Senaste kommentarerna i forumet

Hej @Andrahalvlek, hoppas att jag får hoppa in i din tråd och skriva en liten rad till Himmelellerhelvette.

@Himmelellerhelvette jag vill bara kika in och säga att det är fint att du delar med dig, att du med hjälp av orden får syn på hur tufft det är för dig just nu. Det är starkt av dig att kunna se dina tankar utifrån och förstå vilka impulser du behöver hålla koll på.

Samtidigt blir jag lite bekymrad för det du skriver och jag vill sträcka ut en hand och säga att det finns hjälp att få. Jag vet förstås inte så mycket om hur du har det, men jag vill ändå fråga om du har det stöd du behöver?

Du skrev att du behöver ta hand om sig själv och hitta balansen igen. Vad behöver du för att kunna göra det?

Varma hälsningar,
Jenny på Alkoholhjälpen

@JHL Tack för fina ord ❤️ Efter en god natts sömn mår jag mycket bättre. Gårdagen var en känslostorm, och att samtidigt jobba är splittrande. Men när jag träffade mamma igår insåg jag att hon inte är dödfärdig. Bara ynklig och orolig, och det onda i magen är med största sannolikhet urinvägsinfektion. Hon ska ringa vårdcentralen idag kl 8 och det är stärkande för hennes självkänsla att reda ut att både ringa och gå dit utan min inblandning.

En sak tänkte jag på igår kväll - att jag inte orkar gå till körsången ikväll. En kväll i tv-soffan lockade mer. Efter en god natts sömn tänker jag annorlunda - det är ju lyckoboosten på körsången jag behöver allra mest just nu! Det är så lätt hänt att vi skalar bort lyckoboosten i stressiga perioder, då vi behöver det allra mest.

Kram 🐘

@Andrahalvlek du är otroligt stark dom klarar av att jonglera alla utmaningar som livet kastar åt dig. Hoppas att du får tid för egen återhämtning.

Ingen läkartid kvar idag, nytt försök imorgon. Suck. Åkte dit med tranbärsjuice och kanelbullar, det enda hon kunde tänka sig att äta.

Trygghetslarmet var puts väck. ”Ett sånt har jag inte haft”. Trots att mackapären står i köket, som den mobila enheten kommunicerar via. Hade inte ro att leta igenom hela lägenheten, jag behövde gå tillbaka hem och jobba. Får leta en annan dag.

Hon är så glömsk på allt möjligt, jag börjar bli orolig för att det är begynnande demens. Får googla lite, förbereda mig för vad som sannolikt komma skall.

Livets faser har sina tuffare perioder, men perioden då man har omsorg över åldrande föräldrar tillhör de tuffaste faserna. Rollerna växlar, plötsligt blir man morsa till sin morsa. Och sen sjukdomar på det. Oro och praktiska bestyr.

Så många skratt blir det tyvärr inte heller, då är småbarnsåren betydligt roligare. Plus att man hade mer ork då, jag börjar ju också bli äldre. Det känns verkligen, både i kroppen och knoppen.

Sen tänker jag på alla gamla vars barn inte bryr sig alls, de flyttar 50 mil och kommer sällan eller aldrig hem. Har inte ens tid att komma på förälderns begravning, utan frågar begravningsbyrån om det kan ordnas via video. Då orkar jag lite till.

Men jag måste se till att få tid till det som jag behöver också! Inte bara göra andras ärenden. Punkt. Nu badet 😍 Ofta är det dagens skönaste stund. Och läggdags kl 22 är jävligt nice också.

Kram 🐘

Ja du @vår2022 jag har också blivit bättre men tydligen är detta ett område av kompetens som behöver uppdateras och och vårdas. En förlängning eller en eftersläntrande skada av beroendet eller så var beroendet en konsekvens av personlighet och strategier i livet (jag-klarar-allt-tänket)
I dagens myntinkast trängs dessvärre sociala kvälls-aktiviteter samt röj efter gårdagens middag. Men en sak i taget och nu är det jobb! Kram 🥰

Alltså. Livet alltså. Dubbelsuck. Är det inte omsorg över barn så är det åldrande föräldrar. Min mamma ringde igår kväll. ”Jag har så ont i magen, du måste köra mig till sjukhuset nu!” (Låter väldigt likt min yngsta dotter när hon mår väldigt dåligt.) Jag suckade och svarade att jag inte kan köra henne till akuten med diffust magont. Att hon får ringa vårdcentralen som idag kl 8 och be om att få en tid där, så ska jag köra henne dit. Hon blev skitarg och lade på mobilen i örat på mig.

Sen följde radiotystnad. Hon var inte inne på messenger på 12 h. Jag hade ljudet påsatt på mobilen i natt ifall hon skulle ringa. Jag hann tänka att hon kanske låg avsvimmad med tarmvred, att hon kanske dött. Och sedan har hon en sådan okänslig dotter. Det som gjorde mig lite lugnare var att hon har trygghetslarm. Det kan hon aktivera om det är riktigt illa.

Till slut ringde hon. Hon hade fått tag på vårdcentralen, de skulle ringa upp 10.15. Sen ringde hon igen, då hade hon lyckats fippla bort samtalet eftersom hon inte är kompis med sin mobil. Vårdcentralen ringer igen 13.15. Suck. Jag försökte få henne att definiera magont, och det gör ont ned mot underlivet, och när hon försöker kissa kommer det inget. Min hobbyanalys är urinvägsinfektion, återstår att se vad vårdcentralen säger.

Visst är det väl så att man liksom åldras bakåt i sin ålder? Min mamma är en värre dramaqueen än en tonårstjej. Snarstucken och obstinat, svinsvår att läsa av. Dubbelsuck. Och jag blir tonårsirriterad på henne, på ett sätt som jag aldrig annars reagerar. Vad är det med mammor och döttrar? Jag brukar säga till min äldsta dotter: ”När jag blir sådan - skjut mig”. Om jag blir sådan.

Samtidigt är det skönt för oss båda att hon bor tre hyreshus bortanför mitt. Och det finns grader i helvetet, en kompis mamma fick stroke strax efter jul och sitter nu i rullstol med fullskalig demens. Min kompis har flängt mellan sjukhus och lägenhet och nytt boende på vårdhem. Och skött sitt heltidsjobb. Det är inte konstigt att vi kvinnor bränner ut oss.

Just nu har jag preppat på jobbet för att avvika i eftermiddag. Hunden är rastad, nu ska jag äta en rejäl lunch så jag står mig några timmar. Sen får vi se vad det bli, men dödfärdig är hon inte tack och lov.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Bra, fortsätt så! Ut med det bara. När du skriver tvingas du sätta ord på vad du tänker och känner - och det är precis vad du behöver ❤️

Kram 🐘

Nej jag vet @Andrahalvlek, jag behöver hålla koll på mig där och det glömde jag. Det har känts så bra så länge nu att jag glömde hur det lätt blir för mig i medberoendet.
Nykterheten först, den är jag alltid på min vakt med och lyssnar noga på symptom men medberoendet behöver jag hålla mycket bättre koll på för det slukar min energi totalt när jag inte är medveten.
På tal om beroendet fick jag för mig häromdagen att ta ett par starka smärtstillande för att få ändrat mitt sinnestillstånd ”det är ju inte alkohol och någon gång borde jag väl få ta något som gör mig lite härlig i huvudet”
DET! Ska jag vara uppmärksam på, DÄR, har jag tappat balansen i livet när jag tänker så! Jag tog tramadol till och från under några år just för att få ett förändrat sinnestillstånd, bli härlig i huvudet och orka göra massa saker jag egentligen inte orkade. Jag tog det istället för alkohol för att visa att jag kunde vara utan alkohol men ingen viste att jag tog tramadol istället, detta är nu snart 9år sedan jag slutade med.
Även att röka cigg kom upp i huvudet som ett ”åh det kan jag väl göra ändå?”
Nä! Fy! Jag förstår när jag skriver att jag verkligen behöver ta hand om mig själv och hitta balansen igen. Överäter gör jag några dagar i veckan och det har ökat till hetsätning som igår! Njöt inte ens utan bara tryckte i mig och kräktes sedan! Då hade jag fått förändrat mitt sinnestillstånd och mådde bättre och kunde ta tag i saker! Låter som något positivt nästan ”så kunde jag ta tag i saker” men nä det förstår jag ju att det inte är! Mycket kropps hat håller jag på med just nu också! Stör ihjäl mig på två kilon som bara inte vill försvinna! Nu kommer allt ur mig här! Ojoj! Skäms för alla mina brister och att jag inte lever som jag lär! Blivit bitter på många på jobbet och pratar bakom ryggen! Det är inte jag! Jag vill inte vara sån! Jag är så bra på att låtsas att allt är bra att jag går på det själv! Nu när jag bara skriver och låter hjärnan bara få skicka ut allt i text förstår jag hur mycket obalans jag är i. Det är säkert därför jag stört mig så på min man också, för att jag inte tycker om mig själv just nu!
Tack den som orkar läsa och kanske hjälpa mig bolla mig ur mig själv🙏❤️

@elinnnnaaa
Hej, tack för visat intresse. Jag är fortsatt nykter, jag laborerar med diverse roliga alkoholfria drycker :) Det finns ett otroligt alkoholfritt vin på Ica som passar till det mesta så även vissa öl. Jag har avklarat två år med alkolås på bilen och återfått mitt normala körkort och alla behörigheter. En fin familj som snart blir lite större :)

Det föll sig rätt naturligt att bara lägga ner att dricka helt, varför ens ibland. En stor del till nykterheten vill jag ändå tillskriva Alkolåset från transportstyrelsen (trots enorm kostnad) men där man vid löpande blodprover ska visa upp nykterhet. Med tiden kommer vanan och sen blir det bara vardag.
Detta blir mitt sista inlägg i tråden då jag nu fokuserar framåt utan villkorlig dom, villkorligt körkort och allt därtill. Jag känner mig stolt igen och min familj även över mig.
Tack för visat intresse
Mycket varma hälsningar
Humptydumpty

Ne man blir inte gladare/lyckligare utan alkohol..däremot blir man piggare och mer medveten. Jag tror att om alla människor fick bestämma själva skulle nog 99.9 vilja ca 0.5 promille i blodet jämt. 😊

@aeromagnus Helt rätt tänkt. Inte truga, låt dem komma till dig när de är redo. Om de blir redo. Tills dess fokuserar du på det som är positivt på jobbet. Det ger positiv förstärkning.

Och den där 7 km-rundan känns snart lätt. Tre gg/vecka bör man springa, om man ska få märkbar utveckling. Har jag hört, inte upplevt själv tyvärr. Jo, back the days.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Det är ju inte ett dugg konstigt att du reagerar så. Du lärde dig beteendet som barn och det sitter fast rotat. Medberoende kallas också anpassningssyndrom, och kräver en hel del jobb att bli medveten om, och väldigt mycket jobb att komma till bukt med. Jag har förstått att jag i kärleksrelationer hamnar där på en millisekund, så den dörren har jag stängt. Behöver ingen man i mitt liv, har redan världens bästa sambo ❤️

Andningsövningar är perfekt mindfulness i vardagen. Övar man dagligen är man oerhört hjälpt av det i krissituationer. Innan jag ska sova gör jag en andningsövning liggande i sängen. Andas in långsamt, håller andan, andas ut långsamt, totalt 40 gånger. Hörde någonstans att 6 andetag per minut är nyckeln för att varva ner stressystemet. Har dock inte själv tagit tiden någon gång. Inom yoga finns det en hardcore-variant där in- och utandning tar en hel minut. Jesus. Där har vi lite att jobba med!

Kram 🐘

Det gör vi @vår2022 ❤️ Jag har gjort olika andningsövningar länge nu, det är så bra! Gör små pauser i vardagen och fokuserar på andningen, försöker visualisera tankarna som moln som svävar förbi ovanför mitt huvud utan att engagera mig i dem eller att jag är under vatten och tankarna är över vattenytan.
Jag och min man har pratat ut och rett ut det som behövdes så det känns bättre. Jag fick också tag i ett stort energiutflöde! Mitt gamla medberoende beteende hade tagit över mig och jag gick helt in i oro! Mest kring mamma men även på dottern! Jag kände till 100% att något är jättefel! Vad händer med mig och då fick jag en påminnelse genom en podd som tog upp ämnet och bam! Precis där! Utan att jag hade förstått det hade det smugit sig på, sådär lömskt som vilket beroende som helst, typ! Jag behöver vara på min vakt! Helt dränerad har jag vilat upp mina batterier igen och ska lägga fokus på att hålla mig till mina egna känslor och inte ta över andras!

@Vinäger tack snälla❤️Tänk om jag alltid levde som jag lärde i min klok-kunskap och inte så lätt föll över i grubblerier och problemlösare åt alla runt omkring mig. Men det är så hjälpsamt att bolla tankar med er, i det får jag tag på de lösa trådarna och kan dra mig in på banan igen🙏❤️

Kram

Idag blev det 7km löpning. Kroppen trött och inte fit efter helgens jävla mat-övertramp. Nu ska jag unna mig lite en dag i veckan och med lite normalitet i det hela. Ska försöka gå ned minst 10kg till maj om det går men då måste jag fokusera på min kost och försöka träna.

Jag vet att de flesta ungdomar gillar mig för många pratar med mig och vi har kul men det är väl de fåtal som man funderar över. Försöker verkligen ha en god relation men det är svårt när man sträcker ut handen men den tas inte emot. Jag har lovat mig att fokusera på alla de som vill framåt men naturligtvis hjälpa alla men jag tänker inte truga mer. De vet att jag finns där men jobbet kan jag inte göra.

Nu ska jag gosa med katterna

@Vinäger Tack för ditt stöd ❤️

@Se klart Känner igen mig att köra på tills man stupar, men har blivit så mycket bättre på att ta det lugnare, ta lite i taget. Krattade bara ett litet område denna helg och ska fortsätta så några helger framåt och jag kan gå idag😁. Låter ju superbra med ditt nya ”hur blir det här för mig” och att erbjuda ett myntinkast istället för en stor öppen container. En sak jag tränat på är att inte svara på en gång, att jag ber om att få återkomma, eller att jag i stunden säger att jag behöver gå på toaletten, för där hinner jag känna och tänka efter ”hur blir det för mig”😂. Jag tar också en lite lugnare em och jobbar hemifrån och hämta en kopp kaffe.

Ha en fin em och mysig stund med din mammalediga dotter❤️

Vilka bra tankar @blenda
Nej, om jag bara skulle leva tre år till, då skulle jag nog inte jobba så himla länge till. Men två år till blir det oavsett. Två år går blixtrande fort! Om bara 1,5 år är det då dags att börja packa väskorna.
Jag har gillat mitt jobb hela livet även om det varit slitigt. Men jag är förstås helt på det klara med att andra ska ta över, det jobbar jag aktivt för. Ett steg i taget gissar jag, som med allt annat! Kram på er

Der blev en riktigt skön helg, tack @vår2022, även om jag som vanligt inte fattar hur man tar det lugnt utan ligger på knä och räfsar löv så jag blir helt utmattad nästa dag.
Men jag har nu nån teori om att verkligen försöka göra en sak i taget. Tänka en tanke åt gången. Idag har jag jobbat mellan 07 och 13, så nu tycker jag att det får räcka med ett par timmar lite lugnare tempo här på em. Sen får arbetsdagen vara klar.
Jag försöker bara testa att säga till andra ”det där får vänta för nu är jag upptagen med det här”
Eller
”jag tar det imorgon för dagen idag är fulltecknad”
Det är ”hur blir det här för mig” fast i lite annan tappning? Typ inte stå med öppen famn som en stor container för folk att kasta önskningar i. Utan mer- ett myntinkast?
Min nya målbild 🤓
Senare i em kommer mammaledig dotter och då blir det promenad och handling för att preppa tjejmiddag hemma imorrn. Det blir KVÄLLENS myntinkast av aktiviteter.
Nu är det eftermiddagens kopp kaffe och en kort stund av vila! Ha en fin dag ☺️

@Andrahalvlek Förstår att du kokar! Så bedrövligt och sorgligt att ta bort ersättningar för denna målgrupp och det ställer till det för alla anhöriga också. Skönt att ni är fler och kan ta stöd av varandra. Nä, fan vad bedrövligt! Sköt om dig! Kram❤️

Inte klokt- man kan bli tokig för mindre 😤 Heja dig men hoppas det blir utan alltför mycket kämp- känns så himla onödigt bara! Varför spara in några små ören, och dessutom för människor som har små medel på egen hand. Ingen kan ju klubba igenom ett sånt beslut och typ ”det här kommer verkligen att bli bra”… Kram och må detta vara en enkel seger.

@Se klart @Blenda
Tack för er input. Så värdefullt att få ta del av andras tankar.

Så modigt och klokt av dig, Blenda. (Kul att höra från dig också. 🩷) Jag har en kompis som gjort som du, dock uteslutande på grund av värk. Lite sorgligt då hon trivdes på sitt jobb.

Jag fortsätter att fundera. Trivs på mitt jobb, även om jag känner mig lite sliten emellanåt. Har inga lån, så otroligt låg boendekostnad. Är sparsamma för det mesta, men tycker om att kunna göra det vi vill. Det var ju den där balansgången...

Som sagt, möjligheten finns, men är jag beredd att avstå lön och därmed högre pension i några år till?

Kram och lycka till, ni med. 🩷

Håller med övriga, helt galet. Hoppas att du genom din saklighet kan påverka beslutet. Lycka till! Kram 🩷

@LAO Tack för pepp ❤️

Hej @Vinäger o @Se Klart!
Jag lever ensam, med höga fasta kostnader, efter att ha valt att lämna ett dåligt förhållande på äldre dar.
Har trots detta beslutat mig för att sluta jobba nu.
Min pension är låg efter arbete som frilansare i en tuff bransch, samt många år där jag valt/tvingats att jobba mindre för att stötta mitt barn med svår psykisk ohälsa och därefter min gamla mamma. Jag kommer att få vända på varje krona och dryga ut med sparpengar. Men för mig är det värt det.
Avgörandet kom när jag funderade kring hur jag hade gjort om jag visste att livet var slut om tre år; hade jag velat fortsätta jobba; och mitt svar var nej.
Nu ser jag det som ett spännande projekt att försöka klara ekonomin och leva sparsamt, ska börja skriva klassisk kassabok ☺️ Dessutom innebär mindre konsumtion att jag är snällare mot allas vårt jordklot.
Men jag har även en icke-hanterad utmattning i botten, något som alltför ofta driver mig till återfall för att orka prestera. Så en del i mitt beslut är också för att värna nykterheten, och där har ju ni kommit mycket längre.
Lycka till med era egna tankar, kram!

@Andrahalvlek jag hejar på dig! Det låter som ett helt galet beslut, som dessutom inte kan generera särskilt mycket pengar.
Dumt!
Stor kram 🤗