Senaste kommentarerna i forumet

Mm @kaveldun, precis så ska det vara, låter som en fantastisk kväll och då önskar en inte så mycket mer- förnöjsamhet är kanske ett ord att reclaima, har dåligt rykte i min värld men jag har nog vuxit ikapp.
Jag började vinterbada på nyårsdagen- helt surrealistiskt för att vara jag. Badkrukan nummer ett pulsade i snö ner till bryggan och hoppade i under överinseende av min granne. Sen kämpade vi på- ett antal morgnar. Det som var otroligt var två saker; att det inte kändes kallt. Och att i samma ögonblick jag klev upp så var det som en stor värmefläkt drog igång inuti. Så egentligt var det inte förknippat med att frysa. Alls. Sen gick jag hem och la mig igen, drack kaffe i sängen och eldade i kaminen. Såna minnen kan ju hålla en nykter för evig tid.
Jag förstår din försiktighet i glädjen- själv vill jag ropa rakt ut - att du är så klar och färdig med alkoholen, det känns lång väg. Grattis (ett försiktigt) ⭐️

Ja nya rutiner är viktiga @Torn. Just nu ger mig baden både en ny vana och skänker ro och avspänning i kroppen.
Får se om jag fortsätter i vinter @ Andrahalvlek. Många vinterbadar ju nu och jag förstår att det skänker eufori . Det får inte vara för plågsamt bara ….jag tar en dag i taget även vad gäller havsbad:-)
Annars - inget sug alls eller längtan efter alkohol. Det förvånar mig att jag inte saknar det mer och att det inte är svårare. Jag känner en ( försiktig ) glädje . Är samtidigt på min vakt - vet att jag inte är säker. Vet också att jag inte vill dricka mera - att jag vill ha långvarig nykterhet.
Efter jobbet badade jag i havet och sedan var jag bjuden på middag till en vän. Träffade en del nya människor och det var både bubbel och vin …och intensiva samtal. Jag drack en alkoholfri öl och vatten. Det kändes lätt och naturligt. Pratade mkt och hade trevligt. Efter några timmar …när klockan närmade sig 22.30 kände jag mig trött. Bröt upp och åkte hem. Jag var närvarande - fullt ut - i alla samtal. Ingen inre hets/önskan att dricka mer eller att ytterligare flaskor skulle öppnas. Min vän dricker mkt måttligt och det gjorde även flertalet. En person i sällskapet fyllde på sitt glas många varv….snabbt och i en egen ökad takt. Tror kanske bara att jag noterade? ( men jag ser det så tydligt och förstår att här är någon som inte heller kan hantera alkohol)
Nu hemma.
Såhär vill jag fortsätta leva - ett liv med ork och med kvällar som vecklar ut sig och behåller skärpan. Och där den naturliga tröttheten får avsluta samvaron. 🙏

@Kaveldun Vad härligt att lägga in dig på kloster i helgen. Har vänner som gjort det och det har varit en härlig upplevelse. Skulle också vilja prova på det någon gång. Jag tror du kommer att upptäcka mycket häftiga saker inom dig själv där❤️

@Se klart Låter bra att ägna dig åt sådant som det går att göra bra. Sade till min man idag, att nu har jag hittat en arbetsplats och uppdrag där jag kan göra något bra, att jag trivs och känner engagemang. I mitt förra jobb stångades jag ofta i motvind och drev på, det tog sådan energi och jag hade inte roligt. Det blir så tydligt när jag jämför idag och en sådan skillnad i att vilja samarbeta. Det är ett vik men det kan finnas en ev lösning på en fortsättning, jag hoppas verkligen det. Åh! Vad mysigt att få hem kissarna💕. Jag är så glad över att ha en hundkompis här hemma, han ger så himla mycket glädje till livet.

Ha det gott!❤️

@Axianne Håller med @Andrahalvlek i att våga ta chansen och se vad det kan leda till. Vem vet om man inte provar. Man kan gå sakta fram och känna efter hur det känns och ta beslut efter det om hur du vill göra och ha det. Det är härligt med kärlek och det är härligt att ge sig hän. Ha det gott!💕

Jag vet inte om jag landat rätt än, men det var i alla fall helt rätt sluta, för det bröt en hel del låsningar. Jag är inte ovän med någon på gamla jobbet, men miljöombyte behövdes. Jag har inte ens jobbat två veckor på nya stället, så det kommer ta tid, och visa sig, men känns som vissa bitar faller på plats. Och alla är snälla..

Vi (och det är många) med olika former av bruk/missbruk har nog flera saker som fungerar snarlikt, jag kan också halka in djupt i godis ett tag, men köper sällan det :)

Kram

Att lägga energin på rätt saker - så rätt ( och ibland så svårt).
Yrkeslivet är roligt …och lite av en djungel. Så mkt frustration till ingen nytta det kan föda ibland.
En helt annan sak är ju att det ibland kan vara värt att ta en strid som man bedömer som viktig , strategisk - och som har en chans att lyckas.
Du låter cool och som att du hanterar läget.
Själv ska jag lägga in mig på Kloster i helgen ( bokstavligt). Ska försöka njuta och ha det fridfullt ( har många bra böcker med mig). Ska inte ägna tiden åt att reta mig på saker i Klostret som jag tycker är uråldrigt dumma och knepiga eller spekulera i om nunnorna är olyckliga osv….. de har valt det livet och jag ska få bo där och det ska bli spännande och naturen runt klostret är gudomligt (☺️) vacker. Dessutom har jag - långt inne i mig - en ganska oformulerad tro på att det finns väldigt goda krafter i livet.
Och ngt händer - som är snudd på magiskt - när människor samlas med öppet sinne.
Som här!
🌾🌾

Känner så igen den där hemska känslan av att se gamla kort…man mår dåligt!! Man känner inte igen sig själv men minns den uppgivna känslan av att vakna varje helg i samma bakis tillstånd o må skit! Fy sjutton mår illa…o detta ständiga jobb med att handla in skiten! Byta lite bolag för att inte samma personal skulle vara där…såååå glad att vi vänt skutan o inte har det så längre!! Mår så bra 😃😃 så ytterst sällan jag dricker på helger så jag nästan är nykterist o ja det som blir lite på sommaren men annars det bara knallar på OCH man mår bra!! Vaknar inte som ett vrak på helgerna ❤️ Man kan köra när som helst kan är en närvarande tonårsförälder som numera är ett föredöme o kan skjutsa hämta fixa o trixa precis som jag vill vara! Ett tag trodde man aldrig man skulle komma dit - nu är man där ❤️ Kramar till oss o vi ska vara förbaskat stolta över oss själva ❤️ För mig krävdes det en skilsmässa (nu 9 år sen) men i ärlighetens namn var det bra - har vunnit mer närhet o närvaro med mina grabbar ❤️ Vet inte var det slutat om jag o fd mannen fortsatt - käpp rätt åt fel håll man dövade problem tjafs o bråk - allt med vin…mår illa än av att tänka på det ☹️ Men nu ❤️❤️ Ha en toppenfin dag Charlie70 🌺🌺

@Se klart Ingen ide att stånga sig blodig på sådant man inte kan påverka. Ens energi är inte oändlig, det gäller att lägga den på rätt saker! Och också ge denna nya situation lite svängrum. Ha tillit till att allt är som det ska vara. ❣️

@Axianne Klart att du ska äta middag med honom på fredag. Men ta ditt sansade jag i handen, och agera inte på impulser. Lättare sagt än gjort dock. Men är det något som livet har lärt mig så är det att man ska ta vara på det som slumpen ger en. Att han skulle sitta på just den bussen var inget annat än en slump.

Jag levde ihop med mina barns pappa i 24 år. Vi separerade 2013. Två år senare träffade jag av en slump en man. Och blev tokförälskad. Jag visste först inte att jag var förälskad, jag hade liksom glömt hur de känslorna kändes. Hmmm, varför molvärker det lite i magen? Varför har jag så svårt att sova? Varför fånler jag som tok bara jag hör att jag får ett sms? Varför känner jag mig helt darrig av förväntan?

Det som är häftigt med förälskelse är att det känns likadant som när man var 17 år. Lika huvudlöst förälskad blir man, man är lika benägen att blunda inför det som eventuellt inte funkar eller stämmer ett dugg med vb. Man bara kastar sig in. Helt underbart - och tyvärr kan det följas av en sur eftersmak. Förälskelsen i mitt fall bleknade förstås, och 1,5 år senare bröt vi upp eftersom det visade sig att han var en alkis.

Men jag vill ändå inte vara utan den erfarenheten. Jag kan jämföra det med älskade pudelpojken som jag var huvudlöst förälskad i, och han i mig. En dag var jag tvungen att avliva honom pga tumör i munnen. Jag grät floder, sörjde jättelänge. Men den sorgen var värd varje dag ihop med älskade pudelpojken. Lite likadant är det med förälskelse i en man. Sorgen efter F var ändå värd den första förälskelsetiden med honom. Jag minns våra första dejtar med värme.

Efter F har jag träffat några män via dejtingappar. Jag flög högt och sen kraschlandade jag. (Låten ”Resten av ditt liv” med Timbuktu rullade nonstop i vissa perioder.) Jag har råkat på det ena svinet efter det andra, och jag har blivit lika huvudlöst engagerad varje gång. Jag var till och med beredd att lära mig spela golf! Då har det gått långt. Min vilja att anpassa mig i en relation är enorm, och det är en sak jag behöver jobba på i kommande relationer.

När jag blev nykter slutade jag med dejtingappar. På fyllan satt jag och skrev med allsköns sköna snubbar, flirtade och sexchattade. Gick över gränser som jag aldrig hade gjort i nyktert tillstånd. Jag tror att det finns guldkorn i dejtingträsket, men det finns mest träsktroll. När jag gjorde slut med spriten gjorde jag även slut med dejtingappar.

Jag ligger lågt och bidar min tid, inväntar att slumpen ska göra sitt jobb. Som i att en gammal flirt plötsligt sitter på bussen en dag…

Kram 🐘

@Vjlo Skönt att det känns som om du landat rätt på nya jobbet. Skönt att ta itu med surdegar generellt, efteråt går man med mycket lättare steg. Jag tog tag i några rejäla surdegar nyligen, ivrigt påhejad av min äldsta dotter, och stegen kändes verkligen lättare efteråt.

Lätta steg generellt har jag dock inte. Jag har stor övervikt, och medicineringen har inte gjort den situationen bättre. Jag blir hungrigare och mer sötsugen av min SNRI-medicin. Men jag ska ta tag i det också. Försöker addera antiinflammatorisk kost i mitt liv, daglig gympa med SVT-Sofia, ha bra reservmålvakt i handväskan (nötter).

Jag har glass och choklad hemma nu, men planen är att inte köpa hem mer. Jag har klarat sockerrestriktioner tidigare, och jag klarar det igen. Socker funkar likadant som alkohol för mig, tar jag lite så finns det ingen hejd. Avstår jag helt blir det lätt att avstå efter ett tag.

Kram 🐘

Oj, vad mycket jag drömmer nu. Kan inte återge några drömmar exakt men det handlar mycket om olika grupperingar och om olika konstellationer. Nästan som när man var barn och hamnade i nya situationer. ”Får jag vara med?” Och sen skulle man lära sig spelreglerna.

I den senaste drömmen var det ett helt hysteriskt träningsupplägg med otroligt avancerade regler, så avancerade att de knappt gick att förstå. Först skulle man göra vissa moves på den ytan, sen skulle man göra andra moves på en annan yta, sen skulle man byta ordning osv. Jag fattar att det egentligen är jobbstarten som min hjärna processar. Ska jag få vara med och leka?

Det är dock ingenting som oroar mig speciellt mycket i vaket tillstånd. Jag har god självkänsla på den punkten. Jag behöver inte bli bästis och bundis med alla. Jag vet vad jag kan, jag vet vilken ställning jag faktiskt har på jobbet pga erfarenhet, jag vet att jag blir lyssnad på, jag vet att jag gör ett bra jobb, jag vet vilka personer jag kan hänga med - och jag vet att jag är hjärtligt välkommen tillbaka.

Men, och det är ett stort men, jag vet inte om/hur min hjärna eventuellt har tagit stryk av den senaste sjukskrivningen. Jag vet att mitt minne har tagit sig en törn, men hur är förmågan att skaka liv i gamla arbetsuppgifter, hur snabbt kommer ”allt” jobbrelaterat tillbaka? Det vet jag inte förrän jag börjar jobba, och jag försöker att inte få panik inför det.

Jag försöker tänka att nu jobbar jag 25 procent och det är inte meningen att jag ska komma ihåg eller kunna allt från början, jag måste ta det varligt. Men oron finns där i bakhuvudet. Att min hjärna faktiskt har fått irreparabla skador under den senaste depressionen. Både vad det gäller ork, uthållighet men också ren jävla kunskap. Att jag liksom ”raderat” viss kunskap. Så drömmarna finns av en anledning.

Men jag är glad att jag slipper drömma om alkohol i alla fall, för det är som jag sagt så många gånger tidigare en ickefråga. Inget att bry sig om ens i drömmarna. I början av min nykterhet drömde jag otroligt mycket om just alkohol, bland annat att jag drack så jag kaskadkräktes. Så himla skönt att det är historia.

En helt annan sak. Jag har alltid varit en nagelbitare. Har släppt fram mina naglar ytterst korta perioder. De har alltid gått sönder och sen har jag bitit ner allihop. Den senaste tiden har mina naglar växt sig riktigt långa (för mig) och de är stenhårda på ett sätt som jag aldrig har upplevt förut.

Otroligt ovant, de är ju liksom i vägen i de flesta sammanhang. De är bara några mm längre än fingertopparna, men man får ändå ha en helt annan teknik när man hanterar det mesta. Det knattrar på paddan nu när jag skriver till exempel.

Varför de plötsligt fått sig ett ryck och växa sig riktigt starka har jag ingen aning om, men jag gillar det. Jag har köpt lite olika nagellack och jag tycker att det är riktigt snyggt. Jag äter ju en massa vitaminer, så naglarna har väl gynnats av det också.

Det är väl B-vitamin som är extra viktigt just för naglar tror jag. Det tar jag lite av i min smoothie varje kväll, efter tips från någon här på forumet men jag minns inte vem. Köpte en stor burk B-vitamin ämnad för hästar från hälsokost. Den var snordyr, men den burken lär räcka en livstid.

Kram 🐘

Jag tror att det betyder mycket att ha hittat ett intresse som man verkligen kan vila i, som skapar harmoni. Du har verkligen tur som landat i yogan - eller tur och tur… Jag tror verkligen att yoga är perfekt för kropp och själ, men att det också kräver en förmåga att gå ”all-in” för att få verklig effekt av den. Och som du skriver funkar det nog väldigt dåligt med alkohol.
Håller med om att det är så rogivande att läsa dina inlägg och så roligt att läsa om hur både jobb och yoga faller på plats.
Ha en fin vecka!

Min vikt är ju inte direkt enorm, inte ens stor, så detta är verkligen en bonus för den med ilandsproblem - nu 83 kg på 183 cm, tidigare runt 85-86 ungefär.... ;-)
Jag kollade lite i statistiken i garmin, och det verkar kunna sitta ihop med avslut o påbörjade av dricka igen, eftersom vikten glidit upp sakta sedan i höstas...
eftersom bukfett ändå inte är bra för oss män så skadar det inte att det smälter bort, oavsett exakt orsak

@Se klart @Andrahalvlek @Kaveldun @vår2022 @Torn @majken_r
Ja yogan betyder verkligen jättemycket för mig🌸
Just det där med stringens är också viktigt för mig. Jag mår bra när saker inte spretar för mycket. Och jobbar åt det hållet mer eller mindre omedvetet. Som yogalärare har jag sedan ett par år släppt en typ av yoga jag undervisade i, men egentligen inte brann för. På jobbet lämnar jag en uppgift/ uppdtag, men tar istället en annan som just har större stringens med övriga arbetsuppgifter. Det ger mig lugn o tillfredsställelse att liksom samla ihop mig.

10 cc på radion. . Så lägligt.
"I'm not in love. So don't forget it. It's just a silly phase I'm going through. And just because I call you up, don't get me wrong, don't think you've got it made.
I like to see you, but then again that doesn't mean you mean that much to me. So if I call you, don't make a fuss. Don't tell your friends about the two of us."

Nej, jag är inte förälskad. Det tillåter inte min sköra nykterhet. Jag vet av erfarenhet att när mina känslor kommer i gungning ordentligt så balanserar jag farligt nära gränsen till ett återfall, så behärskning är A och O just nu. Senast jag inbillade mig att jag var kär så var det full fart, allt eller inget. Och sedan brast alla livlinor jag hade och jag brakade rätt ned i avgrunden när relationen tog slut. Idag drömmer jag inte om kärlek längre men jag unnar mig att ändå minnas att jag upplevt glimtar av den och hur det kändes. Eller, unnar och unnar. Jag kan inte hindra att jag plötsligt nästan slås omkull av kraften i de känslor som plötsligt blommar upp när jag ser hans nummer på mobilens display eller hör hans röst i telefonen. Tack och lov har jag lärt mig att först andas djupt så jag kan låta calm, cool and collected när jag svarar.

Jag är definitivt inte förälskad men däremot är jag lite fast i sentimentala minnen som jag nog egentligen borde konstatera mest var drömmar. Jag längtar tillbaks till tiden då mitt liv bestod av ständig längtan och strävan efter något som alltid verkade vara precis utom räckhåll. Jag känner saknad och vill återfå det jag inte ens vet om jag någonsin ägde på riktigt. Det är nackdelen med retrospektiva och ganska selektiva minnen. Rosa filter som applicerats lite för tjockt på händelser där detaljer blivit luddiga. Och så detta eviga dåtidsromantiserande! Var det verkligen så kul och vackert hela tiden? Näppeligen! Jag har i ärlighetens namn nog alltid levt i en ständig jakt på annat än det som fanns på menyn. Ville hitta något bättre och var aldrig nöjd. Kanske var det vad som drev mig in i missbruket en gång i tiden.

Och just nu bråkar jag med tankar på vad som hade hänt "om" ... För det fanns så många val förr när man var ung och hade hela livet framför sig. Man hade alla möjligheter och det fanns knappt några begränsningar för vad man skulle kunna åstadkomma om man hade modet och ambitionen. Jag verkade ändå väldigt ofta välja det sämsta alternativet. Men det vet man ju inte säkert i efterhand förstås, eftersom det aldrig gick att ta två vägar samtidigt.

Under senare år har jag ibland utsatt mig själv för att botanisera bland minnen och förstås fundera över de där valen jag gjorde som kanske inte var så lyckade men är omöjliga att ångra eller ändra. Livet var inte ett TV-spel med extraliv och bonusrundor. Jag hade inga nya försök när det blev game over. Egentligen vet jag ju inte vad felstegen kostat mig fullt ut eftersom jag aldrig provade att gå den andra vägen, och jag ska nog inte grubbla för mycket på det. Jag får liksom intala mig att det kunde ha gått åt helvete om jag tagit de andra alternativen också.

Nu står jag där igen vid ett val. Träffa honom på fredag över en middag eller fortsätta hålla mig för mig själv? Vi har pratat i telefon varje kväll i snart en vecka och varje gång han fört det på tal har jag hittat skäl till att avböja, trots att jag nog vill mer än jag erkänner för mig själv. Jag vill, men jag är rädd och har fruktansvärt dåligt självförtroende. Jag vill men jag har århundradets underläge på grund av saker som hände för många år sedan. Jag vill men jag sätter krokben för mig själv genom att fundera för mycket.

Men så här grubblande och tungsint är jag inte när vi pratar. Då är jag nästan överdrivet rolig, lättsam och skämtar mig fram genom våra samtal. Jag duckar och fintar mig förbi hans inviter och det blir mycket om filmer, böcker och musik. Vi pratar inte så mycket om det som hänt utan mer om vad som inte hände. Då blir det svårt att hålla den skojiga tonen. Vi vet så väl att vi kunnat vara på ett helt annat ställe om vi hade hittat varandra då, för länge sedan.
Men det är efteråt med det nu.
Eller?

Kram 🎀

> Upplever du samma lugn och ro som om du drack öl?
hmm. nog mer lugn och ro o harmoni, men sitter väl inte lika länge på ett ställe hemma som tidigare, men fastnar inte där heller, då kunde ju det gå en kväll utan något vettigt gjordes alls...

Nu är balkongsäsongen slut... så hinner nog inte fundera på just det så mycket ;)

Inte helt på det klara med varför det började, men det användes som en flyktmekanism, så jag gissar att det berodde på just det, att jag inte riktigt kunde hantera saker omkring mig bra. Vet inte om det är så mycket bättre nu, men ja, lite, jag tar mig själv på mer 'allvar' eller åtminstone, känner att jag har en mer tydlig plats och ruta i livet, som är min. Jag har tagit tag i några surdegar, vilket bland annat innebar att jag bytt jobb... Jobbar med nästan samma sak men på ett annat ställe, så har fått "börja om" med det. Väldigt ansträngande men lärorikt lära sig stå på andra ben.

Vet inte svaren riktigt än :)

Men jag valde bort det nu, för jag var less med hur jag blev, att det blev viktigt och något jag behövde göra lite nu o då...

typ :)

@Kaveldun Haha! Ja, att spola vatten är ju en klassiker när man vill dölja alla möjliga ljud. Jag kommer osökt att tänka på ett annat TV-citat när Schyffert och Lindström spekulerade i hur historikerna kommer att minnas vår tids överkonsumtion av annat än alkohol: "Svenska folket var vid den här tiden nåt så bortskämda att nästan ingen längre ens kunde klara av att gå på toaletten och uträtta ärende nummer två utan att behöva spola bort cirka 40 liter prima färskvatten genom handfatet!" 🚽💩 (Från "Ägd - Pengarna eller livet" 2013)
Jag vet inte varför jag minns den här typen av totalt värdelöst vetande. 🤷‍♀️

@Ny dag Tack och gulle dig! ❣️ Ja, just att beteendet blev maniskt är helt korrekt beskrivet. Många använder uttrycket "Kidnappad hjärna" 🧠 (vilket ju även är en bok om missbruk och beroende av Miki Agerberg) vilket stämmer på sätt och vis. För att få tillbaks min hjärna fick jag betala en lösensumma som jag inte trodde att jag hade råd med men som egentligen "bara" bestod av vilja, beslutsamhet, självinsikt och lite mod.

@Inombords Det var ju så, och är väl fortfarande så för den delen, att människan luras in i att det skulle vara normalt att dricka detta gift. När det egentligen är hur onormalt som helst. Det normala är att undvika giftiga ämnen som förkortar livet. Jag blir alltid lika glad när yngre personer som dig kommer till insikt och slutar dricka. Desto fler år i frihet som väntar dig! 😍 Du drog verkligen vinstlotten!

Ha det bra!

@Kaveldun Har du planer på att fortsätta bada i höst och vinter? Jag känner flera stycken som har blivit vinterbadare och de pratar sig varma 🥶 om upplevelsen. Jag tror att man får en adrenalin- och endorfinkick av temperaturskillnaden. Något häftigt måste det vara som gör att vinterbadare blir så frälsta. Som om de upptäckt något riktigt viktigt i livet.

Kram 🐘

@Se klart ”Alkoholen är så avvinkad” är ännu ett underbart Seklart-säg 🥰 Du levererar bildlika visdomsord på löpande band min fina forumvän ❤️

Kram 🐘

Andas en stund i fyrkant och äter en knäckemacka i ett konferensrum.
Livet som chef.
Lika delar irriterad på ny mellanchef- som på min högsta chef som organiserat så dumt.
Kan inte påverka- bordlägger därmed.
Kan påverka- ett nytt (mindre) projekt som jag tror vi kan lyckas med, och möte drar igång idag.
Igår sa jag till min man: nu ska jag bara ägna mig åt sånt som det går att göra bra.
Jag ska bara ägna tid åt sånt som kan bli framgångsrikt. Sånt vi kan lyckas med genom att vara ett starkt team.
Det är höstens ledljus- på lördag får vi våra kattungar, glädje! I helgen kommer vänner på besök.
Men först några dagar att försöka njuta av i sin vardagliga enkelhet.
Kram på er.
Ps. Glömmer bort allt mer att skriva om något som rör nykterheten. Alkoholen är så avvinkad- jag har rest från perrongen för så länge sen att den där hållplatsen knappt syns längre.

Fina relationer att vårda @andrahalvlek
Både min ex-svärmor och den mer aktuella är döda sedan ett antal år. Ibland känner jag behov av dem båda, faktiskt. Förstå saker och ting på lite ”nytt” sätt.
Nu är jag ju själv svärmor till höger och vänster, fina relationer att ta vara på.
Lycka till nu snart på jobbet- och hoppas verkligen att du får sova 😍🌻🙏🏻

Sattva 🥰 Du är så himla stringent och tydlig i allt du gör- och det går ju att förstå hur allt hänger ihop, yogan, nykterheten- att det lite grann är två mynt av samma miljon-peng. Du är ett föredöme även om jag kan tänka mig att du inte gör anspråk på det, men det är alltid lugnt, tryggt och hoppfullt att läsa dina inlägg. Tack! 🙏🏻🌻⭐️💞