Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 kontentan blir ju att med näbbar och klor hänga kvar i forumet. Om man behöver bli påmind om allvaret är det ju bra att läsa i tex Vara alkoholfri- där blir ju kampen konkret och påtaglig.

Låter härligt @Andrahalvlek med alla dina steg på vägen. Verkligt inspirerande när jag nu ska försöka komma igång igen efter en sommar full av sjukdom och behandlingar. Nu skall mera kartonger upp ur källaren, pianonoterna hittas och så vidare. Kram! 🐳

@Geggan Härligt! Tänk att kunna få förbättrad syn, helt fantastiskt! Njut och var tacksam för din syn och för att vi har så fin vård i Sverige❤️

@Kaveldun Bra sagt! Viktigt att hitta sätt att hålla igång medvetenheten om alkohol. Att aldrig glömma som du säger @Geggan. Och som du också berättar att du efter 3 års nykterhet hur enkelt som helst och återföll igen, lätt som en plätt! När man varit nykter en längre tid är det lätt att glömma, då det blir en icke-fråga på så sätt att man inte ens reflekterar över alkohol mer. Nu har vi forumet som en påminnare, men om man en vacker dag slutar gå in här måste man hitta andra sätt att vara medveten om alkohol. Jag kan tänka att jag kommer då aldrig mer att dricka, men jag ska inte vara så stursk om det. Nä, får göra som på jobbet, en riskanalys där jag lägger in att det ändå finns en risk för att glömma och åtgärd på det! Sen förnya den varje år😂. Viktigaste är väl kanske att inte bli så självgod och i och med det blind för risker som alkoholberoende. En riskanalys är ju till för att förebygga och i detta fall så att risken inte inträffar. Så alkohol kan aldrig bli en icke-fråga på så sätt.

Det är vackert, att man blir hjälpt av att hjälpa. Det är en väg till lycka💕

Ha en fin fredag❤️

Äntligen börjar ögonen vara bättre! Och synen dramatiskt förbättrad. Tänk vilka fantastiska saker man kan åtgärda! Vilka framsteg mänskligheten har gjort! Och ändå sitter vi här med denna eländigt ofullkomliga värld.

Jag håller verkligen med er allihop. Modigt att tala ut, modigt att erkänna skamkänslor. Konstruktivt, vilket verkligen är vad världen behöver idag. Kram! 🐳

Jag håller verkligen med er allihop. Modigt att tala ut, modigt att erkänna skamkänslor. Konstruktivt, vilket verkligen är vad världen behöver idag. Kram! 🐳

@vår2022 tänkvärt. För mig är det redan lite av en icke-fråga på samma sätt som cigaretter. Och det var ju ett helvetiskt beroende, fruktansvärt svårt att bryta. Men nu :Något som inte alls finns aktivt i medvetandet. Men jag tror att det är jätteviktigt att hela tiden hålla frågan om alkohol lite levande. Började ju en gång hur enkelt som helst dricka efter tre nyktra år. Jag var utomlands o tänkte väl på något sätt att det var som en parallell verklighet och inte riktigt räknades. Aa: s filosofi bygger ju på att man fattar ett allvarligt beslut varje dag. Aldrig glömmer.

Så fint det låter @Sattva!
Vilken tydlig bild av en enorm förändring.
Jag sitter på tåget nu och sov också uselt i natt ..hade ont i höften och vaknade stup i kvarten.
Ändå ….en glädje nu över SJ:S kaffe i pappmuggg och över solen och över små stråk av blå himmel. När jag kommer fram ska jag försöka vila en stund och ikväll träffar jag vänner. Ett lugn och en stilla förnöjsamhet samsas med min trötthet.
Lycka till med yogan!
🌾🌾

Intressant diskussion här och tack för att du lyfter frågan @Vår2022.
Tror heller aldrig att alkohol kan bli en icke-fråga för mig. Den kommer på olika sätt att prägla resten av mitt liv även om jag aldrig mer dricker. Sedan hoppas jag bli alltmer fri från sug/begäret att dricka ( ja - den distinktionen gör ju många av er).
Man löser ju om alkoholister som varit nyktra i väldigt många år och som - plötsligt - får ett sug och dricker ihjäl sig eller hamnar i ett djupt beroende igen. I den meningen tror jag att det är viktigt att hitta sätt att hålla medvetenheten om alkohol igång ( det är väl därför AA är ett så bra stöd för många…..och forumet är ett annat sätt).
Det finns också en väldigt fin finess med AA ( och j tänker att den gäller även här) och det är att detta med att ’hjälpa de som fortfarande lider’ ( tror det är skrivningen i AA) är ett sätt att hålla sig själv nykter.
Att vara sponsor är lika värdefullt för sponsorn som för den man sponsrar.
Det är vackert.
Jag blir hjälpt av att hjälpa.
Tror att det är en sanning för många områden men just här blir det så konkret och tydligt.
Forskning kring lycka visar ju också att detta att hjälpa andra är en av de mer stabila vägarna till lycka.
Man blir nästan religiös på kuppen 😉😉
Hälsar Kaveldun från ett tåg.
🌾🌾🌾

Är tillbaka i staden där jag går på mycket yogaworkshops, så även denna helg. Sov urkasst inatt. Kom sent o var uppe i varv. Tidig morgon, knappt nån sömn. Nät jag gick från hotellet till yogan imorse tänkte jsg tillbska på när jag gick samms bäg för ganska exakt två år sedan. Då bakfull, skamfylld o livrädd att någon skulle upptäcka min bakfylla. Imorse långt ifrån på topp och ändå hundra gånger fräschare än då. Ingen skam, bara ett konstaterande att jag har hela dagen sedan på mig att vila så det blir bra ändå. Många kära återseenden. Första gången för mig med denna yogaläraren, fullknökat med folk o härlig energi. Nu ätit frukost o ska vila. Allt är helt som det ska.
Vilken mental misshandel det är att dricka kan jag konstatera. Vilken frihet att vara nykter. Imorgon 1 år, 9 mån.
Tror minsann jag ska ta en tupplur nu före nästa yogagrej i eftermiddag🌸

Tack @vår2022 ❤️ Önskar dig och alla mina forumvänner detsamma!

Kram 🐘

@Torn @Andrahalvlek @Sisyfos Tack så mycket för era reflektioner! En fröjd att få läsa😁 Som sagt, jag kan snöa in lite och tycker att det är intressant att borra i begreppet. Jag tycker att det är viktigt att emellanåt fundera på hur man använder begrepp, vad man säger och vad de betyder. Icke-fråga är inte på något sätt egentligen ett laddat begrepp och gör ingen skada när man använder det. Men intressant att vrida på. Håller med om att det har två betydelser, att det är en icke-fråga i det som val av dryck eller att det inte ens finns med på kartan i tankarna längre. Men att alkohol verkligen inte är en icke-fråga vad gäller de oerhörda konsekvenserna det kan ställa till med och för samhället.

Ha en fin fredag och vilsam helg❤️

@Andrahalvlek Kan riktigt se ditt glädjepirr hur det sprider sig i din kropp😁. Har gått i kör för alla med Caroline af Ugglas. Det var otroligt roligt! Det var ca 200 pers i en stor skolaula och den delades upp i tre stämmor. Mäktigt när alla sjöng samtidigt i stämmor och jag sjöng för full hals. När jag kom hem var rösten djupare och mörkare efter sjungandet. Det ger verkligen endorfiner och välmående.

Skönt att du äntligen kan sova på favvosidan och snart kan börja gympa igen. Och att återgången till arbetet fungerar så bra och att du har en bra läkare😁. Ha en riktigt fin fredag❤️

Egentligen tror jag att det var jag som först använde begreppet ”ickefråga” när jag resonerade om att dricka måttligt. Dvs att alkohol skulle vara som att välja eller inte välja kaffe, kakbitar eller annat som man väljer eller inte väljer efter att ha kalkylerat med lite olika saker. Mättnad, hur det blir att sova, om man tror att det skulle smaka gott etc. Och då tror jag inte att det var en önskan om att alkoholen som skulle vara en ”ickefråga” utan vinet som dryck. Och ibland funkar det helt klart så - särskilt när jag väljer bort, för då vet jag ju att det är ett noga övervägt beslut som innefattar de överväganden man gör om kaffe och annat. Men det är som du skriver klart att alkoholen (eller vinet) aldrig kommer att vara en ”icke fråga” för mig heller någonsin.
Och alkohol och beroende i sig tycker jag är alldeles för intressant för att det ska vara en ickefråga. Jag har tänkt att många som använder begreppet ickefråga här inne att
har väldigt starka åsikter om alkol och drickande och att det absolut inte är en ickefråga för dem, tvärtom. Men begreppet används ofta som att det är en ickefråga om just de ska dricka eller inte, för den frågan finns inte längre. Själv skulle jag önska att vinet skulle vara en ickefråga på det sätt som jag beskrev ovan, men det kommer ju aldrig att vara det och inga beroendeframkallande substanser kan nog vara det heller så länge man inte väljer att inte ta dem. (Tror att det blev rätt med dubbelnegation just där).

@vår2022 Jag tänker som @Torn. För mig är alkohol en icke-fråga eftersom det numer aldrig kommer upp i min hjärna som ett tänkbart alternativ ens. Aldrig. Det kan komma enstaka vin-flashar ibland, men då blir jag bara full i skratt. ”Vad fan kom du ifrån?”

Samtidigt är det i allra högsta grad en viktig fråga. Jag har blivit väldigt anti alkohol och för varje nykter månad och år så klättrar jag lite högre på barrikaderna. Jag ifrågasätter det slentrianmässiga drickandet och jag påtalar olämpligheten i jobbsammanhang tex. Jag petar hål på alkoholromantiken genom att påtala att vi dränks av dessa bilder i alla möjliga sammanhang - reklam, filmer, tv, böcker osv.

Jag tar alla chanser att påtala för min omgivning att det är helt sjukt att alkohol är den enda beroendeframkallande drog som det krävs att man förklarar sig för att man inte använder. Ingen säger: ”Kom och ta en joint med oss - klart att du ska chilla lite nu efter en tuff jobbvecka.”

Jag har på alla sätt blivit ”hon som inte dricker alkohol”, både i mina egna ögon och många andras. Fler för varje nyktert år faktiskt. Jag vidgar cirkeln med folk som vet att jag inte dricker, och jag blir mer och mer stolt i rösten när jag pratar om det IRL. Och jag berättar inga detaljer om hur det var när det var som värst, det behöver ingen veta. Jag svarar bara ”jag märkte att jag drack mer och mer, och då valde jag att sluta helt istället.”

Kram 🐘

Jag är fortfarande helt pirrigt lycklig i kroppen efter gårdagskvällen. Det var verkligen återseendets glädje på flera sätt. Jag blev otroligt välkomnad och omkramad av mina körkompisar. Körledaren fick nästan tårar i ögonen av glädje när hon fick se mig. (Vi möttes en gång på Willys i våras när jag mådde som sämst.)

Vi fick komma tillbaka till vår gamla lokal, en entréhall på en gymnasieskola med en hög glaskupol som ger världens bästa akustik. Det låter som om, vi ett 40-tal, är minst 100 pers 🥰 Att stå mitt i kören och lyssna på denna skönsång, och veta att man är en del av den, det gör vem som helst knäsvag av lycka.

Att sjunga för full hals var också återseendets glädje för kroppen. Jag har repeterat låtarna här hemma, men det är ändå en helt annan sak att sjunga för full hals, som en liten del av en helhet.

Nu är jag ännu mer motiverad att träna hemma en stund dagligen, för det ger mig mer kvalitet i stunden där i kören om jag har repeterat sångerna hemma ett antal gånger. Jag blir mer säker på min stämma, vågar sjunga mer för full hals. Allt man övar på blir man bättre på. Att repetera låtar hemma är också en fin daglig meditation, för det går verkligen inte att släppa in andra tankar samtidigt.

Massagen igår gick finemang. Massören bearbetade min onda sida med fingertoppskänsla och jag kände en lättnad efteråt. Jag har till och med sovit på min favvosida i natt. Det känns när jag lägger mig på plats, men smärtan lägger sig sen snabbt. En vecka till, sen är jag nog redo för gympa med SVT-Sofia igen 🥰

Kram 🐘

@Se klart Jag har ju fördel av att ha suttit både på arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan flera gånger. Allt man övar på blir man bättre på. Jag är påläst och vet teoretiskt och praktiskt hur man ska få till en hållbar återgång. Nu har jag tillgång till mina förmågor igen, det hade jag inte när jag var deprimerad i våras.

Det är det som gör depression så himla förrädisk - man tappar tillgången till sina förmågor. Självtilliten får sig en rungande örfil, som det tar tid att hämta sig ifrån. Sakta, med små pyttesteg i taget, får man plåstra om sin självtillit, putta upp hen på vägen igen och fösa framåt sakta och varsamt.

I bästa fall tar självtilliten också sin kompis självkänsla i handen, så hen också får räta på ryggen i sakta mak. Och det är en process, ibland backar man ett eller två steg, men huvudsaken är att det går stadigt framåt. Tid är vår bästa vän i dessa lägen - och förmågan att avskärma sig, låta allt annat bara pågå i periferin medan man utför sin arbetsuppgift. Här och nu.

Kram 🐘

Har uppdaterat mig i din tråd. Vilken otur med revbenen. Hoppas det inte är en trend härinne och att jag står på tur.
Tänk vad skönt att du har en bra förutseende handläggare på försäkringskassan och en läkare som verkar fantastisk. Du är nog kanske också en idealisk patient som verkligen analyserar gränser och inte drar iväg.
Hoppas du njöt av massagen trots revbenen. Ha en fin helg!

@Se klart Instämmer med föregående talare. Du stod upp för din oro, satte ord på den, och stod upp för din eventuella framtid på företaget. Du krävde fakta på bordet, för att senare kunna ta ett adekvat beslut utifrån dina premisser. Du vill veta om du har en framtid på företaget, eller om du ska se dig om efter något annat jobb. Och du vet ditt värde. Det måste vara upp till dig enbart, om du vill växla ner eller upp.

Istället för skam tycker jag att du ska fyllas av stolthet för att du vågade visa mod. Jag vet att bara tanken känns helt befängd, men smaka på tanken lite så kanske den får plats i din kropp. Knuffar ut skammen.

Oavsett - nu har du gjort vad du kan just nu, nu får du bida din tid. Det som har varit har varit och framtiden kan vi bara sia om i vissa lägen. Då är det klokare att leva nu, nu, nu, nu. Med små kissemissar som sover på din kropp 🥰

Kram 🐘

@Se klart Jag följer dig som alltid, Se klart❤️.
Vad bra att du har stått upp för dig själv o dina behov. Hellre det än att känna skav att inte ha gjort det. Skammen kommer väl av att hablottat sig. En redig stark kvinna som varit med om det mesta ska väl inte känna oro???
Jag tycker du ska landa i att du gjort rätt mot dig själv och det är gott så.
Njut av dina fina katter. Djur är otroligt helande!
Kram💕🌸🍃

Så är vi fostrade.
Inte vara besvärlig - och framförallt inte visa behov. Vara samlad och kompetent och bara be om hjälp i yttersta nödfall.
Det verkar som du har agerat högst adekvat och uppriktigt. Skammen är ett gammalt reaktionsmönster…låt den skvalpa runt lite men ta inte så mkt notis om den,
Du ska vara stolt över att du tagit ansvar över situationen och sagt det som behövde sägas!
Fint med små kattungar ändå som trampar runt. 🐈‍⬛

🌾🌾

@Se klart Intressant det där du berättar om skam. Kan känna igen mig mycket. Att man i en situation berättar ärligt om hur det känns, på ett lugnt, sansat och balanserat sätt. Att man ändå efteråt kan känna skam. För att man öppnat munnen och berättat hur man upplevt något. Har haft en situation, med en kollega jag samarbetar nära med, som kör på med eget race och inte involverar mig. Det har tärt på en del men jag bestämde mig för att prata med henne först innan jag i värsta fall måste gå till min chef. Det har känts jobbigt och någon slags skam i detta. Att jag inte känner mig behövd och körs över. Tappar lite självförtroende också. Att ev måste gå till chefen och blotta mig. Nu har vi pratat. Hon har även själv upptäckt att något inte är så bra, troligen för att även andra hon arbetar med inte reagerar så bra på hennes sätt. Blev väldigt förvånad att hon inte gick i försvar när jag berättade hur jag har upplevt vårt samarbete. Hon bad om ursäkt och jag vill tro att det var äkta. Jag var väldigt hjälpande mot henne och sade att jag vill hjälpa henne till att landa och att vi börjar om vårt samarbete på nytt. Att vi måste hjälpa varandra för att lyckas med vårt uppdrag. Efteråt kändes det bra. Kände mig både mogen och modig men ändå kom lite skam också…eller något åt det hållet. Idag känns det bra och jag är glad för vårt samtal. Vi trivs bättre ihop i våra uppdrag och uppskattar varandra mer. Jag hoppas att det håller och att det är ärligt. Jag vill tro det i alla fall. Som du uttryckte det, jag känner mig lite tung men fri, det är ok och är som det ska.

Bra och modigt gjort av dig! Att det tas ifrån dig ansvar som du haft och utfört bra, är inte enkelt, det är svårt. Men du hanterar det så otroligt bra. Kram❤️

@vår2022 Jag har nog använt ordet ”ickefråga” några gånger, och det jag tänker på då är att det inte finns en tillstymmelse till sug, saknad eller längtan efter alkohol. Eller inte några sk tankar som”förr drack jag jämt vid den här aktiviteten”. Under mitt första nyktra 1,5 år var det annorlunda. Då kunde jag ofta få sådana där ”ölflashar”, som jag iofs mest skrattade åt.😂 Eller jag kunde lägga märke till om det stod alkohol i kylskåpet. Nu är sådana tankar helt borta, typ en ickefråga.😃 Men alkohol är ju inte en ickefråga för mig vad gäller hur destruktivt giftet är i samhället, och hur många människor som tar skada av den på olika sätt. Jag gillar tex att läsa om personer som lyckas bli fria från skiten. 😍Det är väl en stor anledning till att jag fortfarande hänger kvar på forumet. Så det är absolut inte en ickefråga.

Kram

@Se klart Då öppnar jag det filosofiska skafferiet😁. Du har varit nykter så länge nu och även jag som varit nykter snart i 1 år, förknippar inte mig själv längre med alkohol. Det känns som ett annat liv och så avlägset. Tack och lov! På så sätt är alkohol en icke-fråga i upplevelsen att det aldrig kommer en tanke om att ta ett glas vin, att det är en ovidkommande fråga som man inte berörs av eller behöver dryfta om. Att när man pratar om sitt alkoholberoende så är det som att läsa ur sina memoarer. Beroendet finns men att dricka är en icke-fråga, det finns inget att diskutera eller dryfta då tanken på att dricka inte kommer. Jag gillar att jämföra då med nu, undersöka och nyfiket utforska hur jag tänkte och kände då med nu. Det blir då inte en icke-fråga för mig för jag tycker att frågan är viktig att diskuteras och den berör mig. Snurrigt va!🤗