Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Tack för fina ord ❤️

Tänk vad bra att du kan ta hand om dig med äkta self-compassion! Viktigast först- alltid. Men allt det andra du gör och ser till och strukturerar kring dig. Så att livet blir fint att leva. Imponerad och glad för dig! Kram 🥰

@Amanda L Tack för fina och kloka ord. Jag ska kämpa vidare, det finns ingen annan väg!

Morsdagmyshelgen var toppen på alla sätt 🥰 Idag var det fullt ös in i verkligheten igen. Jag går bredvid min kollega som jag ska ersätta vecka 25, 26 och 33. Och fre 9/6 fick jag veta idag, tjoho! Lika bra att ta tjuren vid hornen - bring it on!

Mitt i detta skulle jag på läkarbesök på psykiatrin kl 14 idag. Det blev lite bilresor för att hinna med det, och dagen avslutade jag hemifrån. Lugn och ro, van miljö.

Läkarbesöket gick bra. Jag har tagit 37,5 mg venlafaxin varannan dag sen februari. Nu ska jag ta bort det helt. Läkaren bedömer att duloxetin 60 mg och mirtazapin 25 mg är fullt tillräckligt.

Han tyckte inte heller att jag behöver göra en bipolärutredning. Den medicinen (litium) gör en tydligen helt avtrubbad och syftet är att kapa de hypomaniska perioderna - då man säljer hus och skiljer sig och blir ovän med allt och alla, samtidigt som man är kreativ och jobbar hela nätterna för sova behöver man inte. Sådana perioder slutar alltid i en krasch.

Jag har ju inte sådana hypomaniska perioder. Det jag har är återkommande depressioner, men där är jag hjälpt av antidepp, rutiner och god sömnhygien sa läkaren. Sådant som jag redan gör. Nytt besök i okt-nov, och sen får jag höra av mig om jag mår sämre innan dess. Känns bra.

Kram 🐘

@Stormenlilla Kämpa på! Det är så värt det 🥰

Kram 🐘

@Emilia Tack😌

nu är det över. Gick ok, men tiden tickade fort.😬puh.

Stort grattis till över tre månader @Amanda L! Otroligt starkt jobbat! Det är väldigt fint och inspirerande att läsa om den resan du gjort och de nya mål du satt upp.

Tack alla! Jodå, på sätt o vis kan ja tycka att jag är värd mina klänningar. Men det har faktiskt fått ekonomiska konsekvenser som gör mig rädd. Och det finns ngt tvångsmässigt i det som jag inte mår bra av. Försöker styra om till att köpa tyger och sy, det känns åtminstone lite bättre. Idag skall jag delta i panelsamtal i jobbsammanhang som jag ju för många år sedan slutade med. Nervös. Blir säkert också lite kul men men. Så glad att det är i stort sett slut- gjorde mycket såna publika grejer förr o hällde alltid i mig vin innan. Funderar på att ta lugnande. Eller bara uthärda. Om några timmar är det över. 😱🫣🐳

Hej! Vilka spännande reflektioner. Alkohol och identitet kan verkligen höra ihop, och att reda ut hur det hör ihop för en själv kan vara väldigt hjälpsamt för att ändra hur en dricker. Är du på funderingsstadiet eller har du börjat med nån förändring? Skriv gärna mer om vad du tänker!

@Andrahalvlek Ja ni har såklart rätt. Jag får ändra till det. Kram ❤️

Idag är det 3 dagar och hjärndimman är kvar. Jag har bestämt mig att jag ska börja med 90 dagar, bryta ner det så som jag gjort en gång förut och inte lyckats göra om förens nu. Nu har jag bestämt att jag inte vill må såhär längre. Jag som alltid går promenader har inte klarat av det på två dagar, ingen meditation heller. Så mitt mål idag blir 10 min meditation och 30 min promenad.

Intressanta funderingar. Kunde du (man) ha gjort saker annorlunda. Borde du (man) ha gjort saker annorlunda? Jag står inför att barnen flyttar ut. Kommer jag att vara ledsen när de flyttar? Högst sannolikt. Vill jag att de stannar? Absolut inte för att jag är ledsen och saknar dem annars. När man älskar måste man släppa taget. Jag tänker att de där funderingarna om man borde gjort annorlunda, får vara just det. Lite funderingar över hur det hade sett ut då. Jag tror inte att någon gynnas av att försaka drömmar för någon annans skull. Stor risk för bitterhet och anklagelser istället.
Det här med död och saknad är också knepigt. Jag känner igen det du beskriver angående både saknad och distans (till min far). Funderingar över relationen och varför den var som den var. Jag tror att det på sätt och vis är sunt att ”hålla döden ifrån sig”. när nån är svårt sjuk. Tankar på vad som kan hända, tankar på hur sorgen kommer att bli, blir så bottenlöst. Här och nu är ett sunt sätt att förhålla sig. Jag tror att jag höll ifrån mig att min pappa skulle dö, så gott det gick. Tror inte att det handlade om förnekelse riktigt, men det gagnade troligtvis oss båda. Jag tror att han höll ifrån sig det också. Har du lyssnat på Stina Wolters sommarprat om hennes relation med en döende flicka? Kanske kan man tycka att det borde varit föräldrarna som hjälpte henne att hantera situationen. Jag tror att det var bra som det var. Föräldrarna kunde inte och ville inte ta in att flickan skulle gå bort. Flickan kunde troligtvis inte heller härbärgera deras sorg. För det är kanske så att man på nåt sätt väljer det som är bäst i stunden. Jag tror inte att min pappa hade gagnats alls av att jag hade gått in i stor sorg i förtid. Han ville inte dö och gjorde allt för att förtränga hur illa det var. Jag tycker att det finns en stor skillnad angående att förneka alkoholism/beroende och att inte förmå/vilja ta in att nån är svårt sjuk. Det första har lite mer egoistisk karaktär. Kanske är det en självbevarelsedrift också i båda fallen även om den får motsatt effekt i ett beroende. Under mitt tillfrisknande från beroendet så plockade jag fram de där skuld och skamkänslorna, lite i taget. Att hålla saker ifrån sig är nog en överlevnadsstrategi.

@Amanda L
Du är helt underbar!!!
Kram
xxx

🐘 skulle det vara förstås!

@Stormenlilla Jag minns också att vi följdes åt i början av min nykterhet. Och du - kan jag så kan du ❤️ Ta rygg på mig nu!

Kram 😍

Jag tror precis som @Kennie att ordvalet är viktigt. Kanske och hoppas måste ersättas med ska och vill. Och man måste bestämma sig inifrån och ut.

Lista plus och minus. Både med att dricka alkohol och över att vara alkoholfri. Sätt ord på vad du tänker och känner.

Kram 🐘

@Kennie Jo absolut.. jag är nog mer bara nedslagen nu så orden reflekterar lite psyket.
Det brukar vara att det gått några veckor och är helg, gärna i kombination med fint väder eller att jag blivit så uttråkad av att inte vistas på bar länge/kunna umgås som dom flesta andra gör. Att tankarna börjar komma av att vilja kunna följa med vänner på något glas i någon trevlig miljö, viljan att kunna ”vara som alla andra”. Det är svårt att veta när jag skulle kunna sätta stopp mer än att inte tillåta mig vara i någon form av social miljö där alkohol finns.. Just nu pendlar jag ju i otrolig skam, sorg och ilska också då det bara gått några dagar sen senaste katastrofen så det är kanske med dimmigt huvud jag försöker tänka ut något också..

Jag tänker att en betydelsefull detalj kan vara att inte använda ordet hoppas om din ambition att sluta dricka. Hoppas signalerar att resultatet beror på variabler vi inte kan påverka. Som vädret. Drickandet kan vi påverka med rätt verktyg. Så det gäller att hitta vad som ger dig makt att styra. Kan du analysera vad som händer när du bestämmer dig för att dricka? Får du någon förvarning, tex något tankemönster som börjar snurra? När skulle du kunna sätta stopp?

@Amanda L När jag var där du är nu var jag inte helt säker på att jag aldrig ville dricka igen, det har kommit mer successivt och kanske vid 9 månader först kunde jag med hela mig tänka att jag aldrig mer vill dricka.

Varje gång jag är med folk som dricker tänker jag på hur det hade blivit om jag hängde på dom, jag skulle bli fullast och må sämst dagen efter. Jag kan helt enkelt inte dricka som dom gör och det har jag helt och fullt accepterat.
Även om jag kunde hålla mig under tiden vi umgicks skulle jag dricka extra antingen när jag kom hem eller dagen efter för att kompensera eftersom jag inte tyckte det hade blivit tillräckligt för att jag skulle vara nöjd.

Kram

@Andrahalvlek
Ja du har rätt, det är lite svajigt för att jag bevisar hela tiden att jag inte kan lita på mig själv. Just nu när det är så färskt så känner jag mig så nedslagen också. Det känns väldigt likt en botten som är nådd nu och jag hoppas att det är så. Det är verkligen acceptansen som inte verkar infinna sig hos mig och jag tycker att jag jobbar med det här på så många sätt redan. Kollat på hans youtube tidigare och läst böcker men inte riktigt satt sig men för den delen kommer jag inte att ge upp. Men det är ohyggligt ledsamt att höra om din pappa ❤️

Jag är så glad för din skull, minns ju att vi började lite ihop. Det är så fint att se att det har gått för det är ju sånt jag och andra inspireras av.

@Stormenlilla Annie Grace tillhör mina husgudar. Det här är hennes framgångsrecept:

1) Tro på att du klarar av att sluta dricka.
2) Fokusera på varje liten fördel med alkoholfriheten.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Just nu känns du lite svajig redan på punkt ett. Räta på ryggen, höj blicken och bestäm dig inifrån och ut: Nu är det fan nog! Du skulle aldrig acceptera om någon stod och sparkade på dig, då skulle du bli skitförbannad och säga ifrån på skarpen. Den typen av ilska och känsla ska du använda mot alkoholdjävulen, som tyvärr bor inuti dig. Stick och brinn din lilla jävel, jag klarar mig utan dig!

Kolla in Craig Beck på youtube, det är nog den nivån av inlärning du orkar med just nu. Du måste hjärntvätta dig med nyktra fakta så att även ditt undermedvetna påverkas. Så länge det finns en liten del i dig som tycker/tror att det är mysigt att dricka, så riskerar du att ta återfall. För varje återfall får din självkänsla en törn, du förlorar förmågan att tro på att du klarar av det.

Just därför ska man inte ta lätt på återfall. Rent fysiskt händer inte så mycket men mentalt kan det vara katastrof. Min pappa tog tex så många återfall att han till slut slutade tro på att han klarade av att sluta dricka och inte börja igen. Han dog med söndertrasad lever vid 61 års ålder.

Jag har passerat tre år som nykter, och det tillhör de bästa beslut jag har tagit i mitt liv.

Kram 🐘

@Crusade Tack själv för peppande inlägg! Jag har fyllt ”tre månader” och satsar nu på sex…borde vara ungefär 93 dagar. 😌

@Amanda L
Du verkar vara så stark! Jag har stor respekt för dig. Det bara rullar på och detta är så skönt att läsa ...! Tack för ditt stöd gentemot mig. Uppskattar det så mycket.
Ha en underbar dag och du är nu väl inne i din 93e dag eller?
Kramis
xxx

@Andrahalvlek Tack ❤️ Ja så är det verkligen, som jag försöker och trillar dit igen. Hoppas så innerligt att det här är gången det kommer att hålla i sig.

Jag vaknar idag och är fortfarande så mentalt slut att jag knappt kan komma ur sängen. Så här kan jag nog inte minnas att det varit någon gång innan. Det känns som att det inte ens är lönt att prata om skammen, att behöva oroa sig för allt man sagt när man varit den andra personen. Eller oron för att partnern inte ska komma över om man blir föremål för skvaller i denna lilla plats. Eller att jag knappt vågar gå utanför dörren. Det är riktigt sjukligt att utsätta mig för detta och ändå verkar det år efter år så svårt att få stopp på.

Ni alla vet ju hur skräcken tar över, större eller mindre. Jag tror jag åkt på den största skräcken hittills just nu och skakar av ångestkänslorna. Låt det här få bli starten på mitt nya liv. Jag hoppas att jag kan se tillbaka på det här om ett år och tänka att jag klarade mig ur den värsta av hålorna.

@Himmelellerhelvette Tack för dina fina ord. Vet inte om jag känner mig så himla klok, men det värmer så klart att höra att jag bidrar med något bra. Det där med processen ska jag ta till mig och tänk på när jag tappar motivationen. För det finns ju såna dagar också. Faktuskt precis innan det gått tre månader. Kändes jobbigt att lova bort mig för tre månader till… Jag hade trott att jag skulle vara jätteglad, men så var det inte riktigt. Men jag flrstår att det var beroendet som sprattlade till igen.
Nu känns allt bra igen, tack och lov.
Ja, den här processen är märklig på många sätt och inte alltid förutsägbar. 🤔