Senaste kommentarerna i forumet

Jamen gud @sattva det är såklart det enda viktiga här och nu! Tack för dina ord och tankar. 🌸🙏🌱💕
Jag reflekterar lite över hur mkt bättre eller lättare jag har att nu vara i det som är. Oavsett känsla. Jag tänker mycket på dina ord @sattva när jag förhåller mig till livet och nuet- och eventuell framtid. Där jag sällan vistas.
Att allt är som det ska. Att de orden lokal hjälper när själen eller tankarna hovrar eller vill springa.
Så mycket man (jag) sprungit ifrån med de där glasen. Allt jag druckit mig bort ifrån som egentligen bara var livet- som det är- en ynnest att få vara med om.
Jag kommer se tillbaka på de här fyra veckorna som en tid då jag aldrig behövde planera en enda sak. Ta allt som det kommer.
Nu ska katten få mat på fat! Sånt framsteg. (Flytande föda that is)

@Mrx Vad tråkigt att du inte mår så bra och familjekonflikter är bland det värsta som finns. Har ingen aning om situationen men något som ändå är bra att fundera över är hur man själv agerar och hur det kan kännas för någon annan. Du skriver att din dotter inte vill prata med er, att ni inte kan träffa barnbarnen. Att hon tycker att ni lägger er i för mycket och att det från er sida endast handlar om omsorg och kärlek. Ett sätt är att fråga er dotter om hur hon skulle vilja ha det och hur hon vill att ni ska agera. Ibland ser man på en sak ur helt skilda perspektiv, ni ser omsorg och kärlek och hon ser något helt annat, ni stör henne och lägger er i. För henne verkar den omsorg och kärlek ni visar inte kännas bra. Kanske är det mer kritik hon känner, att hon inte duger i det hon gör. Att ni talarna om för henne hur hon borde göra så det blir rätt. Det är så viktigt att man försöker förstå varandras perspektiv, lyssna på varandra. Inte gå i försvar och hävda sin rätt. Det är också viktigt att barnen får vara föräldrar till sina barn, på sitt eget sätt och bestämma, då får man bara falla in i det. Såklart handlar det om missbruk, misshandel eller våld så måste man sätta stopp för det. Så att lyssna på varandra och prata är ett sätt att gå vidare. Har erfarenhet av morföräldrar och svärföräldrar som lägger sig i för mycket, av omtanke och kärlek, som blir fel. De har sin syn på hur vissa saker ska vara och göras, men den synen har inte jag delat. Det har muttrats, klagats och de har blandat sig i som ibland gjort mig ledsen, jag har känt mig kritiserad och även ibland kränkt. Det menar på att de vet bäst och har tagit föräldrarmakten ifrån mig. Jag och min man har sagt ifrån, att de inte ska lägga sig i, att det är vi som är föräldrar och det är vårt sätt som gäller i saker som är viktiga för oss. De får gärna vara med, men då får de anpassa sig. Det blir även knepigt för barnen om det blir för många ”kockar”. Det har inte alltid varit lätt för de äldre att dra sig tillbaka, men de har fått vara föräldrar till oss, och nu är det vår tur att vara föräldrar. Det är fint att barnen har många vuxna förebilder omkring sig och vi har alla våra olika roller i det. Hoppas ni kan lösa detta, det brukar mest handla om missförstånd men kan man prata om det så brukar det lösa sig❤️

Tankar om tankarna man tänker, eller tankar om tankar som man tänker... ja det kan bli många nivåer av det.
"ibland skulle man sluta tänka" :)
Jag låg o lyssnade på just det avsnittet efter ditt tips...
Man behöver reflektera över det tror jag, för tankarna formar en ju ganska rejält.

De saker jag fyller på livet med av positiva eller bara smått nördiga/meningslösa saker (som någon teknikhobby) mår jag ändå gott av, för det blir tankar om annat, som inte har om mitt mående att göra.

Siktar på 18 veckor... just det känns otroligt lätt.

Minns semestrar för några år sen då jag ibland drog iväg på någon utflykt till en stad här utmed, passade på gå på bolaget innan, gjorde utflykten, åkte hem o dränkte mig i burken... nu tänker jag inte ens de tankarna, förutom nu när jag skriver....

Ha de

@Se klart Vad skönt att katten är på bättringsvägen! Det är trots allt det viktigaste?
Jag har inte heller den sommaren jag hoppades av olika skäl, men tänker att det är en sommar bland alla andra. Och landar i att allt är som det ska vara. Och att det till sist ändå handlar om hur man mår i själen. Träffade en person igår som konstaterade att när hon tittade på bilder av "perfekta" semestrar, kom hon ihåg att hon där och då kände absolut ingenting. Ett tomt och glädjelöst inre där och då.

Toastmaster, vad kul! Det kommer gå bra! Njut av att komma iväg lite, och att vara helt närvarande i ditt toastande❣️🌸🍃

Snart har jag dygnat som barnen sa.
Upp i gryningen för besök hos vet som bedömde läget som ok/på bättringsvägen och hålla tummar för att allt fortsätter så.
Kissen mycket nöjd med en mindre strut och trassel samt renskrubbad från nos till tass- något enklare när hon är sövd förstås.
Jag funderar en del över hur denna sommar känns - som i just nu. Och hur jag kommer förhålla mig till faktum att vi inte hann hälften av besök (här) eller roadtrips (där)
Vi får se
Påminner själv för att jag ska fundera över det lite mer. Idag har jag provat tusen outfits/klänningar inför festhelg som närmar sig. Skriva tal, fotbad, återstår att pyssla med. Godnatt

😴

@Cloette Ja, det är lätt att man tar efter ett beteende man vuxit upp med. Det är bra när man får syn på det själv så man kan förändra beteendet. Lära om. Just offermentalitet känns inte heller bra inombords, det är en giftig känsla som inte leder någonstans. Den förstör för en själv. Att känna sig orättvist behandlad för att man inte orkar tänka eller reflektera några varv till. Typ, på vilket sätt kan jag vara en bidragande orsak till det som händer? Hur agerar jag? Skulle jag kunna handla på ett annat sätt? Att lära sig att vara mer självreflekterande. När man inte fått lära sig detta blir det lätt att gå i försvar istället som ett offer. Men bra att vi jobbar på det, det mår vi mycket bättre av❤️

@andrahalvlek Tack för omtanken! Jag har kontakt med en psykolog via min vårdcentral. Jag ligger i spektrat för ADHD men har inte fått någon diagnos. Det är bland annat därför jag har kontakt med psykolog. Vi har diskuterat om jag behöver SSRI igen men innan kaoset bröt ut såg vi inte det behovet. Jag har tid hos psykologen efter semestern dvs mitten på augusti. Jag ska ta upp frågan om SSRI igen när vi träffas.
Kramar tillbaka 😎

@Mrx Alkoholen förvärrar ångesten enormt mycket. Du bör kanske prata med din läkare om SSRI också. Jag trappade utefter 14 års användande, det var i nov 21. I slutet av januari blev jag sjukskriven för utmattning och svår depression, var sjukskriven ett halvår. Började med SSRI igen, fast en annan sort.

Jag tänker att en del behöver tillföras insulin och jag behöver tillföras serotonin för att må bra. Jag får problem med sömnen och då går det snabbt käpprakt åt helvete.

Kram 🐘

Mrx mår inte bra just nu. Det är nästan 3 år sedan jag fasade ut SSRI medecin som jag käkat i 20 års tid. Min GAD och panikångest har vaknat till liv igen och jag har inte kunnat hantera min ångest. När panikångesten drar igång blir jag helt paj som människa. Det ligger en familjkonfikt och skaver hos både mig och frun. En av våra döttrar vill inte prata med oss. Vi får inte träffa våra barnbarn som vi har haft en bra relation till. Dottern tycker vi lägger oss i för mycket men från våran sida handlar det om omsorg och kärlek. Allt är så sorgligt. Jag har fått problem med sömnen. Jag har fått Atarax utskrivet av min husläkare. Jag har valt att göra ett total stopp för alkohol haltiga drycker just nu. Jag vet att av erfarenhet att alkoholen triggar ångest väldigt mycket. En dag i taget 😎
/Mrx

@vår2022 Jag kan också känna att jag som yngre tog efter min mammas beteende liksom du skrev om här lite tidigare. Jag jobbar också på att ta mig ur det, för det där med offermentalitet kommer det inget gott ur.

@Geggan verkligen fint att se att du och din syster har skapat något så bra och att ni har brutit det dålig arvet. Inspirerande läsning :)

@Daemon Självklart! Du är hedersmedlem! ❤️😎❤️

Tack snälla @vår2022 och @Se klart ❤️
Det satt hårt och var förlösande att skriva om, tack för er respons, det hjälper mycket och vissa ord fastnar som det med att känslorna är omogna för att det är det lilla barnets i mig känslor, det tar jag med mig❤️

Kram

@Se klart tack! Typiskt nog började det precis regna! Håhå. Nå, jag hinner nog med under den vecka som är kvar! Bra med lite vatten!

Idag är det 1 år och 9 månader som nykter eller 638 dagar😁. Våren 2022, som var mitt första mål, och våren 2023 har passerat. Min tacksamhet över att jag slutade dricka har jag ofta skrivit om och om hur det har förändrat mitt liv totalt. Jag har fått eller skapat mig ett liv som känns meningsfullt och värt att leva. Det går ibland upp, ibland ned, det är stabilt och balanserat, det utvecklas och det går framåt. Det är spännande och intressant och jag är nyfiken på livet. Jag är författaren av mitt liv och skriver en sida i taget. Ibland kan jag påverka händelseförloppet, ibland inte. Jag får skruva om och finna olika lösningar och leva en dag i taget. Dagarna är ofta sig lika, men det finns ändå en nyans i varje dag om man tittar efter noga.

Ha en fin tisdag!❤️

@Andrahalvlek precis. Minns fortfarande mammas uttalande till mig för ca 15 år sedan: du har förstört mitt liv! Ja jösses vad det har hållits på.

Framåt, det är verkligen helt rätt namn på din tråd @geggan. Vad härligt det låter och skönt att alkoholen inte ens finns där som en lite irriterande mygga i ögonvrån.
Det är något, detta med att ta hand om en plats, och inte bara städa för idag- utan ordna så att det blir bra på sikt- små eller stora planer. Jag/vi är rätt så engagerade i vårt sommarställe som snarare är som ett andra hem, och jag klurar som du på hur barnen ska lösa det i framtiden, men att skapa goda förutsättningar. Men det är ju också för vår skull, det är ju vår gemensamma plats ett antal år till.
Fortsätt att njut av dina dagar med solen i ögonen! Kram

@Se klart Vad fint du beskriver detta💕. Det jag kan känna idag med min mamma är försoning och medkänsla. Det gör jag för att jag försonats med mig själv och känner medkänsla med mig själv. Mitt hat och mina andra starka tankar har jag tagit udden av via min medkänsla med mig själv. Jag ger inte dessa känslor makt i mitt liv längre. Jag tror att mitt förändrade förhållningssätt till mig själv syns utåt, min mamma ser det. Hennes projiceringar när inte ut hos mig. Det har påverkat henne att ställa om. Jag brukar säga till henne ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”😁. Jag kan se det goda i henne och det goda hon gjort/gör för mig, att hon verkligen vill och försöker gå framåt. Att tänka gott och känna att jag bryr mig om henne och älskar henne. Det är det som hon är mest rädd för, att bli lämnad och hon går då i försvar på ett destruktivt sätt både för henne själv och för andra. Det är där hennes trauma sitter, att bli lämnad och att inte vara älskad. Så jag visar vägen för henne genom att känna medkänsla och försonas med mig själv. Genom att ha blivit nykter har detta varit möjligt, det är i en nykter hjärna och kropp som man kan finna detta om man tillåter det och söker efter det. Terapin har visat mig vägen och gett mig verktygen❤️

@Vjlo Ett gammalt avsnitt om metatänkande var en ögonöppnare för mig! Nummer 83 från 2021-05-24.

Kram 🐘

@Geggan Så fint att läsa hur mycket fint du har omkring dig. Handmade. Du har skapat detta, ihop med dina kära. För dig, för er, för framtiden. Arvet efter er mamma har ni brutit med råge. Missbruk kan se ut på olika sätt, men offermentaliteten är densamma.

Kram 🐘

Idag har jag varit här på sommarön i fem veckor. Regn bara två små pass på hela tiden, det är mycket torrt. Idag skall jag gå hjälp av min bror att få till de svåra kanterna på det nya däcket. Det är ursågande för stolpar o annat svårt. Varvar med mormorstimmar med fyraåringen. Snart kommer kusinerna. Morgnarna är det mest fantastiska, frukost i sängen i full sol o utsikt över havet. Alkohol finns inte på kartan, syrran slutat dricka pga riktigt dålig mage. Jag är ju i ett annat land, mitt gamla hemland. Också det är härligt. På fredag blir det den årliga träffen m gamla klasskamrater som också sommarbor här. Det blir vin, men jag känner mig trygg. Glad för att min syster o jag skapat så mycket fint här, små gäststugor, många fina uteplatser, blommor mm. I kontrast till mamma som aldrig lade två strån i kors. När hon var här låg hon i sängen och åt smörgås. Fet och orörlig. Deprimerad såklart men ganska jobbigt var det. Under rätt många år hade jag ett annat ställe. Men nu är jag tillbaka. Få se sen hur nästa generation kan samsas, de är ju ganska många. Glad över min nykterhet och också varje dag över mina minus 17 kilo, som gör mig så mkt rörligare. Inser hur svårt det är, har flera väninnor som kämpar o hela tiden misslyckas. Jag körde helt enkelt på ett järnhårt beslut, samma som hållit mig nykter. Önskar alla fortsatta fina dagar. 🐳🐝😎

@Andrahalvlek 🤭😞 Viljan att hinna träffa o umgås är ju stor, men du har ju rätt... det blev en automatisk paus på något sätt... dels av vädret och som sagt lite av orken....

fick min dos fylld igår - jag sprang på några av mina grannar - pratade lagom mkt där, sen på kvällen en stund på ett enkelt möte i kyrkan, där det finns utrymme att sitta och prata (det är inget lett möte med någon som leder/talar, utan det finns plats för alla att prata).

idag ... tja, ska ju hålla min träningsrunda.

fördel med det digitala är att jag kunde leta upp närvaropodden (det finns två avsnitt från i år), så jag kunde adda den till min podcastapp, så den dyker nog upp sen någon dag jag har tråkigt/är nere.

tjing

Ps! Vad modig du är

@himmelellerhelvette.. vad långt namn du har..🤗
Stora steg är det att skriva ner, precis som du gör. Det är stora steg för nu och detta kommer ta dig i en riktning där det blir möjligt att leva vuxet, med gränser och kärlek till dig själv. Det tar tid som du vet och eftersom själ och tankar inte riktigt är synkade i såna här processer kan det vara bra att lite i taget komma till insikt. För mig var insikten om saker kring min och min mammas relation så hisnande att jag ibland hade svårt att gå när jag fick ut från terapeuten. Hon påpekade också det, att när man växlar perspektiv mellan barnets (ouppfyllda) önskningar och insikten om vad dwt blev. Då rör sig marken lite under en. Men den stillnar, jag lovar dig.
Du har dock själv att tacka för så mycket, precis som du också ser. Och om många år kommer du säkert att hitta små delar av din mamma- i dig- som gjort den till den fantastiska person du är.
Du har ett för tungt lass med att parera, tro, hoppas, önska. Ställ av det för en liten stund bara för att känna hur det känns i axlarna. Och för att inse att det är möjligt. Lita på processen, var inte rädd, det behöver man sällan vara som nykter för det värsta har redan hänt. Nu ljusnar det. Kram 🥰

@Amanda L Jag har inte heller några planer på att börja dricka alkohol igen. Får man vara med i klubben? 😍