Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Min lördagsrutin sitter som en smäck numer. Under lördagförmiddagen är det hundkurs med fri lek kl 10-12, sen hem och äta lunch. Mellan klockan 14 och 16 har jag veckohandlat, tillagat nio matlådor (två olika rätter), bakat bröd och diskat. Tadaa!

Två timmars arbete på helgen - som sen sparar en massa tid och energi under kommande jobbvecka. Tänk att det ska ta snart 56 år att inse detta!? Ibland tror jag att min äldsta dotter har mer vuxenpoäng än vad jag har 🤣 Men det är aldrig för sent att lära om!

Efter barnen fick jag en rejäl svacka i matlagandet. Jag var inte tvungen längre, det blev snabbmat och färdigpackat från affären mest hela tiden. Varför laga mat enbart till sig själv? Jo, för att ha bra mat klar hemma så jag slipper köpa hem en massa onyttigt.

Kram 🐘

@Geggan Wow, rosenterapeut. Aldrig hört talas om. Osteopat har jag dock hört talas om, det är kanske samma sak. En sådan hjälpte min dotter som hade låsning i höfter och bröstkorg, öppnade upp bålen bättre på henne. Det är ju fantastiskt att hon hittade låsningen i din axel, och att din andning blev bättre. Spännande med boken! Är det fiction eller egenupplevt?

Kram 🐘

@Sattva Jag blir så glad av att läsa att du får skörda frukterna av ditt nykterhetsarbete! Imponerande bra jobbat att ta dig till den plats du är idag. Inte för att allt arbete är klart nu, men det blir så mycket enklare att placera de andra pusselbitarna på sina respektive platser allteftersom när man har ramen klar.

Sedan några dagar är jag på banan igen! Tror kassaboken bidrar, ger känsla att jag har koll och kan styra. Min pension är ju helt ok, som en medellön, så det skall ju gå. Också begärt in offerter för gemensamt bredband o tv, istället för den svindyra avgift vi betalar idag. Verkar so om det kommer att lösa sig ganska snart. Påbörjat slutredigering av mitt romanmanuskript. Så roligt jag har haft med det! Känns inte som att det spelar jättestor roll om det verkligen blir en bok, men jag kommer att skicka runt, senast före jul. Var på behandling hos rosenterapeut, en bekant som är nyutbildad och praktiserar. Jättebra, hon lokaliserade en Axel som är lite vriden och löste upp den. Jag fick genast en djupareandni g. Effekten har sen fortsatt i flera dagar. Kommer att fortsätta. Tror just nu mera på detta än att bara prata. Hoppla!

@Sattva så fint! Det är så bra att få följa varandra här på forumet och se hur vi tar våra steg framåt! För dig satte det ju verkligen fart, efter lång tid av att försöka manövrera i en omöjlig situation. Grattis, av hela mitt hjärta!

Jag vet att ni vill väl och att ni vet att ni själva blivit så otroligt hjälpta av psykolog och jag är jätteglad för er skull att ni känner så men precis som du kommer ihåg @varafrisk så kan jag inte för en sekund tro att det skulle hjälpa mig, det är alldeles för stor risk som jag inte skulle utsätta mig för. Jag vet att jag kommer bli besviken, jag tror inte på vården överhuvudtaget! Jag vet att det beror på mina alltförmånga kontakter som inte på något sätt hjälpt mig utan bara ställt till det ännu mer. Jag tänker att alla mina problem har jag oavsett om jag går till någon och blir ruinerad, då har jag ytterligare två problem, jag har inte en krona över till något annat och jag känner mig besviken på att vi ska sitta och prata 40 minuter utan att komma någon vart för människan ska först få ett grepp om alla mina problem. Det hade krävts en gång i veckan i några månader och sedan fortsatt upp till ett år! 1500kr/gång, 6000kr i månaden, vad i herrans namn skulle jag få det ifrån? Och sedan få med mig uppgifter som jag ska orka skriva ner för att prata om nästa gång. Nej det intresserar mig inte överhuvudtaget, skulle bara bli en stress att ens sätta in en tid att passa varje vecka.
Jag förstår att många blir hjälpta men jag vill inte och det är samma sak som att säga till någon som dricker att sluta dricka, vill inte personen med hela sitt väsen detta så kommer det inte funka och jag vill inte ha hjälp av psykiatrin så det kommer inte hjälpa.

Alla problem kommer i slutändan att lösa sig, jag måste bara göra det på mitt sätt som jag gjort med allt annat. Jag brukar inte ha tusen saker samtidigt att lösa men denna gången har jag det, det är tufft både på jobbet och i familjen, innan har det varit tryggt på ena stället men nu är det jobbigt på båda och jag kämpar men jag kommer lösa det och ingen psykolog i världen kommer kunna göra mer än jag själv kan för mig själv. Jag ser så mycket klarare nu alla saker jag gjort för alla andra som dränerar mig och alltid gjort. Det är som att dimman i mitt liv lättar mer och mer och jag ser hur mycket jag bortprioriteras av mig själv. Detta hade mest troligt en psykolog sett och velat få mig att se och jag ser. Jag har jobbat med självinsikt, jag har jobbat med mig själv i tre år, jag har kommit långt men när man vaknar mer och mer och ser sig själv utifrån blir man lite rädd, hur ska jag kunna ändra på allt detta? Jag tar ett steg i taget, jag sätter gränser som aldrig förr och det tar energi, det gör mig utmattad och det hade det gjort med psykolog också. För jobbet måste jag göra själv och det gör jag. Jag kommer komma ur detta och antingen kommer jag få djupare finare relationer eller så kommer vissa behöva avslutas men jag vet att jag är värd mer än att inte bli sedd. Jag räknas, jag behövs om så inte för vissa så för andra. De som inte ser mig är inte värda mig för jag vill något med mitt liv, jag vill inte stampa längre, därför sätter jag gränser, därför krigar min dotter, därför är jag oense med andra nära för jag har fått nog och jag ser mig själv, jag har krigat färdigt, jag vill ha lugn och harmoni och känna efter vad jag vill och vad som är viktigt för mig.
Tack den som orkar läsa och tack den som orkar förstå att jag kommer långt genom att bara vara mig själv och känna inåt, lyssna på min inre röst och se mig som den värdefulla människa jag är. Jag har mycket kunskap och jag är nyfiken på att ta till mig mer, jag är en bokmal inför allt som kan lära mig mer om beteenden, psykologi och personligheter, det är ett stort intresse att förstå, lära mig om hur allt påverkar, lära mig av andra genom deras historier som finns både på poddar och i böcker. Psykologer har skrivit mängder av böcker och jag älskar att läsa dem och får så otroligt mycket verktyg från dom som hjälper mig vidare. Jag tycker mitt sätt funkar även om jag sticker ut så funkar det för mig tycker jag för jag har fobi för psykologer. Men jag är otroligt glad för alla andra som blir hjälpta och jag tycker absolut att alla som har möjlighet och vill ska gå i terapi gör det🙏❤️

@Sattva Tycker verkligen att du ska ge dig själv credit för allt du gjort och tagit dig igenom🙌 Är glad för din skull som fått sålt din bostadsrätt och fått tag på ett nytt boende. Så himla skönt! Vilken lättnad!

Ha det så fint🌸

Kram🥰

@vår2022 @Andrahalvlek Tack för era inlägg❤️

Jag tänker att min dotter skulle ha mycket lättare att hantera en diagnos som ADD, ADHD eller autism. Jag har mött både föräldrar, elever och patienter som har mycket svårare att acceptera en intellektuell funktionsnedsättning. Många tänker ”att man är dum i huvudet” eller som min dotter sa”jag är efterbliven”. Så, jag pratade om alla hennes styrkor och förmågor som hon har med henne. Jag tänker att boendestöd om hon kommer vilja ta emot det igen skulle det nog vara om hon fick ett skov igen el när vi föräldrar inte orka stötta henne på samma vis. Hon är mycket väl medveten om att rutiner är viktigt. Och, jag skulle väl säga att hon gör det hyfsat bra. Men, det är svårt med rutiner när man är sjukskriven.

Igår och idag har jag varit hemma fr jobbet. I onsdags före jag gick hem så pratade jag m min kollega som är psykolog och då kom tårarna beroende på tröttheten. Det är både privat och på jobbet faktorer som tar energi. Så igår under dagen sov jag lite från och till, var hos min terapeut. Så himla skönt att äntligen få träffa henne. Bokade in tre nya tider.

Ikväll ska jag ut och äta med min man och flera andra. En del känner en del kanske jag inte känner. Har inte jättelust till detta men gör det för min man. Något som är positivt iaf är att jag slipper laga mat.

Skulle vilja nämna två böcker som jag dock inte läst men den ena heter ”Vem hjälper den som hjälper?”, författare Martina Nelson. Den andra boken heter ”När du blir förälder till din förälder” författare Stefan Ekberg, Tänker på er som har mammor/föräldrar där ni ger så mycket av er själva.

Kram😍🌸

*givetvis ska det stå söka vårdcentralen!

@Himmelellerhelvette Jag skulle vilja säga först att det är du och ingen annan som bestämmer om du ska skriva här eller inte. Det är upp till var och en att läsa, så skriv vad du än känner.
Jag kan ju inte tala för @vår2022 men jag har ju också flera gånger rekommenderat dig till att söka professionell hjälp men vet att du är inte där just nu. Du har varit med om för mycket för att våga öppna dig för en ny människa med risken att bli besviken. Men, om jag ska förklara varför jag har rekommenderat det så är det som om du hade skrivit att du har stark smärta i magen eller i huvudet eller någon annanstans samt att du hade nämnt det flera gånger då hade jag sagt ska du inte söka vårdcentralen. Men, det innebär inte att du inte kan fortsätta att skriva om smärtan. Förstår du hur jag menar?

Kram🥰

@Himmelellerhelvette Det blir inte värre för att du släpper fram dina känslor - din oro, rädsla, tårar. Det är som födslovärkar - smärtan stiger initialt, men sen klingar den av. För varje gång du tillåter dig själv att gråta och skrika och vad du nu än behöver, så kommer du lite närmare en ny bebis - i form av ett lugnare sinne. Kämpa inte emot. Följ vågens kraft.

Kram 🐘

Så långt som jag har lyssnat på boken ”Happy food” så ska jag inkludera två nya vanor på daglig basis: 1 näve nötter, 1 shot med äpple+citron+ingefära. Shoten passar bra till frukost, nötterna kanske blir min godnatt-rutin, ihop med några piller som jag alltid tar vid sängdags. Får ptrovtänka lite på det. Stapla en ny vana ovanpå en annan är enklast.

Citat ut boken: ”Den livsförlängande effekten av att äta nötter varje dag var lika stor som att jogga fyra timmar dagligen.” Det man vill åt är resistent stärkelse, och där är cashewnötter en höjdare. Även jordnötter är nyttiga, även om det inte är en nöt utan en baljväxt. Tänker osökt på min mamma som skippat chokladen och äter jordnötter som kvällsmys.

En brasiliansk studie på paranötter visade att det dåliga kolesterolet LDL sjönk i botten hos försökspersoner som åt fyra stycken paranötter. Och det låga värdet kvarstod 30 dagar senare. Paranötter innehåller massor av selen. En-två paranötter täcker dagsbehovet av selen.

Vad det gäller ingefärashot tänker jag använda saft från 4 citroner, finriva cirka 15 cm ingefära och blanda med riktigt fin äpplejuice i en glasflaska. Närodlade äpplen. En sådan shot varje morgon får nog mitt immunförsvar att sprattla igång. En antiinflammatorisk uppåtshot!

Apropå immunförsvar så minns jag ärligt talat inte när jag var sjuk senast. På mina senaste arbetsuppgifter, där jag började i februari 2023, har jag inte varit sjukskriven en enda dag. Så redan nu äter jag nog bra enligt antiinflammatoriska rön. Noll alkohol påverkar säkert också positivt. Det jag vill slippa är värken i kroppen, som tycks hänga ihop med stress konstigt nog.

När jag läser mina gamla inlägg, som ligger till grund för boken, minns jag mina förra arbetsuppgifter. Hur jag aldrig kom till botten i e-postkorgen, hur jag alltid var beroende av andras ”leverans”, hur jag aldrig kände mig tillräcklig. Den jobbstressen har jag inte längre! Jag upplever mig sällan stressad alls. Jobbar aldrig övertid. Har vissa värre dagar än andra, men nästa dag är det lugnt igen. Vilken jävla skillnad det är!

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Tack för att du svarade så jag vet att min ursäkt nått fram. Mitt huvudsyfte med att vara med i detta forum är att försöka stötta där jag kan. Det är jobbigt när det blir fel. Jag kan nog vara rätt rak och det kan landa fel, trots min intention om att vilja väl. Jag visste ganska tydligt om din inställning till psykolog, men i inlägget skrev du att du inte levde det liv du vill leva, om tuffa motgångar med dotter, mamma, jobbet, känslan av att aldrig bli sedd för det du gör, att det är övermäktigt. Att du är nedstämd och tung i kroppen. Jag tänkte att kanske är psykolog något för dig nu, när det känns så tungt och svårt, någon att prata med då du också i tidigare inlägg nämnt att inte vill besvära någon och att hantera och behålla dina känslor för dig själv. Det blev ett risktagande att föreslå det, och det blev verkligen fel. Självklart ska du skriva precis det du vill och känner din tråd. Du har många som lyssnar och stöttar dig.

Skönt att det går framåt med din mamma och lättare med dottern. Sköt om dig! Kram❤️

Tack fina @Andrahalvlek ❤️ Det har gått sådär att inte överprestera på jobbet i veckan tyvärr! Jag tänker automatiskt att jag borde göra mer och känner att jag inte lever upp till mitt eget ryckte om mig själv inför mig själv och är rädd att folk tycker jag är en besvikelse. Jag förstår att detta på ett sätt kan handla om flykt från oron och känslorna kring mamma, om jag hela tiden sysselsätter mig behöver jag inte känna så mycket! Efter jobbet tränar jag eller städar, alltså håller mig ständigt sysselsatt trots tröttheten! Idag ska hon äntligen få lite hjälp av vården alla fall, så en liten bit påvägen är vi. Vårdköerna är så långa, det är sorgligt att sjuka och närstående ska behöva gå på knäna innan man får lite hjälp!

Ja det är nog precis så som du beskriver ”neeej” för jag är så vansinnigt trött på att inte bara få må bra! Ja han är så skön Bengt! Precis så är det och metoden är jättebra, det är när jag känner den totala orkeslösheten och bara gråter som jag blir rädd, rädd för att det aldrig ska gå över och rädd för hur länge jag orkar må så dåligt, ofta är det bara så jobbigt i ca två, tre dagar men denna gången var det så i 12 dagar! Det var läskigt! Då blir det väldigt många panik tankar, ”tänk om jag börjar dricka igen!” Allt blir obetydligt, går som ett skal av mig själv, stänger av!

Jag är en bit upp ur svackan nu alla fall! Nu är bara oron kring om mamma ska få den hjälpen hon behöver eller hur dom ska bedöma det! Det borde vi få lite besked om idag, alla fall ett hum om framtiden🙏
Och dottern har kommit ur sin svacka nu med🙏🙏🙏Hon har slutit fred i kriget mot att ”mamma är sämst!” Jag vet att många går igenom strider med sina tonåringar, speciellt döttrar har jag fått för mig men detta uppå allt annat är väl ändå lite väl att ta i!?

Tack @vår2022 ❤️ Jag måste erkänna att jag blev jätteledsen! Kände att jag är jobbig och inte borde skriva här mer och det blev tomt i mig för detta har varit min ventil i tre år och tar jag bort den är jag rädd över hur det blir. Jag har förklarat så många gånger varför jag inte vill gå i terapi och orkar inte ursäkta det valet mer. Jag vet att du vill väl men ett sätt funkar inte för alla. Jag har skrivit om varför i @varafrisks tråd och till dig. Jag vet inte hur många gånger jag försvarar och förklarat men jag vet att du vill väl men jag blir bara ledsen och känner ännu mer att jag borde klara mig själv och inte lägga mina bördor på er på forumet. Kram🙏❤️

Nu 193 sidor! Och jag har bara kommit till 2021-09-30. Pust.

Kram 🐘

@Varafrisk Det är ju det. När man inte orkar någonting är matlagning det sista man tänker på. Samma sak med min mamma som lever på tråkig frysmat. Samma jävla pajer dag efter dag. Det finns ett samband mellan demens och dålig mat också, enligt forskning. Och i många kommunen slutar man leverera mat till de äldre och hjälper dem att beställa frysmat från Ica istället. Jag säger inte att frysmat är dålig mat, men hemlagat är förstås bäst. Så kallad medelhavskost vurmar man för i boken.

Kram 🐘

@Carisie Vi får se när den blir klar. September 2021 har jag kommit till nu. Pust. Jag tar med alla inlägg som jag skrivit som känns relevanta för att spegla min utveckling. Originalet blir nog ”min” bok. Sen måste den läsas och redaktöras av någon annan. Koka ner essensen.

Kram 🐘

@Varafrisk precis! Det var faktiskt en ganska viktig orsak till att jag slutade dricka! Pengarna. När jag bara hade pension. Andra orsaker att sluta lyckades jag ju i decennier förtränga och rationalisera. 🫣😎

@Andrahalvlek Tänker att det var en mkt klok tanke med dietist inom psykiatrin!
Ser på min dotter som har gått upp en hel del. Hon har alltid ätit bra men med dålig ekonomi och dåligt mående är det lätt att det kan bli skräpmat. Ser ju bara på mig själv med mitt ätande, problem med magen.

Å du…heja heja på med boken!

Kram🥰

@Geggan ❤️Det var länge sedan jag tittade in h dig. Jag är så imponerad av dig som tar vara på livet. Hur länge sedan var det nu din man dog? Det är trist när det blir skralt m pengar. Det är så många pensionärer som har det så tufft med ekonomin. När du skriver om kassabok kände jag att jag ville berätta om min mamma som förde kassabok från det att hon gifte sig med min pappa tills hon dog. Drygt 60 år. Om man handlade åt mina föräldrar eller när jag bodde hemma så tog man ALLTID kvitto. De sista åren hon levde hjälpte min bror henne med räkningarna men hon kontrollräknade så det stämde. Så ja…kassabok är nog inte fel. Minns när jag drack och kollade mina kontoutdrag hur mycket pengar jag hade handlat alkohol för….det var ingen rolig summa😱

Ha det fint🌻

Kram🤗

@Andrahalvlek God morgon (nåja) 😂 Jag vill bara skicka lite pepp i vardagen helt utan någon annan anledning än att omtanke är trevligt både att ge och få. Ser fram mot BOKEN. "The BOOK". 📕🩵

PS. Jag tänker på min mamma och chokladkakorna hon slutat med. Sambandet finns vid demens också. När jag fick henne att sluta moffa choklad dagligen slutade hon ha skov av demens. Så långt som jag har märkt av hittills i alla fall. Det finns annan forskning som visar att insulinet inte tas upp i hjärnan som det ska om man äter mycket socker, trots att man har diabetes. Samtidigt är dementa ofta riktiga sockerråttor, det är dopaminkickarna de vill åt. Hönan eller ägget?

Den här veckan är jag ledig som sagt. Jobbar en hel del med boken. Sidan 178 nu, modell A4. När jag läser igenom allt jag har skrivit (över 8.000 inlägg totalt i två trådar) så händer det att jag boktipsar mig själv. Böcker som jag glömt bort att jag ens lyssnat på.

”Happy food” är en sådan bok, som beskriver senaste rönen om sambandet mellan vår tarmflora och vår hjärnhälsa. I experiment med möss har man sett att stressande upplevelser hos unga möss satte livslånga spår i djurens tarmflora. Möss med helt steril tarm får starkare stressreaktion och en störd ångestreglering. De kan inte bedöma risker och får kort sagt autistiska symtom. Genom att transplantera tarmflora från harmoniska möss till neurotiska möss och tvärtom kan man göra så att mössen blir coola, och tillbaka igen.

En forskare säger att psykiatrin alltid skulle koppla in en dietist när en patient är deprimerad. Så stor betydelse har kosten. Och en person som är deprimerad äter ju ofta dåligt, dvs mycket snabbmat, läsk och godis. Själv levde jag på grillade kycklingben sista vändan, sen inget mer. Rasade som vanligt i vikt, det gör jag alltid när jag är deprimerad, när jag blir frisk äter jag upp mig igen - och lite till. Ofrivillig jojo-bantning.

Det allra mest sorgliga är att forskningen på sambandet mellan tarmflora och hjärnhälsa inte kommer att fortgå speciellt snabbt, eftersom det inte finns ett läkemedelsbolag i bakgrunden som vill tjäna pengar i slutändan. Och vårdsektorn är tungrodd som fan och ger inte så mycket space för experimenterande. Med all rätt. Men en dietist borde fan ingå i teamet på psykiatrienheter. Det kan ju inte skada ett dugg åtminstone.

Kram 🐘

@Sigge69 kul att se dig här på forumet igen!

@Geggan Ja, en kassabok är ett perfekt sätt att synliggöra och införa ändringar över tid. Bra jobbat! Själv har jag alldeles för många medlemskap som jag borde avsluta.

Kram 🐘