Senaste kommentarerna i forumet

Ja såna dagar strösslas det med i mitten av november. Man får som i mindfulness- bara låta dagen flyga förbi- inte notera den eller låta den bygga bo. Imorrn så, då vaknar du med en annan ny infallsvinkel på sånt som idag känns tufft. Kram 🤗

@vår2022 Modigt att du redan har tagit snacket med kollegan, då behöver du bara påminna hen lite. Kanske införa ett ”stoppord”? Time out-tecknet är ju lite väl tydligt för omgivningen 🤣

Jag håller med om att det är skönt att vara lite äldre. Jag väljer också mina strider, lägger mitt krut där det gör mest nytta, och undviker energitjuvar.

Det jag har svårast för är gnäll och skitsnack. Då vänder jag på klacken och går. Måste jag delta, så styr jag upp. ”Okej, vad KAN vi göra? Nu? Senare?” Pekar med hela handen för att få igång handlingskraften hos de andra. Delegerar.

Kvinnor generellt vill ha konsensus om allt helst. Då kan jag också peka med hela handen, åtminstone om det är tidsbrist. Annars har jag enorm förståelse för att all förändring tar olika tid för olika individer, och en del behöver älta och gnälla som ett led i den processen. Men inte för länge!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Tack för ditt svar! Det är intressant att höra inifrån den ”andra” sidan som hörs, synd och tar plats😂 och försöka förstå. Jag har tagit upp detta med min kollega på tu man hand och och hon bad om ursäkt för hur hon ”kört” över utan att tänka på det, sade hon. Jag sade att det kommer att bli svårt att samarbeta om vi inte kan lösa detta. Jag var öppen och ärlig och vi tyckte båda att det var ett bra samtal. Hon tyckte jag var modig. Hon har skärpt sig en del och har blivit bättre på att lyssna. Hon sade något om att hon är van vid att alla ”applåderar” hennes ideér och att det inte riktigt är så på denna arbetsplats. Jag har träffat på många som tar plats, syns och hörs men detta är på ett annat sätt. Detta känns väldig narcissistiskt. Jag tänker att det finns en stor osäkerhet bakom ytan och att hon hela tiden måste få bekräftelse och uppmärksamhet. Hon har liksom en förmåga att få andra att göra saker så hon slipper. Kommer sällan i tid till våra möten och avbokar för något annat är viktigare. Det har som sagt funkat ett tag efter mitt snack med henne, men igår såg jag tecken på manipulation.

Min strategi är att sätta min gräns, fokusera på mina uppdrag (vi samarbetar i endast ett uppdrag) inte involvera mig för mycket i henne (hon vill gärna berätta vitt och brett om allt och hur duktig hon är). Ta upp igen att jag förväntar mig att hon kommer i tid, att hon gör det hon ska som vi kommit överens om.

Vad vill jag? Vad står jag för? Hur vill jag bete mig mot kollegor? Hur vill jag att kollegor beter sig mot mig? Var går mina gränser? Och hur ska jag säga ifrån när de överträds? Hur ska jag jobba hållbart många år till? Detta är jättebra frågor att ställa sig själv. Jag funderar också mycket på vad det kan vara hos mig som gör att jag stör mig på henne. Vad som är ett problem hos mig. Klart det finns saker i henne som triggar mig, är medveten om det och det jag bäst kan göra är att hålla ett avstånd till henne. Inte låta henne få påverka och trigga mig. Då är det bra att sätta på clown näsan för att inte bli triggad och fokusera på uppgiften.

Det som är bra med att bli äldre är att jag fått möta på många olika slags personligheter och lärt mig att handskas med dessa. Som yngre blev jag förbannad och fokuserade på fel saker. Då skulle jag lagt mycket energi på varför hon beter sig så, vad det är för fel på mig, gått in i det jag kallar för ”fällan”. Nu är fokus på mitt uppdrag, hur vi ska få det utfört, hur vi ska samarbeta och om vi inte funkar är nästa steg att prata tillsamman med chefen. Det har jag även sagt till henne. Det kommer att lösa sig på något sätt, men det är skönt att sätta ord på det❤️

Alltså vissa dagar! Idag är en skit dag! Lättirriterad, trött, sur på en av mina systrar…..

Igår var en gör bra dag, massa energi, även efter jobbet och kände mig så himla lycklig!

Vill bara dra en filt över mig! Idag är en sån dag som jag skulle unnat mig en flaska vin för att dagen varit så jävla pissig!
Tur jag har mer vett i huvudet än så!

I våras när jag blev sjuk, svårt deprimerad, så rasade jag i vikt. Nådde den lägsta viktnoteringen på många år. Jag åt knappt inte alls, den biverkan lider jag av vid svår depression. Jag får knappt i mig någonting, jag får tvinga i mig så pass mycket att jag kan gå och stå.

När jag sen blev frisk började jag äta mer, och gick raskt upp 20 kg inom loppet av två-tre månader. Det är inte konstigt att ben, knän och fötter kvider och lider. Dels för att det gick så snabbt - och för att det är en jävla massa kilon att bära omkring på. Så ofrivillig jojo-bantning har jag ägnat det senaste halvåret-året åt. Eftersom jag tidigare i mitt liv har bantat bort en massa kilon så vet jag att det funkar, men det håller inte i längden, när man går tillbaka till ”normalt” leverne.

Så tricket är att hitta ett ”normalt” leverne som gör att jag just nu minskar i vikt, och senare att jag håller vikten. Kroppen vill nämligen tillbaka till ursprungsvikten, så i minst ett år bör man hålla den nya vikten. Då funkar det inte med en bantningskur, då måste man hitta ett hållbart sätt att både äta och leva.

När jag skulle börja jobba i höstas var jag tvungen att köpa jeans och byxor i större storlek. Den största storlek jag någonsin har haft. Det dög liksom inte att gå till jobbet i träningstajts. Två jeans blev det, och två svarta byxor, i min hittills största byxstorlek någonsin. Ett par av dessa jeans är nu utslitna, på låren givetvis, och de fick gå i soporna igår. Nu har jag beställt ett par nya jeans, i en storlek mindre. Nu fan ska jag komma i dem också!

Fem kg motsvarar ungefär en storlek. Där är jag inte än på vågen. Jag känner dock i kroppen att det är fettet inuti buken som har släppt först, så midjemåttet borde vara rejält mindre. (Har tyvärr inte mätt.) För att ge mig själv en extra skjuts, nu när fettet uppenbarligen har börjat röra på sig lite, så ska jag minska portionerna till lunch och middag litegrann.

Plus att jag inte ska äta något annat mellan måltider och mellanmål. Jag står mig alldeles utmärkt på frukost, lunch och middag, plus nötter som mellanmål och smoothie som kvällsmål. Och träningsnivån som jag har uppnått nu: 9.000 steg plus några styrkeövningar dagligen, är en bra och hållbar nivå över tid. Jag ligger kvar här ett bra tag känner jag. Fortsätter nöta in vanorna.

Förlåt att detta ibland blir en viktminsknings- och träningsdagbok, men det är viktigt för mig att få det här på pränt. Visa mig själv att jag faktiskt har utvecklats - och att jag faktiskt har gjort stora förändringar, som gör skillnad.

Värk i kroppen har jag fortfarande, men den skrämmer mig inte lika mycket längre. Jag lindrar värken med varmt bad varje kväll och därefter het ormsalva. Tar inga värktabletter längre, värken är inte så överjävlig längre. Om det beror på att värken faktiskt har lindrats, eller om det beror på att jag fokuserar på annat vet jag inte.

”Igångsättningsvärken” har jag fortfarande, men den går ju över efter lite rörelse. Vi har en lång trappa på jobbet som var tuff som sjutton i början på hösten. Tänket ”Åh nej, nu måste jag gå i trappan” har jag istället vänt till ”Nu får jag lite träning i trappan”.

Kram 🐘

Skojigt @Andrahalvlek ! Jag har också jobbat på Volvo TC , slutmonteringen! Ganska glada dagar trots allt!

Nya vändor hos ögonläkare men nu äntligen börjar det vara över! Ser klart! Salva bara morgon o kväll i en vecka till. Maken orolig för att det aldrig kommer till skott m cellgiftsbehandling. Ringt o stött på, hoppas att det börjar röra på sig. Läst lite i veckans kommentarer. Tänker på vänner- har också en dramatiskt avsmalnad vänkrets ända sedan min utmattning för 15 år sedan. Nu är det bokklubben och kanske ytterligare 5 tanter som jag är glad åt och träffar. Och barnen. Igår middag hos yngsta barnbarnet- skojiga lekar. När treåringsförtvivlan tog över så smet jag hem. Kärt ändå. Tänker att det verkar lite slumpmässigt vilka vänner som förblir. Men kanske ändå inte- de som jag glidit ifrån har jag ofta känt att tar mera energi än de ger. Har också en nyfunnen sedan några år som är nästan närmast- så glad över det för det är ovanligt. Ikväll skall jag iväg på min lilla resa- känns kul. God torsdag! 🐳😘

Detsamma @Se klart !

@Kaveldun Just det ser jag verkligen fram emot, att se min äldsta dotter transformeras till mamma ❤️ Hon är 25 år så vår relation har rätt så nyligen transformerats till en vuxenrelation. Jag njuter av den transformationen ett tag till 🥰

Barnens kusin fyllde 30 år i somras och hon har två barn, 4 och 2 år gamla. På släktsammankomsterna är det hundra procent fokus på dessa små och jag gillar det verkligen. Innan dessa telningar är vår yngsta 23-åring yngst i släkten. Jag njuter av att se umgänget mellan mina döttrar och dessa små kusinbarn.

Min äldsta dotter har alltid känt sig obekväm med bebisar, medan jag är som en bebismagnet. Nu kan jag dock se hur ögonen lyser på henne, och jag ser att barnlängtan börjar ta stor plats i hennes inre. Och hon har bondat enormt bra med kusinbarnen, på ett sätt som stärkt henne på bebisfronten.

Vi får väl se var du landar i framtiden. Man ska bida sin tid, väga för- och nackdelar noga. I vår ålder (jag fyllde 53 år nyligen) har man inte riktigt tid att ta alltför förhastade beslut som landar fel. Vi får liksom hushålla med den energi vi har, och att flytta är inte plättlätt.

Kram 🐘

@vår2022 Jag tar också mycket plats, hörs och syns. Avbryter folk hela tiden. Inte av nonchalans, jag blir så jävla ivrig bara 🤣 Har varit ska tilläggas. Jag har verkligen tränat på att backa och låta andra glänsa. Jag älskar att se yngre kollegor blomma 🌺

Problemet är att folk är vana vid att jag tar täten, och de slåss inte precis om att springa förbi mig. Det är lättare att sitta på läktaren och gnälla. Jag har alltid, från skolåldern, blivit framföst av kollektivet. ”Du kan ta det, du uttrycker dig så bra”. Så det har blivit en stor del av mitt jobbjag. Att ha åsikter om allt.

Nu är jag sjukskriven och sitter inte med på möten längre. Det planeras just nu omorganisation både lokalt i huset och på koncernnivå, och jag deltar inte i diskussionerna alls. Ovant som sjutton, men nyttigt för mig. Jag tänker att om jag inte vill bli sjukskriven för utmattningsdepression en fjärde gång inom några år så måste jag backa. Tillåtas backa. (Folk är just nu livrädda för att överbelasta mig, så det är lugna gatan på jobbet för min del.)

Trots att du och jag är helt olika till vår läggning har vi ungefär samma hemläxa att göra. Vad vill jag? Vad står jag för? Hur vill jag bete mig mot kollegor? Hur vill jag att kollegor beter sig mot mig? Var går mina gränser? Och hur ska jag säga ifrån när de överträds? Hur ska jag jobba hållbart många år till?

Vad det gäller din kollega så tycker jag att du ska initiera ett möte på tu man hand. Föreslå en lunch på ett lugnt ställe. Utgå från dig själv. ”Jag ser, jag tänker, jag upplever, när du gör så här så känner jag…” osv. Den typen av samtal är otroligt modigt att ta, även om ytterst få faktiskt tar dem. Jag tror att du får en bundsförvant för livet. De flesta uppskattar verkligen ärlighet. Se sen till att ni sätter ”regler” för hur ett samarbete ska se ut.

När min förra chef upplevde att jag på möten avbröt folk hela tiden så tog hon ett samtal med mig. Jag blev helt paff. Min mening var inte att vara otrevlig, det är bara så alla mina genuina diskussioner ser ut. Min hjärna fladdrar än hit än dit, jag glappar först och tänker sen. I bästa fall. Jag blir engagerad - och då kan jag inte hålla tyst en sekund till.

Men jag lovade henne där och då att sluta med det beteendet. Åtminstone bli medveten om hur det påverkar andra, och hejda mig om jag kunde. Och min chef lovade att göra ”time out”-tecknet till mig om hon upplevde att jag tog över möten 🤣 Så det man ser behöver inte alltid vara det som finns inuti.

Kram 🐘

Godmorgon farmor eller mormor 🤗
Det är fint att få vara med i dessa liv som tar form och fart runtom oss. Jag minns exakt det du beskriver ”jaja, ett friskt barnbarn är ju stor lycka - men att min lilla bebisunge tycks klara detta svåra uppdrag att bli och vara mamma”
På något väldigt biologiskt plan är ju vår mission completed. Det kändes så stort.
Att ha mycket att jobba med, som du skriver. Det tänker jag är bra för det blir sannerligen inte tråkigt i nyktra livet. Det är spännande. Om jag kunde lyckas förmedla en enda sak från den lite längre nykterheten, är det just det. Hur spännande det är att få lov att växa- så långt in på säsongen- om vi pratar trädgård. Genom första frosten står vi fortfarande i blom, glöm inte det! 😍

@Sisyfos Tack fina du och så fina ord❤️ Jag blir så glad av att du uppskattar mina inlägg och att du gör en så fin bedömning av mig som person😁. Ja, tänker precis som du att får jag det inte så är det inte meningen. Jag tänker själv att detta forum är en erfarenhet och som skulle vara fint att ha med i ett cv, men så klart går inte det, synd😂. Så mycket som jag gått igenom under detta år samt även varit delaktig i så många andra resor.

Jag uppskattar dina kloka och reflekterande inlägg, du är ett så stort stöd för så många och har stor erfarenhet och har varit på detta forum under många år. Ha en fin torsdag❤️

@Andrahalvlek Jag ska hitta den där LAS-listan och bränna den, i fall det skulle kunna påverka😂. Jag försöker att ha tilltro till att det ska ordna sig, annars får jag hitta en ny plan för ett jobb.

Intressant att du har hittat en grundtrygghet i att inte behöva yttra dig själv hela tiden och jag har tagit mer plats och yttra mig nu. Det är verkligen självkännedom att inte behöva springa där framme i täten som du gjort tidigare. Jag har en kollega som tar enormt mycket plats hela tiden, försöker ta t.o.m. min plats. Det är knepigt att samarbeta med en sådan person som måste synas och höras hela tiden, få allas berömmelse och vilja glänsa. Samtidigt som hen är i alla fall till ytan charmig och vill verka ödmjuk. Det stör mig och jag känner att hen försöker manipulera och utmanövrera. Jag tänker att jag ska hålla mig till uppdraget, fokusera på det, göra min del och låta hen hålla på, så länge hen inte trampar på mina tår. Det är så lätt att ”gå på” hens manipulering, det är så subtilt, men jag är vaksam och det hjälper att fokusera på det som ska göras, sätta en clownnäsa på hen, och inte ge hen för mycket uppmärksamhet. Vacklade till lite igår av ett uttalande från hen. Det blev tydligt när jag pratade med min man om situationen. Han är riktigt bra på att se vad som pågår och han hjälper mig att hålla mig på min bana. Syftet för hen är ju att jag ska vackla så hen får glänsa än mer. Är rätt övertygad om att andra av mina medarbetare också upplever hen dominant. Intriger och snackande håller jag mig utanför och om situationen blir värre är det chefen jag ska gå och snacka med.

Jag känner mig dock stark och balanserad, nu som nykter. Jag kan vackla till men är snabbt upp på banan igen. Hen kommer inte åt mig för jag fokuserar på mitt och jag ska inte ge hen mer uppmärksamhet än vad som krävs av det gemensamma uppdraget. I’m to old for this shit!

Fint att du känner dig bekväm med att inte behöva vara mellanchef längre och att du slipper det. Tror det för att du är så grundad i dig själv och inte längre behöver bevisa för varken andra eller dig själv att du duger. För du är ju bäst ändå❤️

Jag tror att det blir ett fast jobb om de har någon koll och som AH skriver inte behöver ta hänsyn till andra. Det verkar dock gå att kringgå både hör och där är min erfarenhet.
Tittade egentligen in i din tråd för att skriva hur mycket jag uppskattar dina inlägg hos andra. Synd att du inte kan hänvisa till de här sidorna när du söker jobb, för du är helt fantastisk i din inkännande approach och att sätta fingret på problem på ett väldigt ödmjukt sätt.
Oavsett om du får jobbet (vilket jag tror) eller inte tänker jag att det är viktigt att skilja på omständigheter och person. Det var inte meningen i så fall. Jag hade en gång en chef som var avundsjuk på förmågor jag hade (hen uttryckte det själv) Hos hen fanns vi ingen framtid för mig, Hen borde ha utnyttjat och lyft dessa förmågor istället för att avundas dem.
Ha det bra Vår! Ibland tänker jag att allt som blir, blir til det bästa. Vissa saker är inte menade. Nu tror jag verkligen att du får en fast tjänst, men annars är det kanske inte meningen. Det finns en annan plan för dig. Och var du än hamnar kommer du att vara en fantastisk tillgång, så mycket har jag uppfattat.

Funderingar…
jag är mycket tacksam för livet, som det är nu. Igår ringde dottern. Jag har blivit en ventil för henne. Känns jättebra. Hon har, som de flesta problem med människor på jobbet. Gubben har ”minskat” sitt drickande. Känns oxå bra. Sonen skickade ett mejl igår. Glädjande. Svärdottern lade in bilder på barnen, som tappat tänder. Vad mer kan man begära? Själv har jag tagit blodprover privat, eftersom vc inte vill ta dessa. 20 värden, som alla visar inom referensintervallen. Blodtrycket tar jag själv med egen mätare. Vikten håller jag. Drar en meter från min längd = kg. Jag sköter mig, tycker jag själv och detta, för att jag är nykter.

Hej
Är ny här och förstår inte riktigt hur sidan fungerar men ja lär mig ,
Ja är 40år och kan säga till mig själv att ja dricker för mycket 👍
Det låter kanske konstigt men har förnekat det hela mitt liv, ja var personen som alltid drack mig riktigt berusad å hamnade nästan alltid i bråk,
Har levt med missbruk av amfetamin å benso som ja tagit mig ur för snart två år sedan,
Nu är det alkoholen som satt klorna i mig å den är lurig och svår ,
Ska börja med antabus innom kort å lämna prover för att visa nykterhet och det skrämmer

Ja längtan, det är något viktigt och stort att fundera över @kaveldun och @varafrisk
Funderar över vad jag kan längta efter. Tror att den stillnat sig med åren, och efter ett par år nykter, det händer så mycket inombords. Det är omvälvande på så många sätt och det händer att jag tänker att jag druckit för att jag var rädd för min egen kraft. Vem kunde kan bli, om jag vågade? Och då tänker jag inte en sekund på lägenhet, köksträdgård eller ens jobb? Jag har växt osynligt inombords så att mitt innerst inne ligger nära mitt ytterst ute. ”De är hos sig” skriver Kerstin Ekman om några andungar som slås av vågorna mot strandkanten.
Min längtan handlar mycket mer om det. Att våga släppa taget, lita på, öva och öva på tilliten till livets egen kraft, den som jag tror är god. Eller gud? Samma lika på något vis, i mig.
Jag tänker att det är bra och viktiga saker att dela med sig av, precis som här. Var ska du landa @kaveldun? Det blir spännande att förhoppningsvis få följa med 💞 och @varafrisk, orken kommer och lusten med 💞 när du bestämmer dig för att bli nykter. Innan dess hänger allt väldigt högt uppe i träden och är svårt att nå.
Tack för era reflektioner- men @kaveldun, ålderdomen vid 60, naj där säger jag emot dig som har då mycket fint och spännande som väntar! Kram 🤗

@Kaveldun Precis så är det! En längtan! Jag har några få vänner där jag är den som oftast tar initiativ t kontakt. De har vänner som i sin tur står de närmre. Och, jag säger inget om det men det finns en längtan om att ngn tar kontakt m mig, en längtan att ingå i ett sammanhang.
När alkoholen inte tar över alla mina tankar, när ork finns ska jag söka mig t nya sammanhang för att söka möten m nya människor. Det är min dröm och min längtan och den ska bli sann🙏🏻

Kram🍁🥰

@aeromagnus Tack, absolut❣️

Tack @Majaela❣️

@Se klart Tack❣️Ja tiden har verkligen gått fort! Känns inte alls som att tre månader redan passerat!
Bägge är på flaket😁
Kram🥰

@vår2022 Just precis! Man är dirigenten, konstnären och arkitekten i sitt liv🥰

Gillar mina nya vanor på alla fester och tillställningar där jag helt självklart dricker A-fritt, även helgerna hemma där jag kan dricka öl till fixandet i hemmet som jag gjorde innan fast då med A-fri öl nu, jag får samma lyx-känsla av att det är helg men jag slipper avsluta lördagsfixandet med att vara full och vakna dagen efter bakis.

Träningen är otroligt härlig😍
Nu är vi fräscha, sunda och slipper pluffset i ansiktet, vikten är stabil eftersom jag inte häller i mig alla kcal i form av A, utan istället kan äta normalt utan att behöva tänka bort en erbjuden bulle eller för stor portion mat för jag hellre drog i mig de kalorierna i alkohol än att unna mig bullen och den extra stora portionen mat.

Inget som penetrerar, förstör och opererar i min hjärna!

Kram🥰

Hej @varafrisk och @Se Klart!
Fint att läsa er konversation.
Jag kan också läsa om ditt liv @ Se Klart - med - inte avund - men längtan.
Jag har så många fina vänner - känner mig välsignad där! Men gjorde en flytt för fem år sedan ( av olika skäl - som mest handlade om arbete)
Jag bor nu långt ifrån många av de som står mig nära. Samtidigt upplever jag - på ett rörande sätt - att de kommer hit mkt oftare/mer än vad j hade förväntat mig.
Men jag är på väg in i ålderdomen ( det är man ju efter 60) och funderar mkt på var jag ska vara.
Jag har varit självständig och oberoende genom livet - och tyckt att det var coolt.
Med nykterheten och de insikter den för med sig - ändras perspektiven.
Vet inte riktigt var j landar. Än.

Har hälsat på mitt lilla barnbarn - det var fantastiskt. Och uppslukande.
Kanske är det största ( just nu i a f) att se min dotter transformeras.
Bli förälder….bokstavligt talat framför mina ögon. Så fint att se hur hon - och hennes kille - lägger ett så starkt gemensamt fokus/kärlek …på den nya lilla människan.
De gör liksom allt rätt …och jag står bredvid och ser på.
Tänker förstås också på hur det var när jag blev mamma….i slutet av 80-talet. Hur mkt mer ensam j var ( trots en jättefin pappa - men vi var båda uppfostrade på 60-talet).
Livet har dominerats av jobb och av att bli mormor.
Jag är så otroligt glad över att jag är nykter nu.
Men jag ser också att jag har mycket att jobba med.
Ibland känner jag mig så ung! Och inte alltid i den bästa meningen.
Jag tror att mognaden/insikterna sätts på paus när man börjar dricka problematiskt.
Tror att Se Klart skrev att man läggs i formalin. 😳
Nu är jag 61 år och farmor. Och på många plan ganska insiktsfull - men med en lite skev grund - som bottnar i långvarigt drickande.
Men jag rätar ut grunden! Det går inte att forcera …utan handlar om långvarig nykterhet ( @Torn!)
Ngn liten millimeter varje dag.
Har läst här varje dag!
Tack fina forum.
🌾🌾

Onsdag!
Testar att reflektera innan jag lägger mig i sängen idag. 😎
Simningen gick bra i morse, var riktigt skönt. Unnade mig 20min av bastu efteråt. Nackdel var långsamma män som trodde de var snabba i snabba banan. Det var dem icke.

Just nu flyter mitt jobb på utan egentliga actions eller projekt. Det är lite lugnet före stormen. Så jag har passat på att kolla på utbildningsvideos via youtube. Hittade ett frukostseminarie Kring PM3 som var intressant.

Fick till en långpromenad på lunchen och har väl egentligen känt en del hunger idag. Fösta gången sedan utmaningen startade. Men det är ju förståeligt Ifs. Snart bara 2veckor kvar ^^
Så jag glider vidare, hunger är inget farligt.

Fortsatt prata lite med dejten. Vi diskuterade diskursen kring homosexualitet i akademiska studier, oxå ganska intressant. Känner mig fortfarande inte sådär hyperfixerad på honom som jag brukar göra i början av relationer. Jag tror det är bra. Eller så är jag bara väldigt försiktig och har fått nya bounderies. Oklart men även här glider jag vidare så länge det känns bra :)

Lyssnat en del om neuroplasma idag oxå, där pratade de en del om angelcocktail och hur man kan trigga signalsubstanser och blanda ihop en egen cocktail i hjärnan medvetet. De pratade om kvaliteten på känslor triggar kvaliteten på känslan av sitt liv. Och hur vi kan påverka vår grundkänsla kring lycka. Insåg där och då att min grundkänsla varje dag är lycklig. Jag är glad. Självklart kommer det ibland mörka moln ibland men i grunden är jag lycklig.

Det är väldigt skönt.

Nu ska jag fika med en kompis!

Ta hand om er,
/Ella

Hej och nej! :-)
På det stora hela så finns det ingen särskild personlighet hos personer med alkoholberoende. Samtidigt finns det vissa studier som har visat att så kallat sensationssökande är en av de ärftliga faktorer som kan öka risken för beroende något. Även om det inte finns någon typisk person så beskriver personer med alkoholproblem ofta olika faktorer som hänger samman med att det dricker. Det kan vara sådana saker som du beskriver. Att du är medveten om vilka situationer, känslor eller tankar som leder till alkoholkonsumtion kan göra att du får bättre koll på dig själv och gör det möjligt att ändra saker.

Vänliga hälsningar
/magnus

Sådant litet beröm från en kollega… ska det förstås stå!