Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Han har övervakat umgänge idag varannan vecka tre timmar. Dock känns det som att de hela tiden försöker att pusha det till att det ska bli oövervakat i framtiden. Han får såklart goda vitsord när han är där men det är inte särskilt svårt att hålla sig i skinnet tre timmar varannan vecka med socialtjänstens närvaro… Jag vet ju hur han fungerar så fort vardagens stressmoment kickar in. Han missbrukar också cannabis och det sjuka är att vi inte ens kan kräva drogtest för det måste i så fall vara frivilligt. Han förnekar såklart även det missbruket. Han kan säkert hålla upp ett tag med både alkohol och cannabis men i samma stund som han känner sig säker kommer han börja igen. Han ser som sagt inte hur sjuk han är och det är det som gör mig så rädd. Han kan tala för sig och har ett bra arbete så på ytan ser allt bra ut. Det är banne mig inte lätt som förälder att försöka skydda sitt barn alla gånger. Vi bollas fram och tillbaka mellan socialtjänst, familjerätt och tingsrätten. Jag menar, ingen går igenom det här frivilligt. Jag gör inte det här för att smutskasta pappan som jag får känslan att vissa tror ibland. Det kostar mig pengar och framför allt energi som jag egentligen vill spendera på mitt barn. Det är också otroligt jobbigt att alltid vara rädd. Jag vet ju hur oberäknelig han är och han har lovat att jag ska få betala tillbaka för det psykiska lidande jag har orsakat honom. Det är nog tyvärr det enda löfte av alla hans löften han tänker hålla.

Ja, jag känner igen det där med katter. Det ska vara på deras villkor. Ju angelägnare man är, desto mindre intressant. Och så funkar väl en del människor också…
Kul med nya utmaningar, men rida 😀? Jag tänker nog fortsätta att leva med att hästar är lite läskiga. Hoppas det går bra för dig.
Bara nu för att du skrev det där blir jag lite nyfiken på kommunikationen med hästar förresten. Jag har alltid tyckt att hundar är lite för ”enkla”, dvs ingen direkt utmaning att få kärlek ifrån dem… men det har ju heller aldrig stämt och nu när jag haft en hund är det så mycket att utforska där med. Spännande helt enkelt.

I know @andrahalvlek 😍 tack.
Många av de enklaste ledorden är ju stora mysterier som man får öva på hela livet.
Enkelt var det dock att köpa medicin mot halsbrännan (intresseklubben kan vässa pennorna nu…)
Försöker komma in i fas med sömnen utan sömntabletter, vilket är extra svårt när man försovit sig. För mig handlar det aldrig egentligen om när jag somnar- utan när jag vaknar.
Rolig första dag på kontoret, mitt gäng är ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Katterna försöker fatta att vi har bytt hem. Det går rätt så bra men tycker de är snåla med gos… Vet inte om ni läst Sommarboken- av Tove Jansson, där barnet Sofia får en katt och beskriver kärleken ungefär som; ju mer jag älskar henne desto mindre älskar hon mig.
Fast mycket bättre uttryckt.
Idag har jag mailat till två ridskolor för att se om det går att vara nybörjare på det med, alltså vara livrädd och sedan våga mer och så småningom behärska på en okej nivå. Som körkortet.
Jag har ju också blivit nyfiken på detta med djur- alltså lite större och sällskapligare än akvariefiskar som jag hade när jag var liten.
Det känns nytt och fint och spännande. Rotar runt i de innersta delarna och det behöver jag.
Kram och godnatt (I hope) 🛌🛌

@orolig för mitt barn Kan du begära umgänge med övervakning? Alternativt att han tar antabus under övervakning, på något sätt bevisar sin nykterhet. Med tanke på hans långa missbruk så borde det väl krävas av socialtjänsten?
Eller är jag för blåögd…?

@Mother Tack för dina kloka ord. Du har så rätt i det du säger och stärker mig i mitt beslut att fortsätta hålla så mycket avstånd det går. Det är inte helt lätt tyvärr i dagens Sverige att skydda sitt barn då umgängesrätten väger väldigt starkt. Det ska vara barnets bästa i fokus men ofta frågar jag mig om det inte är precis tvärtom. Att låta en våldsam människa med missbruksproblematik vara ensam med ett litet barn låter verkligen inte som barnets bästa i mina öron… Jag har hoppats så många gånger att han ska förstå vad han har gjort och söka hjälp. Istället ljuger han nu om det och jag förstår inte hur han kan vilja bygga en relation med sitt barn baserat på lögner. Det gör mig så ledsen. Jag får det hela tiden bekräftat att det är mig han vill åt och barnet är en del utav det. Eftervåldet fortsätter.

@Vinäger
Grattis!
Så roligt att läsa att du mår bra och allt funkar för dig !
jag själv ligger strax före dig med 10 månader utan vin , så himla skönt !
Tror vi började ungefär samtidigt här på forumet och dina inlägg har varit mycket till hjälp för mig , tack !🙏
nu ser vi fram emot att få må bra resten av livet
Stor varm kram ❤️

Orolig för mitt barn :
Det har varit en svår situation för sej och ditt barn, det finns inget som rättfärdigar hans beteende.
Håll dej så långt bort ifrån honom med ditt barn som det någonsin går. Han är skadad och sjuk av sitt drickande och alkoholberoende.Har verkligen svårt att tro att han enbart dricker alkoholfritt idag, är det något en alkoholist är bra på förutom supande så är det att ljuga.
Om det ska gå att tro på en sådan man skulle han få blåsa dagligen för att bevisa sin nykterhet.
Det verkar som om myndigheterna nu är mer benägna att skydda barn från missbrukande föräldrar jag hoppas verkligen det gäller dej och ditt barn.
Lycka till ❤❤

Jag har lämnat en våldsam man som jag har ett litet barn med. Under de år vi levde ihop tror jag att han hade totalt fem helt nyktra dagar. Jag förstod tyvärr först hur djupt ner i träsket han var när jag blev gravid och när barnet föddes förvärrades allt. Jag var livrädd att han skulle råka göra illa barnet när han var berusad och till slut gick han för långt och barnet kunde ha skadats allvarligt när han i ett av sina fylleutbrott misshandlade mig när jag försökte skydda barnet när han skulle lyfta upp honom. När jag en kort tid därefter orkade lämna så gick han med i AA och lovade att han slutat dricka. Jag hittade ölflaskor av samma märke han dricker i soprummet de få gånger jag hälsade på med mitt barn och hittade även kartongen och flaskorna han lovat att han gett till sin vän. Jag kan inte svära på att det var hans då han bor i ett flerfamiljshus men det är heller inte den vanligaste ölsorter han har som favorit. Han började också snabbt att ta upp öldrickandet igen men nu i form av alkoholfri öl och lättöl. För mig låter det som en stark varningsklocka att dricka öl så snabbt även om den är låg i procenthalten. Det är här jag skulle vilja ha synpunkter från er. Kan det vara så att han faktiskt är nykter idag? Kan man om man har varit alkoholist i säkert närmare 20 år klara att dricka något som påminner om en gamla favoritdryck? Jag är i en vårdnadstvist och jag vill inte att han träffar barnet ensam utan personal från socialtjänsten (som såklart är inkopplade. Polis likaså). Dock är jag rädd att han i framtiden kommer att få träffa barnet ensamt och är väldigt orolig över det. Jag tror inte att han själv inser hur illa han gjort människor i hans närhet och jag tror att alkoholen var en medicinering mot något underliggande som han inte sökt hjälp för. Jag vet knappt något om AA men jag får känslan av att det inte räcker i hans fall. Jag tror att han också behöver läkarhjälp och behandling. Jag frågade inte mycket om hans möten men ibland kunde han ta upp något själv och vid ett par tillfällen kunde jag få känslan att de han var på mötet med rättfärdigade hans drickande då han verkar ha skyllt på mig och att det varit jobbigt hemma. Jag tror så klart inte att han berättade om de gånger han slagit mig men i hans ögon rättfärdigade det då även det.

Förlåt för en lång och snurrig text. Jag försöker bara förstå och göra vad som är bäst för mitt barn. Hoppas att någon av er kan svara på mina funderingar.

@Geggan ❤️

@Se klart Acceptera. Så svårt och så viktigt. Halsbränna är vidrigt. Kramar i massor till dig ❤️

Kram 🐘

@Se klart Tack för omtanken. Gårdagen blev lite meckig, lite för många måsten och ska-bara för min chilla semesterhjärna.

Men idag har jag jobbat och det har gått superbra! Inte ens ringrostig, allt bara flöt på. Tror inte att jag glömde något väsentligt. Tidningen var klar 16.30 som planerat, och såg helt okej ut. Högre är inte ribban lagd när man är vikarie 😉

Efter jobbet traskade jag och Emil till hundfrissan på studiebesök 🤩 Han var lite skeptisk, men godis lockar alltid. Frisören har själv en storpudel och hon kunde inte låta bli att ta emot oss som kund, trots att hon egentligen har nykundsstopp.

Så nu ska vi öva på ”hantering på bord”. Borsta, pilla, föna, klippa klor, fötter, nos. Pust. Så fort jag försöker göra något av det biter han mig. Då håller jag hårdare, och då biter han ännu mer. Då ger jag upp. Så ni fattar att vi har att jobba med!

Nåväl, något ska man ha att göra under valpledigheten. Ännu en vana att införliva i vår gemensamma tillvaro. Jag tänker att fm innan lunchpromenaden kan vara en bra tid. Ännu ett larm att sätta.

Jag sätter larm på allt jag ska komma ihåg. Allt. Pip-pip. Vakna, promenad, fika, lunch, så fort jag ska någonstans osv. Till och med Emil reagerar på pip-pip. Han tror alltid att det betyder promenad. (Kanske ska ha ett annat pip-pip för just promenad?) När jag sätter larm kan jag släppa det, då vet jag att jag blir påmind.

Svårt att komma ihåg vad jag ska göra och urkasst namnminne är skador som jag har med mig sen min sjukskrivning. Men göra tidning kan jag minsann fortfarande - och det är jag tacksam för!

Kram 🐘

Idag räknar jag trötta andetag efter en nästan sömnlös natt (händer ibland och just nu kör jag utan imovane). Halsbränna från helvetet och förflyttningar till olika bäddar i lägenheten för att komma till ro.
Imorgon är det kontorsarbete så jag måste sova. Sitter en stund på balkongen och katterna glor stint på mig och försöker rymma ut. Längtar tills vardagen är etablerad och inte känns som något att pröva sig fram i, dra igång diverse maskiner (hjärnan tex), ja komma in i flow.
Det ger sig nog. Kram på er.

Jag gillar inte när du är ”dödens trött” @andrahalvlek. Just sayin. Kram ❤️

Tänkte också på ditt trådnamn- framåt. Behöver inte betyda sjumilakliv men små millimeter? Eller som du beskriver dagen idag, att bara landa i sällskap med de man älskar. Kram till dig.

@Vinäger Stort grattis!❤️👍🌺

Igår några underbara timmar av normalitet hos dotter o barnbarn. Sitta o hänga lite på altan, medverka till total make-over i elvaåringens rum, gå en promenad och titta på kor. Välsignat, dessa dagar som är upp och ner. Många beslut kvar om allt möjligt. Begravning om fem veckor, känns långt men viktigt att alla kan komma. Känns bra. Läste fin text av Leonard cohen- ”när du är ung, strävar du efter att vara hjälte i ditt eget liv, allteftersom du blir äldre, behöver du inte mera identifiera dig med den sida av dig som strävar efter att vinna.” Känns sant. En insikt som liksom klonkade ner.

@Vinäger, ville bara säga att jag nu läst din tråd (eller stora delar av 😅) och vilken resa du gjort! Och med vilken ärlighet, vilket mod, vilken självinsikt och vilken humor. Du är också en lysande skribent och jag blev helt knockad. Tack 🙏

@Vinäger Grattis till 9 månader!🥳. Bra gjort!❤️

@Vinäger Wow 🤩 Så starkt! Stort grattis! Och tack 🙏 för ditt inlägg. Jag uppskattade att höra just det där om olika vägar och resor.
Ha det fint
🌻

@Vinäger Grattis till 9 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Två veckors semester är över, nu blir det jobb en vecka - och därefter åtta veckors semester ytterligare.

Känner mig inte jättetaggad att jobba, men jag unnar min kollega en sista semestervecka nu när hon har jobbat i fyra veckor. Hon hade tidig semesterperiod.

Två veckor i rad har jag snittat på cirka 10.500 steg/dag och idag var det dag 30 i min styrkestreak. Jag har fortsatt ont, men det går åt rätt håll. Helt värkfri räknar jag inte med att bli. Just nu är jag dödens trött och då får jag alltid värk i kroppen.

Kram 🐘

@Vinäger Stort varmt Grattis 💗🎊💐Alla våra olika vägar t nykterhet är viktiga att berätta …för det viktiga är ju att vi blir nyktra🙏🏻

Kram🥰

@Surkärring Ja, det mesta blir bättre! Till och med billigare att gå ut…😎

I dag har jag varit nykter i nio månader. 🤩

Jag är så nöjd över att jag lyckades till slut, efter fem års svajande hit och dit, trots att jag redan från början var övertygad om att jag skulle bli helvit.

Under två år drack jag kontrollerat på så sätt att jag inte rörde alkohol annat än på lördagen och vid mycket speciella tillfällen. Stort för mig som druckit varje dag i många och långa perioder. Tyvärr blev mängden rätt stor på dryckesdagen och vissa gånger drack jag på tok för mycket med skador som följd. 😕

Vår resa mot nykterheten kan alltså se väldigt olika ut. Tänker att det är viktigt att dessa vägar synliggörs. Ibland är det lätt att tro att bara för att många delar samma upplevelse är det en sanning. Tror också att det är de som känner igen sig mest som stannar kvar länge som aktiva på forumet. Själv välkomnade och peppade jag många under mina två första år här, sedan fasade jag ut och det kändes naturligt att andra fortsatte. 🥰

Numera mår jag bra, lite svajig i perioder, men aldrig vad gäller övertygelsen om att det är slutdrucket för min del. Skulle aldrig äventyra min nykterhet. Den sista perioden med handsprit och dygnet runt-drickande finns för alltid inpräntad i mig, så fruktansvärt var det. Min man dricker inte heller något sedan jag slutade, trots att han inte har problem. Han gör vad som helst för att slippa se mig som det vrak jag var veckorna innan det var över.

Egentligen ville jag mest berätta att jag varit nykter i tre fjärdedels år. Men som vanligt blir det längre än jag tänkt. 😁

Superstolt och tacksam! Livet är bra, tillvaron så mycket bättre. Erfar en ofantlig lyckokänsla emellanåt.

Nio månader i dag!

Kram 💗

@Amanda L haha ja så kan en ju se det 🙂
Förr kunde jag träna trots bakfylla men det behövs inte längre. Nu tränar jag utan bakfylla, tjohoi. Och det blir mindre bakfyllemat också så det är ju bra ..