skrev Geggan i Framåt

Hej @Varafrisk , han har spottkörtelcancer med metastaser. Jag mår t.v. bra. Tror att mycket värre tider ligger framför oss. Pratar lite med vår kontaktsjuksköterska och det är skönt. Nu gäller att hitta på lite rimliga dagar för mig, när han mest sover. Igår kväll fick han hjärtflimmer så det var lite ruskigt innan vi fick hjälp av hemsjukvård.


skrev Geggan i Andra halvlek har inletts

Starkt jobbat @Andrahalvlek med gympan! Jag har ännu inte hunnit, men simmar o går på pilates ganska flitigt! Önskar dig lycka till med jobbstarten! 😊


skrev Brett i Vilken väg ska jag välja?

@Andrahalvlek Åter tack för dina svar. Ska läsa in mig lite mer på forumet och kolla vilken del det passar bäst för mig att skriva i. Kanske kommer jag tillbaka till den här delen senare. Anhörigdelen är nog intressant för mig också. Har en anhörig som haft betydligt större problem än jag själv, så det skulle vara skönt att få resonera lite ut ifrån ett anhörigperspektiv också.


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Sista veckan med heltidssjukskrivning inleds nu. När jag väl börjar jobba igen den 1/9 kommer jag inte att kunna träffa mina ex-svärföräldrar, min mamma och min yngsta dotter varje vecka. Och givetvis prioriterar jag då min yngsta dotter i första hand.

Men jag tänker att jag åtminstone kommer att träffa både ex-svärföräldrarna och min mamma oftare än jag har gjort tidigare. För det är ju med gamla föräldrar som med små barn - det krävs kvantitet för att få kvalitet. Jag har märkt det så tydligt nu själv, och jag vill verkligen leva efter det tänket fortsättningsvis.

Den här veckan ska jag shoppa med min mamma idag, fika och äta mat hemma hos ex-svärisarna imorgon, och shoppa med min yngsta dotter på onsdag. Plus att vi ska äta på Max som middag, så det blir en kanondag för dottern 🥰 På torsdag tänker jag åka till min arbetsplats och fika med kollegorna. Det känns spänt, men ändå inte. Jag är nog mest taggad, mest glad över att få träffa kollegorna faktiskt.

På tal om något helt annat. Jag är nagelbitare normalt. Jag har oftast nerbitna naglar, men ibland låter jag dem växa ut och då är det kul att måla naglarna. Det sker dock inte speciellt ofta. De brukar brytas av rätt snabbt. Ryker en nagel så biter jag ner resten för att det ser så fult ut.

Nu efter min sjukdomsperiod så har jag låtit naglarna växa igen. De är längre än de någonsin har varit, det knattrar mot paddans skärm nu när jag skriver. Otroligt ovant. De är dessutom hårdare än de någonsin har varit, så jag är inte rädd att de ska brytas av. Två snygga nagellack har jag köpt också. Varje söndag ska naglarna målas 🥰

Det går bra med gympan också. Varje dag kl 9.30 gympar jag med SVT-Sofia.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Vilken väg ska jag välja?

PS. Jag glömde ju att det finns en forumdel för anhöriga också. Mycket viktig forumdel, men det är inget ställe där jag rör mig alls. Min enda anhöriga med alkoholproblem var min pappa och han dog för 30 år sedan.


skrev Andrahalvlek i Vilken väg ska jag välja?

@Brett Det finns en del av forumet som heter ”förändra sitt drickande”. Under den finns även två underavdelningar: ”alkoholfritt” och ”måttligt”. Har man valt endera inriktning så kan man hänga med likasinnade där. Och sen finns som sagt ”det vidare livet”. Där hänger vi som har varit nyktra ett tag. Att bli nykter är nummer ett - därefter måste vi ta itu med allt annat som drickandet har dolt, eller som vi har flytt ifrån. (Stress, dåliga äktenskap, trauman etc) De flesta av oss rör oss fritt mellan avdelningarna och kommenterar varhelst vi tycker att vi har något att bidra med. Välkommen till forumet!

Kram 🐘


skrev Brett i Vilken väg ska jag välja?

@Andrahalvlek Tusen tack för ditt svar! Det var snällt av dig att dela med dig av din erfarenhet. Känns ju skönt att höra om din positiva erfarenhet av alkoholfrihet. Också bra att veta att jag kanske hamnat i fel del av forumet. Flyttar min tråd till en lämpligare del.


skrev Andrahalvlek i Vilken väg ska jag välja?

@Brett Välkommen hit! I den här delen av forumet hänger vi som har valt att fortsätta på den nyktra vägen. Själv har jag uppnått 2,5 år som nykter - ett av de bästa beslut som jag har tagit i mitt liv. Jag upplever att mina känslor är mer genuina och jag känner enorm glädje i vardagliga saker. Det gjorde jag inte när jag drack alkohol. Då var hela livet som en enda lång transportsträcka till nästa fylla.

Att dricka alkohol är ett progressivt förlopp. Det blir bara värre och värre med åren. Toleransen ökar - man dricker mer och mer vid varje tillfälle - minnesluckorna blir fler och fler. Ett tu tre så har man gjort bort sig massor på en personalfest. Plötsligt börjar man med en återställare på morgonen. En dag kan man inte vara utan det där glaset, man skakar nästan i sin iver för att få hälla i i sig vinet.

Om dina leverprover visar förhöjda värden så har du druckit för mycket. Din lever mår inte bra. Även om värdena visar sig bli bättre, så behöver inte det betyda att den mår speciellt mycket bättre egentligen. Förhöjda värden indikerar att levern inte fungerar - den renar inte mat och dryck som den ska. I förlängningen går gifterna i kött tex rakt upp i skallen på dig, så du beter dig helt förvirrat. Jag har tyvärr sett det förloppet på nära håll, eftersom min pappa dog i sviterna av leversvikt vid 64 års ålder.

Du gör förstås precis som du vill. Börja med att surfa runt här bland trådarna och läs om hur vi andra har gjort och tänkt. Jag har två trådar - en för månad 0-6 som heter ”Behöver all hjälp jag kan få” och en från månad 7 och framåt som heter ”Andra halvlek har inletts”. Om du klickar på min signatur så får du fram mina två trådar. Gör likadant med andra signaturer som du tycker verkar intressanta.

Om jag får ge dig något råd så är det att fortsätta vara nykter upp till 6-12 mån. Livet som nykter blir liksom bara bättre för varje nykter månad, och det är en häftig upplevelse. Livet blir mer genuint, man njuter mer av allting. Någon beskrev det som känslorna man känner vid en förälskelse. Det liksom ramlar över en väldigt ofta: ”Fan vad gött det är att leva”.

Att jag skulle känna mer eufori och förnöjsamhet som nykter, än när jag drack, hade jag aldrig trott. Och det är dessutom inget man kan läsa sig till, man måste uppleva det.

Jag satte inget direkt mål i början. Vid varje månadsskifte tänkte jag efter. ”Hmm, det känns bra. Jag fortsätter en månad till.” Efter ett tag satte jag målet ”överskådlig framtid”. Jag har inte lovat någon att jag inte ska dricka alkohol mer i mitt liv, tvärtom vill jag inte dricka mer. Jag slipper dricka alkohol. Det är ett skifte i mitt mindset som kom först efter 6-7 månader som nykter.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Vida

@Vida Gött! Det är så skönt när man inte längre tvekar ett dugg inför festligheter. Man går dit och har jättekul, med alkoholfritt i glaset. Jag är mer fokuserad på samtalen och umgänget, nu när jag är nykter. Innan brydde jag mig mest om hur/när jag kunde fylla på mitt glas igen. Så fort jag hade fyllt mitt glas började jag tänka på nästa glas. Jag var typ kidnappad av alkoholen. Men det är historia nu.

Kram 🐘


skrev Vida i Vida

Hemma igen efter en bröllopsfest för vår son. Allt enligt tradition. Saknades ingenting av mat och dryck. Många barn, som lekte och var glada. Många roliga tal. Jag kan bara vara stolt. Festen på lördagen i prästgården och kafferep på svärdotterns föräldragård i går. Känns bara skönt idag.


skrev Sattva i Sista akten

Ha ha nu blev det syftningsfel. Men du fattar nog vad jag menar om boken.


skrev Sattva i Sista akten

@Kaveldun Ja, livet är ju aktiviteter av olika slag. Att tänka o föreställa sig ett framtida scenario/ visualisering är som jsg ser det ett jättebra verktyg, men det är ju inte verkligheten här o nu. Tror som Andra halvleks bok säger, att just med nykterheten är det bara att göra. Så släpper mycket av det andra.
Jag tror på dig! 🌸🌸🌸


skrev Lennis i Att odla nytt

Vet inte om du är inne o läser något eller helt är borta - som du skrev att du skulle vara ☀️☀️ Tänker som du på alla gamla forumvänner som du säger som försvunnit…
Ville bara skicka en hälsning o säga att jag mår toppen! Alkohol är en icke sak för mig numera - min sambo dricker aldrig eller lite på semestern men väldigt väldigt sällan annars o därför blir det samma för mig. Håller tummarna o hoppas att det fortsätter så för både dig o mig o vi andra i gamla gänget. Många kramar till dig o jag håller alla tummarna jag kan för att du mår bra 🌟🌟 fortsätter checka in i bland o kolla lite läget. Ta hand om dig 💕💕 kram kram


skrev Varafrisk i Framåt

@Geggan Så tufft det låter…var vilken sorts cancer är det din man har? Har du fått ngt stöd för egen del?

Skickar en kram av styrka t dig❤️❤️


skrev Se klart i Min värderade riktning

@geggan du kan snart flytta till solkusten med denna avkastning! 😎


skrev Sisyfos i Stenen är uppe!

Hej!
Det är helt ok Kristoffer att ni i Alkoholhjälpen gick in och tyckte att diskussionen borde avslutas. Jag tyckte heller inte att den ledde framåt, men det är lite svårt att avsluta också eftersom man så gärna vill att den andra parten ska förstå och acceptera och eftersom det är svårt att låta argument vara oemotsagda. Nu får det vara så det blir. Om jag känner för att skriva om måttligt eller eventuellt alkoholintag nån gång ska jag göra det i måttligt tråden.


skrev Brett i Vilken väg ska jag välja?

Hej alla,

Jag är här för första gången.

Är idag 55 år och har druckit alkohol dagligen de senaste 30 åren.
Jag har länge insett att det kanske inte är så bra, men eftersom jag varken märkt att jag mått fysiskt dåligt av det eller haft några sociala problem med anledning av det, har det inte blivit av att jag gjort något åt det.

I våras uppsökte jag läkare i ett helt annat ärende. Det framkom då vid provtagning att jag hade förhöjda levervärden. Läkaren pratade med mig och föreslog att vi skulle ta nya prover i juli för att se om värdena stabiliserats. När proverna togs i juli, hade resultatet visserligen blivit bättre men jag hade fortfarande förhöjda värden. Läkaren ålade mig då att ta en paus från alkohol i två månader, för att se om jag kan kontrollera mitt alkoholintag.

Jag blev förstås ganska förvånad. Lite irriterad också, måste jag erkänna. Jag hade ju uppsökt läkare i ett helt annat ärende och kände mig lite trampad på tårna. Fast sen tänkte jag en gång till och insåg att det inte är så bra att ha förhöjda levervärden och bestämde mig för att göra som läkaren hade sagt. Jag slutade dricka alkohol där och då och idag är det en månad sen.

Det har gått bättre än vad jag befarade. Visst, det har väl varit lite ovant att inte få ta sig sina glas dagligen, men jag tycker inte att jag känt av nån abstinens eller något liknande. Å andra sidan har jag aldrig slutat dricka alhohol tidigare, så jag vet inte riktigt hur sånt känns eller märks. Det som varit lite knepigt är att veta vad jag ska göra med all tid. Sysslar med musik så jag har lagt mer tid på det.

Nu till det jag funderar kring:

Om ytterligare en månad ska jag ta nya prover och ha förnyad kontakt med läkaren. Om proverna då är bra, säger läkaren att det visar att jag har kontroll över alkoholintaget och han släpper i så fall ärendet.

Det jag går och funderar på är hur jag ska göra sen? Det går ju rätt bra att vara utan alkohol.


skrev Se klart i Nykter livet ut

Tack @sattva 😍 känner mig en aning självupptagen men den här helgen var på olika sätt en särskild sak, att återse vänner i de här stora sammanhanget som ju uteblivit under pandemin. Så mycket skoj som vi haft- och så många festkvällar vi delat, alltid kul- och jag; aldrig överstyr av rädsla att förlora kontrollen.
Jag tänker ju mycket på detta att lyssna på kropp och knopp- att inte styras av rädslan att missa något är väl en välkänd sån 🥹 Men jag funderar på rädslan att missa- och längtan att uppleva?

De kan ju kännas som samma sak- mål, så det gäller att förstå vad som är vad.

Min man är mycket ”jo, det gör vi”, medan jag är mer trög. Vi brukar göra så att om en vill- så hänger den andra med. Works both ways och blir ett sätt att inte alltid kompromissa- utan att NÅN ska vara 100% nöjd, och den andra blir inte sällan 100% överraskad och glad att den hängde på. Det har sitt ursprung i att vi kommer från lite olika håll- haft olika vänkretsar etc, och har varit ett sätt att upptäcka varandras liv och intressen.
Nu när vi varit iväg så mycket har jag världens behov av att återknyta till honom- och mig själv. Måste ankra upp helt enkelt. 🚤 🙂

@kaveldun, ja det känns lite högtidligt att få vara ”expert” ska fundera lite och så ska vi ses och ta en promenad framöver. Forumet har ju också lärt mig att olika människor behöver olika metoder, bra att förstå 🌈 @varafrisk jag tänkte på dig i helgen och din fest- som du ju också upplevde var rolig och lätt, även nykter.
Det lovar något för framtiden.
Ikväll sa jag orden; det ska bli skönt med vardag.
Jag ska få ordning hemma och har beställt storstädning från städfirma på onsdag.
Ska boka in ett par sats-klasser denna vecka också.
Och så är det bara tre veckor tills våra kattungar ska flytta hem.
Kram alla och önskar er en fin start på veckan. Det är väl inte så många gröngölingar som läser här- men om någon gör- ge inte upp för en sekund att du också kan sluta dricka, och börja leva. ❤️


skrev Andrahalvlek i Sista akten

@Kaveldun Ett boktips till dig: ”Känslofällan” av psykologen Siri Helle. Hon utgår från treenigheten känsla-tanke-beteende. Genom att jobba medvetet på just beteende-hörnet kan känsla och tanke påverkas. Jag har hittills bara lyssnat 30 min - och det känns som boken är skriven enbart till mig 😱 Man får lyssna på den en stund i taget, för att smälta budskapet.

Kram 🐘


skrev vår2022 i Min värderade riktning

@Geggan Tack❤️. Wow! Vilket kap du gjorde!. Nu får du känna dig fin i höstmörkret😁


skrev vår2022 i Nykter livet ut

@Se klart Vilken härlig fest du varit på i helgen, med dans och goda samtal. Det var ändå strongt att vara uppe till 02, då måste det varit roligt😁 Skönt att kunna vila på landet och återhämta energi. Du är ett gott exempel på hur kul man kan ha det som nykter och jag förstår att din fd kollega vill följa ditt exempel. Alltid gott att kunna vara ett stöd för en medmänniska💕


skrev vår2022 i Sista akten

@Kaveldun Tänker att du har så rätt i det du säger. Det intellektuella räcker inte, man kan vara hur påläst som helst och uttrycka det, men det landar ändå inte. Tror också att man behöver få kontakt med sina innersta gömda känslor, kontakt med sig själv och lära känna sig själv för den man verkligen är. Inte den man förväntas vara eller den man vill vara, som man inte riktigt är ändå. Att nyfiket utforska sig själv. Det kan kännas lite skrämmande att möta sig själv, naket och på riktigt. Ett första steg är att bli nykter så att man kan nå sina känslor hela vägen och bottna i dem. Det är en spännande resa, men kanske lite läskigt när man ska se sina känslor i vitögat.

Du verkar ha haft en fin helg med din man och hoppas du får trevligt med dina vänner som kommer på besök💕


skrev Se klart i Sista akten

Vilken bra helg du berättar om @kaveldun
Jag har också läst PO Enquists bok som är stark och hemsk- precis som du skriver finns liksom vattentäta skjutdörrar mellan hjärnans/känslornas olika delar. Och vi som är bra på att lyssna- har inte övat så värst mycket på att vara hjälplösa och i behov av andra- för stöd. Paradox av många- i den hållningen- kan också tolkas som att ingen annans hjälp ”duger”, är inte bra nog.
Men för mig är dock den starkaste känslan i den ensamheten- att ingen hjälp egentligen finns att få. Jag gissar att de erfarenheterna har rötter i tid då jag kanske inte ens har ord? Så inte är det lätt att komma åt läkningen- med ord? Tänker jag lite spretigt.
Läkning kan se ut på så många olika vis, en får pröva sig fram. Jag som har börjat bada- känns som en mycket viktig sak att sänka sig ner i vatten och simma- jag bär mig själv. Trädgården förstås som jag tjatar om. Jag tror en får pröva sig fram för att hitta lite nytt, nya nycklar. Och damma av gamla lås i takt som känns lagom.
Ha en fin kväll med vännerna ✨💫


skrev Varafrisk i Första dagen

@Charlie70 Så gott att höra❤️och ett så viktigt inlägg. Jag tvekar inte att bli nykter men tänker mycket på hur jag levt/hur jag lever och det gör mig nedstämd…men jag ska vidare.

Kram❤️