Senaste kommentarerna i forumet

Tack @ Ny dag!
26 nyktra dagar är en bra början och jag slår väldigt gärna följe med dig. Att vi behöver varandra/andra är en sak som är säker. Så fint med en klasskamrat.
Och tack Torn. Ja den riktigt genuina viljan behövs. På så sätt är ju resan mot lång nykterhet både ngt man gör tillsammans med andra - och ngt man gör ensam. Att faktiskt inte ta första glaset och att behålla kursen . Det är ju inte minst relationen med sig själv man behöver reparera och utveckla.
Jag hamnar så lätt ’ i huvudet/det intellektuella’ …men det räcker inte här. Det spelar ingen roll hur mkt jag vet om alkoholism och nykterhet om inte känslorna är med. Och jag måste jag ’göra nykterhet’ - aktivt.
Tack alla som skrev i min tråd i dag ☘️☘️

@Kaveldun Välkommen tillbaka, jag känner så igen mig själv i din berättelse och då jag är i början av min resa denna gång och slår gärna följe längs vägen här. Jag har läst här p forumet under flera års tid och gjort otaliga försök att minska, dricka måttligt etc men som så många andra inte klarat det i längden. Nu har jag 26 nyktra dagar som gått förhållandevis enkelt men nu när vardagen drar igång imorgon så kommer det nog att bli tuffare. Kram 🥰 och fortsätt kämpa, du känns väldigt bottnad i att inte ta det där första glaset! ❤️

Tack för glada tillrop och fina emojis! 🤗
Och @Charlie, jag läste ditt inlägg i din tråd! Gött med en lägesrapport, och att din nykterhet är stabil. 🤗 Det är ju det som är så bra med forumet, man kan skriva det som man själv känner för att skriva. Både lätta och svåra saker. Huvudsaken är att det känns bra för en själv.😀

Kram

@Se klart Grattis till ett barnbarn till! 🤗 Det känns ju lite galet som jag skrev i min tråd om att känna tacksamhet för att det gick så långt så jag fick tummen ur och slutade helt med alkohol. Men vid vissa upplevelser och Aha-tillfällen så känns det liksom så.😃 En känsla av, Åh vad härligt, så här har jag aldrig känt tidigare i mitt liv!😅

Ha det bra!

@Kaveldun Välkommen tillbaka!🤗 Du skriver att något känns annorlunda, det är bra, riktigt bra. Jag tror att det är det som gör att du kommer lyckas bli fri från alkoholen för gott nu. Det måste till en genuin känsla av att det får vara nog en gång för alla. För egen del så var det det som gjorde susen. En extra kraft och vilja på något sätt, som jag aldrig hade känt tidigare. Något helt annorlunda.

Kram

Jag tyckte varken du var smart på ngt negativt sätt eller onödigt kritisk @ Se Klart.
Utan snarare att du såg något klart:-)
För mig är många inlägg här som en skola - en ovanlig skola där lärarna också går i skolan. Och där jag samtidigt är min egen - undersökande - lärare.
Precis som du skriver @ Andrahalvlek så ser man saker och mönster när man sätter dem på pränt.
Ikväll känner jag mig så tacksam över att jag skrivit in mig i skolan igen! Att denna plats finns.
Det är höstterminen som ska börja och jag blir faktiskt lite gråtfärdig när du skriver att du tror att jag ska klara det och att du ska hänga här ibland Se Klart.
Du och många andra här har varit så viktiga för mig ….även under den långa period jag varit tyst. Så många meningar jag har memorerat och återkommer till - inte bara Torns ord om att det är den långvariga/obrutna nykterheten som betyder mest.
Jag tror också att det ska gå nu. Jag är rädd för stora ord eftersom jag misslyckats under så lång tid. Men något känns annorlunda och jag vill så oerhört gärna leva och se hur det går med allt.
Nu ska jag vässa pennan och stanna i skolan - min egen och alla andras.
Det är ju en skola som premierar andra saker än den konventionella. Och på ngt plan verkar den pågå för evigt.

Kära @kaveldun känn dig inte nånsin tvingad att varken förklara eller redogöra för. Jag vet med mig själv att jag kan använda ord för att förhålla mig på olika sätt och jag har fortfarande kämpigt med att tex kalla mig alkoholist! Jag är ytterst försiktigt med hur jag pratar kring mitt icke-drickande med andra.
Så det var på intet sätt någon kritik eller att verka smart.
Jag är säker på att du klarar att bli nykter, och att den tiden är nu.
Jag är själv inte så himla aktiv på forumet men kommer att hänga med dig på resan nu. Lets do this som man säger. Ta en stund i taget och som du redan vet så kommer många chanser att undersöka allt möjligt jox där under.
Jag har precis som du- gått överstyr när barnen flyttade och inga tider att hålla likt bandyträningar lördag morgon.
Och likt dig har jag sent om sider fattat att jobbet inte ska äga mig, inget ska äga mig.
Kram 🥰

Kl 8.30 idag satt jag i en brassestol och väntade på att få se hunduppvisning. På en söndag. Det har aldrig hänt i mitt förra liv. Vid elvatiden gick jag hem. Då hade brassestolen gått sönder och solen gassade.

Kommande vecka har jag saker inplanerade mån-tor. Fre-sön är helt rena, än så länge. Jag ska bland annat få massage (äntligen), klippa håret (äntligen) och lämna in bilen på verkstad (verkligen på tiden). Framrutan ska även bytas pga två stenskott. Tre surdegar minst sagt.

Jag har bestämt mig för att släppa fram mitt gråa hår. Jag är grå i hela hårbotten nu, innan var jag endast grå på hjässan. Frissan ska få klippa rätt kort och göra ljusare slingor. Bleka bort det rödbruna om det går. Hon är förberedd på uppdraget, har skickat henne lite bilder. Vi har pratat om det ett tag, att det snart kanske är dags.

Klippa lugg blir det också, jag är så jävla trött på tofsen för att få bort håret från ansiktet. Lugg döljer bekymmersrynkorna, men i övrigt vill jag faktiskt omfamna att jag har blivit äldre.

Jättemånga i min omgivning har växlat om från färgat hår till naturligt grått de senaste åren. Aldrig har grått varit mer hippt, som min frissa uttryckte det. Det ska bli spännande att se resultatet när det är klart, för det tar ju något år eller två att låta allt hår växa ut.

Jag tänker mig en page på halva halsen ungefär, nu går mitt hår nedanför axlarna. Men kvaliteten på håret är urusel efter det senaste halvårets depression och kassa mathållning. Och hår är bara hår, det växer alltid ut igen.

Kram 🐘

När man skriver här tvingas man sätta ord på tankar och känslor. Det ramlar ner polletter på löpande band. Man ser mönster på ett annat sätt. Och att sen få ta del av andras reflektioner gör allt bara bättre. Vi är varandras bollplank.

Kram 🐘

PS. Det var nog min botten. Sen behövde jag processa beslutet lite till innan jag var redo.

@Kaveldun Jag kräktes också i sängen. Natten efter mitt 50-årskalas, som min äldsta dotter fixade till mig som en överraskning. Dagen efter la jag alla kuddar och filtar ovanpå kräkset, när hon kom in och kröp ner i sängen och frågade om jag var nöjd med kalaset.
- Det luktar konstigt?
- Det måste komma utifrån.
Mitt hjärta höll på att studsa ur bröstet, men hon upptäckte det aldrig tack och lov. Det var i oktober 2019. Den 9/2 2020 blev jag nykter.

Kram 🐘

Måste bara tillägga att episoden när jag kräktes i sängen skedde för knappt ett år sedan. Och att jag efter det - varvat nyktra perioder med riskfyllt drickande. Tänker att ordet ’just’ ställde till det…som att det hände just nu.
Detta tillägg kanske låter som ytterligare ett sätt att distansera mig från alkoholen - som att jag är en ’bättre’ alkoholist eller att jag inte är illa ute.
Men anledningen till att jag tar upp det handlar mer om att det varit en så stor spärr för mig att skriva här igen. Det är inte ngt jag gör lättvindigt. Jag behövde en period av nykterhet och en mkt stark - både intellektuell och känslomässig vilja - att ta mig vidare för att kunna sjösätta en ny tråd.
Jag är förstås inte helt säker på om jag kommer att klara av det denna gång ( heller) men jag vet att det är det absolut viktigaste jag har att jobba med. Och att livet - om jag inte slutar dricka - aldrig blir fullt ut levande igen. Oavsett allt annat.
Jag vill vara en människa som det går att lita på. Som jag litar på.

Stort grattis till barnbarn nummer fyra! ☘️(glömde ju att gratta dig när jag svarade dig i min tråd)

@Andrahalvlek Ja, det kändes skönt att skriva ned tankarna/reflektionerna, det leder mig framåt och bekräftar att jag tagit så rätt beslut i att bli nykter. Den uppsluppna alkoholstämningen när man dricker varar egentligen bara en kort stund, en kväll, men de tråkiga effekterna av det påverkar och varar för livet. Jag var också alltid kvar till sist och drack mest. Går som tur är inte ofta på tillställningar med alkohol, men när det sker gör jag precis som du, går jag när det blir lite gaggigt. En AW är ganska lätt att lämna. Ska på en stor fest i oktober där alkoholen kommer att flöda. Jag kör och har redan nu sagt till min man att jag inte kommer att orka vara kvar när fyllan slår till och att då vill jag åka hem, även om han dricker och är i bubblan. Han är helt införstådd i detta, så det kommer inte att bli ett problem.

Det är så skönt att vara nykter😁. Kram❤️

@Rehacer Alltid lika roligt när du hör av dig❤️. Det var en magisk start på dagen, åkte sedan och tog ett svalkande dopp med hunden efteråt😁. Ja, lite så är det, man blir ”tråkigare” eller rättare sagt blir man lite uttråkad. Man är mer sansad och som man brukar vara, när man inte befinner sig i samma bubbla. Uttråkad på så sätt att man inte riktigt orkar med i alla svängar och har på så sätt har jag det lite tråkigt. I och med det också lite känsla av att vara utanför. Det är väl därför dessa situationer beskrivs som jobbiga, man blir utanför gemenskapen. Att en enkel, men förödande lösning, skulle vara att dricka för att komma in i gemenskapen. Lite som att vara ny på jobbet innan man lärt känna alla och blivit en del av teamet och förstår vad de pratar om. När man sedan bryter mot normerna, slutar dricka i en gemenskap där man tidigare druckit/festat när man ses, hamnar man utanför bubblan. Det blir nytt för alla. Det är här praktiseringen av nykterheten kommer in, man lär in nya sätt att umgås på som nykter, i en samling med påverkade personer. Som tur är känner jag mig trygg i mitt beslut att fortsätta vara nykter, att jag är så tacksam för att jag är nykter och att mitt liv har blivit så bra som nykter. Sedan sker det som tur är, inte ofta tillställningar med mycket alkohol i min krets. Det skulle vara lite ansträngande.

Det tar den tid det tar, huvudsaken är att det går framåt i förändringen. Implementering tar tid😁.

Ha en riktig fin söndag och hoppas att din promenad var ljuvlig🌞🥰

@ Andrahalvlek - imponerande många dagar! Helt rätt att du firar dem.

Tack för inspel @Se Klart och Charlie70.
Så underbart för mig att ni är kvar här och skriver. Följt/följer er båda förstås.
Se Klart - så fint att du tänkte på mig när du såg Kaveldunen vaja. Varför jag valde det namnet är lite oklart för mig men när jag läser din kommentar tänker jag att Kaveldunet kan se sammanhållet och kontrollerat ut på håll men det blir ju en jävla oreda inomhus om det exploderar:-)
Och jag är tacksam över att du fritt skriver det du tänker och inte ngt annat. Jag förstår - bl a genom att läsa här - att det med tiden - om tiden är nykter vill säga - kommer insikter som inte går att forcera fram. Och att mina ’aldrig full när barnen ser’ osv står för ngt. Det är inte så att jag tror att jag är en annan variant av alkoholist - alkoholism är en progressiv och dödlig sjukdom för alla. Och jag är alkoholist - inte minsta tvivel om den saken. Men nog kan det vara ett ( onödigt) sätt att försöka behålla ngn sorts värdighet. Är så full av skam över mitt drickande men… jag har i alla fall inte…..
Jag vill inget annat än att låsa alla bakdörrar nu. Och någon ’fin’ alkoholist är jag gudbevars inte. Jag har just kräkts i sängen och bara vänt mig om och sovit vidare för att dagen efter gå och lägga mig i ett annat rum - oförmögen att städa upp ( det är en bild som inte lämnar näthinnan och som jag skrivit upp för att kunna ta fram när den falska rösten viskar att ’det nog inte var så farligt ändå’).
Jag är rent konkret i ett skede i livet då jag har haft större möjligheter än många andra att dölja mitt drickande som ju tog fart först efter att barnen flyttat och jag skilt mig. På gott och ont tänker jag ibland. Med mindre barn hemma hade kanske poletten ramlat ner lite snabbare?
Att vara ’duktig på jobbet’ är väl en klassisk alkoholistgrej. Man presterar för att ingen ska märka ngt och för att man går med ständigt dåligt samvete. Sedan går det inte att prestera på topp när man dricker - det uppstår för många fallgropar och skutan är för ostadig.
Jag ska vara uppmärksam på de där ’jag har aldrig’…..tack!
Och Charlie70 - fint att följa din resa.
Att dricka på glädje ( isolera sig och dricka sig full och tänka på allt det fina medan fyllan stiger i hjärnan ) är en så jädra trist grej. Att inte kunna ta in det fina som sker utan att behöva förstärka och omvandla det med alkohol.
När det hände mig så fick jag ändå en ännu större insikt om att jag är sjuk. Att det är ett sjukt beteende. Och att jag bara måste ta mig ur detta om jag vill leva. Annars kan jag lika väl supa ihjäl mig och snabba på DEN resan.
Jag måste ut på andra sidan denna gång…och med andra sidan menar jag en sammanhängande nykterhet - en som jag inte bryter.
Jag kommer med all säkerhet att ha en längre period av trötthet och svajighet nu även om jag är över den första nyktra perioden. Och nu tänker jag jobba mindre och försöka vila mer.
Det är inte på jobbet jag leverera….jag ska gå dit och göra det jag ska men det kommer inte först på min egen dagordning.
Aldrig mer tror jag.

PS. Min app Nomo visar att jag idag har varit nykter i 917 dagar. Mäktigt många dagar.

@Kaveldun Kan jag, så kan du. Nu är det dags. Det känner jag på mig. Var aktiv på forumet, häng på några rookies och räkna stolt era nyktra dagar och veckor - det är enormt motiverande i all sin enkelhet. Jag firar fortfarande glatt årsdagar och halvårsdagar, ibland jämna hundradagar också. Jag är galet stolt över min nykterhet och vill så gärna visa för andra medlemmar på forumet att det går. Det går faktiskt.

Kram 🐘

@Charlie70 Tack för dina reflektioner! Jag har faktiskt galet ont i mina fötter, allra helst efter jag har legat ner en stund och ska börja gå igen. Jag vet inte om jag är svullen i kroppen eller om jag har en lågggradig inflammation i kroppen. Men att värken kommer just när jag har hållit igång lite väl mycket verkar onekligen vara ett tecken att ta på allvar.

Jag försöker införa mina antiinflammatoriska matvanor igen, undvika snabba kolhydrater osv. Men det är svårt. Jag gick ju ner 15 kg de första två månaderna i depressionen. Kunde inte äta någonting. Alla de kilona plus några till har jag gått upp igen, delvis pga antideppmedicinen men också för att aptiten blivit mycket bättre. Suget efter snabba kolhydrater är enormt och tröskeln är så jävla låg. Suck. Inte konstigt att min kropp är plågad och värker.

Kram 🐘

@aeromagnus En sak i taget. Nykterheten först. Bra jobbat med 6 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Imorgon 15/8 börjar jobbet för mig. Ska väl inte klaga. Har ett jobb med schysst lön men är helt oinspirerad att vara där. Gått snart 6 månader sedan sista snedsteget. Träningen är igång men kommer inte upp i nivå. Måste ta tag i kostfrågan också. Gå ned minst 10kg ganska så snart. Försöka med -1kg/vecka. Inga kakor, godis eller bullar. Mindre portioner mer grönsaker.

@Se klart Scrollar snabbt igenom 84 inlägg hos dig. Läser om både barnbarn och kattungar. Härligt och särskilt grattis till nr 4!

Kram!

@Torn ja livet kan vara bra underbart! Jag känner ofta detsamma även om jag kanske väljer att skriva om de saker som är svårare i livet än de som är lätta och härliga. Nykterheten bidrar definitivt till att man blir en mästare på att njuta av de "små" sakerna i livet.

Kram!

@Kaveldun Varmt välkommen tillbaka! Det är mycket du beskriver i ditt drickande som jag kan sätta som copy paste på mitt eget drickande. Blev särskilt berörd när du skriver om att du inte ens kan hantera glädje utan att dricka ensam. Så gjorde ju jag också.

Nu har du ett kommande litet liv att älska och vara en förebild för. Stort, stort grattis! Mitt absolut viktigaste antabus har varit just mina barn och kanske framförallt min son som blev väldigt olyckligt drabbad av mitt drickande. Kort period men det räckte för mig.

Kram!