte dricker skulle jag vill jag säga, det här är väl annars en ypperlig ursäkt om man har de tendenserna. Just ovisshet tror jag är en stor trigger, men jag vet att du inte kommer att dricka och att du kommer att ha en förmåga att fokusera framåt när allt är klart. Sköt om dig!

Det går fortfarande fint här.

På jobbet.... där har vi galet mycket att göra, med betoning på galet mycket, för mig är det en balans mellan att det "pressar" mig till / över gränsen - och att jag måste använda mina verktyg och analysera hur jag reagerar... mycket av mina reaktion som dyker upp kan jag förstå beror på mig själv och inte på situationen. Det gör att jag kan utmana mig, ok du är van tänka det här kommer bli en katastrof, men det blir nog inte det, testa... så just nu är utmaningarna, trots de är stora bra :) men jag har en bra dialog om det också, för jag tänker inte gå under rent orkmässigt. Genom att ta kontroll över situationen mår man dock ganska bra mitt i att det händer mycket. Min kapacitet är stor... och jag har varit nära den berömda väggen så den vet jag hur den känns, dit är jag inte på väg.

Det dyker emellan upp samtal om alkohol. en till på mitt arbete tyckte det inte var lite kul längre... jag sa att jag slutade - inte för att jag inte tyckte om det, utan för att jag satt hemma själv och självmedicinerade...

Typ 33 veckor ungefär

Tack @geggan, jag har varit tydlig med att jag inte kommer jobba på något 1989-sätt, ju finare ju längre man var kvar. Jag ska se till att hitta träningsmöjligheter i området
Även om verksamheten kräver det ena eller andra- så ska jag ju också sätta ramarna för verksamheten.
Jag kommer att vilja ha tjänstebil samt möjlighet att anlita en chefskonsult om jag önskar. (Buffring?) Och så vill jag förhandla lön.
Men- att få tillbaka min förra chef som jag hann alldeles för kort tid med- en som tror på en/mig, glädjs när det går bra. Som är ett stöd- i alla lägen. Ett klokt bollplank.
Det kilomåttet väger… minst två kilo för mig. 😍😍

Låter underbart och heja körer i detta land, jag blev själv inspirerad av flera här, så kul.
Vad fint att du fått landa i ett nytt och bra liv. Du gjorde verkligen allt för att ni skulle ha en bra sista tid ihop. Njöt av det nära. Nu är en annan tid, med både större o h andra små cirklar (barnbarn tex)
Fortsätt njut av ditt liv (och var nykter förstås men det är vi ju för jämnan nu…)
Kram 🤗

@Geggan Så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

@Geggan Tack för pepp ❤️ Jo, jag håller dieten 🙏🏻

Kram 🐘

Det har varit en fullspäckad vecka o nu kommer en till. Sjunga kör var ju jättekul och det har jag kommit till skott med pga av några här på forumet som har jublat över sina körer. Och så poesiafton, nya och gamla bekanta, lite jobb, bio, luncher o promenader! En toppentillvaro. Inser att förra året, som jag ju tyckte att var fint på många sätt trots makens sjukdom och jobbiga behandlingar, det var ju ändå dominerat av honom och vad han orkade. Inte mycket uteliv. Nu njuter jag i fulla drag av mitt läge här mitt i stan och allt möjligt som jag så enkelt kan företa mig. Och imorgon minsta barnbarnet! Önskar alla en fin söndag och superkrafter att handskas med alla motigheter och dilemman.🐳🦄

@Andrahalvlek alltså man baxnar. Vilket praktarsle! Värsta jag har hört. En vecka till är ju en evighet i ditt läge. Jag känner erklugen med dig. Och hoppassat duhåller dieten!!!!!! Du minns- inga ursäkter!!!

@Se klart förstår. Verkligen ett dilemma. Kanske någon tredje väg uppenbarar sig. Eller så ger du det nya en chans o försöker buffra och ordna det så bra som möjligt.

Tack @geggan för kloka ord. Jag tänker självklart vänta tills jag mår bra innan jag bestämmer något alls. Och självklart funderar jag över detta med högre arbetsbelastning (iaf initialt)
Men jag vill inte räkna ut mig själv för tidigt. Jag är också glad att jag är efterfrågad, intressant i en del av företaget som jag är nyfiken på.
Vilket jag inte är på min nuvarande arbetsplats. Min ”nya” chef har ju liksom från dag ett signalerat att jag inte är någon att satsa på, och alla förändringar har bekräftat det. Sitt still, backa in i hörnet.

Det har varit ledsamt faktiskt men jag har hittat alla tänkbara metoder för att ändå känna att JAG har det bra, med mitt gäng.

Hela mitt liv har jag liksom: hoppat på. Chansat lite. Både i jobbet och privat. Jobbat massor. Gått dit där det känns lustfyllt. Fått möjlighet att utvecklas. Tjäna pengar- vilket egentligen aldrig varit nån drivkraft- men det har gjort mig stolt, jag har velat visa mina barn att mammor också kan ha en stark passion i sitt arbete.
Nu, när jag inte dricker längre så är inte stressen så hög som förr, även om jag förstås blir trött till och från av intensiteten i - allt. Livet.
Så det är både en fråga om att gå Till något nytt men också möjligheten att hitta något som kan ta mig Från något som egentligen är katastrofalt dåligt även om jag överlever tack vare gott humör, goda kollegor och lite annat som är bekvämt.
Det var tankarna för dagen härifrån 😍

@Stor-Babs Har du pratat med vården om hur du mår?

@vår2022 @Varafrisk Tack för pepp och omtanke ❤️

@Andrahalvlek Så jäkla dåligt skött! Önskar dig en fin helg m möjlighet till att ventilera, få återhämtning och att njuta👌🏼

Kram🥰

@Andrahalvlek Fy fan vad jobbigt! Ett riktig lågvattenmärke av att behandla dig på detta sätt. Ta helg nu och vad skönt att du ska få ventilera dig med dina träffar, det kan vara skönt. Sköt om dig❤️

Idag ringde chefen, han som sagt upp mig. Frågade hur jag mådde. ”Öh. Som om du bryr dig.” Sa jag inte, men jag kände så. Sen sa han att det inte blir någon förhandling på tisdag - den flyttas fram ytterligare en vecka.

Sen försa han sig nog: ”Jag antar att du har hört om Y och eventuellt avgångsvederlag?” Jag svarade att jag inte hört någonting, eftersom ingen av mina kollegor pratar med mig om detta.

Då sa chefen att han trodde att fackordförande pratat med mig. ”Öh”. Hon har ingen som helst skyldighet att informera mig om någonting. Men han har som chef långtgående skyldigheter att informera mig om vad som skett under förhandlingarna 🤬

Då frågade jag: ”Ska jag tolka det som du säger som att ni försöker hitta en annan lösning?” Då svamlade han igen om att jag måste vänta på besked tills efter nästa förhandling. DÅ har det gått tre veckor sen jag fick beskedet att jag måste sluta.

Jag har ju själv suttit på arbetsgivarsidan och det här är så jävla dåligt skött från början till slut 🤬 INNAN man vidtalar enskilda öppnar man en förhandling med klubben. Sen utreder man, ofta gemensamt, vilka möjligheter som finns. Först därefter informerar man de enskilda som är berörda.

Just nu känner jag större delen av min vakna tid att det nog ska lösa sig. Men vad sker nästa gång neddragningar ska göras? Vem som helst kan drabbas om tjänstgöringsår inte räknas. Och jag kommer ha ENORMA tillitsproblem till min chef. Så stora att jag knappt vet om de såren går att läka ens 😢

Men nu tar jag helg och tänker inte tänka på detta alls. Ska åtminstone försöka låta bli att göra det. Fast jag ska prata om det både lördag och söndag, och det behöver jag nog. Prata, prata, prata.

Kram 🐘

@Se klart intressant! Mitt råd är att absolut vänta tills du är helt återställd med att bestämma. Längre resväg låter inte bra. I ditt ställe skulle jag nog tveka att ta ngt som innebär steppa upp, när jag nu vet hur mycket tröttare man blir efter 60. Men- kan finnas andra ljuspunkter. Önskar dig det bästa!

@Himmelellerhelvette Tack snälla det värmer. Har gjort 7 dagar nu och det är lika illa ännu...

Tack så mycket @andrahalvlek 😍😍
Mötet gick väldigt bra tycker jag. Tack för din omsorg och eftertanke. Det känns inte självklart att tacka ja- om jag nu skulle få erbjudandet. Jag behöver fundera på om jag har orken att dyka ner i så mycket nytt.
Så det ska jag göra.
Men jag behöver också fundera på om jag har ”orken” att jobba på under en ledning som jag tyvärr har noll förtroende för. Det GÅR att hålla sig i sin lilla ruta på spelplanen, men det känns tröstlöst att det ska pågå fram till pensionen??
Inga enkla frågor. De ytterst få jag har pratat med tycker att det verkar vara ett roligt jobb och ett spännande ”skifte”.
Idag är jag fortfarande förkyld så jag har svårt att föreställa mig att gå till vilket jobb som helst 😊😷
Så nu är det vila resten av dagen som gäller. Katterna verkar vara inne på samma spår…
Kram 🤗

@Se klart Jag håller tummarna för att mötet idag går jättebra 🥰 Och nästa intervju också!

Lyssna inåt - vad vill du? Ta inte jobbet för att det förväntas av dig, eller för att du blir smickrad av erbjudandet. Det är mitt enda medskick, av omsorg ❤️

Kram 🐘