Senaste kommentarerna i forumet

@Suey Jag hörde inte hennes tal, hade lagt mig. Får se om jag kan höra det i efterhand på svtplay.

Gott nytt år önskar jag dig också!

Kram 🐘

Dags att summera december: 26 sockerfria dagar och 11 löprundor, tjoho! December står sig bra i konkurrensen: nov (21/6), okt (26/6), sep (26/12) och aug (30/12). Jag gör en notering på väggkalendern varje kväll. En siffra i ena hörnet, andra siffran i andra hörnet. Så få icke-noterade dagar som möjligt på väggkalendern är målsättningen.

Och för nykomlingar vill jag förtydliga att mina ”löprundor” är cirka 3 km, naturliga intervaller i form av att jag springer så mycket jag orkar och vilar/går så mycket som jag måste. Och när hundens behov kräver. Ingen tidtagning. Syftet är att bli flåsig och svettig och skönt nöjd efteråt 😍 Bonus är bättre kondition och belastning på benen. Som blir starkare med tiden. Jag märker utveckling hela tiden, även om det är med myrsteg. Jag märker att förbättrad kondition ger mig mycket mer ork i vardagen.

En stor skillnad vad det gäller undantagen från de sockerfria dagarna är att jag i december just gjort undantag. Åt tex två lussebullar ihop med yngsta dottern när vi satt i kyrkan och väntade på luciatåget på luciadagen. Inget mer. Men tankarna fanns där: ”Nu är den här dagen ändå körd så nu kan du moffa en massa choklad och glass”. Men det fick stanna vid tanken, jag åkte inte och handlade mer. Åt äldsta dotterns goda bakverk och julgodis på julafton och juldagen. I rimliga mängder, som en del av måltiden. Åkte inte och köpte mer. Heja mig!

En annan sak som förändrats i mitt tänk är inställningen till slentriansmaskandet. Flera gånger på jobbet tex har det funnits godsaker på fikabordet under december. Men istället för att äta, för att det finns och bjuds, så har jag tänkt: ”Hmm, är det värt det?” Jag vet ju att lite godis väcker mersug. Jag vet att några veckors avhållsamhet gör att jag inte ens tänker på godis längre. Och jag kommer fram till att det inte är värt att bryta den positiva sviten. Samma missbruk, olika substanser.

En annan rolig sak är att jag har en pågående streak vad det gäller 10.000 steg per dag. Som igår visade 33 dagar i sträck, tjoho! Jag märker skillnad i mitt tänk. ”Kan jag gå en längre runda? Kan jag klämma in en promenad nu?” Allt för att slippa knata flera tusen steg när jag egentligen är redo för sängen. Jag blir allt duktigare på att bedöma ungefär hur många tusen steg olika promenader är. Gör morgonrundan lite längre, likaså lunchrundan osv. Hunden måste ju ändå ut, han är superglad för varje meter vi går extra. Fler lyktstolpar att pinka på.

Jag har under 2025 tagit tag i en hel del surdegar. Nu fortsätter jag och gör 2026 ännu bättre!

Kram 🐘

@Sattva Stort grattis till en fantastisk milstolpe, djupt imponerande! Det är inspirerande för mig som nyligen startat min resa. Jag känner redan att en del saker förbättrats och mycket mer är på väg att hända. Det krävs viljestyrka som du skriver, och jag behöver jobba med mig själv för att utveckla min personlighet utan inverkan av alkohol. Det är inte alltid så lätt eller ens kul, men det är en äkta och transparent process där jag är övertygad om att målet kommer vara ytterst tillfredsställande, liksom vägen dit.

Idag är det min 5-årsdag som nykter! Jag kan knappt känna igen mig själv i den jag var då. Nyårsdagen 2021 vaknade jag kanske vid den här tiden, bakfull. Jag hade ju passat på att dicka extra mycket kvällen innan eftersom jag sedan länge bestämt 1/1 som start för min nykterhet. Tittade igenom mobilen o såg en massa meddelanden jag skickat som jag inte mindes. Inga dumma grejer, men jag mindes det inte. Var liggande i soffan hela dagen, dödstrött o illamående. Varje gång jag höll på att somna fick jag en känsla av att falla ner i ett stup, så jag vågade inte sova. Det var väl kemisk ångest antar jag.

Ja herregud, vad mitt liv har förändrats på dessa fem åren! Idag känner jag att jag lever i samklang med mitt eget inre. Jag är sann. Och fortsätter på den vägen.

Alkohol finns aldrig i mina tankar, det är inget jag behöver eller längtar efter. Det går att göra sig fri, både från alkohol och andra beroenden. Men det kräver att man vill ge upp sin substans, att man är beredd att utstå en tomhet/abstinens på olika plan. Att man är villig att vända blicken inåt och ta itu med det som är grundproblemet.

Så nu är 2026 här, och jag bjuder in glädje, ljusa energier, harmoni, klarhet, utveckling, mjukhet! Jag väljer människor och sammanhang som för med sig detta. Det ger också en buffert att möta situationer och människor som står för motsatsen.
🌸🌸🌸

@Andrahalvlek Oj, vilket tal Helena höll. Nåt att minnas.

Gott Nytt År, till dig och dina fina flickor <3

@Thompa_68 Full pott på den tentan!

@Andrahalvlek Jo jo, såklart, men jag såg det så svart tidigare. Lyssnar på Grace bok nu, och laddade ner han whassisname's också.

Om att glömma och minnesluckor. Jag har sällan blivit så ångestladdad som då jag sett i telefonlistan att jag ringt nån gök kvällen innan, det har hänt - huh. Man kan ju inte riktigt ringa o fråga vad man sagt, inga smajlis avsedda efter den texten...

@Andrahalvlek Tack för att du delar! Visst är det en både märklig och skrämmande situation när man är så berusad att man inte kommer ihåg vad man sagt och gjort, men ändå uppenbarligen stått, gått och kunnat konversera. Jag har varit med om det så många gånger och det borde ju verkligen ha fungerat som en väckningssignal, men tyvärr räckte det inte till för att få mig att fatta beslutet om uthållig nykterhet. Det blev lite av tvärtom, hjärnan var tillfredsställd med att jag kunde fungera, om än på sparlåga, i berusat tillstånd, så att alkohol fortsatt kunde konsumeras.

Jag identifierar också min nykterhetsdag som min andra födelsedag, kanske ännu mer värd att fira då den inte tillkommit av en slump, utan min medverkan, utan uppstått på grund av ett medvetet, välgrundat och ytterst gott beslut. Vad som fått mig att denna gång känna att nykterheten är på obestämd tid vet jag fortfarande inte, och det svaret söker jag. Inte för att bara tillfredsställa min egen nyfikenhet utan också för att kanske kunna ge bättre support till medmänniskor i alkoholens klor. Men vad som krävs för att hålla i nykterheten står väldigt klart, både genom mina egna erfarenheter och reflektioner, och från många i detta forum:
- Släng offerkoftan, sluta tycka synd om mig själv och slå mig själv i skallen med förbannelser om hur dålig människa jag är.
- Fyll tillvaron med positiva upplevelser, njut av en tillvaro med sinnen och förmågor i bästa form.
- Identifiera och använd de möjligheter som nykterheten ger.
- När det blir tufft, se på tillvaron som ett träningsläger, du tränar på att vara nykter och klarar delmål för delmål. En dag i taget räcker långt.
- Ta tag i utmaningar och problem på ett strukturerat sätt, ät elefanten en skiva i taget
- Dela och ta del av tankar och reflektioner med andra som har erfarenhet och kunskaper om alkohol och dess destruktiva sidor, till exempel genom detta eminenta forum.
- Ta en dag i taget, det blir snabbt en avsevärd tid du kan blicka tillbaka mot med stolthet, men var ödmjuk inför fortsättningen och håll fokus på här och nu.

Jag minns nyårsafton 2019. Jag skulle fira med båda döttrarna och deras pappa. Jag hade varit medlem här på forumet sen oktober 2019. Jag hade infört regler och begränsningar: inte dricka mån-tor, inte dricka mer än två glas per kväll osv. Beslutet att inte dricka alls stod i pipeline och väntade.

Det gick åt helvete flera gånger den hösten, jag drack för mycket och blev riktigt berusad, bland annat på min 50-årsfest som min äldsta dotter överraskade mig med. Den gången blev jag så onykter att jag inte minns hur jag kom i säng, vaknade nästa morgon liggande i min egen rödvinsspya i sängen. Där och då ville jag bara försvinna. Raderas från jordens yta.

Åter till nyårsafton 2019. Vi åt jättegod mat, spelade något brädspel ihop, åt god efterrätt, tittade lite på tv, kollade in fyrkverkerier. Tror jag. Jag vaknade upp nästa morgon i yngsta dotterns säng och hade en gigantisk minneslucka. Minns inte hur jag kom i säng. Jag våndades massor över att gå ner till frukosten, ville bara försvinna från jordens yta.

Min äldsta dotter psykologen räds inte att tala klarspråk, milt uttryckt. Jag var beredd på sura och irriterade blickar/miner och rätt så hårda ord. Fick nada. Hon skrattade kärleksfullt åt mig ”jobbigt idag?” Inget mer. Tydligen hade jag inte gjort bort mig totalt. Tydligen hade jag gjort hyfsat väl ifrån mig ändå, hon verkade inte arg alls.

Det är två minnesluckor jag minns från den hösten. Tydligen hade jag gått, stått, pratat och fungerat ungefär som förväntat, men jag kom inte ihåg ett skit. Jag hade en liknande minneslucka bortrest i Gbg en helg våren innan. Träffade gamla vänner på restaurang, bodde på hotell, och när jag vaknade upp på hotellrummet nästa morgon hade jag inte ett minne av hur jag tog mig dit. Jag kunde fan ha blivit våldtagen och rånad, vaknat upp i Stockholm. Så kändes det.

Minnesluckorna blev mitt wakeupcall på riktigt. Hur fan kunde jag ”fungera” utan att minnas ett skit? Skitläskigt. Sen tog det ytterligare några veckor innan jag fick nog på riktigt. Den 9 februari år 2020 är min första nykterhetsdag på riktigt. Min andra födelsedag. Då slutade jag sörja den tid som varit, då valde jag att se framåt. Ett av de tre bästa besluten som jag har tagit i mitt liv.

År 2025 har för mig varit ett bra år. Bäst av allt är att jag har mått bra. På jobbet och i min vardag. Jag hoppas att år 2026 blir ett lika bra år. Kanske kommer jag till skott och flyttar till ett hus. Den som lever får se.

Gott nytt år alla fina och kloka forumvänner!

Kram 🐘

@Suey Det låter klokt och bra. Men även om du tar antabus måste du göra resan med dig själv. Identifiera vad som skaver under den blöta, tunga filten alkohol. Att dricka på starka känslor är ett symtom: vi måste hitta orsakerna och åtgärda dem.

Gottnyttårkram 🐘

@Andrahalvlek Tack min vän. Jag har massor av antabus kvar, jag tror inte jag klarar mig utan, och ett par tabletter blockerar all alkohol i drygt en vecka. Just ingen belastning på levern på det sättet. Tar direkt i morgon då allt är borta i blodet. Det har blivit bättre o bättre nog trots allt.

Kram

@Suey Ingen fara, det händer då och då. Misstag kan alla göra, det viktiga är att man lär sig något av misstagen så man slipper göra om dem. Vad tror du ledde fram till drickandet ikväll? Trötthet? Vad det gäller grannen kan han få tro att du var sjuk, det var du ju faktiskt. Alkoholism är en sjukdom vi kan tillfriskna från, men så fort vi dricker blir vi sjuka igen.

Det värsta med återfall är att man tappar tilltron till sig själv. Därför blir det svårare och svårare att sluta för varje gång man tar ett återfall. Man tappar tron på att man klarar av att sluta dricka och förbli nykter. Så peppa din självkänsla och slå näven i bordet. Nu får det vara nog!

Gottnyttårkram 🐘

@Andrahalvlek och @vår2022
Det smärtar mig att säga följande: grannen var här nyss ikväll för att vi skulle kolla grejor på huset, vi är två som bor här, och jag hade knäppt lite starkt för förste gang på ett tag, och det knäppte till och jag höll på att somna, vet icke när jag var så in i benen trött. Hoppades att min partner skulle fatta och avsluta möte, fast det sket hen i fast jag redan hade gjort mitt och skrivit mitt protokoll och vi hade slutt. Det hade jag.

så synd att vi icke har PM här, för ville bara adressera er. Ingen ann.

Så jag bad om ursäkt och gick o lade mej. Somnade som en stor gråsten. Jag är så himla lessen, hade lika gärna somnat in för gott. Är man dö så är man o ingen nöd går på en. Tror jag. Hoppas jag, fast folk tror på spökelser.

Fast jag har varit himla schysst med grannen, det har jag - gjort saker som ingen annan männske skulle gjort. Hen trodde jag var sjuk uppenbarligen och blev orolig, och jag får inte skriva ett text o ursäkta mej, säger min partner. Varför inte, jag står för vad jag gjort. Man måste stå för saker man gjort, speciellt mot folk man tycker om. Driter annars i vad männskor tycker om mej. Det är så ryggradslöst att skriva här som i en dagbok, ojojoj idag drack jag si, och ojojoj i dag drack jag så. Oj vad synd det är med mej. Lika bra att sluta här på AH iså fall.

Fast jag skriver icke i Det vidare liv, trots att jag har 100 dagar vita innen jul. Jag vill inte skryta med lånta fjädrar. Jag är ju icke hemme än.

Nåväl, min snälla granne hade frågat om jag var sjuk och blivit orolig. Är ju fortfarande förkyld som en gris, bara en liten gris denne gång. Jag vet att hen gillar mej, för vi är nära och jag har varit jävligt schysst mot hen, mot hen och hens dotrer, både kamratligt och ekonomiskt, det vet jag. ska mycke till innan hen tycker att jag är en miserabel storsup.

Ja ja, gjort är gjort och du vår2022 har lärt mig att ge fan i att gråta över det förflutne. Jag lovar att inte börja gråta mot er axel i tid o otid, men just nu har jag ingen annans axel att gråta mot. admin vill icke att man ska skriva här berust, men just nu är jag drittnykter och klockan är bara elva, så jag kommer inte att vara bakfull imôra, och jag har redan köpt alkofritt för nyåre. Jag klara inte att vara bakfull.

Tack systrar, förlåt att jag är så svag... Hade ju redan önskat er gott nytt o allt, gråt gråt.

Heja mig - not so much.

@Suey Tack detsamma önskar jag dig! 🥳🥳🥳

@vår2022 Min värderade riktning, och inte minst min självmedkänsla, första stycket du vet, du minns, har hjälpt mej mycket i veckan och för förklaringen av desse är jag dig stort tack skyldig. Det är som att det har känts bättre sedan dess. Man ska icke gå å älta gammal dritt, som man icke kan göra nåt åt. Möjligen be om ursäkt, men det har jag gjort. Vet inte om det tog...

Gott Nytt År, och Kram

@Andrahalvlek Gott Slut, och Gott Nytt År kära Andrahalvlek. 10 vändor i decembermörkret skiner.

Gott slut på 2025, och oavsett var ni är på resan, så önskar jag ett nyktrare eller fortsatt nyktert år 2026!

@Thompa_68 Kul att jag inspirerat dig! Jag tillåter mig ju vissa undantag. I december: julafton och juldagen, då jag verkligen njöt av äldsta dotterns bakverk och julgodis. I måttliga mängder. Och kring lucia åt jag lussebullar ihop med min yngsta dotter vid två tillfällen. I övrigt visar väggkalendern att jag har haft 24 sockerfria dagar och gjort 10 löprundor under december. Idag blir det ännu en sockerfri dag och en 11:e löprunda, tjoho!

Gottnyttårkram 🐘

@Andrahalvlek Tack för bra tips! Jag är notoriskt dålig på att få i mig frukt och grönsaker, så här finns förbättringspotential! :-)

Efter skidresan ska jag utmana mig själv med en sockerfri period och då kommer dina metoder väl till pass!

Gott nytt år!

@vår2022 Gott nytt år och tack för allt du delat med dig!

@Vjlo Tack detsamma kära du! 🥳🥳🥳

Önskar er alla ett Gott Nytt År!🥳. Och att 2026 ska bli det året som ni önskar att det ska bli! Något att jobba för och leda sin värderade riktning mot!

Kram❤️

Gott slut 2025!

@Maud, du gjorde det och visst är det fint att själv ta över och styra färden på livets flod. Klåfingriga chefer utan ryggrad är verkligen som en böldpest i arbetslivet och ”if you can’t beat them, leave them”. För mig är det bra på alla sätt att jag gjort likaledes som dig, men så här i arbetslivets absoluta slutfas är det helt nya utmaningar att jobba med. Det blir liksom på gott och ont inga fler byta jobb chanser. Jag kan på sätt och vis inte längre komma ihåg vad jag kom hit för att fly bort ifrån. Men det är väl bara att ta tag i en dag i taget och se vartåt det bär? Stort grattis till ditt nya och klokt att agera innan du hamnade i kaklet. Du behöver väl kanske ingen styrkekram, men du får en ändå🤗

Inatt har jag sovit som en stock. Sista veckornas spända käkar vareviga morgon finns inte idag. Kroppen ville att jag skulle säga upp mig!
Att gå kvar på ett jobb där mycket känns fel och chefen inte förstår att medarbetarna är kärnan i verksamheten och inte bara saker att använda sig av är skadligt för hälsan. Stress, högtblodtryck, dålig sömn osv är följden. En dålig chef kan leda till utmattning.
Jag känner mig plötsligt trygg. Trygg i mig själv trots att jag inte har mer än en plan för var jag ska ta vägen.
Personalbristen är stor. Jag har en urstabil ekonomi, jag har en hög och bred kompetens så jag är anställningsbar.
En rätt rolig, positiv typ som passar in i olika personalgrupper. Så nytt jobb har jag 0 oro för.

Det känns bra att blicka framåt i 2026 med en PT utmaning, bättre hälsa o mer muskler.
Styrkan i att vara nykter även nästa år.
Öppnat upp o gjort nytt jobb möjligt i närtid.
Det känns som en bra avslutning på året och en bra början på nästa.

Jag sitter liksom vid rodret i mitt eget liv och påvetkar det jag kan.
Det är styrka det!

Må så gott alla🥰