skrev Jan.3. i Min värderade riktning

@vår2022 Grattis på 1- års dagen.🤠
🎉💫💥
Måste kännas jäkligt bra att du har plockat ett helt år nu sen du började på din resa mot nykterheten.🥳🥳


skrev vår2022 i Sista akten

@Kaveldun Tänk så många berättelser som inte är sanna i våra liv. Andra har ägt vår berättelse och gjort den till en sanning, så att man många gånger trott är det verkligen är sant. Det är dags att få äga sin egna sanning, sin berättelse. Att få känna, att nu stämmer sanningen med det som jag känner i min kropp, inuti mig. Min berättelse om mitt liv. Det är befriande att göra sig loss någon annans berättelse om vårt liv och att göra sig loss från alkoholens förvridna sanning. Då kan man känna sig hel och välja sitt egna liv❤️


skrev Kaveldun i Sista akten

Precis @Se Klart - ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv.
Jag har också i perioder fungerat som en maskin. Jobbat fast jag varit sjuk osv.
Samtidigt har jag verkligen inte saknat gemenskap - tycker att jag fått både kärlek och varm vänskap i stora doser. Vänskap med djup närhet
Och ändå.
Det sitter djupt - det är ngt långt tillbaka. Jag hade en fin mamma - men också en mamma som ställde hårda krav på att jag alltid skulle vara glad, kapabel och stark.
Jag minns att jag ständigt försökte hålla min familj på gott humör. Berättelsen om mig var att jag alltid var glad och sorglös.
Det berättelsen är inte sann.
Alkoholen har fungerat som en murbräcka här. Att få lätta på trycket och ge sig hän i känslan. Problemet är bara att detta skett i ensamhet och att alkoholen förvränger känslor ….det är en kemisk förlösning som egentligen bara gör trycket större.
Skönt att skriva om detta.
🌾🌾


skrev Se klart i Sista akten

Har aldrig tänkt på hur hårt packat (!!) kaveldunet är förrän du skrev.
Jag tampas- som du- med den helt knäppa och liksom förvrängda självbilden. Och det har verkligen noll och intet att göra med att en skulle känna sig ”bättre” utan tvärtom. Det är- om man drar det till sin spets- att inte se sig själv riktigt som en människa med mänskliga behov av det vi behöver- för att vi är människor. Ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv. Detsamma gäller ju detta att dela med sig, ta andra i anspråk- för att de finns där, redo att tas i anspråk. Så som man/jag/du finns för andra.
Och det är ju både en misstro mot andra- och på samma gång att känna sig som att det- för just mig- inte finns nån bot eller räddning/gemenskap.
Kanske.
Forumet är mycket fint just för en sån som jag, lite i taget kan jag öva mig på att be om stöd och hjälp. För mig är det stort och allvarligt även om mina inlägg- hos mig och andra- förhoppningsvis är lite lättsamma och peppande- också.
Kram @kaveldun, häng kvar 😽🍂


skrev Andrahalvlek i Återfall

@aeromagnus Klok terapeut! Även om du vill nå fram till alla är det omöjligt. Klokt att lägga din energi där den gör nytta, och att fokusera på ditt eget mående med hjälp av kost och träning.

Kram 🐘


skrev Ella90 i Experiment

Måndag!
En bra dag med mycket energi. Har möblerat om hela mitt sovrum idag och beställt hem en ny matta till sovrummet. Blir nog jäkligt bra! Vill lägga nytt golv oxå men det får ske inom sin tid.

Inte grubblat så mycket om någonting idag egentligen. Tog en timmes paus och läste bok efter jobbet. Skönt att lägga ner skärmar ett tag. Mitt huvud tackade mig för det. Hade ganska mycket huvudvärk. Ska bli spännande att se vilken effekt glasögonen kommer ge. Det blir mitt förstaste par glasögon, ty jag börjar bli gammal.
Har även hällt i något avitaminsögonkräm nu innan sänggåendet. Ska tydligen hjälpa trötta ögon och tro mig, mina är helt slut.
Hoppas de hjälper under natten :)

Någon nämnvärd reflektion som behöver belysas idag kring alkohol är väl att egentligen tanken om hur hjärntvättade vi är att alkohol ska hjälpa mot stress när det i själva verket skapar stress… att jag inte lagt ihop ett plus ett tidigare I och med tidigare läsning av Allen carrs ”äntligen icke rökare” för jag känner mig lite sen på bollen.
Men såklart är det alkohol som skapar stress oxå, precis som rökningen gjorde.
Sometimes i feel stupid 😅
Men skönt att den polletten trillade ner oxå tillslut.

Hmmm… trivs bra överlag i livet. Ska bli kul nästa vecka för då börjar mitt 5veckors projekt 👏 det blir najs.
Känner mig tillräckligt frisk för att våga träna i morgon eller övermorgon igen. Även det väldigt najs. (noterade att mina ögonvitor var lite klarare än vad de brukar vara i morse. Tänker skylla allt på afriheten, Woopwoop!)

Ta hand om er,
/Ella


skrev Ella90 i Experiment

Tjena Sisyfos!
Absolut har tankarna ökat en del med n ny vetskap. Blev ett långt dagboksinlägg som jag skrivit till mig själv, så absolut bearbetas det både tankar och känslor med det. Men det har även landat i ännu mer stabilitet i mitt val i att vara själv. Väldigt skönt faktiskt.
Sociala batteriet tränar jag fortfarande på efter väggen. Men det blir bättre :) att vara på Ikea i flera timmar slår nog ut även den bäste av oss 😅
Hoppig har jag nog alltid varit. Det är en vattendelare detta där med andar och spöken och onaturliga saker så jag ska inte gå in för mycket på det. Jag både tror på det och tror inte på det. Nu förtiden försöker jag lugna mig med att allt bara sker för att jag är trött. Idag har varit en bättre dag efter en bra natts sömn.

Uppskattar ändå att det inte kommer lösningar Sisyfos. Jag kommer nog på det tillslut ändå, trail and error. Learning by doing osv osv osv ^^

Hoppas du mår bra🌸
/Ella


skrev aeromagnus i Återfall

@Sisyfos Tack Sisyfos för din input. Depression skulle jag nog inte vilja kalla det men nedstämdhet eller rättare sagt uppgivenhet. Nej medicinen alkohol kommer jag inte använda. Den botar inte ett skit utan ger mig mer bekymmer. Visst tanken har slagit mig det vill jag lova men min vilja att inte ta är mycket högre och jag vill inte ned i detta igen. Nu har jag startat träningen och kosthållning så jag har annat att fokusera på (mer än min son och min fru). Jag har plockat fram mina gamla anteckningar när jag gick hos terapeuten för några år sedan. Klok kvinna som sa sanningarna, lite som Filip Diab i lyxfällan. Lästen lite vad hon sa till mig. Magnus kan du hjälpa de där människorna som inte vill ha hjälp? (Elever) Nej men man måste ju försöka är mitt jobb. Är det verkligen ditt jobb att försöka tvinga människor på något de inte vill ha eller se mening med? Nej. Varför gör du det då? Vill människor ha ditt stöd och din hjälp? Ja ganska så många. Varför ger du inte dom din kärlek, omtanke och stöd? Man vill ju nå alla. Kan du verkligen nå alla? Nej. Om du vet svaret varför fortsätter du fast du vet att det är fel. Eeehh bra fråga.
Så från och med imorgon kommer jag inte ha dåligt samvete för de som inte lägger ned lite jobb och intresse. De kommer få sin "belöning" Hon sa en annan sak också. Du kan bara förändra en sak och det är inte historien utan den tid du är i i nuläget. Du kan inte förändra andra, bara dig själv om du vill och behöver. Så nu gör jag som mina kollegor. Jag tar inga fler konflikter med dessa för det gör ju ingen annan heller.

Jag tar redan vitamintabletter, magnesium mm. Får se hur veckan utvecklar sig. Jag kör hårt nu.


skrev vår2022 i Sista akten

@Kaveldun Ja, det är verkligen bra att lätta på trycket och sätta ord på sina känslor och tankar. Genom att uttrycka sina känslor kan man även bättre se dem utifrån och få ett annat perspektiv. Som när du pratade med din vän. Tror att det kan vara bra att prata med någon som inte är insatt, de kan liksom tänka utanför boxen och komma med ett helt annat perspektiv man aldrig själv skulle kunna komma på. På något sätt kan man tänka sig in i en situation och kanske har varit med om något som påminner om läget.

Det som är häftigt med att sluta dricka är att mönster och dolda känslor/tankar kommer upp i dagsljuset. Man måste ta itu med och lära sig att hantera sig själv och omvärlden. Man måste lära sig att leva utan att bedöva sig. Man ger sig aldrig chansen att göra det när man dricker och man duckar det. Det häftiga är också att man får en bättre kontakt med sig själv och mer förankrade beslut när man inte dricker. Vad man egentligen vill och mår bra av. En effekt av detta är även att man blir mer tillgänglig och nåbar för personer i ens omgivning. Man har helt klart ett jobb att göra, men om man kan se det som en intressant process och nyfiket utforska det, bli det så mycket enklare och roligare resa.

Så fortsätt att lätta på trycket Kaveldunet, det mår du och din hjärna bra av❤️


skrev Kaveldun i Sista akten

Låter bra @Andrahalvlek
En lärdom i allt detta är ju också att dela med mig av mina tankar/problem - medan de pågår.
Att sluta dricka är en sak …men det är bara början. Att se sina mönster och bryta dem ( de dåliga) är nog ett arbete för resten av livet…
Jag har så fruktansvärt svårt för att be om hjälp eller att se att jag - också - behöver stöd.
Det är absolut inte för att jag tycker att jag är så kompetent. Tvärtom. Det är snarare ngn sorts helt förvrängd bild av att ex sjukskrivning, stöd, hjälp - inte är för mig. Jag tystnar hellre.
Låter bli att skriva här eller tvekar att berätta hur det verkligen är - för min bästa vän sedan mer än 40 år.
Jag vet att detta beteende ligger bakom min alkoholism….det är inte bara detta - men det är centralt.
När jag väl började berätta om hur jobbigt jag upplevt intressekonflikten på jobbet ( för min vän) så kunde jag nästan inte sluta.
Och hon ställde en massa adekvata frågor och sa saker som verkligen landade. Hon är konstnär och har inte varit anställd på 30 år ….men hon kunde hjälpa mig väldigt bra ändå. Och när jag skriver här får jag alltid kloka tankar tillbaka.
Kaveldunet behöver helt klart lätta lite på trycket /den sammanhållna ytan…
😳🌾🌾


skrev Andrahalvlek i Sista akten

@Kaveldun Vilken fin liknelse 🐜 Vi är små myror i den stora stacken och man behöver inte trängas i ledartruppen hela arbetslivet. När ledarmyrorna bestämt riktningen kan vi bidra med vårt strå till stacken.

Jag har jobbat i 30 år på min arbetsplats, och har varit mellanchef merparten av dessa. Jag har jobbat med en massa olika saker, varit ansvarig för stora projekt och implementeringar bland annat.

Nu har jag återgått till rötterna litegrann, jobbar med det som allting började med 1992. Helt annorlunda förstås, men ändå lika. Känns lagom vid 53 års ålder, med tre perioder av utmattningsdepression i ryggsäcken. Jag vill också ha tid och ork att leva livet utanför arbetslivet.

Kram 🐘


skrev Kaveldun i Sista akten

Jag förstår @Andrahalvlek.
Låter som att vi är lite i samma fas.
Och för att klara det tror jag just det är nödvändigt att släppa kontrollen… nu får ngn annan besluta och bestämma kring vissa saker/områden.
Och det är ok.
Själv har jag bytt jobb ungefär vart sjätte år. Ibland oftare. Det har inte varit ngn medveten karriärplanering- alls.
Men jag har gått när jag känt mig ’klar’ eller om situationen på arbetet utvecklats åt ett håll som jag inte varit nöjd med. Där jag upplevt stagnation eller konflikt.
Men nu gör jag ngt annat. Det handlar säkert - till dels - om min ålder. Jag är 61 år nu 😳.
Men inte bara. Det handlar också om att jag ser vissa positiva områden som jag kan verkar inom - och också att jag långsamt flyttar fokus ….riktigt vart vet j inte än:-)
Jag vill inte lägga all kraft på jobbet . Som nykter har jag både mer kraft men även större valmöjligheter. En större frihet runt mig - på ngt sätt.
Det är ngt skönt i att släppa på kontrollen.,, ibland tänker jag att j är en liten myra i en myrstack. Nu får andra myror hålla på och bråka och ta ut riktning och hålla koll.
Jag tar mitt strå och bidrar till stacken . Men jag sätter mig också ner och lägger ner strået ibland.
Vilar i solen.
🐜 🌞


skrev Andrahalvlek i Sista akten

@Kaveldun När man skriver måste man sätta ord på tankar och känslor. Ibland ramlar poletten ner, eller så knuffas man i rätt riktning för att man upptäcker att tankarna har tänkt klart, men man har inte fattat det själv ens.

Jag går också i lite jobb-limbo. Jag är ju fortfarande sjukskriven på deltid (jobbar 50 procent 17/10-15/1) och jag är därmed inte alls delaktig i arbetet med den omorganisation som ska göras inom den delen av verksamheten som jag jobbar. Den 16/1 ska det nya sjösättas och samma dag går jag upp till 75 procent.

Det är otroligt ovant efter alla dessa år som mellanchef att inte vara delaktig i förändringen, åtminstone inte i bestämmandefasen. Men jag har bestämt mig för att bida min tid. Låta saker falla på plats innan jag hittar min egen hörna i det stora pusslet. Kanske får jag mindre ansvar - och mer tid att faktiskt vara kreativ i mitt arbete. Det är ingen dålig utveckling, med tanke på mina utmattningsdepressioner i bagaget. Mer roligt jobb, mindre administration och mindre ansvar. Jag kan nog vänja mig vid det 🤔

Kram 🐘


skrev Kaveldun i Sista akten

Ska bli bättre på korta dagliga eller i a f någorlunda frekventa uppdateringar. Märker att - fast alkoholen på många plan är långt borta - det är viktigt.
Detta med att notera positiva förändringar. Haft en ganska lång period när nykterheten ’rullat på’ och jag inte varit så upptagen av den. Men efter ett sug som kom som en blixt från klar himmel för några dagar sedan - så ser jag att jag behöver skriva här. Inte bara läsa.
Jag kunde ganska snabbt distansera mig från suget och ignorera det. Och dagen efter upplevde jag själva suget som helt absurt. Att dricka är det sista jag vill och min nykterhet är faktiskt det viktigaste fundamentet i mitt liv.
Utan den fungerar ju inget annat och framtiden är mörk . Och kort.
Men min hjärna har inte läkt ut än..,.såklart. Tänker att det väl tar ngt år - eller mer.
Det är helt ok. Men jag behöver skriva om den verklighet jag befinner mig i ….en alkoholist som läker ut år av riskbruk. Det är en verklighet som jag inte delar med många IRL .
Tacksam för detta forum.
🌾🌾


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Sju veckor med nya vanor. Sju veckor helt utan choklad och glass, tjoho! Det är jag nästan mest stolt över. Jag har inget sug efter choklad och glass alls. Mina nya matvanor sitter bra - frukost, lunch och middag plus nötter som mellanmål på eftermiddagen och smoothie på kvällen.

Mina motionsvanor sitter också rätt bra, men det är viss kamp för att få ihop i snitt 9.000 steg per dag under en vecka. Mest kamp blir det för att kroppen kvider och lider. Jag har verkligen ont överallt på ett sätt som bekymrar mig. Men jag kämpar på och hoppas att värken egentligen är träningsvärk, som går över när kroppen har vant sig.

Jag ska uppdatera mitt ”schema” lite. Någon SVT-gympa hinns inte med just nu. Om jag får till 9.000 steg i snitt per dag under en vecka plus 50 svingar med kettlebell per dag är jag nöjd. Den fysiska nivån får räcka just nu. Det måste finnas tid för att bara-vara också.

I natt har jag sovit som en stock. Gick och la mig kl 22 och vaknade kl 8. Nu hugger jag mig an en ny jobbvecka. Det vore konstigt om det inte kändes stor skillnad när man dubblerar sin arbetstid, så jag får ha tålamod med mig själv och min kropp. Vara snäll mot mig själv. Tänka om mig själv som jag hade tänkt om en kollega i samma sits. Säga/tänka snälla saker.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Kaveldun Ja, det är en kamp. Men jag hoppas att det efterhand blir en livsstil. Jag behöver rutiner i mitt liv har jag märkt. Planera, strukturera, bocka av. Den stora utmaningen nu är att orka jobba dubbelt så mycket (från 2 tim till 4 tim per dag) utan att dra ner på mina ”fritidssysslor” för mycket. Hitta balansen och orken till båda delar.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Min värderade riktning

Men tack snälla @Sisyfos❤️. Dina ord värmer verkligen så här på måndag morgon mellan hostattackerna😄. Jag mår mycket bättre och har förhoppning om att vara helt frisk när denna vecka är slut. Ditt engagemang här på forumet är en stor tillgång och ett stort stöd för så många.

Ha en fin måndag!❤️


skrev majken_r i Klar

Lite märkligt, slumpen, ödet.. eller ett nät som läser av ens intressen..
Men i vilket fall, vaknade nyss. Scrollade lite på insta och då plötsligt dök ”thisnakedmind” upp. Annie Graces instakonto. Visste inte det fanns, men det borde jag kanske fattat😅 Nåja, ett tips i fall man önskar lättillgänglig kunskap och inspiration! Önskar er en fin måndag (trots ev risigt väder) 👌🏼🍂


skrev Gubbe i förorten i Så nu är man alltså nykter alkoholist

@xyz23 Tror du har rätt i att en alko inte klarar av alkohol på något sätt. Själv skulle jag kunna ta en öl och inte mer...men vad är pointen med det? Jag vill fan ha 10 öl... då kan man lika gärna spara ölpengen...


skrev Sisyfos i Min värderade riktning

Hej Vår2022! Läste hos Hemmelochhelvete att du ibland känner dig tjatig med dina långa inlägg. Gör inte det! Jag läser dem med stor behållning. De är pålästa, personligt riktade och framförs på ett väldigt ödmjukt sätt. Och du verkar veta vad du pratar om och lägger dina erfarenheter till grund för dina uttalanden. Det behövs verkligen såna om du här på forumet. Önskar dig ett gott tillfrisknande!


skrev Sisyfos i Experiment

Jag tror att vi behöver vårda våra hjärnor litegrann. Flera timmar TikTok per dag är nog inte helt bra och bidrar kanske till att inte kunna koppla av som man ska sen heller. Sen tror jag att alla möjliga hormoner och mineraler också påverkar vår förmåga att stänga av och gå ner i varv och att det blir en ond cirkel ibland. Lite sömn, ännu mer stressad. Så sköt om dig. Du skriver att ditt sociala batteri dör. Du skriver att du känner dig ”hoppig” på kvällen. Jag tänker att vi alla behöver vårda våra hjärnor på olika sätt. Tror också att det blir ganska mycket känslor i svaj när du får höra att exmaken förlovat sig. Inte negativa, men bara mycket tankar och grubblerier. Helt normalt men ändå lite arbetsamt. Har ju inga jättebra lösningar på det här såklart, men tänker att vi rastlösa själar behöver hitta sunda vägar till avkoppling och fokus så att vi inte blir överhettade. Ha en fin vecka!


skrev Sisyfos i Återfall

Du verkar inte må helt bra Aeromagnus och det har kanske andra orsaker än livssituationen. Ibland tänker jag att man borde försöka komma ihåg hur det känns när man mår bra för att det är så det ska vara. Min sambo har årstidsbunden nedstämdhet och tar D-vitamin under den mörka årstiden. Det funkar rätt bra. Någon gång blev det ännu sämre och då sökte hen hjälp och fick en tablett som hen tog en period. Det blev bättre. Jag tänker att det du beskriver nu om förlorad livsgnista kanske inte bara är orsakat av yttre omständigheter. Jag tänker att du kanske har medicinerat måendet med alkohol och nu längtar du efter medicin för att skapa balans. Testa D-vitamin(normal dagsdos, det finns piller som innehåller väldigt mycket), hjälper inte det och måendet är fortsatt i botten sök hjälp för det. Jag tycker att du beskriver ett mående som kanske inte är ”normalt”, utan på gränsen till depression. Det verkar som att du inte orkar försöka med fysisk aktivitet etc, och kanske är du lite långt gången nerför för det. Risken är att du kommer till ett stadium där du skiter i det och tar till den gamla beprövade medicinen. Den du vet är en fullkomlig katastrof, men desperationen blir stor efter att få balans i hjärnan. Så sök en annan väg ut ur det här måendet du beskriver den här gången. Gå till läkare. Ta lite prover. Det finns vägar till ett bättre mående tror jag. Du beskriver hur du normalt är en person som erbjuder sig att hjälpa andra, du har normalt bättre kontakt med eleverna. Inget känns bra och roligt nu och du skriver att du ska sluta hjälpa andra. Även att hjälpa andra ger en kick hos våra ”må-bra” hormoner. Låt det inte gå längre nedåt den här gången utan sök hjälp för måendet. Du kan läsa din egen tråd så ser du hur det är när det är bra och hur det är när det är mindre bra. Lycka till nu!