skrev Sigge69 i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

”Resumé 2014 - 2022”

Först & främst wow ❤️, tack godingar som skrivit kommentarer. Eleganta Elefanten, Kennie, loppan & den ljuvliga sländan. Ni är förebilder & ni har gjort skillnad för många här på AF. Tack för er SUPport 😘.

Okej, nu skall pennan få glöda. Hur gjorde jag ? Hur kunde jag bli nykter & vacker som en hägring igen? Både invändigt som utvändigt! Var det svårt ? Nej!!! Absolut inte & det väcker min lust att skriva! Min lust omfattar också att åka ut & prata om min resa.

Som ni vet är ju ungdomar särskilt truliga strulungar som vuxenvärlden ser ner på, som de gett upp allt tro & hopp inför. De som i andras ögon blivit utdömda. Åh dessa ljuvliga små lerklumpar ❤️. Jag älskar verkligen att få vara deras röst, deras vägvisare, att få förtjäna deras tillit & så tar vi tillbaka ordet respekt. I många ungdomar (på glid) innebär ordet respekt = att vara rädd för! Sorgligt, men sant. Så det vackra ordet börjar vi med att prata om & framförallt förgylla igen. Sedan kära AF pratar vi, känner in, ventilerar, stöter vi & blöter ordet SJÄLVKÄNSLA ❤️. Så viktigt så att jag skriver ordet med caps lock tangenten på. Hur många av oss alkisar & mina trasiga ungdomar har en ok/ bra självkänsla ? Pratar vi om det ? Nja jag tycker vi är urbota kassa på det. Vi kan göra låååånga känslosamma utlägg om väder & vind prat. Skönt att vara i sin comfortzone.
Mitt kall & mina underbara lerklumpar som blev till de finaste unika vaserna Svedala skådat. Jag var extraordinärt duktig, jag var så duktig inom mitt kall att det tillslut blev min identitet. Varför ? Jag kallade det ”att jag knarkar mitt jobb” En flykt?! All engagemang & omöjliga uppdrag (finns som ni vet inga omöjliga ungdomar!)
Såklart hjälpte det mig också. Jag läkte. Av alla underbara möten, samtal & mål som vi kunde sätta check på. Jag fyllde upp allt och alla. Gav allt av mig. Gav, gav & gav. Givetvis skönt att slippa att ta itu med min egna ryggsäck, mitt dåliga mående. Mitt annorlunda sätt att vara. Min inre stress, ångest, depressioner, min ljud & synkänslighet. All kraft det tog på mig för att passa in.

Som vanligt känns det som mitt hjärta skriver utan någon som helst plan. Ha överseende kära ni.

Men hittills vill jag att vi sparar ordet SJÄLVKÄNSLA!

Det ordet & dess innebörd är det främsta skälet till min nykterhet. Kom ihåg att självkänsla är en färskvara så se till att utnyttja det!

Resumé en snabbspolad sådan från 2014 då min väg mot tungt missbruk inleddes.

Mina tre barn flyttade hemifrån, min älskade vovve dog. Villan blev tom och öde.

Jag började min resa genom att hänga på AW, de blev allt oftare & längre. Efter avslutat arbetspass så kokade liksom min hjärna av alla dagens intryck. Självmedicinerade med vodka. Som Miraculix gjorde jag min egna trolldryck. En kraftig sup & 3-5 min senare blev jag lugn, lite distansierad & min hjärna fick vila, sant att jag mäktade med att vara social. Helger, lov, semester Tjolahopp!! Då behövde jag inte ens tänka på morgondagen. Alkoholen flödade.

Sedan vill jag poängtera att jag givetvis gått igenom allsköns förljugna stadier såsom… ”förändra mitt drickande”, ”dricka måttligt” osv 🤣🤣. Min fru, barn började bli oroliga för mig. Jag ljög, började att gömma sprit & dricka i smyg. Alltid med nyborstade tänder, tuggummi, halstabletter. Whiskey & vodka i förrådet. Jag kunde halsa en kvarter utan att ngn märkte det. Min tolerans ökade något kopiöst. Började ta återställare. ”Fantastisk” sak att ta till på morgonen, när man vaknat kallsvettig och inte minns ett skit från föregående kväll … all ångest försvann. Likaså den dagen!
Kände mig pressad. Skötte jobbet ff med bravur. Men ledigheterna blev mer blöta och jag kände mig trängd. Ville kunna dricka min trolldryck utan insyn, och behöva förhålla mig till andra. Bäst var det ju när jag var alena eller med ”vänner” som drack som jag eller iaf nästan som jag.

Alkoholen blev mitt allt. På väg hem kunde jag smita in på toaletten vid resecentrum och klunka i mig whiskey. Helgerna började jag fara iväg och ta in på hotell. Blev ”äntligen” Ringaren i notre dame. Låste dörren & öppnade min bag med sprit. Slutade dricka vid 12.00 på söndagen.

Sedan sålde vi villan & blev särbos. Perfekt ju! Nu var jag själv. Jag drack partyflaskor vodka 5 st 5 cl i stort sett varje kväll efter jobbet. Aldrig efter 18.30. 25 cl sprit varje dag, då funkade jag?! Mitt jag var liksom att vara berusad.

Helgerna 2 st 70 cl whiskey & vin. Jag började tappa det mer och mer. Jag som vill ha min lght städad & iordning. Jag som älskar inredning. Jag som är fräsch som en nyponros, dessutom alltid tränad och iordning. Nu sket jag fullständigt i det med. Skräp, vinfläckar spritflaskor överallt. Min hygien raserades. Luktade spya på toaletten.. En misär. Sedan duschade jag fixade iordning mig, städade som besatt och sedan blev det jobb igen. Så höll det på. Jag isolerade mig mer och mer.

Sedan flyttade jag till en fin bostadsrätt. Hujedamig jag tror fan aldrig jag hade en nykter dag i den. Vardagarna jobb & gym sedan kröka jag. Helgerna blev värre och värre. Jular söp jag bort i min ensamhet. Upp & städa och tvaga mig och vips såg jag okej bra ut igen….

Jag la in mig frivilligt på avgiftning 6-7 ggr i hopp om att någon skulle greppa mig, att någon skulle se igenom mig. Men icke.

Bad om hjälp. Åkte ambulans med ett övertryck om + 200. Sket i vilket. Ville inte leva, men var kass på att dö. Återigen resa mig upp & kriga på.

Fick börja någon kurs på beroendemottagningen. 12 deltagare och en späckad trött arrogant valross som mötesledare. Det slutade med att vi 12 blev 2 ganska omgående & då reste jag mig upp och sa till valrossen vad jag tyckte.
Pratade också med hans chef & hon fick läsa min dagbok här på AF forum. Valrossen jobbar med annat idag.

Kokar av ilska! Människor i kris, med pågående missbruk som är i beroendeställning till ex beroendemottagning. Inte fan står dom upp för sina rättigheter. Nä nä de finner sig i allt. Annars kanske bidrag ryker och de hamnar i trubbel. Sedan de facto ”Vem fan tror på en alkis ?” Hujedamig!

Jag trodde aldrig jag skulle sjunka så lågt att jag tullade på min stolthet & värdighet. Men det gjorde även jag till slut.

Jag blev persona no grata, jag var obekväm & ifrågasättande & kravfylld. Jag fick ultimatum … håll dig nykter i 3 månader sedan blir du uppsatt på väntelista för utredning ADHD….. herregud ! 3 mån + ? Det var en livstid flr mig i detta skick. Misslyckades gång på gång.
Äntligen har regeringen ändrat på detta och numera står det i lagen att man skall skyndsamt erbjuda utredning för missbrukare & ge oss chansen.

Sedan bestämde jag mig för att säga upp mig på jobbet. Så jullovet -21 blev jag arbetslös. Perfekt !! Nu kunde jag supa på heltid ju!

En stor eloge till mina chefer som alltid supportat mig. De har hela tiden haft insyn i mitt missbruk. De läste min dagbok på AF också. Missbruket eskalerade. Nu drack jag som aldrig förr. Söp så att jag inte visste vilken dag det var, inte heller om det var morgon, middag el kväll.

Kuriosa när mitt missbruk var som störst peakade jag även karriärmässigt. Sökte jobb på en fisförnäm gymnasieskola. 126 st sökande & jag fick såklart tjänsten. Men jag skulle inte påbörja denna tjänst förrens om 5 månader. Perfekt allin nu då! Sedan får jag ta tag i det. Sedan gjorde jag en neandertalargärning som blev mitt slutliga fall. Jag hade varit ”Ringaren i notre dame” en period och jag var deppig. Jag tittade ut på min mc & kisade med ögonen mot solen.
Jag kände mig ensam & utled. Tänkte … jag tar mc och åker iväg från allt. Frågorna började hagla i mitt huvud. Hur mkt har jag druckit ? När drack jag sist osv (patetiskt) men min tolerans hade i detta stadie blivit kopiöst hög. Till slut bestämde jag mig. Jag rafsade ihop en bib och tog på mig jeans hoodie converseskor och hjälm & drog iväg.

Jag kom ca 7 km sedan körde jag av vägen (med vilje) pga annars hade en bil blivit inblandad. Rätt ut i ovissheten for jag. Sedan svart. Vaknade ut min medvetslöshet på gräset liggandes som Jesus på korset. Fullt med ljud från människor som jobbade frenetiskt med mig. Hörde den i periferin. Jag tittade upp mot en klarblå himmel, jag kisade mot solen. Så vackert. Jag som alltid älskat sol & värme. Nu var jag så redo man kan bli. Döden kom och ta mig tänkte jag. Jag vill inte leva, jag vill verkligen inte leva mera. Ambulansen i ilfart till stan. Ambulanssjukvårdare som peppade skrek för att jag inte skulle somna.

-27 frakturer. Varav 3 nackkotor krossade.
- 3 ryggkotor krossade.
Ständiga operationer.
Där låg jag med nacken fixerad & med en sargad kropp.

Dessutom orsakat av att jag kört hojen full. 1.7 i promille, det var nog eg högre, då provet togs senare.

Fyfan. Smärtan var obeskrivlig i min kropp & själ. Läkarna pratade om mirakel, änglavakt & tur. Det var liksom ett mirakel att jag inte avlidit eller iaf inte var förlamad. Jag försökte ta in deras lycka. Jag svarade artigt som sig bör & jag tackade dem! Men innerst inne, i mitt inte förstod jag inte varför jag inte bara kunde fått dö.

Jag är ta mig fan som en kackerlacka, det går inte att ha ihjäl mig. Brukar jag säga.

Jag har kysst döden många gånger i mitt liv, men ingen kyss har varit så stark som denna gång.

Nu hade jag mist precis allt i mitt liv. Min värdighet, stolthet. Mitt självförakt bara bubblade inom mig!! Min fru & 2 av mina 3 barn var på sjukhuset. Min mor likaså. Jag fick motta chockade släktingar & vänners SMS. Jag försluten som vanligt att lugna och trösta dem. Allt kommer bli bra. Ljög som vanligt! Jag hade bara döden som min utväg! Min enda ”livlina” var vetskapen att jag vill dö. Då slipper jag allt skit. Skit som jag åsamkat. Slipper all misär och skam. Slipper att vara full & bli en uteliggare.

3 mån rehab och ni som känner mig sedan tidigare här på forumet så ligger inte lagom, mellanmjölk för mig. Om jag VILL så kan fan inget stoppa mig. Inte ens 27 frakturer. Jag fick köra rehab på landet vid min frus stuga på landet. Med natur, djur som läkning. Efter 3 mån så stapplade jag in på gymmet & började träna igen. Min högerhand op läkarna i 3 tim nonstop och den som var helt obrukbart trasig fungerade som vanligt igen. Helt otroligt!

Klaga inte på svensk akutsjukvård!! Då får ni mig på halsen!!
På dessa 3 månader tog jag två korta återfall om 3-4 dagar. Jag slängde nackkragen åt helvete och stappla ner till byns bolag till allmän beskådan. Fy vad jag skämdes. Återigen struntade jag i min värdighet! Sista gången jag avgiftade mig själv var för 315 dagar sedan.

Jag avgiftade mig med rosévin !!! Kanske var det som blev min räddning 🤣🤣 jag har aldrig kunnat med rosévin! Spyr bara av tanken/ smaken. Men det var helg & det enda som fanns att tillgå.

Där låg jag i det underbart lummiga gröna gräset (vid min numera ex, men min finaste väns) stuga på landet. I all sommarprakt. Där låg jag, med en darrande kropp, som inte lydde mig längre. Jag spydde, rullade iväg från spyan. Osv. Krummade med kroppen. Spyor utmed min hals. Ögonen tårfyllda. Uppgiven & helt resignerad.

Helt plötsligt knöt jag min tidigare så kraftfulla högerhand. Jag knöt den stenhårt. Jag tänkte … Jag har ju inte skadat någon annan än mig själv! Ingen annan skadades vid min neandertalare gärning! Där & då bestämde jag mig.

Jag tittade på min knutna högerhand & öppnade den. Mina händer är som dasslock, bara mött en man som har större labbar än mina. Min fars.

Inom behandling säger man högst 5 saker. Ena handens fingrar att ha som mål. Det är stor chans att lyckas då. Att nå målen.
Jag ansträngde mig för att sätta ord på mina fingrar. Till slut satt dem där. Jag satte dessa 5 mål på min att göra lista.
- Res mig upp
- Var nykter för alltid, vad som än händer.
- delta på ett bröllop (26 tim senare)
- Be om hjälp
- informera jobbet (på den finaste gymnasieskolan) och säg exakt som det är.

Nu så vänder vi blad som Tjabo säger. Nog om all skit som trolldrycken gav mig. Slut på all kreativitet i min destruktivitet. Slut på min misär & missbruk.

Däremot om ni har frågor så ställ dom !

Nu kommer jag fokusera på ”Så här gjorde jag, var det inte svårare?”

Kan jag, så kan fan alla lyckas!!

Fridens liljor

/ Sigge (Som sjuder av lust & älskar livet)
Som t o m älskar mig själv, det ni !!!


skrev Amanda L i Dag 270! 9månader nykter! Nästa steg 1år!

PS jag tycker såklart att människor ska engagera sig, annars är man ju bara en liten lort som Astrid Lindgren sa… man måste bara göra det på ett hållbart sätt…❤️🙏🏻


skrev Amanda L i Dag 270! 9månader nykter! Nästa steg 1år!

@Himmelellerhelvette Jag har nog alltid funderat på andras välmående, hur samhället fungerar (mest inte). Alltifrån hur bin mår till krig i andra länder. Jag tycker det är bra med enpati, att bry sig och försöka förändra. Men samtidigt måste jag inse mina begränsningar.
Även saker som rör min familj och uppväxt går inte alltid att råda över.
Innan jag slutade dricka hade detta tänkande eskalerat till ett ältande. Jag började bli mer bitter och negativ till det mesta.
Jag tror att nykterheten gjorde att jag kunde se verkligheten i ett mer realistiskt ljus. Lite ljusare och i varje fall se vad som jag INTE ska lägga energi på. Exempelvis sånt jag ändå inte kan förändra.
Jag har också tränat på att släppa sådana tankar. Man kan ju också fråga sig själv: ” förändras något av att jag ältar detta?” Om inte, så släpp det.
Det går faktiskt bättre om man gör det och tränar på det. I början återföll jag i ältandet oftare än nu. Jag tror att man kan skapa nya banor i hjärnan genom att träna helt enkelt.
Men det kan också delvis vara ett resultat av nykterheten.
Nu mår jag mycket bättre även vad gäller det psykiska.
Jag ser ju fortfarande massor av problem i världen och omkring mig, men lägger energi på det jag KAN göra och förändra, vilket är mycket mer tillfredsställande 😀


skrev Ejanne i 1 års nykterhet

@Donfrye Grattis 🙌 Vilken fantastisk utväxling man får av att inte dricka alkohol. Jag känner igen så mycket i din +-lista! Inte minst tacksamheten över att få tillbaka en väl fungerande kropp 💃🕺


skrev Andrahalvlek i Min värderade riktning

@Himmelellerhelvette Det andra nyktra året upplevde jag ett helt annat lugn. Då hade jag upplevt typ allt, alla högtider etc, minst en gång. Alla som kände mig visste att jag inte drack, jag slapp helt att lägga energi på det. Och som jag brukar tjata om - allt man övar på blir man bättre på!

Många tillställningar är ärligt talat tråkiga, och när man inte dricker står man inte ut så länge. Men är det en rolig fest så blir den bara roligare som nykter, allra helst när man helt kan sluta bry sig om vad folk har i glaset inklusive en själv. Ibland blir jag så sprallig på fester att jag nästan undrar om jag har råkat få i mig alkohol av misstag 🤣

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i 1 års nykterhet

@Donfrye Åh, vad jag är glad för din skull 🤗 Vilken kanonlista med fördelar! Stort grattis till 1 nyktert år! 🥳🥳🥳 Och tack för att du delar med dig och inspirerar andra.

Kram 🐘


skrev Donfrye i 1 års nykterhet

Har nu varit nykter i 1 år. Fördelar:
Gått ner ca 30 kilo.
Mår utmärkt.
Har ett stabilare psyke
Sover på nätterna
Har inget dåligt samvete längre som gnager på mig
Har fått bra relationer igen
Har fått ökad livslust
Depression är borta
Ökad rörlighet i kroppen
Mer pengar över
Mer tid över

Det här är bara några av de fördelar som just jag har fått. Det är aldrig för sent att börja om i livet. Det här är nog de sista jag kommer skriva i de här forumet. Vill önska alla här ett stort lycka till på er väg mot nykterhet. Det är
Mödan värt😊


skrev Himmelellerhelvette i Min värderade riktning

@vår2022 Du skriver som en gud! Altså så fint! Alkoholen passar inte in i din värderade riktning och allt du kom fram till under din senaste springrunda🙏 Jag önskar du vore en person i mitt verkliga liv!

Kram❤️


skrev Himmelellerhelvette i Min värderade riktning

@Torn och @vår2022 Vad viktigt det kändes för mig att läsa detta nu! Att det tar tid att känna sig helt avslappnad när andra dricker och att man lär sig kunna ta alla intryck och klara av att stanna uppe länge när det firas.
Än sålänge är jag ofta obekväm när folk dricker, det tar mycket energi för mig att planera hur jag ska säga om varför jag inte dricker på festliga tillfällen där det är folk som inte är mig närmast som AW tex. Det tar också mycket energi av mig till hur jag ska förhålla mig till de som är högljudda och ändrar sina personligheter. Det resulterar i att jag blir trött och vill därifrån och känner mig utanför och tråkig.

Därför känner jag extra glädje nu när jag läser att det tar tid att hamna där ni är. Jag har nästan tänkt att jag borde vara färdig med processerna men nu blir jag extra taggad på fler nyktra erfarenheter, längtar efter att känna mig mer bekväm med mig själv.

Det är så viktigt att vi är många med olika långa nykterhets tider som kan dela med oss av olika processer under tidens gång❤️

Kram


skrev Snödroppen i Min värderade riktning

@vår2022
Den här texten kopierar jag och lägger in i min telefon men bara om det är ok för dig?
Det är precis det jag vill utveckla i mitt liv, så inspirerande att få en kompass ☺️


skrev Himmelellerhelvette i Dag 270! 9månader nykter! Nästa steg 1år!

@Andrahalvlek och @vår2022 Tack❤️ Fysisk aktivitet är toppen och meditation också, det har jag slarvat med det senaste och kan vara en stor del i hur negativiteten och stressande tankar tagit över en hel del det senaste. Jag har blivit bättre på att prata med min man om hur mina tankar far omkring i huvudet på mig men terapeut har jag inte träffat. Det kanske får bli ett framtida mål?
Jag är så tacksam över er och få bolla här❣️

Kram❤️


skrev vår2022 i Framåt

@Geggan Låter som det är mycket omkring dig. Lite rörigt och lite kaos som tar energi. Och att shopping är något som dämpar ett tag, men som sedan stressar dig. Förstår det, det är en tuff situation du är i med en oförutsägbarhet, väntan och oro. Kanske skulle det vara skönt för dig att få gå i samtal om hur du har det och hur du mår? Där du kan vara ledsen och får sätta ord på dina känslor? Det är lätt att saker drar iväg och börjar blanda in andra nära, tänker på din dotter, skulden för att varit aktiv.

Sköt om dig❤️


skrev vår2022 i Dag 270! 9månader nykter! Nästa steg 1år!

@Himmelellerhelvette Jag kan älta jag också och fastna där. När jag inte kan komma ur så brukar jag sticka ut och springa. Kan känna mig förbannad en längre stund men till slut släpper det. Oftast gör jag något fysiskt eller så slänger jag på en fil, serie för att komma ur mina tankar. Meditation med kroppsskanning av hela kroppen är också bra. Jag brukar också prata med min man när det fastnar saker i mig eller med en god vän. De kan få mig att se saker i ett annat perspektiv. Så att sätta ord på sina känslor är väldigt förlösande. Om jag minns rätt har du inte gått i samtalsterapi va? För mig har terapi varit oerhört viktigt. Det har verkligen fått mig att se saker ur synvinklar, men främst har jag fått kontakt med mig själv och mina känslor, min skam. Jag har sett det som en lyx att få bolla mig själv med en terapeut, någon som verkligen förstår och som satt igång min process och upptäcktsresa om mig själv. Som hjälpt mig att bli av med min skam och som hjälpt mig att se hur jag tänker om mig själv.

Det som är viktigast är att träna, träna tankarna, precis som du gjort kring alkohol. Detsamma gäller att träna på ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt” och bryta rundgången genom att distrahera sig fysiskt, sätta ord på sina känslor och att fortsätta den inre resan om sig själv. Det är där du hittar svaren❤️


skrev Sländan i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

Välkommen tillbaka! Så roligt att läsa att du har lyckas vara nykter så länge.
De blir intressant att läsa mera om din Manual att bli nykter.
💕 sländan


skrev Andrahalvlek i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

@Sigge69 Välkommen tillbaka! Och grattis till 313 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Jag ser fram emot att läsa din ”manual”.

Kram 🐘


skrev Loppan i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

@Sigge69 Jag minns dig, liljorna och att du var nykter såinihelvete. Jag ser även en trafikolycka framför mig när jag ser ditt namn (hoppas jag inte blandat ihop dig med någon annan). Härligt att du är tillbaka och mår bra! Ser fram emot din berättelse!


skrev Kennie i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

Härligt att höra att du är nykter och mår bra! Ser fram emot att läsa om din väg till nykterheten.


skrev Sigge69 i Sigges 313 VITA liljor bildar fridens liljor.

Hejsan kära AF

Minns ni mig ? Den långhåriga tatuerade killen med helskägg, som åkte mc & som pimplade whiskey såsom jag drack min kära mormors hemlagade rabarbersaft som barn. Fridens liljor & nykter såinihelvete & en massa galna uttryck. Vet ni ? Håll i er !! Jag har varit spiknykter i 313 dagar idag utan ett endaste uns av sug efter alkohol eller ”trolldrycken” som jag kallade det under mitt missbruk. Alkoholen är bara så fetborta i mitt liv, märkligt då den upptog hela mitt liv förut. Har jag sprit hemma? Är bolaget öppet? Har jag tuggummi, halstabletter? Lögner/ svek. Krossad tillit. Förstörda relationer m.m. Till slut så blev jag ”Ringaren i notre dame” låste in mig och söp 2 helrör whiskey el vodka & vin från (förlåt) Kikki festisar (BiB). Visste inte ens om det var morgon, middag el kväll… eller vilken dag det var. Hujedamig.

Jag har tänkt länge att skriva typ en manual ”Så här gjorde jag” kan jag, så kan varenda en av er bli nykter! Just saying!
Jag kommer skriva naket & utlämnade direkt från mitt hjärta. Exakt som det var för mig. Från att jag aldrig ens hade druckit en folköl på vardagarna fram till jag var 45 år till att bli en fullblodsalkis under de kommande 7 åren av mitt liv. Helvete vad fort det gick. Min 1 a återställare till att inte ens kunna tänka mig att leva utan att få vara berusad. Att vara berusad, distanserad var mitt motto för att mäkta med livet. I ruset fanns ingen inre stress, ingen djävulsk ångest, ingen oro. En konstlad fridens liljor värld.

Jag kommer skriva en resumé från mitt solkiga spritfyllda liv fram till samtalet i parken under en ek som gav mig tro, hopp & kärlek. Samtalet inleddes med vägskälet LIV/ DÖD. Jag var längst ner i bottenträsket. Inget jobb, usel ekonomi, bostad ?, med ett solkigt registerutdrag då jag blev dömd för grov rattfylla (lyckligtvis skadades bara jag, tack alla mina skyddsänglar) skilsmässa m m.

Så hoppas min resa kan ge er tro, hopp & kärlek.

Fridens liljor
/Sigge


skrev Andrahalvlek i Framåt

@Geggan Tiken är aprikos (ljusbrun) och hanen röd (mörkare brun) så något av det blir det. Inte hört något än, men beräknad födsel är vilken dag som helst nu 🥰

Det svåra med shoppingen är ju att man faktiskt behöver handla. Också. Men kanske inte så ofta och spontant. Hundsaker behöver jag ju. Snart.

Jag kan jobba hemifrån, och tänker på sikt hitta en dagmatte/husse. Kan vänja valpen sakta, men att vara själv hemma några timmar vill jag att den klarar av.

Kram 🐘


skrev Geggan i Framåt

Hej @Andrahalvlek ! Så skönt med förståelse för shoppingberoende! Jag tror att det är extra ångestskapande för oss, för det är ju den där känslan att man blixtsnabbt bara går och gör något fast man har bestämt att låta bli! Något med belöningssystemet. Men nu är det slut med det! Vi får peppa varandra. Har vi kunnat sluta dricka så är det väl skräp om detta inte går att få kontroll på. Nu väntar vi alla på valpen! Blir det ljusbrun pudel nu eller vad? Modigt, tycker jag. Har du bra hunddagis sen? Man vet ju aldrig hur vara-ensam-träningen lyckas…


skrev Andrahalvlek i Framåt

@Geggan Så ledsamt, med förkylning, dottern och mannens cellgifter 😢 Men du verkar ändå vara vid gott mod. Det som varit har varit och det som sker det sker. Vi kan bara hänga och göra så gott vi kan.

Bra att du känner kampvilja inför att ta itu med shoppandet. Jag har nog en släng av det också. Har infört köpstopp för mig själv, men det är svårt som fan att avstå. Riktigt jävla svårt. Just nu är det hundsaker som upptar mitt intresse.

Kram 🐘


skrev Geggan i Framåt

Jag drabbades av ny förkylning, bara tre veckor efter den förra. Ont i halsen och hosta. Otroligt segt o deppigt, särskilt när solen skiner. Idag äntligen lite bättre. Oklart när vi kommer iväg till landet, mannen har fått nya cellgifter o är fortfarande lite knäckt. Jag måste komma ur mitt shoppingberoende. Skall lämna tillbaka en del idag. Känner lite sund kampglöd med det. Det ska gå. Måste utarbeta strategier. Rett ut lite grejer med ena dottern, hemskt när man får för sig att det är något problem. Jag får ju för alltid leva med att jag har utsatt dem för otrygghet som aktiv. Den fortsatta sommaren är ganska oklar. Får bara försöka ta en dag i taget. Att vi har det så bra som möjligt. Min man var så glad att lite hår hade börjat växa under den tidigare pausen. Nu har det rykt igen.