Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 Det är verkligen skönt att nu kunna stanna upp och prata med grannar, innan skämdes jag så att jag låtsades ha bråttom så jag inte hann prata.
Ja det är viktigt att få egentid men ibland svårt att få till utan att få dåligt samvete inför familjen men jag tränar på det.
Tröttheten har säkert med säsongen att göra, de dagar jag fått se solen har jag haft mycket mer energi.

Kram❤️

@Varafrisk ❤️🐳

@Varafrisk ❤️🐳

Det är lite intressant detta. I min värld är det så många där ute som har svaret kring "den där alkisen". Man boxar in folk och slänger på locket. En gång alkis alltid alkis. Man möter blickar, frågor som hänger i luften men ingen frågar och emellanåt avståndstagande. Det blir lite tyst runt en. Sedan har vi då AA och detta forum. Där får man prata öppet.

Det jag menar är att det är lite uppförsbacke att ta sig ur ett missbruk. Om man då dessutom trycker ner sig själv i skorna och inte skakar av sig, är det lätt att inte se ljuset för tunneln.

Sedan detta med att man inte ska ha rätt att tycka något och man ska tryckas tillbaka den tiden man missbrukar. Alla har bestämt sig för att man var rätt däng då och bara ska äta upp vad som nu var som hände. Man var full och får skylla sig själv heltenkelt. Helt ok tom att prata över huvudet på sådana.

Jag bara undrar varför? Varför är det riskfyllt att tycka att andra behandlar en fel? Varför ska man gå med på att tryckas tillbaka bara för att man missbrukar? Kliva in på AA som enda instans för att lätta sitt hjärta.

Okunskapen är så stor därute gällande vad detta handlar om. Det är så stor tystnadskultur även om typ 25% i Vasastan i Stockholm har problem. Kom igen. Kan vi sluta trycka till och börja släppa in folk i värmen istället?

Känns många gånger som man tillskriver en person med missbruksproblem alltför mycket. Jag skulle definitivt lyssnat på en missbrukare som känner sig tilltyckt. Det finns alltid två sidor av myntet och även om man missbrukar behöver inte det betyda att man inte är utsatt för diverse oegentligheter. Att man inte har rätt.

@Kennie vad menar du med att orättviskänslor spelar i samma lag som missbruk? Jag missar något här tror jag. Menar inte det argt. Utan undrar verkligen vad det är för koppling du gör?

@Sattva Det har du såklart rätt i. Men trots medvetenheten om det så faller jag ju själv i den fällan då och då. :) Det känns så tokigt på något sätt.

Jag förstår precis vad du menar med din dotter. Bara när du nämner det så känner jag en sådan empati för henne. Man vill liksom att hon ska förstå precis det du säger, men när man väl är inne i det så kan man inte se det så.

@TappadIgen Jag tror ju att det är en del av meningen med livet till och med, att utvecklas. Och då kan msn inte förstå idag det man förstår om 5 år. Det är detta jag i nuläget försöker få min hjärtekrossade 18- åriga dotter att ta till sig. Att det hon genomlever just nu, kommer att upplevas på ett helt annat sätt om bara några veckor.
Det är väl detta vi som jobbar med människor har som vår största utmaning i jobbet, iaf upplever jag det så, att försöka förmedla hopp o tillit till framtiden. Och tilltro till att man fixar det.

@Andrahalvlek och @Torn, tack för att ni delar med er av era tankar och hur ni känner igen er i det jag skriver. Men @Himmelellerhelvette , @Sisyfos och @Sattva , nu har ni blivit lite väl frikostiga med superlativen :)

@Sisyfos skrev:"jag tror att såna här inlägg som det du nyss gjorde TI kan vara en ögonöppnare för någon"

Det är ju det jag hoppas på, men som jag också undrar om det inte är förgäves. För som jag spekulerar i så skulle jag om jag på något magiskt vis hade kunnat läsa det inlägget jag skrev häromdagen för 5 år sedan så skulle jag nog undrat vad det var för ett UFO som svamlat till en sådan text.

Samtidigt så skriver ni ju alla som jag taggat igenkännande om en liknande förändring i erat tänk som inte kom automatiskt på något vis. Hade det varit möjligt att genomgå den förändringen enkom genom att läsa om andra erfarenheter, eller måste man gå igenom det själv?

Något som det påminner mig om är att jag själv, fast jag försöker vara öppen, kanske avfärdar tankar och idéer idag som om kanske ytterligare fem år jag kommer ha omfamnat helt. Jag har ju bevisligen gjort det tidigare, så där föreligger en överhängande risk att jag gör det igen. Det är nog så viktigt för alla att ta med sig, alkoholproblem eller ej.

Kanske det bästa knepet är när man sitter fast i något är att fundera på om man inte har låst sig i sina tankar och försöka tänka bredare och lyssna till andras erfarenheter. Men hur vet man om man sitter fast?

Tack för alla era synpunkter och snälla ord. Ni har helt klart boostat min lördag <3

@TappadIgen Håller med de övriga, tack wtt du skriver när du skriver!🌟🌸🍃

@vår2022 Vad mysigt att hundarna hittat varandra! Vi pratade om det igår när vi var ute med våra hundar, att vad snabbt den lille blivit stor. Han har vuxit om gammelhunden, en tik, med säkert 15 cm. Han fäller henne ganska ofta när de leker. Han fattar inte hur stor han är helt enkelt. Eller så gör han det, och vill stå över i rang? Ingen aning. Maken var på agility m honom första tillfället i torsdags. Gick bra!
Nåja, nog om mina hundar🤣

Jag hade samma reflektion när jag åkte ner i Europa hals över huvud till min mamma tidigare i år. Att trots att hela lroppen var full av oro, ovisshet etc etc, så kände jag mig relativt grundad o samlad. "Ok, nu är det såhär. Vad gör vi nu? Ok, en sak i taget".
" Just nu är det lugnt, jag ska bara sitta här o njuta av maten. Här o nu". Man har hjärnan med sig. Använder sina verktyg, i mitt fall yoga o andningsövningar. Gör det man vet funkar. Och har tillit till sig själv o sin förmåga att stå pall. Den tilliten fanns ju inte med alkoholen i bilden.
Ha en fin lördag🌸🌸🌸

@Se klart Mörk choklad är ju dessutom proppat med antioxidanter! Och serotoninhöjande har jag för mig🧐. Kakao i sig är faktiskt inte dumt, av bra kvalitet.
Ha det riktigt mysigt på landet! Själv har jag haft sovmorgon o ska också bara njuta av dagen🌸❣️

@Kennie Jag förstår det och jag lämnar honom ifred och så vidare. Men jag har blivit förnedrad, det var vad som hände där och då. Hon är tidigare dömd för misshandel av mig och jag har inte varit förmögen att sätta mina gränser. Nu tar denhär känslan mig med storm och jag vet inte var jag ska ta vägen när det händer.

@Se klart Godmorgon☕️ Började se Händelser men fick sluta, blev för mörkt just nu..för bra😅 Trädgårdsritningar däremot, det klarar jag! Låg och kollade trädgårdsland-inspiration på Pinterest igår🌱🥕 Nu blir det gym för mig och sen häng med familjen, önskar dig en fin dag!

@vår2022 det är så galet sorgligt egentligen att vår hjärna blir så kidnappad att vi trodde att vin skulle göra allt bättre. När det bara gör det sämre.. Viktigt att aldrig glömma. Min hjärna kan ju fortfarande se vinglas fladdra förbi, alltmer sällan, och då gäller det att hålla i kunskapen att det inte stämmer. Tycker om när du, och andra, delar dessa reflektioner. Blir nyttiga påminnelser!
Såå fint att hundarna hittat varann, att den ”gamle” accepterar den lille💕 Hoppas du får en fin lördag! 🥰

Hej Jennyn,
Jag tror det är riskfyllt att ge plats åt känslorna att andra behandlat dig orättvist. De spelar på samma lag som beroendet. Vi människor har olika gränser för vad som är oacceptabelt och du gick över hans gräns. Det du kan göra är att ge dig själv möjligheten att leva på ett sätt där du inte riskerar att förstöra relationen till den du älskar genom att bli full och göra något du ångrar. Och där du framför allt är snäll mot dig själv och lever på ett sätt som ger dig möjlighet till balans och välmående.

@Himmelellerhelvette Jag tycker att energin öka ju längre tid jag varit nykter. Just nu kan jag uppleva en slags vintertrötthet, men ju ljusare det blir och när solen tittar fram så vaknar även jag till liv mer. Jag har ju hundar som måste ut varje dag så det hjälper mig att komma ut varje dag, trots att jag kan känna mig trött. Varje gång jag kommer ut känns det skönt, framförallt när jag kommer hem. Då är det ok att få vila lite och bara vara😁

Trevlig helg du också! Mörk choklad är grejen! Älskar också Händelser vid vatten...

@Himmelellerhelvette Jag tror jag förstår hur du menar med att vara ifred och känna sig trängd. När jag drack ville jag helst av allt vara i min egna bubbla, maken och hundarna kunde få vara med i den ibland, men helst igen annan. Grannar hade jag absolut ingen lust att träffa och jag höll mig där jag slapp se dem. Även som nykter har jag behov att få vara för mig själv en stund varje dag. Då vill jag att det ska råda lugn och att jag får vara ifred. Är det livat drar jag mig undan i ett rum jag kan stänga och jag säger att jag behöver lite ro och varva ned för mig själv. Det är ok och det har blivit en rutin. Tur är att jag kan jobba hemifrån flera dagar i veckan, det skulle bli för mycket socialt annars. Skillnaden som råder nu som nykter är att jag är mycket bättre på att vara social, på jobbet och med grannar och att jag inte drar mig undan i min bubbla. Tycker det är kul att prata om lite ditt och datt och jag skäms inte längre. Men jag behöver få min egna lilla tid för mig själv dagligen för att komplementera❤️

@Andrahalvlek Ja det där med att vila lördag låter bra men jag kan tycka det är tråkigt att jag behöver vila så mycket, jag är fortfarande längtande efter den enorma energin som jag tror ska finnas. Men nu sitter jag här en lördag 2,5h efter jag vaknat och är trött😝
Jag vill ju göra massor de dagarna jag är ledig ju! Men jag får väl bara acceptera att jag är trött och ta en powernap så kanske jag kommer igång efter den❤️
Kram

@vår2022 Visst blir man starkare för varje gång man ser hur bra man klarar utmaningar utan A🥰

Kram❤️

Skönt att dra sig i den varma sängen med en kopp kaffe. Lillvalpen och gammhunden har gjort morgonbestyr och ätit frukost. Efter det brukar det blir rulle på valpen som är på den äldre med bjäbb och utfall i vanlig ordning. Den äldre har insett att krabaten är här för att stanna😂 och har mer och mer tagit sig till honom. Nu ligger de ihoprullade tillsammans i soffan och sover och det är så lugnt och stilla. De har blivit goa kompisar🐕💕.

Veckan har varit stressfylld på arbetet, mest för att det är så mycket på en gång, jag är relativt ny och allt tar lite längre tid att få ihop. Mycket energi går åt till detta och en portion utgår även till samarbetet med min kollega. Även andra kollegor reagerar en del. Mycket oklarheter och tiden får utvisa hur det kommer att bli. Skulle avsluta jobbet igår em, men först ta bilen och uträtta lite ärenden, med sonen och hundarna. För att göra en lång historia kort, bilen ville inte starta från parkeringen vi var på och fick kalla på en bärgare. Vi ordnade skjuts hem från platsen och det tog timmar innan bärgaren kom. Lånade bil åkte dit där min bil stod och var hemma först efter kl 21.

Reflektion: Situationen: Trött, stressad med flängandet hit och dit samt med hundar. Väntan hemma, sen mat och oro för vad som är fel på bilen. Hade detta skett för över 15 månader sedan, hade jag flippat ut i stress, garantera hällt i mig en flaska vin och varit sur, grinig och onykter. Snacka om att jag skulle haft nerverna på utsidan! Hade förmodligen bett min son, som var hemma, att köra bilen då jag hade druckit. Tänkte på detta scenarion i väntan på bärgaren och tänkte istället, fy fan vad guld att vara nykter när sådant här händer (och även annars). Jag kan köra bil, jag kan vänta utan att dricka för att dämpa känslor, jag kan tänka ”shit happens” och tur att det inte är värre. Maken kan laga mat, ta hand om hundarna när jag ordnar med bilen och bärgaren. Jag behöver inte vara all over the place. Jag kan göra allt detta själv för att jag är nykter och jag flippar inte ut. Jag blir supercool, för nu gäller det att hålla lugn. Det är ingen katastrof, bara en biljävel som inte startar och den ska in på verkstan.

Ja, vad mer kan man begära. Är man nykter ordnar sig det mesta, både i skallen och i det praktiska. Tänk hur situationen ser helt annorlunda ut nykter vs onykter. Jag är så tacksam över att jag lever ett nyktert liv!

Ha en fin lördag!❤️

@Jennyn Låter lite som att bli inträngd i ett hörn. En sak jag blivit varse om är att den känslan blir så mycket värre om man själv ser ner på sig själv. Slutar man lättar det hela.

Jag brukade alltid säga att människor som trycker ner andra är för att själva må bättre är värsta sorten. Idag tycker jag mest synd om dem. Det går så mycket energi åt hat. Vilket otrevligt liv om man bygger det på hat. Snacka om att sitta i fängelse.

Jag fattar att din känsla är riktigt tuff. Att inte förneka känslor men försöka styra sina tankar är det jag kör när jag låser mig. Fokus på hur man kan hitta den inre balansen från trist läge.

@Himmelellerhelvette Du måste hitta andra sätt att få den känslan av vila som du behöver. För mig är det varma badet varje kväll nästan heligt 🥰 Och jag ser alltid till att vila först (lördag) och jobba sen (söndag) vad det gäller hushållssysslor.

Min devis är dansa, pausa, dansa, pausa. (Jag hör låten i skallen.) Jag skriver listor, bockar av - och vilar planerat. Inte mellan varje syssla, men efter varannan-var tredje beroende på tidsåtgång och engagemang.

Kram 🐘

Godmorgon alla kaffesörplare
Vaknade tidigt av buff och skuff från hungrig katt men det passar bra då vi ska till landet och vittja musfällor och lite annat
Imorgon har vi hela familjen hemma så det blir pyssel med det.
Jag följer händelser vid vatten som jag tycker är makalöst bra.
Har ni tagit mig samman- efter tre veckors strikt diet- att ställa mig på vågen
En acceptabel startvikt att börja med, hehe
Märker dock vad bara tre veckor gör med sockersug och slentrian-mumsande, åt lite mörk choklad igår (tack @kennie) och det var tillräckligt. Tackar mig själv och forumet så gott som dagligen- att jag har ynnesten att vara nykter. Min hjärna mår bra, igår jublade den av fredagskänsla, och idag vaknar jag pigg och glad att jag har en ledig dag framför mig. Ska greja med mina trädgårdritningar. Laga en pastasås till imorgon, och PLUGGA…
Helg = både SvD och DN papperstidning. Prassligt lyx!
Njut av lördagen 😍

@Se klart A-fritt bubbel är riktigt gott! Ja en liten efterbörd😁

@majken_r Konstigt att man kan få känslan av hur mysigt det kunde vara när vi vet hur jävla illa det mås sedan när måndagen kommer! Hjärnspöken! Men jag genomskådade det med en gång❤️

@Andrahalvlek Jag håller fullständigt med dig! En månad räcker ingenstans, man dricker bara ikapp, tre månader har man kommit en bit men för mig var det fortfarande rätt självklart att jag skulle försöka bli måttlig igen någon gång framöver, sex månader ställer hjärnan om sig igen till ”varför skulle jag vilja dricka igen, det ger mig ingenting positivt alls”

Jag blir så glad när du skriver så självklart att jag inte kommer dricka igen❤️Det tror jag verkligen inte heller, jag vet att om jag gör det kommer det bli lika illa som det var innan jag slutade men jag är ändå rädd för hur lurendrejaren i huvudet kan spela en ett spratt framöver, jag har ju läst om de som tappat det efter lång tid. Men det är väl bra tänker jag att jag är rädd, då står jag i givakt😁

Att tillhöra gamlingarna kan jag inte riktigt ta åt mig än, känns som 6 månader är förlite för att få tillhöra er exklusiva skala🥰

Jag har en vecka kvar innan det är 6månader så då startar jag en ny tråd🥰

@Sisyfos Du har helt rätt! Jag kände mig helt ur balans igår, var väldigt trött och sugen på allt!
Ja du, det jag kunde få av att dricka en hel dag var energi och lycka, jag kunde gå och lulla hela dagen, fixa med allt i och utanför huset men en go känsla hela tiden förutom när någon störde mig, ville bara lulla för mig själv, det kunde också störas när jag blev rädd att någon granne skulle komma på att jag var berusad. Men det måste väl varit känslan av avstängning? Att vara avstängd från alla och bara få vara för mig själv och inte bli störd! Varför jag ville ha det så vet jag inte? Någon annan som haft något liknande och förstår varför? Jag vill fortfarande vara i fred och känner mig trängd när familjen ska vara omkring mig jämt men det blir väl bättre till våren och sommaren när alla inte behöver springa på varann inomhus hela tiden.

Kram till er❤️ och ha en härlig lördag❤️

Oj, vilken vecka det har varit. Intensivt, men framför allt toppen på många sätt. Igår när jag gick hem från jobbet kände jag mig supernöjd, för att citera min yngsta dotter som lägger till ”super” på allt positivt. Hon är superglad, supernöjd, har haft superroligt osv. Hon har en skön inställning till livet 😍

På tal om dottern så var jag ledig i onsdags. Vi skulle träffa hormondoktorn och en personal från boendet skulle följa med. Under två minuter trodde jag att dottern var försvunnen 😱 Hon skulle vara ledig från sin dagliga verksamhet den dagen, men när personalen kom till boendet för att hämta henne var hon puts väck. Personalen sprang runt och letade efter henne.

Personalen var nog helt hysterisk innan hon tog mod till sig och ringde mig. ”Kan du ringa henne och fråga var hon är? För hon svarar inte mig när jag ringer.” Jag, som också var ledig, stod och diskade i godan ro när jag fick samtalet. I panik skrek jag tillbaka: ”Är hon försvunnen?” Personalen svarade: ”Nä, hon är inte försvunnen, men vi vet inte var hon är.” (Same-same i mina ögon, men personalen blev nog skräckslagen när jag skrek ordet ”försvunnen”. I efterhand kan jag förstå henne.)

Jag ringde direkt dottern på Messenger, som svarade surmulet. Jag sa: ”Var är du?” Hon svarar lika surmulet: ”På jobbet”. Pust. I någon minut var hon i min hjärna just försvunnen - och det är kusligt hur ens fokus och blick till och med blir som ett sugrör. Allt annat runtomkring *poff* bara försvinner. (Bra påminnelse om att jag inte ska vara chef på jobbet, för händer det dottern något så måste jag resa mig upp och gå direkt.)

Den person på boendet som jobbade natten visste inte att dottern skulle vara ledig. Han trodde henne inte - och tvingade iväg henne till jobbet. Jag kan nästan höra hennes ilskna utbrott på honom. Han var nog lagom mör efter den bataljen. Hon hade dessutom ingen ytterjacka på sig, utan bara en luvtröja. Den konflikten orkade han inte ta också 🤣

Nåväl, dotter och personal kom rätt mycket försenade körande till sjukhuset. Jag och dotterns pappa kom i egen bil. Jag gick före till kassan och fixade det ekonomiska. Messade dem ”hiss B, till vänster mot apoteket”. Och sen kom de rusande med andan i halsen. Med två minuter tillgodo satte vi oss ner i väntrummet. (Vi fick vänta ytterligare 10 min på läkaren - och tur var det för vi behövde pusta ut lite efter morgonens pärs.)

Personalen ifråga var helt knäckt. Pga personalbrist på boendet hade hon inte hunnit anteckna att dottern skulle vara ledig. Hon pratade med den personal som skulle jobba natten, men i sista minuten bytte hon natt med en kollega och hon ”glömde” berätta att dottern skulle vara ledig. Personalen som skulle ha antecknat var samma person som nu satt bredvid oss i väntrummet. Hon är den personal som jag och dotterns pappa anser har klickat allra bäst med dottern.

Nu sa hon: ”Jag sa upp mig i morse. Sådana här fel ska man inte göra. Jag passar inte på det här jobbet, jag har för mycket hjärta för att klara av att jobba med de här brukarna.” Jag tog ett djupt andetag och sa att det var otroligt tråkigt att höra eftersom jag och dotterns pappa verkligen uppskattar hennes engagemang i vår dotter. Och att det här absolut inte är en anledning att säga upp sig. Jag uppmuntrade henne att ta tillbaka sin uppsägning och istället göra en avvikelserapport.

Gemensamt på boendet måste man utreda varför det blev som det blev - och hitta bättre rutiner så att det inte händer igen. (Det är ett privat relativt nystartat boende, och det finns en del att jobba med om man säger så.) Sen pratade vi inte mer om det. Läkarbesöket gick bra, och vi fick okej för att höja en medicin, och sen ska nya prover tas om någon månad och därefter ska vi ha en telefontid med läkaren.

På eftermiddagen besökte jag dottern. Vi skulle laga mat ihop, istället för att åka till McDonalds. (Bättre kosthållning är en pusselbit i mysteriet med hennes inflammerade tarm.) Då stötte jag på personalen som var med dottern på läkarbesöket. Hon hade ledig dag egentligen och följde med dottern på övertid. Nu fanns hon på plats igen. ”Jag tog en powernap och sen kom jag hit igen för att ta ett extrapass.” (En annan väldigt vårdkrävande brukare kräver en personal hela tiden, och en personal har nyligen slutat och de verkar inte ha fått in någon ny.)

Det sista hon till mig innan jag åkte hem var ”du får en guldstjärna av mig för idag”. Jag blev så himla glad, att hon verkligen tog in vad jag sa till henne. Att hon blev stärkt av det och uppenbarligen tog tillbaka sin uppsägning. Att jag kunde få henne att förstå att det inte är något fel på henne, tvärtom. Att vi som föräldrar verkligen uppskattar hennes arbete - och att dottern gör det också.

Jobbveckan har annars verkligen varit kanon. Jag avslutade veckan med att under fredagen leverera topnotch! Jävlar vad snyggt det blev - och snabbt gick det. Falsk blygsamhet är inte min grej 😉 Under veckan har vi smygstartat med att jobba så som det är tänkt efter omorganisationen den 6/2. Två kollegor har levererat till mig, jag har gjort mitt jobb, och sen har de fått godkänna slutresultatet.

Gemensamt har vi utforskat på vilken nivå jag behöver få viss info, och de har i sin tur fått uppleva hur slutresultatet blir. Om det är något vi behöver skruva på. Nästa vecka ska vi i olika konstellationer träffa de ansvariga för omorganisationen, och då kan vi bidra med det vi har lärt oss under veckan. Det kännas verkligen kanon. Det kommer att bli riktigt bra i slutändan.

Prick kl 17 stängde jag av datorn igår eftermiddag. Att jag faktiskt hade så mycket ork och energi kvar på fredagen var en positiv erfarenhet och också lite oväntat faktiskt. Det är ju bara två veckor som jag har jobbat 75 procent.

Jag längtade verkligen hem till badkaret. Längtan efter badkaret har på alla sätt ersatt längtan efter vinet. Och det är ju inte så konstigt eftersom ett varmt bad frigör må-bra-hormoner som ger mig en känsla av förnöjsamhet. Vilsamt är det också.

Jag inser att jag inte kan flytta till ett ställe utan badkar. Jag badar varje kväll, direkt när jag kommer hem från jobbet. I badkaret landar jag, fysiskt och mentalt. Så jävla nice 🥰

Idag lördag är jag uppe i arla morgonstund. Om en stund ska jag äta frukost och packa min väska, för att köra till äldsta dottern i småländska urskogen. Ikväll ska vi iväg och se en komikershow och det ska bli så mysigt att äta gott på restaurang och umgås med älskade dottern ❤️

Kram 🐘