Senaste kommentarerna i forumet

Träffade min psykolog idag. Jag berättade för henne att jag är så otroligt rädd för att bli deprimerad igen. Jag vet inte om jag pallar det en gång till. Jag har varit deprimerad fler gånger än jag vill räkna.

Dock har det alltid hänt när jag har slutat med min antidepp. Jag ser inte att det är görbart att sluta med den inom överskådlig framtid. Möjligen när jag är pensionär.

Psykologen bad mig att lista tidiga symtom på depression. Det är svårt, symtomen är så himla förknippade med jobbstress och ofta i kombo med oro för yngsta dottern. Eller så går det hand i hand för mig, stress och depression. Efterhand som jag närmar mig det depressiva skov tål jag stress allt mindre.

Att jag inte kan sova är inget tidigt symtom, det är snarare tipping point för mig. Hmm, tidiga symtom? Mycket sötsaker och hämtmat, slarvar med motion. Avstår privata saker på fritiden - jobbar och vilar. Blir irriterad på folk i min omgivning, avstår från att umgås med kollegor.

I ett senare skede får jag beslutsångest, för typ allt. (Det blir kämpigt att jobba då.) Jag oroar mig för allt, även sådant jag inte oroar mig för normalt. Jag kan få ångestpåslag: Värmevallningar, stickningar i huden, ett obehagligt fladder i bröstkorgen.

Ytterligare senare får jag svårt att somna och jag vaknar tidigt av att min hjärna problemlöser något på natten och sen väcker mig för att ta itu med problemet. Jag kan inte fokusera på ljudböcker och poddar, knappt det jag ser på tv. Jag känner mig utnyttjad av min omgivning, alla vill bara ha något av mig. Aldrig att jag får något tillbaka.

Oj, jag kom visst på en massa saker. Det är så bra att skriva här på forumet, då ramlar tankar och ord liksom på plats.

Jag är inte färdigtänkt, men det är en bra början!

Kram 🐘

@Varafrisk Vilken vacker dikt! Så kämpigt det är med att du måste gå tillbaka till jobbet fast du inte känner dig redo. Ja, det är tufft att vara sjuk idag, sköt om dig och hoppas det löser sig på något sätt❤️

@Varafrisk Vilken fantastiskt fin dikt, den ska jag skriva av och sätta på min anslagstavla på hemmakontoret. Hjälpsam när jag kommer vackla….

Ska du verkligen gå tillbaka till jobbet på måndag? Det verkar ju väldigt konstigt med tanke på det du beskriver här. Det är tufft att vara sjuk idag…. Lider med dig och sänder styrkekramar och omtanke ❤️

Har pratat m rehabkoordinatorn nu. Måste gå tillbaka t jobbet på måndag. Helt otroligt!

@Varafrisk spot on i min situation med flyttröjandet! Liiitet ljus ser jag nu.

@Geggan Tack fina forumvän ❤️

@Varafrisk Jättefin dikt 🥰

Kram 🐘

Läste en så fin text i min bok ”Korsdragspoesi” av Pia Eriksson. Jag vill citera den här och tillägna den oss som famlar oavsett vad problemet är men allra mest till dig som befinner dig i att vinna kampen mot alkoholen!

”Till dig som famlar
Där jag var då, var det beckmörkt, trångt och hopplöst.
Men så var det också precis i mitten av en krökt tunnel.
Livstunnlar ter sig så för de förändrar oss i
grunden.
När vi väl rört oss lite till kan vi både växa
och ömsa skinn.
För vår egen skull, förändras.
Om du går där just nu, i kröken.
Så vill jag ropa rakt in i tunneln att du ska
fortsätta framåt.
Om än famlandes. Krypandes.
För det blir lite ljusare längre fram.
Först bara som en liten prick.
Ljuset.
Men den blir större.
Pricken.
Ljuset kommer omfamna dig där du går.
En dag står du där i fullt solsken och
kan knappt minnas hur lång tunneln var.”

Kram🥰

Ja, bara och bara… och så är det plus plus plus. Oändligt många turer nerför backen till Emmaus. Bort med saker som ska säljas. Plocka undan allt i hela köket. Röja i gästrummet. Flera turer till soprummet. Alltså, business as usual under oöverskådligt antal dagar. Tänker: det är ändå görbart. Jag har inga stora problem. Barnen mår bra. Pensionen trillar in på konto. Jag kommer att klara detta. Snabb tanke på den långa raden glas som detta hade krävt medan jag drack. Tex när vi tömde mammas lägenhet. Det är bara drygt två år sedan.

Grattis också från mig! Tack för ett fint år här tillsammans!

Tack för att du påminner mig om den gamla dåliga tiden ! Jag vill absolut inte tillbaka dit !

@Sattva Så tungt…men andas låt det sjunka in …jag tänker att tids nog kommer du hitta svaren inom dig. Om ngn pratade illa om min dotter på det viset skulle jag bli skogstokig eller kanske mer ledsen….att inte äga förmågan att se det fina inom henne. Hon är 19 år…

Kram🌺

@Andrahalvlek Ja, vissa karaktärsdefekter var riktigt smärtsamma och somliga rent pinsamma. Det var inte desto mindre viktigt att gå igenom dem för att förhoppningsvis kunna gå vidare. För de flesta brukar de fjärde steget var ett sv de svåraste stegen.

Bra framsteg att inte bli skogstokig i tvättstugan👍🏻 Det hjälper ju egentligen inte så mycket men att hantera det lugnt kan öppna upp en förståelse och bli ett bra möte!

Kram🌺

Jag o maken pratade igår igen. Han började på vilket h-e det skulle bli när dottern kommer hem igen. Han kan verkligen inte se nåt annat än svart. Och jag blev ganska paff, har vi så olika bild av vad som kommer ske närmsta tiden?? Han bor ju inte under samma tak som hon när hon kommer hem om tre månader i min värld. Han hade tydligen inte tänkt vidare alls sedan förra söndagen. Så började han älta hur hemsk hon är etc etc. Hur jag hade gett en annan bild av hur det skulle bli när han flyttade hit än hur det blev...
Ja jag kan ju ärligt säga att jag inte heller hade tänkt mig att han skulle börja hata (?) min dotter så.
Just nu känns allt väldigt hopplöst. Hur ska vi ens få ett särboskap att fungera?
Hans svängningar hit o dit från gång till gång vi pratar gör mig helt mentalt utmattad.

@Kennie Ja, det kändes som en wow-upplevelse. Han var nyinflyttad och pratade dålig svenska. Våra regler i tvättstugan är inte enkla att lära sig på studs. Så min reaktion var helt adekvat, men samtidigt var det så skönt att jag bet inte ens ihop. Jag ryckte mer på axlarna, vad sjutton är en enda timme av mitt liv liksom? Och jag gjorde nog hans liv lite lättare den dagen.

Kram 🐘

@Varafrisk Wow, karaktärsdefekter. Lite smärtsamt låter det. Men hjälpsamt!

Kram 🐘

Söndagskväll och imorgon ny vecka. Sista veckan då jag är sjukskriven 100%. De flesta säger t mig att jag inte ska gå tillbaka t jobbet för tidigt. Handläggaren på FK sa att han inte brydde sig så mycket om tid utan en planering fr min chef om hur planen kommer se ut när jag kommer tillbaka t jobbet var vad han önskade. Ena stunden känner jag mig väldigt trött för att nästa stund tänka att jag klarar nog börja arbeta 50% om en vecka. Att det handlar om min trivsel på jobbet men oavsett vad så ska jag ju orka. Handläggaren sa att det finns två fällor antingen att man går tillbaka för tidigt el blir rädd och stannar hemma för länge och vågar inte gå tillbaka….jo men det var väl inte så svårt att räkna ut. Min känsla är att läkaren/rehabkoordinatorn tror att man inte vågar gå tillbaka.

Har många tider inbokade under veckan vilket kan stressa mig. Det är dock besök och samtal som syftar till att jag ska må bra.

Känner mig låg och då går mina tentakler ofta utåt men jag behöver låta dem gå inåt. Vad behöver jag? Det är underbart att vara nykter fast livet är ändå så tufft. Min dotter mår inte så bra. Så många av hennes drömmar går i kras pga hennes sjukdom. En sjukdom som även bidragit till dålig ekonomi. Igår pratade vi om händelse som ägde rum när jag drack, hon var kanske 16, 17 år. Det gör ont. Jag frågade om hon kunde förstå…att man vill inte göra sina barn illa. Hon sa, jag har släppt det men hade velat ha förklaringen då. Det är bra att hon pratar om det, och hon lindar inte in sina ord utan är rak i vad hon säger.

Snart läggdags. Ska försöka göra det bästa av morgondagen.

Kram🌺

Vad fint det där med tvättstugan! Och visst känns det skönare i själen att ha bemött en medmänniskas misstag med överseende istället för med ilska? Och jag tror vänlighet sprider sig. Kanske speglar tvättstugemannen ditt beteende och är vänlig mot någon annan imorgon?

@Andrahalvlek Ja, det där med dåliga egenskaper/tendenser är ju bra att känns till för nog har vi dem var och en lite till mans😉
På behandlingen kallas de för karaktärsdefekter…i steg fyra går man igenom dem…och det tog sin lilla tid…fast jag har övat ganska länge på att hitta dem likt förbannat kan de vara kvar🙈

Kram🌺

@vår2022 Ja, jag tänkte lite så att jag vill höra redan nu vad dottern snappat upp. Givetvis har jag saker som hon retar sig på. Hon är en sanningssägare, så finns det något specifikt får jag veta det. Glömsk är jag, men det är svårt att göra något åt.

Kram 🐘

@Se klart Tack fina forumvän, min storasyster ❤️

@Andrahalvlek Måste nästan skratta, det där lät så roligt😂. Många äldre jag känner har blivit mildare med åren, en del inte. Jag tänker att det mycket beror på om man jobbat med sig själv, lärt känna sig själv, fått självkännedom om sina tillkortakommanden och jobbat med förändring av detta. Jag tänkte att jag själv tex har varit mycket mer kritisk till saker, haft en mer negativ inställning till saker än jag har idag. Men det är bra att få höra av andra hur man uppfattas så att man hinner göra förändringar innan man dör. Men vem vet😁.

Ha det gott!❤️

Ett tillfälligt avbrott pga mkt skakig telefon gör att mitt GRATTIS kommer sent men inte desto mindre! Tack och hurra för dig du smarta, kloka och goda fina forumkompis och vän. 🌷🌺🪷💐🌾🍀☘️🍃🎋🌿🌴😍🥰❤️🙏🤗

Lite på samma tema var tvättstugan upptagen idag. Mannen som hade tiden före mig trodde att hans tid började kl 15 när den i själva verket slutade kl 15. Då började min tid. Och han hade precis fyllt två tvättmaskiner och satt igång dem.

Ni som följt mig ett tag vet hur jävla förbannad jag kan bli över tvättstugan och idioter som inte sköter sina tvättider. Skogstokig kan jag bli.

Han bad tusen gånger om ursäkt och jag hörde mig själv säga: ”Det gör inget, jag kommer tillbaka om en timme.” Och sen gick jag hem med mina kassar igen, lugn och fin.

Vad mina tidigare utbrott har berott på är svårt att säga, men jag vill tro att den sida jag visade upp idag är mitt riktiga jag.

Kram 🐘

Jag lyssnade på en podd där Bodil Jönsson var gäst. Hon är föreläsare och författare och har skrivit böcker om upplevelse av tid bland annat.

Hon sa en sak som fastnade hos mig: ”Vi kommer alla att dö som karikatyrer av oss själva eftersom alla säregenskaper förstärks när vi blir äldre.”

Just det har jag märkt när jag studerat andra, som först mina morföräldrar och nu även min egen mamma och ex-svärisarna. Deras små icke fördelaktiga egenskaper blir liksom etter värre med åren.

Min mamma, som alltid varit lite egoistisk blir ännu mer egoistisk, om än på ett omedvetet sätt. Min ex-svärfar likaså, det är bara hans bekymmer som gäller. Ex-svärmor har alltid varit motvalls, men är det nu ännu värre osv.

Sen började jag fundera över mina egna säregenskaper som ska bli värre med åren. Hmm, kom inte på en enda. Jo, jag brukar alltid handla och tillaga för mycket mat till kalas. Jag brukar alltid planera noga så att jag håller tiden. Jag är lite för snabb i olika typer av beslutsprocesser. Men allt det känns ju som rimliga egenskaper, lätta att stå ut med.

Men vilka dåliga egenskaper/tendenser har jag? Tjurig? Envis? Lättretlig? Jag har fan ingen aning. Är det för att jag lever mitt i det som jag inte kan se det? Givetvis har jag dåliga egenskaper som kommer prägla min ålderdom. Jag får fråga min äldsta dotter, för jag vill veta. Mest för att se om jag medvetet kan motverka det.

Kram 🐘