Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Vad skönt att det blivit till det bättre för dottern. Jag förstår hur du menar med att ta mer avstånd från nyheterna, det måste jag också göra för att orka med det som sker. Att inte låta det gå in för djupt. Lite som man behöver göra med barnen, alltså att lyssna och finnas där men inte ta över deras känslor för djupt eller blanda ihop dem med sina egna, för de behöver någon att luta sig emot. Det kan också annars lätt bli så att de inte vill berätta för risken att mamma blir för ledsen. Ja, det är inte lätt för när de mår dåligt så gör det ändå så ont i hjärtat.

Ja, du har verkligen fullt upp och är så engagerad och gör goda saker, kul! Och håller med, tacksamhet gör att man mår bättre. Känner mig på banan igen och det känns skönt. Det märkte jag av när jag började känna tacksamhet och glädje igen av små saker, som den sköna känsla efter en löprunda och en stunds vila med en kopp kaffe. De känslorna var lite grumliga i svackan. Vi får även erfarenhet och verktyg med oss när vi mår bättre igen och vet att vi kommer att komma igenom även när nästa motståndet känns tungt.

Dags att hoppa i säng, andas och läsa lite bok. Kram och sov gott!❤️

@vår2022 Tack för ditt tänkvärda svar. Särskilt det där med att inte blanda ihop sina egna känslor med barnens. Det är ngt jag inte tänkt på. Nu har min dotters situation iaf förändrats till det bättre och det var en stor sten som föll av.
Och jag har tvingat mig att läsa och titta på nyheter mer på avstånd eller hur jag nu ska förklara det. Och faktiskt lyckats med det. Jag tar bara in en del, själva infon, men tänker inte på det känslomässigt. (Hur det nu går till). Men det var nog helt, helt nödvändigt. Kändes som hjärnan var överhettad till slut.
Jag tror också att folk slår tillbaka till slut, när det blir för jävligt. Men så svårt att se på allt onödigt lidande.
Men jag får göra mer konstruktiva grejor istället.
Och det gör jag. Kör, teater, gym och promenader… det lilla livet. Plus en del sponsring och aktiv i ”jag är här” som bekämpar näthat.
En annan sak som hjälpte mig var att räkna upp allt jag är tacksam för. Under dagen eller öht…:) det gör mig lugn och gladare!
Hopoas du också kan fortsätta hantera livet så att du mår bra igen. Och det verkar ju som du har flera bra verktyg.😌 Kram ♥️🥰♥️

Jävlar vad vi har revanscherat oss den här veckan, jag och kollegan som vill ha full koll. Han har släppt mer till mig, har lämnat i tid - och vi har båda bemött varandra mer respektfullt för varandras profession. Jag är så glad att jag tog det där samtalet i måndags, även om det förstås kändes obekvämt.

För som jag sa till honom: ”Jag kan inte läsa dina tankar.” Varför blir det så ofta så, i de flesta typer av relationer? Ena parten tänker ”det borde hon begripa” och andra parten tänker ”alla tänker väl som jag?” Nä, så är det inte. Uttryck vad du tänker och tycker, allt blir så mycket lättare då.

Jag går in i den här helgen med mycket större lugn inombords, och helgen är dessutom väldigt lite uppbokad. I kalendern står det att jag har tvättid imorgon och hundkurs på söndag. Annars tomt. Blankt.

Precis så vill jag ha vissa helger. Andra helger vill jag ha mer uppbokat. Nu ser jag fram emot att fira hela påskhelgen hos äldsta dottern, med trädgårdsfix på programmet. Sen börjar jag så smått planera in två helger i maj då jag ska iväg på något kul.

En helg, max två, vill jag ha planerad med något kul varje månad. Då har jag det att se fram emot, samtidigt som de helt tomma helgerna blir mer njutningsfulla också. För mycket och för lite skämmer allt. Dansa, pausa.

Trevlighelgkram 🐘

Tack fina @Ny dag ❤️ Jag tycker om att se allting som i olika processer och dela upp olika beteendemönster för att se vilka jag behöver jobba med just nu.
Jag tycker du kommit långt, du ska vara stolt över dig själv❣️ Du trampade snett men du vände det direkt! Det har du gjort varenda gång under ett par år nu väl? Det är en enorm styrka! Kram❤️

Godkväll @charlie
Jag säger som @varafrisk, skriv och bolla tankar. Jag kan ännu inte något om lagstiftning, jag är tacksam att du inte tolkade mig fel- vilket jag nog inte trodde men ville förtydliga.
Jag upplever att med nykterheten kommer en sorts skärpa, en allvarsrynka, en visshet om att man inte bullshitar eller slarvar runt mer med sitt liv.
Säkert i kombination med vår ålder? Jag tänker också att det är det du känner av, man mår punkten eller bara får tydlig insikt om vad som måste göras.
Om vi hade fortsatt dricka hade vi inte känt det där lodet som håller oss upprätta med rak rygg. Vi räds inte samtal längre. Vi räds inte sånt som vi tidigare kanske tyckte var jobbigt- och då hellre ta ett par glas för att det obehagliga skulle gå över. Nu gör vi det istället, det som måste göras.
Mitt i allt önskar jag att du kunde se dig själv utifrån för ett ögonblick, och känna stolthet. Inte alla mammor. Men du.
Håll i din klarsyn! Kram 🤗

@Varafrisk men så skönt att du stod på dig och fick hjälp! Heja dig💪🏽. Hoppas att det vänder snart🧡

Jag var precis hos min mamma. Hon betalade räkningar. Hon knappade och jag kollade att hon gjorde rätt, som vi gör varje månad. Gilla läget och planerad hjälp. Så jobbar vi.

Hon går inte runt på sin pension, utan måste ta av sina sparpengar varje månad. Tack och lov att hon har sparpengar, efter arv från sin mamma och livförsäkring efter min pappa.

Hyra, telefon, el, mat - allt har ökat massor men inte pensionen 😢 Likadant för min yngsta dotter som har aktivitetsbidrag från Försäkringskassan. Och nu ska kommunen ta bort ”gratisresorna” till daglig verksamhet dessutom 🤬

Vad är det för ett samhälle vi har fått? Som inte kan ta hand om de allra sköraste grupperna - gamla, sjuka och funktionshindrade 😢 Men många miljarder till försvaret finns det. Fy fan.

Kram 🐘

Idag hade jag ställt klockan för att ringa till vc för att få en telefontid samt att få komma dit. Jag ringde 7.04 och skulle bli uppringd 7.08 men när jag hade lagt på så ringde en sköterska direkt. Jag sa att jag måste komma t vc så räknade jag upp symtomen. Hon ifrågasatte inget utan 11.20 var jag där. Kunde lämna mina avföringsprover samtidigt. Fick träffa en sköterska, hon hämtade en annan sköterska som hade särskild behörighet att skriva ut recept. Så nu ligger jag i min säng med rödsprängda ögon och feber. Brukar aldrig få feber men nu kom det lite grann. Detta är ju egentligen helt ointressant att veta för er. Hade mamma levt hade jag väl ringt henne🤭
Nu ser jag fram emot att bli frisk att kunna göra en vårresning i vår trädgård. Orkade inte göra ngt i höstas. Kanske kan jag snart plantera lite penséer i mina krukor, få bort den fruktansvärt fula vissna ljungen. Vill även kunna gå t Friskis igen.

Kram 🌷

@Himmelellerhelvette Finaste du, vad bra att du liksom skalar löken och kommer till mer och mer insikt om dig själv. Du har kommit så mycket längre på resan än jag och jag följer dina framsteg och blir glad när du nu mår bättre. Ta en sak i taget och låt inte det som oroar äta upp dig inifrån (lättare sagt än gjort). Men du ska tro på dig själv 🥰❤️

Det är så fascinerande hur dåligt och bra jag kan må utan att jag riktigt förstår det själv, jag går ner i ”källaren” och gräver i mörker när jag inte varit på min vakt med att sätta mitt eget mående först, när jag gått in i att lösa andras problem för djupt, tappat väggen mellan mitt och mammas mående. Men sedan när jag byggt upp mig själv igen förstår jag knappt att jag var därnere och grävde? Nu mår jag bra och då känner jag mig inte irriterad på min man som jag gjorde då när jag mådde dåligt för två veckor sedan, jag har också uppmärksammat att jag gått igång på att städa pedantisk när jag mår dåligt, som om jag städar på utsidan det jag inte får ordning på på insidan? Jag önskar nu verkligen att jag ska få mer koll på hur jag ska gå tillväga med min arbetssituation också, det är det som bekymrar mig mest just nu, jag vill inte stanna där jag är, stagnerade på detta ställe, jag har osäkra alternativ, ska jag våga mig på, ta risker för att våga tro på den vägen jag känner just nu känns bäst?
Dottern har jag en magkänsla av att det kommer ordna sig för, det har varit lite tufft det sista men något säger mig att resan med henne är bra både för min och hennes utveckling.
Kram

Igår när jag kom hem fr jobbet började mitt högra öga kännas lite klibbigt och rinnigt. Jag har ju problem med torra ögon men det här var något annat. Inatt har jag vaknat flera gånger pga klibbiga ögon. Är ju hemma på onsdagar så jag tog det lite lugnt men jobbigt med ögonen. Under em ringde jag 1177. Fick först vänta ca 20 minuter men därefter fick jag prata med en sjuksköterska. Hon ställde massvis av frågor. Tror att hon även läste i något, kanske var inte ögon hennes specialitet. Men sedan gick hon och rådfrågade en ögonsjuksköterska. Eftersom de hade fått reda på att jag hade både en CPAP och sertralin så sa hon att det var anledningen, att jag skulle ta lite extra ögondroppar. Jag sa att jag köper inte detta för jag är övertygad om att detta är ögoninflammation. Så imorgon får jag ringa vc igen. Ringde dit i måndags för min mages skull och fick en tid på tisdagen. Var där i 2,5 timme🙄 Fick vänta på läkaren i omgångar. En läkare som var stressad och kändes först inte så trevlig men jag får nog säga att han ändå var noggrann. Tog olika prover, blodtryck mm. Nu ska jag ta avföringsprover tre dagar i rad. Återbesök om två veckor h en ny läkare och därefter troligtvis en koloskopi. Så det känns väl bra med dessa undersökningar. Något som jag tycker är jobbigt i kontakt med vården är att man måste vara så OTROLIGT övertygande för att överhuvudtaget få en tid. Jag förstår att många ger upp. Så…som sagt var imorgon blir det att ringa vc igen och övertyga. Jag har redan sjukanmält mig för morgondagen. Går inte jobba med dessa kladdiga, kliande, rödsprängda och svullna ögon.
Så nu är det färdiggnällt och dax för sängen så hoppas jag att jag får en tid imorgon.

Kram🤗

@vår2022 Jag måste gilla läget. Just nu och en tid framöver behöver min mamma mig mer. Men om det inte är akut så kan jag styra det till dagar/tider då jag inte är stressad av annat.

Gilla läget och planera in hjälptillfällen. Försöka att inte tänka på henne däremellan. Och hostmedicin och loperamid har hjälpt henne, hon var piggare idag eftersom hon har fått sova i natt.

Jag försöker tänka på henne som en random gamling. En sådan bemöter jag alltid med tålamod och respekt. Och jag får vara extra tydlig när jag instruerar henne om olika saker. Lite som jag gör med yngsta dottern som har utvecklingsstörning. Dottern är mer lik sin mormor än jag orkar fejsa 🤣

Kram 🐘

Idag funkade mitt och kollegans samarbete klockrent. Han lämnade över till mig att bedöma, i hyfsad god tid, och jag gav honom möjlighet att kasta en sista blick. Och allt blev klart i god tid. Klapp på axeln, för oss båda.

Kram 🐘

Ja det är förvånande för en vuxen gumma som den här att det tycks finnas rum i det här huset jag inte ens varit inne i? Rummet ”hur blir det för mig” har stått tomt länge men befolkas nu lite i taget.
Tack både @vår och @varafrisk för besök och tankar. Jag kör lite kortare arbetsdagar nu, tills jag är i full fart. Eller bara; normalfart vilket bör vara mitt nya.
Kram på er!

@Se klart @vår2022 Ni båda är fantastiskt duktiga på att beskriva känslor, tankar och saker i metaforer. Det blir verkligen så förståeligt!

@Se klart tänker att det är en toppen med en tänk-promenad och rabattrafsande för det inre pusslet 🧩tid för dig🙏🏻

Ha det fint🌷Kram🥰

@Se klart Fint beskrivet med ett inre pussel som behöver få utrymme i tid och i dina tankar. Kanske är du både en liten förskoletjej som sitter i skrindan som försöker hålla i sig så gott det går i den skumpiga färden med massor av känslor, samtidigt som du är vagndragaren som pustande ska dra den knarriga och tunga skrindan tryggt och samtidigt navigera över väglösa klippor?

Ha en fin dag och hoppas snart att du är helt frisk igen! Kram❤️

@Andrahalvlek Låter som många bollar på dig på en gång och som landat på din planhalva. Bollarna måste över nätet men svårt att få över alla på en gång. Varje boll behöver sitt slag och sin speciella skruv för att hamna i rätt riktning. Du behöver även få tid för att fundera ut varje bolls riktning och bana. Det tar energi och sockermonstret vill gärna hjälpa till, du vill inte och även det tar kraft att värja sig mot.

Du är bra på att systematisera och stå på dig i rätt saker. Med behövande mammor kan det vara mer utmanande på ett annat sätt, men även där får man försöka hitta en lagom nivå för vad man mäktar med och hitta sitt egna välbehövda utrymme. Försöker själv hitta en bra nivå till detta gällande min svärmor, en större insats ibland och mindre där emellan och fundera på vad samhället kan hjälpa med framöver om behovet skulle uppstå.

Bra jobbat och dansa och pausa😁. Kram❤️

@Mrx Heja dig! Ett gympass kommer göra dig så mycket starkare och håller med om AW, jag vill inte se mina kollegor fyllna till. Jag är också rädd om min fritid och vill umgås med dem jag själv väljer🥰

@JHL Tack för att du ville bollplanka lite med mig ❤️

@LAO Håller med. Alla jobbsaker borde vara nyktra. För att inte exkludera en stor grupp människor som inte mår bra av att dricka alkohol. Att som arbetsgivare möjliggöra fortsatt missbruk är big nono i min värld. Nu. Så därför bojkottar jag sådant. Och tar gärna diskussionen om någon frågar.

Kram 🐘

@Mrx Klokt beslut. Det blir liksom tydligare när man tar bort alkoholen ur ekvationen att den typen av alla-pratar-i-munnen-på-varandra-event faktiskt inte är så kul. Jag gillar att umgås med släkt och vänner lite mer på tu man hand, på promenad, lunch eller brunch. (Pga att jag är kvällstrött). Max fyra personer. I mitt tidigare liv tackade jag ja till allt sånt jobb-hittepå. För att ställa upp. För att de andra inte skulle tycka att jag var tråkig. Men mitt liv är för värdefullt för att göra saker som ANDRA vill.

Kram 🐘

@Mrx snyggt! AW är ett jäkla gissel. Om man vill umgås utanför arbetstid kan jag tycka att arbetsgivaren föreslår alkoholfria aktiviteter och vill några på jobbet dricka ihop kan dom arrangera det själva.

Det är AW idag. Jag hoppar över den av olika anledningar. Min arbetsgivare förväntar sig att vi anställda ska betala allting själv när det är AW. Jag har ingen lust att betala för att umgås med människor som jag i normala fall får betalt för att träffa på arbetstid. De senaste åren har arbetsgivaren arrangerat AW en gång i månaden. Alltid ska vi ses på någon sportbar i stan. Ingenting ingår allt ska betalas ut egen fika. Jag har varit med nån gång. Det slutar alltid på samma sätt med mycket alkohol. Jag är en social person men har väldigt svårt att umgås med pratkvarnar som älskar att höra sin egna röst. Jag väljer bort detta spektakel och kör ett gympass istället. En dag i taget 😀
/Mrx

Ja @jhl mycket spel för nån HR-processgrupp som ska ha att göra… jag är iofs stor vän av hr, som chef kan de vara ett stöd i bollning av idéer och utmaningar. Men lite knasigt är det med dessa formulär och ”check in”- samtal, när organisationerna är så slimmade att vi faktiskt behöver jobba- inte ha förpreppade formulär, samtalet gör vi bra på egen hand.
Mitt inre pussel är min hobby just nu, det ska få ta mycket tid och tankar. Drar ner på bullbakandet till småbarnen i helgen och går på tänk-promenad och rafsar i rabatterna har jag tänkt för att komma framåt. Mina tankar och min inre utveckling känns just nu som en bångstyrig förskoleklass som ska med i samma skrinda, och färden går över väglösa klippor. En prövning för vagndragaren. Fint att du kikade in hos mig 🥰

@Amanda L Ja, det som händer i världen är väldigt oroande och det påverkade mig än mer när jag var i min svacka. När man är deppig så blir man mer sårbar och är det även svajigt i familjen tar man lätt in allt med hull och hår och påverkas. Då försöker jag börja sortera det som påverkar mig världen, familjen eller vad det kan vara. Det som händer i världen är svårt att påverka direkt, men det man kan göra är att själv försöka påverka det man kan på olika sätt tex bemöta folk med respekt, hjälpa till där man kan och liksom genom godhet visa och vara en god medmänniska. Vi är ändå många som tillsammans blir starka och jag vill tro att det som sker i världen kan svänga om några år och bli lite bättre. Sett till historien så är det det som sker, det går upp och ned och pendeln kan slå tillbaka. Folk gör motstånd, det är i alla fall mitt hopp. Sedan tar jag paus emellanåt genom att inte läsa och sluka in allt hemskt som sker.

Så att sortera, ta paus och vila från saker är bra. Nu vet jag inte riktig vad som sker i din familj, men det man kan göra är att ibland bara finnas där och lyssna. Inte blanda ihop egna känslor med andras, försöka separera dem. Jag kan lätt gå in för mycket och blanda in mina känslor med barnens när jag är i obalans, men de har ju egna erfarenheter och känslor. Och att ta hjälp o, det finns behov. Att fokusera på att hitta sin egna balans är det bästa man kan göra, som du gör med långpromenad. För mig har dagliga andningsövningar varit hjälpsamt och fått mig i balans, liksom promenader eller löpning i skogen, styrketräning och att skriva av mig och sätta ord på tankar och känslor och samtala med maken och nära vän om dem. Då kan jag bättre reflektera och få syn på det ur fler perspektiv. Har även varit på ett psykologsamtal och ska fortsätta efter sommaren. Så att samtala är skönt och det lättar på trycket.

Sköt om dig! Kram❤️