Senaste kommentarerna i forumet

@Jajamänsanigen Grattis till 10 nyktra år! 🥳🥳🥳 Tack för att du tog dig tid att skriva en hälsning till oss!

Kram 🐘

@miss lyckad Vad fint att du ändå fortsätter och drömmer om huset vid sjön eller havet. Man ska inte släppa sina drömmar. Fint också att du kan ha ljusa tankar mitt i sorgen, tänker att det hjälper sorgeprocessen framåt och att försöka ta vara på det liv vi fått och använda det till kreativa processer. Sköt om dig❤️

Grattis till 10-år. Alltid kul med positiva uppdateringar.

Tack Se Klart🌹..Jag funderade faktiskt just idag på att skaffa katt. Men jag har ju 2 hundar, och redan nu lite bök med passning av dom..Vi får se. Jag hade besök några dagar av en jättefin liten långhårig katt. Brunsvart, och med jättestora runda ögon. Jag har en del möss i garagen, så det hade varit behövligt med katt. Vi får se. 😻

Stort Grattis!! Fantastiskt jobb du gjort och en glädje att läsa ditt inlägg. Jag har ett år den 14 mars och kommer att fortsätta på den banan. För ett år sedan trodde jag inte att det var möjligt.

Plötsligt kraftigt chokladsug ? Som jag nästan aldrig äter. På vippen att gå ut o handla men gör nog inte det. Och visst, när jag tänker tanken, ett glas vin verkar inte heller dumt.. äh, bara att sansa sig lite o titta på husdrömmar på tv istället...

Fint att läsa ditt inlägg, man får hålla nosen nära marken när det viner i trädkronorna. Där finns; små katt-tassar. En god middag. Drömmar om ett hem att trivas i. Jag säger som du, att bo fint (det man själv tycker är fint menar jag då) är en av de viktigaste sakerna. Det är ändå i vardagen vi ska leva livet, och höja på det med de små till buds stående medel.
Kram på dig och fint att läsa dina rader 😍

Så kul att det går bra för dig HimmelellerHelvette ❤️ Egentid från familjen, bör man se som att man fyller på sitt batteri. Utan energi i batteriet orkar inte mamma/ fru/ vän. Utan blir energilös. Så gör det du vill och blir glad av, på det viset investerar du i familjen också 💫❤️💫

Att ha sorg i hjärtat, men ändå leva och se ljust på framtiden. Min brors bortgång, har gjort att jag har börjat tänka annorlunda. Stundtals så tänker jag på att vissa saker är meningslösa. Hur lång tid har jag egentligen kvar att leva? Vad vill jag med mitt liv. Plötsligt så försvinner fler och fler människor runt mig. Flera personer av dom som dött, har haft en dålig kosthållning, eller stor alkoholkonsumtion. Å andra sidan har jag ljusare tankar som tur är. Nu ska jag snart göra stora renoveringar i mitt hus, det blir kul. Jag tänker att oavsett om jag bor kvar några år, så är jag värd att bo fint❤️Plus att det höjer värdet på huset om jag får för mig att flytta. Drömmer fortfarande om huset vid sjön eller havet. Gärna en man också, men den biten är svårare. Jag blev lite mer försiktig efter senaste förhållandet. Det jag lärde mig är att jag är inte jätteförtjust i snö och kyla. Så bättre jag håller mig här i trakten, eller runtomkring. Sen trivs jag bra med att ha lite olika städer runtomkring. Jag behöver miljöombyte då och då. Alkoholen stör mig på så sätt att exmaken har gått ner sig mer. Jobbar fortfarande och är förmodligen en duktig. Men allt som oftare bakis, och sjukskriven för olika krämpor.Det är ju fan att vi människor låter ett nervgift förstöra våra kroppar, själar och hjärnor frivilligt. Även relationerna till våra närmaste försvinner och blir kass. Barnbarn blir utan morfar, barnen utan pappa och en åldrad mor blir tvungen att se på när hennes snart 60-åriga son går djupare ner i alkoholmissbruket. Ingen, nej absolut ingen, kan göra något åt saken om personen fortsätter att gå ner i dyn. Tragiskt. Jag räknar med att han inte heller finns om några år, om inget drastiskt sker. Idag är jag ledig och njuter ändå av dagen, med fin musik och att bara göra det som känns bra. ❤️

God morgon,
Det räcker fint för mig med att flanera i en stadsdel, och äta gott, behöver liksom inte åka till Livrustkammaren (även om det iofs var 50 år sen jag var där…)
Veckan drar igång med fart, möten här hela fm och fixa naglarna på lunchen.
Ha en bra måndag allihop 💪🏻

Åh, vad fint att höra av dig, Blenda. 💗Och härligt att du verkar må åtminstone riktigt hyfsat. Även jag håller med dig i det du skriver, vilket jag brukar göra. Du är en av dem jag syftade till i mitt inlägg i Varafrisks tråd, så det var extra kul att du skrev just nu. 💗

Ha det fortsatt gott och uppdatera när du orkar och vill.

Kram 💗

Tack för det, Majaela. 💗 Skriver mer vid tillfälle, men livet är helt ok just nu. Så tacksam för det. Hoppas allt är bra med dig också. 💗

Kram

Det skulle inte vara något badkar 😂utan 🥰

@Geggan @Se klart
Tack för alla tips🙏🏻 Det kan säkert bli ngt av dessa olika alternativ👍🏻 Efter dopet på lördagseftermiddagen blir vi bjudna på mat på Fattighuset. Ser verkligen fram emot att åka bort och att få komma t Stockholm. Behöver inte göra så mycket utan själva miljön, titta på alla människor och äta gott är så fullt tillräckligt för mig och min man. Det viktigaste är att vara nykter och så dom jag känner nu så ska jag klara det.

Kram🛁

@Sisyfos Jag har också tänkt på att du har varit borta några veckor. Fast du har ju tittat in h mig nu. Men jag förstår ju varför…så himla sorgligt och så svårt😢Eftersom det var ditt barns partner så tänker jag att hen fick lämna detta jordeliv alldeles för tidigt. Så…massa styrka och värme❤️❤️

@Sisyfos Beklagar sorgen ❤️ Så oerhört smärtsamt när det än sker, men om det sker så där i början av livet så är det förstås extra tufft. Och som förälder vill man ju allra helst ta över smärtan från sitt barn, bära bördan åt hen nästan. Men det funkar ju inte så. Varje individ måste bära sin egen packning.

Jag brukar likna sorgen vid en grusväg med gropar. I början ligger man där i en jättedjup grop. Man vet inte hur man ska ta sig upp, man bara ligger där och vältrar sig i gyttjan. Efter ett tag tar man sig upp, borstar av sig smutsen. Vädrar morgonluft. Och *poff* har man ramlat ner i en grop igen, inte lika djup den här gången, och man tar sig upp lite snabbare.

Med tiden blir det allt glesare mellan groparna, men då och då ramlar man ner i dem. Men man blir skickligare och skickligare på att ta sig upp ur gropen - och den erfarenheten har man med sig i alla kommande sorgeprocesser.

När man ligger där i den första jättedjupa gropen vill man bara att någon kryper ner i gropen bredvid en, gör en sällskap, kramar och klappar, tröstar. Finns där. Precis som du var för ditt barn ❤️

Kram 🐘

Hej @varafrisk
Vad mysigt! Sankt Eriksgatan är ju lång- sträcker sig från Rålambshovsparken till Hagastaden typ. 🤗 Så den går genom flera stadsdelar.
På Kungsholmen-sidan finns mysiga ciao ciao (goda pizzor) (adress Hantverkargatan), en ny Vetekatten har öppnat, straxt innan St Eriksbron.
Mihn Mat (vid Vasaparken) har väldigt god vietnamesiskt mat, rekommenderas!
Ska man lyxa till det så ligger restaurang Portal på St Eriksplan- underbar mat, jättefin miljö.
Om man är på St eriksgatan mot Norrtull (ligger bla a ett Elite hotel där) så vet jag Bon Bon Hue som också har jättegod vietnamesisk mat. Men skulle snarare dra mig mot St Eriksplan- Portal då eller Café Colette som är en fransk kvarterskrog.
Ja, finns massor att välja på, helt enkelt, och beror ju lite på vad man är ute efter.
Mitt på Sankt Eriksplan ligger Cajsa Warg, härlig matbutik med goda ostar och annat om man vill köpa med hem.
Där ligger också Bio capitol, Stockholms absolut finaste biograf.
Ja du hör, hoppas du hittar något som passar er. Kram 🤗

@Varafrisk restaurang Muskot vid Vanadisplan har jag ätit jättegott på! Kväll.

@Blenda tack för ditt inlägg. Jag håller med till alla delar. Det går upp och ner i livet, så är det. Tycker ändå att jag också fått fint stöd här när det har varit mörkt. Men visst halleluja känns främmande för mig.

@Sisyfos och @Sattva Jag kommer att tänka på Dagerman som var en hjälte för mig i min ungdom, eller det är han väl kanske fortfarande. Han har ett sätt att formulera sig, som på något vis är enkelt men samtidigt så felfritt. "Ty det är inte sant att tiden läker alla sår". Jag har ju själv skrivit om en händelse jag själv varit med om i min ungdom, nu är det redan ett och ett halvt år sen jag skrev om de i min tråd. Jag minns det för jag var och hjälpte min far i trädgården på sommaren 2021. Visst har Dagerman rätt i att tiden inte läker alla sår. Han fångar också tragedin så väl i ord, även om novellen handlar just om att döda ett barn i en trafikolycka, men det är ju på samma sätt för andra tragiska händelser. "Ty så obarmhärtigt är livet konstruerat..."

Men nog finns det många funderingar kring sorgen och hur man tacklar den på rätt sätt. Det finns kanske inga rätt eller fel, men nog blev det mer fel än rätt för mig i alla fall då. Tänk att människan har kommit så långt i utvecklingen på så många sätt, men att vi fortfarande inte har något bra svar på hur man hanterar en sorg? Det känns ju som en sådan fundamental och oundviklig del av livet att vi borde ha försökt få fram ett bättre svar på frågan.

Härligt att höra, grattis i efterskott!

@Se klart Låter som att söndagen kan bli en fin dag👌🏼

Så tufft för din vän…styrka t henne❤️Ja, den ålder vi befinner oss i nu är lite lurig.

Vi åker t Stockholm nästa helg. Det blir min man och jag. Vi ska bo på St Eriksgatan. Tips på lunch- och kvällsrestaurang? Kanske ngt mysigt fik?

Ha en fin söndag!

Kram🥰

Tack allra finaste @Blenda för din hälsning t mig🙏🏻Blir alldeles varm i hjärtat❤️ Önskar dig det allra bästa❤️❤️

@Sisyfos Men åh Sisyfos! Jag har undrat vart du tagit vägen, och nu förstår jag varför du inte varit aktiv på forumet. Så ofantligt sorgligt det som hänt ditt barn.
Jag tror att sorg, oavsett orsak, kommer i vågor. Och ja, att vara i vågen men inte stanna kvar är nog viktigt. Att tillåta sig tacksamhet över de stunder då vågen drar bort. Få känna glädje o lättnad över det. Just med dödsfall tror jag det lätt kan bli nåt sorts dåligt samvete över att man plötsligt kan känna något annat än smärta. "Har jag redan sörjt färdigt??". Jag vet inte.

Min man förlorade sin son när sonen var i yngre 20- årsåldern. Vi träffades några år efter. Men hans sorg finns där ju. Då och då. Eller alltid? Jag vet ju inte vem han var innan. Livet kan bli riktigt bra, trots att hjärtat alltid är ärrat. Hans sorg är ju något jag lever med också på något sätt. Hans erfarenhet är ju en del av den han är.

Jag anammade även mörk-choklad-metoden igår kväll @sattva @kennie, något mer men igår var en mörk dag ur dietperspektiv med middag hos goda vänner och det skulle aldrig falla mig in att inte äta sånt som andra lagat åt mig och bjuder på, även om jag håller det måttligt.
Idag är en ny dag och nya kalorier att hålla ordning på- ljust bröd och Bregott känns ju som två grejer man inte ska ”overdo”…
Men min kropp svarar fint på mina ansträngningar- en VÄLDIGT snäll kropp f ö med noll protester förutom lite snuva.
Idag blir det trädgårdsprepp- kaffe och sen tidig hemfärd för att hinna preppa middag till vår familj.
Träffade en av mina bästa vänner igår som kämpar med en nyupptäckt cancer. Där behandlingar mm inte är fastställd och kanske behövs detta inte ens. Men oron finns såklart där. Livet 55+ är växlande molnighet- det är vädret i denna livsfas och vi gör vårt bästa för att slänga upp näsan i solen när den tittar fram 🙏🏻
Kram på er alla! 🌱