Senaste kommentarerna i forumet

Nu ska jag sova 4,5 timme innan jag ska upp och vi ska mot färjan och hemåt.
Vi har haft så fina dagar här. Så härligt att umgås med min bästa vän, morgondopp och kvällsdopp, en dag på stranden, matlag och god cider i glaset. Vi är många här och i lite olika konstellationer, små barn och unga vuxna- ett litet kollektiv.
Igår missade jag och mannen handla på systemet- det var inte vår uppgift men vi skulle laga middag. Så det blev folköl och i morse var det fler än en som tyckte det var SÅ skönt att vakna så pigg.”Såhär har jag det varje dag” skröt jag 😻
Ikväll fiskades det upp vin från källaren men överlag har det druckits mindre. Min bästa vän kan jag prata med allt om, behöver inte något vin till det. Och jag behöver inte passa på med något när jag dricker- jag kan ringa imorgon och prata mer. Dagarnas flöden är fina och lugna.
Har en väldigt skön ledighet med min man, vi har varit ihop så himla länge men jag kollar fortfarande på honom och känner mig så stolt att han är med mig!
Jag läser om blossande känslor här och var på forumet och jag har just idag igen vettigt att tänka eller säga om det. De viktigaste sakerna är sagda, som förlåt och att konstatera att en egen tråd är ett tryggt rum här.
Så i min egen tråd: frid och godnatt 😴💞

@Tofu på besök Jag är av den åsikten att vi som tillfrisknat måste föra de sjukas talan. För när vi mår som allra sämst kan vi inte strida för vår sak. Och genom att prata om det hoppas jag bidra till att bryta stigmat kring psykisk ohälsa.

Jag är innerligt tacksam för att jag till slut fick träffa en läkare med mångårig erfarenhet, och att jag av honom fick helt rätt medicin. Som jag inte mådde sämre av initialt, och som jag efter några veckor mådde bättre av. Tack vare duloxetine känner jag hopp om livet igen.

Jag ska träffa läkaren igen den 12/8 och då ska jag ta upp frågan om bipolaritet igen. Min dotter psykologen tycker att mitt sömnmönster inte stämmer med diagnosen, men hon har ju bara teoretisk kunskap. Läkaren har praktisk erfarenhet.

Kram 🐘

@Tofu på besök Jag är av den åsikten att vi som tillfrisknat måste föra de sjukas talan. För när vi mår som allra sämst kan vi inte strida för vår sak. Och genom att prata om det hoppas jag bidra till att bryta stigmat kring psykisk ohälsa.

Jag är innerligt tacksam för att jag till slut fick träffa en läkare med mångårig erfarenhet, och att jag av honom fick helt rätt medicin. Som jag inte mådde sämre av initialt, och som jag efter några veckor mådde bättre av. Tack vare duloxetine känner jag hopp om livet igen.

Jag ska träffa läkaren igen den 12/8 och då ska jag ta upp frågan om bipolaritet igen. Min dotter psykologen tycker att mitt sömnmönster inte stämmer med diagnosen, men hon har ju bara teoretisk kunskap. Läkaren har praktisk erfarenhet.

Kram 🐘

Har läst här i forumet i över ett år och så många gånger blivit berörd, imponerad och motiverad av alla kloka människor och inlägg. Så mycket pepp, så ärligt, så äkta och så respektfullt! Självklart bestämmer man över sin tråd, men sättet man uttrycker sig på påverkar andra och vi är ju alla härinne av samma anledning. Att läsa inlägget om att så få lyckas var verkligen demotiverande och jag blev heldepp. Fakta är ju fakta, men så hopplöst det helt plötsligt kändes så här på söndagkvällen. Och det är väl allt annat än syftet med forumet oavsett vems tråd det är? ❤️ Ha en fin kväll!

@Andrahalvlek Vilken igenkänning jag fick på den. Jag är ju likadan... Gasen i botten.

Helt ärligt älskar jag det. Vill inte för något i världen bli av med det. Har insett dock med min nya gungsäng att jag blir genuint lycklig av att ligga ute, känna vinden och vila. Så lite smak har jag fått på det🤠.

Hem till Gården avsnitt 350 som goa Sigge skulle sagt (han är inte kvar här inne tyvärr). De får stå för andra.

Tycker det är lite läskigt med när man ska få den stämpeln i pannan. När jag ringde psykologer för 2 år sedan gav alla mig titeln adhd osett. Gjorde undersökningen och nej... Det hade jag ej.

Man kastas runt i diagnoser. Det upptar ens hjärna och tar energi. Samtidigt är just högt driv inget som plågar en. Man borde fokusera på det istället. Alltså det som plågar. I mitt fall var det mina utbrott och reda ut känslor. Eller snarare lära känna mig själv. Det fick jag dock ingen hjälp med via psykologer så jag loggade ut. Sa tack och hej. Det blev för slitsamt med allt psykologiserande. Det kändes mest som de plockade pengar av en. Det kändes inte som vi kom framåt iaf. Snarare som myspyssnack i soffan utan tydliga mål. Detta blandat med snack om ena efter andra diagnosen. Jag ville ju hitta lösningar. Problemen visste jag vilka de var så gå runt som katten kring het gröt gällande dem gav inget. Jag hade önskat att de var mycket rakare med vad de såg istället för gulliga inlyssnande individer. Behövde ingen som klappade mig på handen. Behövde snarare handfasta råd. Det fick jag här istället.

Jag tycker du är cool som är så rak med detta. Modigt!

Idag har jag träffat min kompis som blev uppsagd från vårt företag under mycket trista former. Vi träffades senast 6/1. Då skulle hon sluta jobba 31/1 och sen hade hon lön till och med 31/7.

Via Trygghetsrådet påbörjade hon en distansutbildning till administratör. Den 8/8 börjar hon jobba som kontorsadministratör på ett företag som sysslar med att göra olika ritningar. Helt annan verksamhet, men för henne delvis bekanta göromål.

Hon har ”provjobbat” 9 dagar och de uppskattade henne massor - och hon trivdes också jättebra 🥰 Jag visste att det skulle lösa sig jättebra för henne!

Nu när vi inte kan träffas på jobbet längre så får vi träffas oftare privat. Vi jobbar i stan båda två, så vi kan luncha ihop och /eller träffas direkt efter jobbet. Vi hittar nog bra former för umgänget rätt så snabbt.

Idag satt jag på hennes veranda och tjötade i 3,5 timmar, så mysigt 🥰

Kram 🐘

Idag har jag träffat min kompis som blev uppsagd från vårt företag under mycket trista former. Vi träffades senast 6/1. Då skulle hon sluta jobba 31/1 och sen hade hon lön till och med 31/7.

Via Trygghetsrådet påbörjade hon en distansutbildning till administratör. Den 8/8 börjar hon jobba som kontorsadministratör på ett företag som sysslar med att göra olika ritningar. Helt annan verksamhet, men för henne delvis bekanta göromål.

Hon har ”provjobbat” 9 dagar och de uppskattade henne massor - och hon trivdes också jättebra 🥰 Jag visste att det skulle lösa sig jättebra för henne!

Nu när vi inte kan träffas på jobbet längre så får vi träffas oftare privat. Vi jobbar i stan båda två, så vi kan luncha ihop och /eller träffas direkt efter jobbet. Vi hittar nog bra former för umgänget rätt så snabbt.

Idag satt jag på hennes veranda och tjötade i 3,5 timmar, så mysigt 🥰

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det var inte sanningshalten i det du skrev som jag ifrågasatte, det var sättet faktan lades fram på.

@Andrahalvlek Det är det jag menar, att insinuera och spekulera om andra är att gå över gränsen. Det är inte meningsfullt och hjälper inte en vidare. Vi måste vara respektfulla och värna om varandras integritet. Vi kan inte tycka och tänka som vi vill högt inför alla här, om det inte är respektfullt och vänligt. Vi sätter tonen för våra samtal och inlägg här. Kram❤️

Förlåt för dubbelposter 😩

@vår2022 Håller med dig till fullo. Men samtidigt måste jag få bestämma ”nivån” i min tråd. Var och en har sin ”trygga vrå”
i sin tråd.

Jag är ärligt talat lite trött på att få höra att jag är ”för mycket”. Jag har hört det från flera håll här på forumet, att jag ”håller på med för mycket och det kan bara sluta illa”. Att orsaken kanske skulle vara att jag är bipolär kan jag bara sia om än så länge. Jag tror dock inte att det är så, det finns liksom grader i helvetet.

Däremot är jag all-in till min personlighet. Jag får saker gjorda - och det går undan. Det är egenskaper jag vill behålla, men jag måste lära mig att leva hållbart.

Kram 🐘

@vår2022 Håller med dig till fullo. Men samtidigt måste jag få bestämma ”nivån” i min tråd. Var och en har sin ”trygga vrå”
i sin tråd.

Jag är ärligt talat lite trött på att få höra att jag är ”för mycket”. Jag har hört det från flera håll här på forumet, att jag ”håller på med för mycket och det kan bara sluta illa”. Att orsaken kanske skulle vara att jag är bipolär kan jag bara sia om än så länge. Jag tror dock inte att det är så, det finns liksom grader i helvetet.

Däremot är jag all-in till min personlighet. Jag får saker gjorda - och det går undan. Det är egenskaper jag vill behålla, men jag måste lära mig att leva hållbart.

Kram 🐘

@Kennie Det är ren fakta. De allra flesta alkisar dör i sviterna av sitt missbruk förr eller senare. Att ingen ”behandling” vill outa dessa siffror beror på att de inte skulle få några patienter då, eftersom oddsen är skitdåliga.

Kram 🐘

Vi tillsammans är detta forum. Någon klok person har tidigare sagt att det är vi som gör detta forum till det som vi vill att det ska vara och innehålla. Det är vi som styr tonen och trivseln här. Alla passar inte ihop av olika anledningar och det behöver man heller inte göra. Vår gemensamma nämnare här att vi sökt hit är för att vi har problem med alkohol och vi har kommit olika långt på vår väg. Forumets fokus är att stötta varandra, dela erfarenheter, beskrivningar av vår vardag och olika händelser. Alla för sin kamp på olika sätt och våra tankesätt, känslor mm är olika. Alla är välkomna och forumet tillhör oss alla. Vi gör det till det vi vill att det ska vara, tillsammans.

Hmm, jag tycker att ni läser @Varafrisks inlägg med lite väl kritiska ögon. Självklart får man säga ifrån om någon går över ens gräns, men inte genom att samtidigt angripa den andra. Svaret till @varafrisk om den låga procenten som lyckas bli nyktra och hur de flesta aldrig blir mogna att sluta var i mina ögon också över gränsen.

@Andrahalvlek Du behöver inte lova mig någonting.

Jag tar till mig vad du skriver och jag kan tyvärr inte göra skadan ogjord.

Jag lovar jag ska inte skriva i din tråd någon mer gång.

Kram

Tack @vår2022 ❤️

Kram 🐘

@Varafrisk Anledningen till att jag inte skriver så ofta hos dig är att det inte är lönt att tjata. Initiativet måste komma från individen själv. Är man inte mogen så är man inte.

De allra flesta alkisar blir aldrig mogna att ta beslutet att sluta dricka för gott. De allra flesta alkisar dör tyvärr i sviterna av sitt missbruk förr eller senare. ”Uppklarningsprocenten” är svinlåg. Hos AA har jag hört siffran 5-7 procent.

Att jag skrev till dig för några dagar sedan beror på att jag verkligen trodde att du var på g på riktigt. Jag misstog mig tydligen, och jag lovar att inte skriva hos dig mer.

Och jag tycker att du gick över gränsen när du spekulerade över min psykiska hälsa, mitt beteende och eventuella diagnoser. Jag skulle aldrig försöka analysera dig som en hobbypsykolog.

Att jag ens skriver om det beror på att det förstås uppehåller mina tankar, och att jag ser forumet som en dagbok.

Kram 🐘

@vår2022 Jag tar till mig vad du skriver. Min avsikt var inte att göra illa eller såra.

Förlåt AH!

@Varafrisk Jag måste säga att jag tar lite anstöt över ditt inlägg till @Andrahalvlek. Dina spekulationer ang bipolaritet har ingen av oss rätt att uttala sig om. Det är strikt privat och den enda som kan uttala sig, fråga om eller prata om detta är AH. Alla spekulationer är bara osmakligt i mitt tycke. Om man vill berätta om diagnoser som anhöriga har eller så, är upp till var och en. Utgår från att du inte menar något illa med detta uttalande, det är lätt att det skrivna ordet kan tolkas och uppfattas fel, det är ändå viktigt att noga överväga det man skriver om andra för att det ska råda god stämning🌸

@Andrahalvlek Vilken härlig dag du hade med din äldsta dotter igår. Ni har verkligen en jättefin relation och jag förstår att du är så stolt över henne😁. Det måste vara så skönt för henne när du nu mår så mycket bättre och att du träffat en sådan bra läkare. Kram❤️

Hej @Andrahalvlek:)

Vill skriva några rader till dig. Lite reflektion. Och allt vad jag skriver har goda avsikter.

Jag tänker att du och jag började skriva ungefär samtidigt på forumet. Vi skrev i varandras trådar tills jag tog illa upp/missförstod något som du skrev. Det handlade mer om mig än vad det handlade om dig. Din avsikt var ju absolut inte att såra mig utan stötta och hjälpa mig. Jag minns inte exakt hur du skrev men eftersom du är en person som ger mycket råd och stöttning så kände du nog att din väg nådde inte fram till mig. Du slutade därför skriva hos mig för att det kanske inte skulle bli mer krockar. Fast när jag har lyckats har du tittat in och hejat på. Så jag tänker inte att vi på något vis var ovänner (låter lite som barn men du förstår vad jag menar tänker jag) utan respekten fanns för de personer vi är.

Så jag har funderat mycket över varför jag inte har kunnat ta till mig allt vad du har skrivit medan jag tror i princip varenda person här på forumet har slukat det. Jag har verkligen funderat. Vad är problemet med mig?? Det har definitivt inte handlat om att jag inte tror på fakta och kunskap för det gör jag! Och som jag har skrivit under lång tid så har jag bestämt mig för att jag ska bli nykter men mitt problem har varit och är till en liten del fortfarande..för att använda @Se klarts ord..jag har inte gått till gymet...jo jag har gjort det nu några gånger om men jag måste stanna där.

Jag tror att det var lite som Sören Kierkegaards or "Om vi vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste vi först finna henne där hon är och börja just där". Och även fast jag skrev att jag hade bestämt mig så var jag inte där till att kunna ta emot all din stöttning. Det blev för intensivt för mig så det blev som om jag slog lite bakut. Jag har alltid läst om alla råd som har getts men jag har inte kunnat ta de till mig. Det är därför som min kurator på rådgivningscentrum säger till mig...du måste GÖRA nu....för jag kan inte nöta eller läsa nu....jag behöver det andliga...och jag behöver agera.

När du kom tillbaka hit till forumet igen och skrev att du har tankar om uti fall du har bipolär sjukdom så tänkte jag att ...ja så kanske det är. Jag är ingen psykolog, ingen psykiater men jag har reflekterat över din intensitet...hur mycket du fick gjort och jag tänkte många gånger måtte du hålla. Fast jag skrev inget om det då. Min dotter är ju bipolär. Gick på bipolär skola i höstas. Där var det även en kvinna som nyligen hade blivit diagnosticerad med bipolär sjukdom. Hon hade kämpat i många år och haft fler utmattningsdepressioner.

Du är en fantastisk person som betyder oerhört mycket för alla här på forumet. Jag har inte kunnat ta till mig allt vad du vill ge...jag är en mer långsam person...men det innebär inte att jag tycker att du är fantastisk. Jag vill bara säga var rädd om dig...du vill ge mycket men ibland kan man behöva vila i det.

Varm kram från Varafrisk

Tack @VaknaVacker ❤️ Min fina björnkompis 🐻

Kram 🐘

@Sattva Så himla klokt skrivet 🥰

Kram 🐘

@Lavendelblomman Jag tror att har man väl hitttat hit till forumet, så har man kämpat på länge. Utan det resultat man önskar, och därför sökt efter hjälp utifrån o hittat forumet.
Vi som varit helnyktra länge är ju inga övermänniskor. Våra resor har varit lika tuffa som alla andras. Men jag tror, som bla AH skriver, att man måste verkligen ha bestämt sig att vad som än händer, hur man än mår, så är det nyktert som gäller. Det går först. Halvhjärtat o öppna bakdörrar, ja då går det inte. Nykterheten behöver bli ett livsval och ett värdigare sätt att leva.