Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Jag fick en broderad tavla av min äldsta dotter i julklapp. Hon har själv hittat på säget och broderat tavlan och det står ”Du är alltid fullständigt tillräcklig”. Så fint ❤️

Kram 🐘

@Sattva Det låter som du behöver sätta ner foten lite. Så länge som hon bor hemma så är det ditt ord som gäller i slutändan. Och din mans. Låt henne bli så sur som hon vill. Tonårshormonerna svallar.

Vår äldsta dotter gjorde aldrig tonårsrevolt hemma. Hon fick frågan av någon varför hon aldrig tjafsar och ställer till med scener hemma, vilket hon aldrig gjorde. Hon svarade: ”Det är slöseri med energi, det är ändå mammas eller pappas ord som gäller i slutändan”. Hon var för smart för att tjafsa helt enkelt, så vi slapp helt den jobbiga tonårsperioden.

Men vår äldsta dotter föddes typ vuxen och mogen, de flesta tonåringar har var jag förstått skitjobbiga bataljer med sina föräldrar. Det tillhör. De tränar sig och testar gränserna inför vuxenlivet.

Kram 🐘

@Se klart Enough is very much good enough!!❣

Börjat jobba igen. Varit lugna dagar hittills.

Förstår mig inte på min dotter riktigt. Hon var hemma ledig hela dagen igår. Vi övningskörde när jag kom hem från jobbet o det gick helt ok. Såvitt jag vet hade hon haft en bra dag. Hon ville äta senare, så jag o maken åt, tittade sedan på The Queens Gambit (vilken gripande o tragisk berättelse). Eftersom jag går upp tidigt, går jag o lägger mig tidigt. DÅ fick hon för sig att hon skulle ta fram symaskinen. Den är gammal o låter som ett tröskverk. Jag är känslig för ljud o sa att jag måste få sova, hon kan inte sy nu. Då öste hon en massa åsikter över mig, hur allt ska vara på mitt sätt o alla ska rätta sig efter det etc o drog några exempel. Jag gick inte in i det, men gav henne rätt i det hon sa, dvs att hennes exempel stämmer. Jag förstår inte riktigt vad detta plötsliga utfall kom ifrån? Ok att hon blev besviken, men att dra fram symaskinen då var helt enkelt inte läge. Hon hade dessutom haft hela dagen till det om hon hade velat. Något kan ha hänt under dagen som jag inte vet om. Eller så är det en utvecklingsprocess. Jag fattar ingenting!!

Men fick en insikt när jag läste ett inlägg härinne om att vårda sin nykterhet, se om sitt hus så att nykterheten aldrig hotas.
Till min personlighet vet jag oftast ganska intuitivt vad jag känner o tycker. Kan vara lite rigid kanske. Och detta har jag nog behövt förstärka i nykterheten.
JA, det behöver vara så tyst det går när jag ska sova, för att jag ska somna (har även öronproppar). Övriga familjen går sänka rösterna helt enkelt.
JA, jag går o lägger mig tidigt, typ 21-21.30, dvs före alla andra. För att jag går upp i ottan. För att det är viktigt för mig att grunda dagen med min yogapraktik. För att denna utgör en av hörnstenarna i mitt tunga lod, som håller mig stabil o på rätt väg/ nykter hur mycket det än blåser.
JA jag undviker att kränga mig ut o in för att tillmötesgå alla hennes önskemål om tjänster. Jag ställer upp jättemycket, men inte alltid. (Och jag gör jättemycket som hon inte ser eller vet för att underlätta för alla avseende husfriden).
JA jag har "min" plats i soffan. Ok den har jag inget fog för 😇.

Insikten är att jag har byggt upp mitt eget skyddsnät bestående av rutiner av olika slag. Och det fungerar bra för mig. Maken har inga problem med det.
Kanske jag skulle prata med henne om detta? I hennes ögon är jag ju bara oflexibel och egoistisk.

Ni andra med längre nykterhet får gärna också flika in 🙂

Godmorgon @Torn!

Förlåt om jag bombar dig med frågor men tycker det är så skönt att ta del av någon annans upplever och tidsangivelser. Och jag vet ju att det här är ett besvär jag måste lära att leva med och hantera över tid och alltid vara mycket vaksam på.

Jag likt dig tenderar att kunna känna en sorts rastlöshet. Är nyfiken på hur du upplevde suget de här månaderna 1-6 när du passade på att renovera?
Vilket jag förövrigt också kommer passa på att göra 🔨🔧
Vad jag föreställer mig så avtar styrkan i suget över tid. Eller ändrar form. Vad hände med de rastlösa känslorna efter 6 månader?
Inträdde en annan känsla hos dig då?
Avtog rastlösheten?

Ser att du varit nykter i drygt 2,5 år nu. Hur skulle du beskriva att suget yttrat fram till där du är idag?

Förstår att det det här är högst individuellt men gillar att ta del av fingervisningar. Är mycket för kurvor och modeller och tycker det kan vara både tröstsamt och behjälpligt. Håller på att förbereda mig med planering av både kortsiktigt och långsiktiga strategier 🙂

Önskar en fin dag!
Kram

PS. Mina ambitioner är väldigt lågt satta. I princip behöver jag bara titta på SVT-Sofia när hon gympar. Jag gör endast de rörelser jag har lust att göra nu i början, men redan igår gjorde jag 3/4 av programmet. Rörelserna var enkla att utföra - och roliga att göra. Sofia var väldigt trevlig dessutom. Hon hade en positiv energi och tillåtande attityd.

@sattva du är klar som en fjällbäck 🤗
Idag kör jag din filosofi på jobbet - enough is good enough 🙌🏻

@Sattva Ha ha, ser ju jättekonstigt ut det jag skrivit i början! Jag menar att jag inte tycker du ger fel intryck. Typ. Äh du fattar nog😍

@Se klart Jag får inte alls intrycket av att du njuter av det du "har". Vi alla "har" olika saker; materialistiska ting, relationer av olika slag, försörjning av olika slag, hobbie/ fritid av olika slag, upplevelser. En del av det man "har" kan man förändra, annat inte (de långa benen och det tjocka långa håret du vet❣). Men oavsett är ju uppskattning och tacksamhet aldrig något som ska förknippas med skam! Man har rätt att vara lycklig över och njuta av det man "har"!
Det var faktiskt en bra påminnelse till mig idag, som hade ännu en dust med min förtjusande dotter igår kväll😘.

Tack för hälsningen @Vida ❤️ Skönt att du mår bra.

Kram 🐘

PS. Jag väljer att lyfta barnens pappas positiva sidor nästan alltid. Men jag pratar även om hans dåliga sidor, med hans mamma/pappa och min äldsta dotter. Vi fyra står nära honom och kan förhoppningsvis, med gemensamma krafter, påverka honom i rätt riktning. Förhoppningsvis. Det går dock rätt trögt 🤣

@miss lyckad Jag umgås ju mycket med min ex-sambo tillika barnens pappa. Så mycket att folk generellt brukar kalla det ”världens bästa separation”. Och det är det kanske, och vi valde båda två att sätta barnens bästa i fokus. Och har man dessutom ett handikappat barn så krävs det att man kommer överens. Och det krävs direktkommunikation, för ingen info kan gå via henne.

För mig är barnens pappa som den bror jag aldrig fick, och jag vet att han har samma typ av känslor för mig. Vi vill varandras bästa och hjälper varandra. Nu när yngsta dottern har flyttat så blir det mest sms-kontakt. Och sen firar vi barnens födelsedagar och jul ihop.

Om jag träffar en man framöver så måste han acceptera att jag har den här relationen till mina barns pappa, utan att bli svartsjuk. Annars skulle det aldrig funka. Och mina barns pappa säger likadant.

Han har inte träffat ngn ny, men jag har haft en relation som pågick cirka 1,5 år. Och de två blev goda vänner, vilket verkligen förvånade min då nya kille. ”Det funkar aldrig”. Jo, det funkade utmärkt.

Kram 🐘

@Se klart Och jag tackar lika mycket för att min Nomo-app visar 920 nyktra dagar i sträck för mig (eller streck 🤔). Ni som är här på forumet är min trygga plats. Oavsett var jag hamnar IRL så vet jag att ni finns, och att ni alltid är lika nyktra som jag. Min egen Sober Club. Heja oss!

Kram 🐘

Bra idé att diskutera vidare på måttlighets-sidan. Där har jag min tråd ( men jag läser alltid forumet via senaste kommentarerna - då ser man från alla delar).

Godmorgon i min tråd.
Vaknar med huvudvärk och det blev inte bättre av detta babbel om måttlighet här på forumet. Hoppas inte mer.

Men. En man jag gillar mycket sitter på balkongen utanför och lyssnar på morgonnyheterna och har gjort mycket gott kaffe! Lite lite molnigt idag.
Jag ska upp och hoppa till dag 953 i nyktra livet- tackar för det. ☘️🐚🌱

Nej @himmelellerhelvete vi är inga barnskötare vi som är nyktra.
De flesta dagar behöver detta ingen omvårdnad alls- vi har fullt upp med att leva livet istället för att vara bakis- så det är sannerligen inget dutt med livet som pågår.

Men det stör som att få något irriterande i ögat- när det skrivs om konsumtion av alkohol som njutningsmedel. Det hör inte hemma här.
När måttligheten blir en stor fråga för diskussion, jag anser att detta inte heller hör hemma här.
Over and out.

Nu kaffe- det är det bästa ”säget” 🌸
Notera allt smått, så himla bra.
Jag hör att du är väldigt försiktig och det måste man vara- men jag tror att Vinäger skrev i min tråd den första veckan när jag vågade mig på att känna lite glädje som jag nästan tog tillbaka i samma andetag- att inte glömma att vara stolt också 🌸

@Kaveldun Hej! Har läst lite i din tråd. Vi tycks vara lite på samma plats just nu (förutom att mitt jobb lockar mig). Önskar dig en fortsatt fin dag! 🍀

Så starkt skrivet! @Se klart
Jag blev alldeles tårögd! 💕

Jag har bara kännedom i det verkliga livet om 1 människa som var alkoholist och blev nykter i över fem år när hon bara skulle ta något glas för att fira ett mycket speciellt tillfälle, hon föll pladask för sin gamle vän alkoholen och dog några år senare!

Jag förstår verkligen att du och ni andra som är nyktra livet ut måste vårda er nykterhet som om den vore ett spädbarn som är totalt beroende av omvårdnad💕

Notera alla små förändringar:
Jag sover redan bättre! Jag vaknar inte klockan 3.00 och är klarvaken och greppar mobilen och scrollar ….för att sedan somna 5.00 och vakna dödstrött vid 7.00
Ingen illusion om att sömnen aldrig kommer krångla mer men jag har ändå sovit så väldigt mkt bättre de senaste nätterna.
Jag är lugnare. Redan.
Jag känner mig lättrörd ( tror det är bra…jag har ju en stor förmåga att ’köra på’ som lätt blir till ’köra över’ behov’)
Jag är noll taggad över arbetet - noll.
Tacksam över att jag ändå har ett arbete och med ngn sorts plikt/professionalism i ryggmärgen ( som är bra) ska jag nu gå upp och jobba i alla fall. Men fokus är icke där.
Detta får jag fundera över….inget j löser nu.
Allt sug och all längtan efter alkohol är satt på paus. Känner ingenting. Medveten om att det är ett skede och att jag kommer att tampas med de skoven framåt.
Nu kaffe ☘️

Tack Torn och AH💫..När jag tidigare dejtat, så har det tagit ett tag innan man ser hur personen hanterar alkohol. Har man då också ett distansförhållande, så kan det vara ännu svårare. Jo, AH denna killen talar väl om sitt ex. T.o.m väl bra ibland😉. I långa förhållanden finns ju oftast mycket fina stunder. Det beror på hur man vill minnas. Antingen kan man ju fokusera på det som var riktigt bra, och då kan man ju undra varför det tar slut. Eller så minns man allt det dåliga, och undrar varför i hela friden man var ihop? Med tiden brukar det ändå bli en blandning av både bra och sämre minnen. Jag kan tänka på mina barns pappa, och prata om en man som är händig, trevlig, snygg, och allmänbildad. Men det finns ju en annan sida också, annars hade det ju inte blivit någon separation. När alkoholen blir nr 1 i livet, när barnen och familjelivet blir åsidosatta, när det viktigaste i vardagen, är när man kan dricka nästa gång. Eller möjligtvis något annat beroende man tar till. Då är livet inte bra. Det är där jag aldrig vill hamna igen. Vi människor är lite luriga, och smarta. Vi visar oftast inte våra sämsta sidor i början, annars blir nog ingen kär, 😅..Men som alltid, tiden utvisar vad som blir. Det finns alltid lite saker att kolla upp och vänta in. En fin och hållbar relation byggs inte på 1 vecka. Jag har dock väldigt bra magkänsla oftast numera. Killens släktingar var ett gött gäng😃..Sådana man gärna vill umgås med. 🥰

Jag har återigen börjat lyssna på James Clears bok ”1%-metoden - små förändringar, stora resultat”. Jag har lyssnat på den två gånger tidigare, men den behöver man lyssna på många gånger. Alltid lär man sig några nya saker.

När jag kom igång med mina dagliga promenader morgon, lunch och middag i höstas-vintras så gjorde jag det genom att stapla en ny vana på en annan vana - ett tips från boken! När jag gick upp på morgonen promenerade jag, strax innan jag skulle äta lunch promenerade jag, och direkt när jag kom hem från jobbet promenerade jag. Den vanan satte sig verkligen.

Nu vill jag börja med daglig hemmagympa, för att få igång rörlighet och styrka. Jag har på svtplay hittat ”hemmagympa med Sofia”. Att alltid låta en gympamatta ligga på golvet framför tv:n gör det lättare att komma igång, och jag påminns varje gång jag ser mattan.

Problemet med att tänka att jag ska gympa direkt efter frukost är att min frukost brukar bli lite olika tider, beroende på vad jag ska göra under dagen. Istället tänkte jag att jag ställer larm i mobilen när det är dags att gympa, precis som jag har gjort med sovtiderna. (Jag har pressat tillbaka min läggtid från 01 till 22 med en halvtimme i taget. Larmet i mobilen ringer kl 21, då jag ska ta propovan, och kl 22 då jag ska ta zopiklon och sen gå och lägga mig direkt. Larmet ringer även kl 20.30 då jag ska göra mig en smoothie.)

Så nu ringer mobillarmet även kl 9.30 då jag ska gympa med SVT-Sofia. Varje dag, ett program är 20 min. Genom att göra det varje dag är det lättare att etablera vanan. Och jag kan själv välja om jag vill äta frukost innan eller efter gympan. Oftast gör jag inget speciellt på fm, jag slappar mest från kl 06, då mobillarmet går för att det är dags för medicin. Oftast är jag pigg då och behöver inte sova mer. Så det blir kaffe i sängen och slösurfande mest hela förmiddagen.

De flesta aktiviteter som jag själv planerar in är från kl 12 och framåt. Ibland har jag läkarbesök kl 10. När jag börjar jobba tänker jag börja jobba kl 13-15. När jag utökar tiden kommer jag att jobba kl 13-17, eftersom det är på eftermiddagen det är mest att göra helt enkelt.

Så mina lugna förmiddagar kommer sannolikt att bestå mer eller mindre hela hösten. Så det finns ett bra tillfälle att göra gympa på fm. Kl 9.30 går larmet för att det är dags för gympa, varje dag. Nu fan ska jag sätta den här vanan! Varken väder eller vind kan hindra mig.

Jag började med det programmet som heter ”Hemmagympa med Sofia - rörlighet/kondition/styrka”. Riktigt bra övningar, precis vad jag behövde för mina axlar, rygg och nacke. Jag ska köra samma program några gånger, och sen ska jag kolla runt bland alla avsnitten på svtplay och se vilka andra program jag vill göra. Fokus blir på rörlighet och styrka, jag behöver verkligen jobba på det.

Idag ska jag lämna min bil på verkstad kl 07. Sen kommer områdets vaktmästare kl 08. Jag har felanmält några saker i lägenheten som har varit trasiga i flera månader, och nu ska de åtgärdas. Två surdegar till tar jag hand om idag alltså. Skönt.

Kl 12 ska jag promenera med min mamma till stan och luncha på ett kafé. Igår var jag hos frissan och ljusade ner mitt hår rejält. Frissan satte en massa ljusa slingor i mitt tidigare brunfärgade hår. Jag vill ju släppa fram mitt gråa hår och därför krävdes en nerljusning.

Resultatet blev förbluffande bra. Så här ljus har jag inte varit sen 20-årsåldern. Upp till 22-23 års ålder lyckades jag vara blond med hjälp av ljusa slingor. Men då var jag så mörk att jag övergick till brun hårfärg istället. Nu ska jag med hjälp av de ljusa slingorna låta mitt gråa hår växa ut. Min mammas reaktion idag blir rolig att se. Själv hoppar jag till varje gång jag ser mig i spegeln 🤣

Kram 🐘

För mig är det väldigt enkelt, att bara välja vatten och kaffe förstås, som dryck. Eftersom jag har kämpat med alkoholen i hela mitt liv. När jag gick i pension tog alkoholen över helt. Jag har facit. Nu har jag ett bra liv. Bara fantasin begränsar mig. Jag är helt nöjd. Under mina nyktra år, har skuld och skam bleknat mer och mer.

Se Klart, du skriver så Klart🌟🌟🌟. Jag läser endast under” Det vidare livet, och anhörig sidan” Just för att jag inte är intresserad av varken ryska rouletten ( sparsamt drickande) eller något annat försök till att förgifta min kropp. Min nykterhet är det allra viktigaste i mitt liv, och är icke förhandlingsbart❤️Det innefattar för mig lycka och frihet, vilket jag absolut inte hade i mitt tidigare liv. Tack Se klart för att du skrev om friheten, som även jag känner när jag läser i ”Det vidare livet”💕🌿