Senaste kommentarerna i forumet

Wow vad härligt att höra om ditt tjejgäng/häng. Ps. Fattar heller inte Finlands-hajpen. 😍 Kram 🌱

@Daemon Tycker det låter som en bra plan, att du ska känna dig stark och säker i ditt beslut och känna att du klarar av det. Det är att göra riskbedömning och välja den säkraste lösningen. Det är detta som blir allt stabilare ju längre tid man är nykter. Pannloben där riskbedömningarna sker blir allt dominantare och starkare. Det är inte värt att ta allt för stor risk första tiden, så ta det lugnt. Det kan också vara en anspänning i början när man ska gå på fest som nykter när hela agendan sätts på spel😂 I alla fall i tankarna, en stor del sitter där. Så fortsätt träna på nykterheten, dina nya vanor och beteende. Du blir bara allt starkare i dig själv och i din identitet. Det är coolt att vara nykter😎❤️

Sommaren närmar sig och den här tiden har nog alltid varit förknippad med festligheter, för mig
Suget har varit stort vissa gånger men nu kan jag knappt komma ihåg när jag kände sug sist.

Den svarta sörjande jag befann mig i runt årsskiftet är över, tack och lov. Den hade inget med min nykterhet att göra och gjorde det inte svårare att avstå.
Jag känner mig stark och stabil igen. Är mer mig själv än någonsin dessutom och jag gillar det jag ser i spegeln. Ja kanske inte alla skavanker men glöden i ögonen, swunget i steget, rynkorna när jag ler. Jag vänjer mig så sakteliga vid att tycka om mig. Vilket ger mig en trygg framtidstro. 🙂

För alla som kämpar här, mot hjärnans finurlighet och lömska tankar, vill jag åter upprepa - det är värt det!
Varenda nykter dag är värd att kämpa för!

PS. Jag hade varit nykter i 3 månader innan jag berättade för någon, och då berättade jag för min äldsta dotter, då 23 år. Hon tittade mig i ögonen, log och sa: ”Bra, jag gillar dig mer när du är nykter.” (Jag blev nykter samtidigt som corona drog in över världen, så jag träffade inte mycket folk då.)

@Daemon Tycker att du spånar på bra! Det krävs några tankeloopar för att få pusselbitarna på plats. Och du verkar följa Annie Graces recept på framgångsrik alkoholfrihet:

1) Tro på att du klarar av att sluta dricka.
2) Fokusera på allt positivt med alkoholfriheten.
3) Identifiera dig som en person som inte dricker alkohol.

Jag var också orolig i början att jag inte skulle klara av det. Men jag hade verkligen bestämt mig, inifrån och ut. Jag hade fått nog. Och ingen skulle hälla vin i halsen på mig. Hur mycket sug jag än kände så är tankar bara tankar - de kan inte lyfta glaset till munnen. Och känslor går alltid över.

De första månaderna gav jag mig själv ett löfte varje morgon när jag satte fötterna i golvet bredvid sängen: ”Idag är jag nykter” tänkte jag högt i skallen.

Jag hade också en topp 5-lista med fyllesynder, som jag inte vågar yppa för någon, som jag drämde i skallen på alkoholdjävulen när hen började viska ”bara ett glas…” Då röt jag tillbaka: ”NEJ, minns du…”

Tänk dig alkoholdjävulen som en liten inneboende i din skalle. Nu har du spärrat in hen i en liten trälåda. Då och då vädrar hen doften av alkohol och börjar bulta och skrika. Men för varje nykter vecka som går blir hens krafter svagare och svagare. Svält ihjäl hen!

Kram 🐘

@.simon. Klokt beslut! Själv har jag varit nykter i över tre år. Tillhör de bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Jag förstår inte hur jag kunde vara slav under alkoholen, hur jag kunde förgifta mig så 🤮

Kram 🐘

Jag måste nog säga att det är efter nio månader jag mått som allra bäst. Jag har mått väldigt bra mycket under alla månader fram tills 9 månader men efter 9månader har jag jobbat mig igenom så ofantligt mycket med mig själv, med min bakgrund, med att lära känna kroppens signaler. Lärt mig hantera svårigheter. Jag känner mig genuint lycklig, känner lugn och harmoni.

Jag ser otroligt ljust på framtiden och allt jag mer kan lära mig. Har blivit väldigt intresserad av att lära mig. Älskar livet!

Jodå, det är (var tills i eftermiddags) riktigt varmt o härligt här. Men nu kom ett - också härligt - vårregn. Skönt nästan!
För min egen skull... jag måste inte säga ja till all gemenskap. Med jobbet ikväll kunde jag varit, och ätit gott och nog druckit bra ockå, eftersom alla drog iväg ut, alla utom jag och en annan kollega. Måste inte vara med överallt!
Nöjd av det valet också. Ingen förklaring, bara sa jag inte skulle med.

@Daemon "När det gäller den alkoholfria biten så måste jag först hitta min identitet och känna mig stark och säker i mitt beslut. Jag vill också veta att jag faktiskt kommer klara av det. För mig skulle det kännas som ett misslyckande att först meddela att man kör alkoholfritt liv och senare falla dit igen."
Kanske är det just det som är den gordiska knuten. Nu kan man ju aldrig och ska tydligen inte heller lova att man aldrig någonsin ska dricka alkohol igen.
Men du måste ha landat i att du ÄR denna nya person. Den som inte dricker, för att du inte vill dricka.
Så igen handlar det kanske om tid. Inte så där jättelång tid, men kanske lite till.
För varje morgon sätter sig den nya vanan. Jag vaknar nykter, jag är nykter, det är normalt för mig att vara nykter.
Att vara nykter är det nya normala.
Jag ska på middag, men jag vill vara nykter, eftersom jag numera är en sån som inte vill dricka alkohol.
Jag tror att just när det landat i dig så kommer du inte hamna i en försvarsposition, det kommer att "lysa positivt" och bestämt kring dig. Du är nog bara inte riktigt där än. Men ganska snart, tror jag :)
Med tanke på att du verkar vara en orädd person som vågar gå sin egen väg.
Jag ser framför mig hur du håller tal i köket, viftande med en selleristjälk i ena handen och en alkoholfri öl i din andra. Runt dig står dina gamla drinkarvänner och ser ut som fågelholkar.
– Vad har hänt med Deamon?!
– Har han blivit religiös!?!
–Nä, han har bara slutat dricka...
Tror att din fru har en poäng i att du ska hålla det kort :)
Hur som helst så kommer livet bli mer spännande!

@Amanda L Yes, det kommer kännas skönt när man börjat basunera ut det. Man längtar efter det, men samtidigt tvekar man. 😊

I vissa sammanhang kan det växa fram, där det börjar med att jag kör hem på kvällen - oftast inget konstigt (även om det sällan varit just jag som kört, men nu är det ju det).

I andra sammanhang kommer det dock definitivt sticka ut övertydligt att jag inte längre dricker. Där kan jag inte smyga… Hela agendan ställs nästan på spel! 😂 Kanske överdriver lite grand, men faktiskt inte mycket… Det kommer uppfattas som ”konstigt”.

Å andra sidan har jag aldrig varit rädd att gå min egen väg och jag har sällan eller aldrig gjort något mot min vilja pga att någon annan pushat på. Där har jag ofta stått stark i mitt beslut, även ensam mot hela gäng - och fått respekt för mitt beslut. Jag är mao definitivt inte rädd att gå emot strömmen när det behövs!

När det gäller den alkoholfria biten så måste jag först hitta min identitet och känna mig stark och säker i mitt beslut. Jag vill också veta att jag faktiskt kommer klara av det. För mig skulle det kännas som ett misslyckande att först meddela att man kör alkoholfritt liv och senare falla dit igen.

Jag vill att detta ska lysa positivt runt mig, och om möjligt så klart undvika att hamna i en försvarsposition. Jag vill inte att det ska framstå som en uppoffring från sida, tvärtom! Det är viktigt för mig. Kanske det till och med kan inspirera någon mer i bekantskapskretsen. Hur försynt jag än försöker annonsera detta, så vet jag att jag har svårt att hålla det till ett minimum. Jag och min fru är överens om att oavsett hur jag väljer att kommunicera det så ska jag försöka hålla det kort. Men jag känner mig själv, när inspirationen kommer… då är det svårt att sluta snacka! 🤪

@vår2022 Det är fantastiskt att människan kan utvecklas hela livet. Och när alkoholen läggs på hyllan, så märks det ännu mer. Nya tankar, vanor, insikter, intressen. Livet blir spännande igen :)

@Daemon Kanske var jag väl hurtig. Jag förstår att det kan kännas svårt även om det är ologiskt att skämmas för att man INTE dricker alkohol. Men jag tror att även här är tiden en faktor. Ju längre tiden går och ju säkrare du blir i ditt beslut, ju lättare blir det att säga att du slutat, inte dricker längre.
För då är det ju du. Du är den som inte dricker. Förut var du en annan person på sätt och vis. Det kan vara det som gör det svårt. I någon mån kommer ditt beslut att påverka andra. Framför allt dom som själva dricker för mycket.
Så ta det varligt och välj första gången med omsorg.
Kanske ringa till värden innan om det är en vän?
Jag vet att det är ett problem du kommer att lösa. Och det kommer att kännas skönt när det är sagt. Men kanske handlar det mer om dig själv och vem du är? :)

Har i dagarna bestämt mig för att sluta dricka A. Trött på jagandet efter framförallt öl.
Dricker inte alla dagar i veckan men dom flesta. När jag dricker blir det 4 st 7,5 % och ibland 6-8 st.
Det känns inte bra de dagar man inte riktigt kommer ihåg helheten i samtal man haft. Jag dricker oftast i samband med aktiviteter hus å trädgård mm. Jag har kunnat hålla på utan att min fru märkt något beroende på min frus sjukdomar o åldrande. Ska bli så gött att slippa gömma ölburkar och ränna på bolaget. Min strategi har varit att köpa dagen ranson.

Liten reflektion så här på tisdagsmorgonen. Har haft funderingar och skrivit inlägg om identifiering och som lett mig vidare till tankar om inre ledarskap. Det hör ihop med min värderade riktning, den riktning som jag vill gå mot i mitt liv. Har ju haft en hel del utmaningar på mitt jobb med min kollega som på olika sätt varit respektlös och exkluderande mot mig. Det jag haft att luta mig mot är min värderade riktning och mitt inre ledarskap, det har väglett mig.

Det inre ledarskapet handlar om hur jag ska leda mig själv. Min personliga utvecklingen går hand i hand med mitt inre ledarskap och min värderade riktning. Jag har blivit så mycket mer självmedveten, om mina triggers, mina egenskaper och beteenden. Det har gjort att jag kan inta även ett annat perspektiv då jag blivit triggad, tex av min kollega. Jag har flytta fokus och använt mig av ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt”. Så bra verktyg! Det har möjliggjort att kunna se det som sker utifrån, inte endast inifrån mina känslor som blivit triggade. Det var svårt, nästan omöjligt att göra när jag drack och var fast i alkoholen, den suddar ut alla styrkor, självmedvetenheten och självledarskapet. Det inre ledarskapet gör att man aktivt kan välja i vilken riktning man vill utvecklas och att skaffa verktyg för att göra de förändringar man vill göra.

Ditt inre ledarskap är som din inre kompass. När den är rätt inställd kommer den att leda dig rätt. Ju mer du lyssnar på och förstår dig själv, desto mer finkalibrerad blir din inre kompass och desto bättre blir ditt inre ledarskap. Det är så otroligt häftigt hur man kan utvecklas i sitt inre ledarskap när man lägger alkoholen på hyllan.

Ofta pratas det här på forumet om rädslan om hur trist, grått och tråkigt livet blir utan alkohol, precis som jag gjorde. Alltså det är precis tvärtom! Fy fan vad livet var tråkigt, trist, grått, självdestruktivt och utan livsgnista när jag drack! Jag är så otroligt tacksam för att jag vände livet till den ljusa och hoppfulla sidan och vände alkoholen ryggen. Nu kan jag njuta av livet i medgång, hantera det bra i motgång och i det stora hela känna en lycka över mitt liv och av allt som det innehåller🥰

Ha en fin tisdag!❤️

@Daemon Ja, det kändes riktigt bra. Att dessutom göra det helt odramatiskt, när frågan kom. I början var jag helt uppslukad av att ”folk undrar nog, vad ska de säga, vad ska jag säga?” Väldigt mycket anspänning inför varje festlighet. Att dessutom inte kunna vaddera anspänningen i lite alkohol gjorde anspänningen än värre.

Men allt man övar blir man bättre på! Om jag inte har lust att dricka vatten hela kvällen tar med mig något gott, tex en stor flaska grapefruktdrink. (Ofta är ju dealen ”ta med egen dricka”.) Mina närmaste, släkt och nära vänner, köper alltid alkoholfri öl till mig, de är väldigt noga med det.

Det är viktigt att man berättar precis så mycket man känner sig bekväm med. Från gång till gång. Man har ingen skyldighet att berätta någonting. Jag är personligen bekväm med att berätta om min pappas drickande, och ärftligheten är ju tyvärr snudd på hundraprocentig. Jag kan berätta att jag märkte att jag drack mer och mer och fler dagar i veckan. Till slut fick jag nog och valde därför att avstå helt, för min hälsas och välbefinnandes skull. Mer detaljer än så behöver ingen få veta. Ingen mer än ni här på forumet vet de värsta fyllehistorierna, och knappt det, det gynnar ingen att få veta.

Som nykter på fest är min fingertoppskänsla bättre, jag är mer lyhörd, jag är mer nyfiken på de andra festdeltagarna, min tajming vid skämt är bättre, maten smakar bättre, jag slipper springa på toa hela tiden, och jag märker när jag känner mig mentalt och fysiskt trött - och då kan jag avvika.

Det blir inte roligare för att man håller på till sist. Tvärtom är det skönt att kunna köra hem när de andra börjar fyllegagga. Vid en viss gräns pratar alla i munnen på varandra, säger samma saker gång på gång, och ingen lyssnar på andra öht. Jag är tacksam och glad över att inte tillhöra den skaran längre.

Det är en enorm skillnad på att vilja vara nykter på fest och att tvingas vara nykter för att man måste köra. Jag har faktiskt roligare. Förutom på rena sjöslag till fest, men de undviker jag gärna. De ger mig ingenting längre. Men den typen av umgänge har jag inte längre. Personalfest har jag dock dissat senaste gångerna, de tenderar att urarta i sjöslag tyvärr.

Kram 🐘

@aeromagnus Heja dig! År 2 är magiskt, då tänker man mindre och mindre på sitt icke-drickande. De flesta situationer har man upplevt nykter och ofta kommer man på sig med att alkohol verkligen tillhör forntiden. Back the days, mitt förra liv.

Kram 🐘

13 månader nu nykter. Resan till Disneyland Paris utan medicin gick utmärkt. Kände inget behov av att dricka. Vakna ut varje morgon klar i huvudet och slippa dra ut och köpa öl direkt. Disneyland är en grymt fin park och kul för alla åldrar.

@Daemon Är det inte enklast att säga som det är ( om det handlar om vänner). ”Jag upptäckte att jag inte mår bra av att dricka alkohol, så nu dricker jag bara alkoholfritt.”
Med andra skulle jag bara säga att jag inte dricker alkohol, men gärna något alkoholfritt.
Tyvärr har jag inte fått säga detta särskilt ofta eftersom knappt någon frågar….hmpfff .
Jag tror i varje fall inte att du behöver gömma dig av denna orsaken. Det finns verkligen inget skamligt eller konstigt med att inte dricka alkohol. Var stolt! Jag tror du kommer att bli förvånad över hur skönt och enkelt det blir när det är sagt. Om nån nu frågar…

@Amanda L Just detta snurrar konstant i mitt huvud och olika scenarios där jag måste förklara varför jag inte längre dricker dyker upp flera gånger varje timme, under hela dagen… Någon form av skam är helt klart invävd i detta.

Det har gått 2 veckor nu, men jag har fortfarande undvikit att träffa folk i alkohol-sammanhang. Jobbar fortfarande på min förklaring. 😊

Trist att man ska behöva känna skam när man egentligen är ofantligt stolt över sitt beslut.

@Andrahalvlek Det måste ha känts bra att berätta för dina kompisar? Skönt att det landade så odramatiskt.

Intressant att du nämner att du var mer tystlåten än tidigare. Just kontrollen över hur man beter sig i sociala sammanhang måste vara en stor vinst. Den ser jag fram emot! När man är berusad finns ju liksom bara ett läge, prata mest och högst…

Jag gillade inte cha cha cha heller, tröttnade halvvägs in i den låten… 😁 Kul för Loreen och Sverige!

@Crusade Detsamma! Och du har helt rätt ang att det är du som ska förklara varför du inte dricker.
Vad ska han säga när du gått ner några kilo? Blir bara konstigt…🙄🤔
Men, kanske han kommer ihåg det nästa gång. 🙏🏻😀
Kram!

Rätt enkelt att sysselsätta sig! I sommarvädret ☀️ Fast ni har kanske inte så varmt i norr än?

@Vjlo Just nu är det rätt enkelt att sysselsätta. Men kom ihåg att motsatsen till missbruk är gemenskap. Ta dig omaket och hör av dig till personer du inte hört av på ett tag. Föreslå att ni ska göra något aktivt ihop. Någon annan kanske behöver draghjälp till gymmet?

Kram 🐘

@Amanda L
Jätte bra funderingar. Jag har blivit av lite med skammen men inte helt och hållet. Sorterar också bort vissa som jag tycker har ingenting att göra med mina val eller med mitt tidigare alkoholberoende. Så jag har bara lite skam inte mycket. Skam gentemot dem som är in min krets av kära och nära. Men andra människor struntar jag i helt och hållet. De har ingenting att göra med varför jag väljer att inte dricka.

Så hade vi oväntat ett par som kom och hälsade på, i lördags. Min man sa i min plats att jag inte drack för att jag bantar. Jag sade efteråt till honom att det var först min grej att säga detta att jag inte drack och varför jag inte dricker, det borde ha varit mitt val att förklara eller inte. Så jag var lite upprörd, fast jag vet att min man menar bara väl.
Som du hade jag en liten tanke ... ett litet glas är väl okej. Men jag tänkte snabbt NEJ. För att då skulle jag hamnat i samma shit situation igen ... onykter. Och jag vill inte längre vara onykter.

Du jobbar så bra och skriver såna kloka saker. Tack för att du delar med dig.
Stora kramar
xxx

En grillkväll hemma på altanen i kvällssolen har vi längtat efter länge. I fredags fick vi äntligen njuta av sådan grillkväll. Allt var skönt och mysigt. Vi drack lagom med vin tyckte båda jag och frun. Hon blåste 0.0 på morgonen dagen efter. Det gjorde inte jag. Mådde piss hela lördagen och en bit in på söndagen. Jag gjorde en rotfyllning förra tisdagen och har käkat kopiösa mängder med båda ipren och alvedon eftersom jag har kraftigt tandvärk. Min förmåga att bryta ned alkohol var helt satt ur spel. Tänkte inte på att man aldrig ska blanda alkohol och värktabletter. Att man aldrig lär sig och blir vuxen. En dag i taget 😎
/Mrx