Senaste kommentarerna i forumet

@Natalia Jag försöker hålla mig stabil. Men jag har ju förlorat hela min livsplan, är i stan hos min dotter nu och försöker skaffa jobb här och skjuta bort det andra. Det är inte en hållbar plan heller och jag känner mig som en dålig människa. En som inte vet hur man gör, som aldrig kan vara bra. Jag pratade med honom igår men han tycker inte det finns något mer att säga. I fem år har vi hållt ihop. Nu står jag här med ett halvrenoverat hus på landet och en verkstad i samma lilla stad som jag inte orkar driva. Jag åkte dit i söndags för att hämta lite växter och så och jag mådde skit och fick sån ångest. Det är svårt att ta in att jag hade det så bra och var så lycklig men förstörde med en kvälls karatefylla. Så onödigt och nu permanent. Fruntansvärt otrygg tillvaro.

@Se klart heja! Det går säkert bra! Men, som jag ofta har sagt, så tycker jag att kolhydratfattigt är mycket bättre. Inte massa fett heller, men då kan man bra äta såser till grönsakerna mm så det blir rejält gott. Lycka till! 🐳

@Pianisten Så kan det absolut vara. Hon är väldigt närvarande i nuet - och planerar samtidigt rätt långt framåt. Men det är alltid hennes dagsform som avgör i slutändan. Jag har lärt mig att ha noll förväntningar. Allt blir som det blir, oavsett vilka förväntningar jag skulle haft innan.

Meditation/mindfulness är bra om man vill träna sig att vara i nuet. Det hjälper i stunden förstås, men även all annan tid. Faktiskt.

Kram 🐘

@Sattva Oj, det var mycket på en gång.❤️ Jag har haft turen till att inte ha haft några bekymmer att tala om vad gäller jobb, familj och eget mående sedan jag blev nykter. Jag får vara tacksam för det. 🙏

Kram

Jag har precis gått på ledigvecka efter 7 dagars jobb. Är lite trött på det regniga vädret som har dominerat stort här där jag bor, men det är som det är. 😃 Jag har en del att mecka med på en bil nu under veckan, och ska försöka klämma in en fisketur i slutet på veckan om vädret inte blir allt för överjävligt. 😅 Allt är frid och fröjd förövrigt. Jag, och alla i min familj mår bra, och det är bara till att tacka för det.

Ha det bra!

Tack Vår och Se Klart❤️.. Jag sitter i min brors lägenhet, och väntar på att Second hand ska hämta möbler och saker. Ett liv, blir så futtigt när människan lämnar jorden. En massa saker och minnen kvar. Efter detta ska jag åka och köpa röda rosor och göra ett stort roshjärta, med 7 vita rosor som symboliserar oss syskon som blir kvar. Begravningen är imorgon. Och det blir en minnestund med urna, och sedan urnnedsättning direkt därpå. Jag känner att tiden är utmätt för oss alla. Jag har aldrig känt att det är så nära som nu. Min bror var 3 år äldre än mig. Men han hade mycket sjukdomar, en del dryckes- och kostrelaterade. De sista åren levde han dock hälsosammare. Det stärker mig i att leva så sunt och glatt jag kan. Alkohol hör absolut till motsatsen..

Hur mår du @Jennyn?

Kram

Tänker att stress är en stor faktor som hindrar oss att vara i nuet och planering kan vara en stor hjälp till det. Många lever dock ett jäktigt liv idag utan att kunna göra mycket åt det i stunden. Exempelvis i barnåren som heltidsjobbande föräldrar, dagis, skola, fritidsaktiviteter så vet jag av egen erfarenhet att en sån sak som planeringstid kan vara svår att ta sig tid till. De stunder som kommer mellan alla måsten förmår man inte mer än att sjunka ner i soffan. Det blir en lång och lite tuff inkörningsperiod för att starta den goda spiralen men det blir ju det i långa loppet, för varje planering du lyckas klämma in så frigör du tid för dig själv framöver.
Jag har börjat försöka jobba enligt en sak i taget principen. Mitt arbete är väldigt utmanande på den punkten. Jag har många ingångskanaler för nya uppdrag. Mail, telefon och besök. Det är en fråga om att prioritera varje dag och i varje stund avgöra om man måste avbryta det man gör för att lösa en ny uppgift som är mer akut, det är minst sagt daglig stressprövning. Vissa dagar klarar jag att plocka fram den insikten att jag kan ju bara göra en sak i taget och ju mer helhjärtat och fokuserat jag gör det desto stressfriare blir det. Andra dagar finns den inte med mig, som att jag redan hunnit komma in i stresspiralen och då är det svårt att ta sig ut.

Jag tycker det är väldigt svårt att landa i det man gör här och nu när man gör väldigt tråkiga saker, då är det väldigt lätt att alltid se ett steg framför sig när man får bli klar, den är lite knepig.
Kanske har du lärt dig denna förmågan @Andrahalvlek för att det varit nödvändigt med din dotters behov?

@Lillysofia Hej hur går det för dig? Du är inte ensam.

@Natalia Tack fina du.

Hej! Så klokt och modigt av dig att skriva här. Håller med Jennyn ovan om att det ofta går att bryta själv, men skulle vilja tillägga att du ska vara uppmärksam på fysiska abstinenssymtom (särskilt om du haft jobbig abstinens någon gång tidigare) och söka vård om det behövs. Du kan läsa mer om vilka symtom som kan vara farliga och som du ska hålla utkik efter på https://alkoholhjalpen.se/akut

Du skrev i torsdags, hur mår du nu? Skriv gärna en rad och berätta, om du vill!

@Se klart Kalorimetoden är rätt själsdödande. Jag tror mer på att lägga TILL än att tvinga bort. Tex nötter som mellanmål varje dag, liten tallrik med grönsaker till varje måltid, frukt eller smoothie som kvällsmål. I en smoothie gjord på frusen spenat, blåbär, hallon, lingon, havredryck och kanel/kardemumma får jag i mig en massa nyttigheter, och jag slipper lägga mig hungrig.

Till skillnad från dig har jag en massa kilon jag behöver gå ner. Istället för att sikta stort har jag bestämt mig för att ha delmål. Då känns det inte så överväldigande.

Boktips: ”1-procentmetoden” av James Clear. Superbra bok!

Kram 🐘

Hej,
Det som fick mig att gå ned 15 kg och stanna där var att sluta med mellanmål. Jag äter frukost, lunch och middag. Och på kvällen en rad choklad, minst 70% kakao, om jag är sugen på något. Läste om en undersökning där möss i två grupper fick samma mängd kalorier men fördelat på olika antal tillfällen per dag. De som åt färre tillfällen gick ned i vikt. Hade något att göra med att det är bra för magen att inte ständigt ha mat att jobba med. Jag trodde jag var en person som måste äta för blodsockret, men det tog bara ett par veckor så slutade jag vara hungrig på mellanmål. Sen äter jag väl relativt nyttiga och inte för stora måltider. Men alltid goda med dressingar, såser och ost eller liknande. Det tog typ två år att gå ned 15 kg på det sättet, men det är hållbart.

Tack alla för omtanken!
Ja livet händer ju. Jag har varit förskonad från detta med fixande o trixande kring sjuka föräldrar hittills. När min pappa gick bort för snart 10 år sedan gick det så fort, och han hade sin fru som roddade med allt.

Dottern kommer ju att läka, men precis som du skriver @vår2022 så är det mycket känslor kring grusade planer, övergivenhet etc. Sorgen kommer i vågor.
This too shall pass.

Idag ska vi ha planering på jobbet kring prioriteringar av inkommande patientärenden. Inom kort går en kollega på gravledigt och en annan går i pension. Ingen har sökt tjänsterna😳. Sötebrödsdagarna med luckor under dagen kommer snart vara över. Som tur är har vi en chef som försöker förbereda så mycket som möjligt.

Jag kan inget om astrologi, men i mitt lilla universum rör sig alla planeter o månar på sig. Jag får ha tillit till att det är som det ska. Att det är meningen såhär.

Varning för långt och icke-alkoholrelaterat alls…
Mitt projekt just nu- viktnedgång- är eftersträvansvärt att lyckas med. När jag drar igång nåt sånt vet jag att jag inte ger upp förrän kanske ett par kilo innan målvikt, men då är jag nöjd. Min främsta erfarenhet är att jag - iaf de senaste 20 åren- varit normalviktig- periodvis ganska smal. Har tränat mycket, ätit ”typ” lchf men jag gillar ju verkligen mat så har ätit det mesta. När jag drack var jag aldrig sugen på sött.
Nu var det ett år av: unna sig allt man är sugen på. Sen ett år av att gå ner och hålla vikten (fasta funkade bra för mig, typ 18:8) Men sen skulle jag säga att det varit ett orimligt ”unn” detta tredje år. Jag är inte så stor eller lång så några kilo här och där- blir lätt känslan av en fyrkantig gumma.
Har kört kalori-app tidigare och gör också denna gång.
Kruxet är snarare att jag får i mig för lite, och för lite grönsaker/nyttigheter. På ett helt annat sätt än tex med drickandet, kan jag stänga av helt- men då försvinner nästan alla hungerkänslor och jag petar i mig.
Jag har kört denna kalori- metod förr, och går ner, kommer igång med träning, håller vikten. Sen knaprar jag långsamt upp den igen. Träningen flyter ut (pandemin var hemsk på så sätt)
Jag kan inte säga att inget varit hållbart för av de senaste 20 åren har jag bara ”bantat” 4-5 tillfällen. Det är liksom inte omtag på omtag. Jag gillar grönsaker- men med goda dressingar. Jag gillar fisk- men med god sås! Om det inte är speciellt gott- eller för tråkigt att äta (blad) så tappar jag lusten och äter hellre ingenting. Eller en skål kvarg med valnötter.
Med kalori-räkning missar jag det som håller mig mätt och glad- och pigg.
Jag har inga problem med att bli sugen/hungrig- när jag inte ätit socker på en vecka så finns det inte. Jag har problem att mat slutar vara gott och lustfyllt och kul.
Slutgnällt om detta men ska läsa Geggams och Vårs och Andeahalvlek-strategierna.
Måndagar hörni. Vad gjorde man utan två gosiga katter att skratta åt, klappa, och ha intill sig i sängen. Bliss och bless är det.
Nu godnatt och hoppet lever om att nån gång vakna pigg på morgonen. Kanske blir det imorrn! Kram på er.

@Sattva Åh, det var mycket på en gång.. hoppas du hittar lite ro inom dig🙏🏼

@Sattva Vilken tuff dag! Oro för både mamma och dotter mitt arbetet. Min dotter är också i samma situation där pojkvännen gjorde slut efter 5 år. Det sliter i hjärtat när barnen har hjärtesorg och på det behöva hitta nytt eget boende. Planer som inte blir som tänkt och känslan av övergivenhet och ensamhet. Jag har sedan min dotter var liten sagt att jag tror på att det finns en mening i allt. Även om det inte känns så för stunden och man inte kan se det just nu, så kommer man att se det längre fram. Att det är en sorg men det blir bättre med tiden. Ja, livet är tufft många gånger och det ska genomlevas❤️

Åh, vilken dag, tänker på dig. Inte lätt att vara mittemellan alla känslor av föräldrar som åldras och barn som växer. Hormoner och livet i en blandning som ställer höga krav på oss. Hoppas det ljusnar lite imorgon, kram ❣️

@Sattva Styrkekramar i massor till hela familjen ❤️❤️❤️

Kram 🐘

@Pianisten Jag tänker att nuet är att göra en sak i taget. Tex ta ett möte i taget eller en arbetsuppgift i taget. Att vara närvarande i nuet när man interagerar med andra gör skillnad som natt och dag.

Tänk chefen som sitter ner, andas lugnt, lugnt kroppsspråk, tittar dig i ögonen, lyssnar på vad du säger och ställer motfrågor. Eller chefen som kollar mail och sms med vänsterhanden under tiden. Får ett samtal som hen ”måste ta”, som tittar över huvudet på dig för att ha koll på vilka som kommer där 🤔 Vilken chef tror du medarbetarna känner mest tillit till?

När man lever i nuet ältar man inte det som varit och planerar inte framåt (middagsmat, förskolehämtning etc). Inte just då. Planeringstid har man avsatt dagligen - och då jobbar man stenhårt med sin kalender. Skriver listor.

Jag är väldigt här och nu. Minutiös planering, kommer aldrig i sista minuten, stenkoll på allt som ska göras. Då kan jag njuta nu, nu, nu för jag vet att inget slår mig i huvudet och jag missar inte tåget.

Kram 🐘

@Pianisten Ja det där är klurigt, jag försöker själv förstå mig på det där. Är det att man ska landa i det man gör just för stunden och försöka känna sig lugn och harmonisk i det? Inte stressa till nästa grej?

Hej!

Vill bara kika in och låta dig veta att du inte är ensam.

Stor kram ❤

Nuet.

Har börjat kolla på ett tv-program där ett gäng kändisar äventyrar i Nepals naturområden. De pratar mycket om hur svårt det är att ta in att de är där och verkligen KÄNNA allt det otroliga de upplever omkring sig, vara där i NUET.
Är det någon här som verkligen känner att de lärt sig leva i nuet? Det pratas ju väldigt mycket om det nuförtiden men kan verkligen människan det och vad är att leva i nuet? Det är ju väldigt, väldigt få stunder om dagen man faktiskt inte är "på väg" till någonting alls. Kan man leva i nuet samtidigt som man är påväg?
I min värld är nuet det som sker utanför vårt huvud, när man kan göra saker där man inte behöver tänka, bara lyssna på sina sinnen?
Att titta på en solnedgång, utan Instagram-bild(!) kan vara ett exempel jag kan se framför mig men hur ofta gör man det, särskilt den här tiden i vårt land? 🌨🌨🌨

Jag tror det är ett samhällsproblem idag med alla våra distraktioner, stora drömmar och egenkrav. "Jag ska bara... sen kommer jag vara lycklig"
Har ska man kunna vara i nuet en helt vanlig grå vardag. På jobbet, i mataffären, hemma kring barn och familj?

När är du i nuet??

Vilken dag😨
Hade onlineföreläsning på jobbet hela dagen. Missade första halvtimmen eftersom länken krånglade.
Hela dagen har messenger o sms gått varma vid sidan om kameran. Min mamma har på eget bevåg bestämt sig för att åka hem från sjukhuset, jag o mina syskon försöker samordna hur vi ska fixa allt.
Mitt i detta får jag ett desperat sms från min dotter "ring mig snälla". Då vet jag att något hänt. Inget livshotande, men för henne är det ju det. Pojkvännen sedan 2 år har gjort slut.
Lider med henne. Första kärleken.

Hej FinaLisa kul att du också hör av dig! Kommer väl ihåg när vi sågs IRL. Hoppas det kan bli fler gånger. Tja Adde vi får leva på hoppet snarare än att hoppa. Känner mig så glad att vakna varje morgon nykter. I lördags stod Fenix 14.55 på systemet och hade packat en korg, bara en sista gång. 15.05 var jag ensam kvar i butiken förutom två anställda som började snegla undrande på mig. Ställde ned korgen vid kassan: Jag ska nog inte ha de här, sade jag. Hon släppte ut mig och såg ut att vara rätt glad för det. Ännu gladare var jag, och försökte göra ett litet glädjehopp på parkeringen men med klent resultat. Bra där Fenix, vilken seger!