Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva Jag har en tröja med det budskapet: Mind the gap. I en positiv mening alltså. Mer luft i kalendrarna åt folket!

@Se klart Ha det nu bäst i helgen med festandet! Själv ska jag idag lösa ut min bil på verkstaden för totalt cirka 17.000 kr och sen ska jag tvätta och dammsuga min bil. Så festligt ska jag ha det!

Kram 🐘

@Se klart Även jag önskar dig en alldeles underbar helg!
Stresskänslan är inte kul, håller med. Att göra saker från början till slut är tillfredsställande. Och de där luckorna emellan aktiviteter "tomrummen" tycker jag är så sköna. Det är då man inte ska vara effektiv o täppa till dem med nåt. Bara vara en stund här o där tycker jag gör gott.

Ha en riktigt glädjefylld helg! ❣️

@Se klart Nä, stressigt vill man inte ha det. Jag har jobbat på plats tre dagar denna vecka och känner mig rätt trött och det har tagit en del energi. Det blir så himla socialt, vilket är väldigt trevligt, men det tar också. Idag har jag jobbat hemma och ska även göra det imorgon. Det är så skönt att inte behöva vara så social hela tiden och kunna ta en promenad eller löprunda med hunden i skogen på lunchen. En bra sak som pandemin förde med sig, är att det är så självklart att kunna jobba hemma några dagar per vecka. Slippa resorna till och från jobbet som tar tid från din fritid.

Ha en trevlig resa och fest i din nya klänning och skor, det blir roligt!❤️

@Andrahalvlek Vad härligt att du kommit igång med gymp Sofia och promenader😁. Och bra att det blev en vilodag idag. Ja, det där med bilar och hålla dem rena…vi har som tur är skinn eller kanske plastsäten som är lätta att torka av, som sker sällan ändå. I sommar har hunden fått sitta i baksätet efter bad i sjön och det blir väldigt smutsigt ändå, grusiga och blöta tassar på sätet🐕. Så istället för att torka lägger jag en handduk på sätet och då måste jag tvätta den istället. Förstår inte att det ska vara en så jobbig handling😂. Mycket grus på golvet också…min man är lika lat han.

Vad roligt att resultatet av din slingor blev så bra också, att håret känns bra är så viktigt och betyder så mycket.

Ha det gott!❤️

@Se klart, @Kaveldun tack!🤗 Det blir ju ganska svårt att sammanfatta min resa sådär med några ord. Det blir ju i extremt stora drag om man säger så.😅 Annars är ju alternativet att läsa igenom hela min tråd, och det orkar nog ingen göra.😂

@Natalia, du är välkommen med fler frågor och funderingar om du vill! Men jag kan vara lite seg med att svara ibland, då jag tidvis inte är så aktiv här numera.🤗

Ha det gött!

@Andrahalvlek Tack för ditt inlägg, det bekräftar det jag tänker och känner. Kan tänka mig att man som chef måste ha superkoll på att inte ”gå in där” och hålla ett vänligt men bestämt avstånd. Gäller väl alla, men än mer som chef och att denne behandlar alla lika. Det är en mer utsatt position på ett annat sätt.

Ha en fin kväll!💕

@Kaveldun Vad bra det är när man lär sig att inte tro på allt man tänker och när man genomskådar sina tankar. Då brukar suget försvinna för det är bara en illusion som går upp i rök, poff! Det har hänt mig då och då att jag får en tomhetskänsla av att något saknas, det där glaset vin jag tagit i olika situationer, men jag genomskådar det och så är det borta, poff! Det sker allt mer sällan då vinhöljet som omslutit hjärnan har vittrat sönder och också gått upp i rök. Ja, man behöver verkligen ”göra nykterhet”. Lära sig om på nytt och träna, för övning ger färdighet. En färdighet att kunna genomskåda tankar och att kunna motstå alkohol. En färdighet att föra in nya vanor i sitt liv som inte innehåller alkohol. En färdighet att inte göra och uppleva samma, samma, en färdighet att göra nytt och annorlunda.

Ha en skön, stillsam och avkopplande kväll💕

@vår2022 Det är rätt. Man ska lita på sin magkänsla. Och det är sant att man som nykter kan stå upp för sig på ett mer sansat sätt. Eftertänksamt och inte överdrivet taggigt.

Jag har ju jobbat som mellanchef i många år och det är därför ytterst få som jag släpper helt inpå livet. Jag är trevlig och tillmötesgående mot alla, men jag går inte andras ärenden och jag sysslar inte med skvaller. Och rättvist ska det vara, alla ska behandlas lika. Där går min gränser.

Kram 🐘

Har en känsla inom mig som inte riktigt vill gå bort. Jag försöker ta reda på vad den känslan består av och varför den inte går iväg. Det handlar om en kollega. Hon är väldigt trevlig, kompetent och omtyckt. Hon har väldigt lätt till skratt och är charmig. Berättar mycket och ofta om sig själv och sina händelser. Mycket social och mjuk. Ändå är det något inom mig som upplever att det är en fasad ibland och att det finns ett bakomliggande syfte med det hon säger. Det kan verka så ”oskyldigt” men det får folk att prata och hon är väldigt nyfiken. Hon kan säga saker som jag tycker insinuerar något annat. Min känsla är att jag ska akta mig lite och jag känner inte tillit till henne. Jag ska inte heller låta henne ta för mycket plats på så sätt att jag inte går med eller spelar med när jag känner att jag vill göra det. Att jag ska hålla igen på ett korrekt sätt, inte haka på, när hon vill att jag ska haka på. Det finns ett uttryck ”don´t bite”, alltså att man inte ska hugga tag eller svälja ett lockbete. På något sätt känns hon manipulativ bakom den trevliga och charmiga fasaden. Jag har väldigt lätt för att tycka om folk och har en mjuk framtoning, men har också mycket intuition och jag ska lita på det. Så ifrån på ett tydlig och vänligt sätt idag, då jag känner att jag måste markera var min gräns går i ett tidigt stadie. Jag har mycket rättspatos och det stör mig mycket om jag upplever falskspel.

Jag är så oerhört tacksam för att jag är så balanserad och mer chill i min nykterhet och kan stå på mig på ett lugnt och tydligt sätt. Det var så mycket svårare när jag drack, då självkänslan och självförtroendet var så mycket sämre. Då såg jag mer utåt än inåt, blev arg och irriterad. När jag sedan såg inåt klankade jag ned på mig själv om att jag inte dög. Nu tittar jag först inåt, vad känner jag? varför? Sedan tittar jag utåt på det som kan vara orsaken. Sedan inåt igen för att bekräfta mina känslor, se saken från olika perspektiv, landa och funderar på hur jag ska agera utåt. Försöka hitta ett hållbart sätt för mig själv att handla på och som jag kan må bra i.

Nu har jag skrivit av mig och har nog hittat ett bra sätt att handla på framöver. Det känns i alla fall lättare inom mig😁.

Ha en fin kväll!💕

Det är så himla skönt när man kommer på detta med tråket och tjaaaatigheten med att dricka.
Alla löften man tror på- gång på gång ska det bli något som aldrig blir - propellrar som aldrig lyfter, som buktunga drömmar strandar det som skulle varit lätt och roligt.
Jag har skrivit många gånger att detta drickande är som att lägga in sig i formalin. Det konserverar och inte på det bra sättet.
Man stelnar, stannar i utvecklingen.
Det är min övertygelse och när så småningom man kommer på köl och allt lättar och riskerna blir mindre och oron klingar av. Då är känslan av att få växa- väldigt stark. Sådär som hulken, när knappar flyger- fast inombords (helst).

När vi använt alkohol som lösningen på allt så förtvinar musklerna som kan hitta på nya lösningar - vägar fram.
Det kanske inte går att bevisa men det är min övertygelse.
Bra att stoltheten vågar sig fram! Bra att det är skönt att komma hem.
Så många bra grejer bara på en dag, @kaveldun 💞

Fullt upp vill man inte ha. Fy katten ( när kommer kattungarna förresten ? avis..)
Låter ändå härligt med fest och resa.
Precis som du ( jag har ju läst här) flyttade jag för lite mer än ett halvår sedan. En flytt jag är mkt glad över men det är så jobbigt med en massa ting som kastas upp och sedan ner i lådor och som därefter ska hitta sin nya plats ( har flera flyttlådor kvar i ett hörn)
Ansiktsmaskerna har jag nog inte hittat sedan förra flytten ( den var fem år sedan)
Japp - säger bara hej här och önskar dig en fin tripp i helgen.

Tack för inlägg!
För mig är meditation att sitta i en stol och koncentrera mig på andetagen. Varken mer eller mindre. Inte särskilt heligt men lugnt och skönt ( oftast ….blandat med att jag retar mig lite på mina tankar).
Tro inte på allt du tänker!
Idag fick jag anledning att öva på det. Satt hos frisören på lunchen och plötsligt kom tanken ’ så mkt lugnare jag redan känner mig- om jag bara drack en gång var fjortonde dag så skulle jag ju vara lugn mesta tiden’
Tanken kom nästan som på en banderoll …svävandes efter ett litet imaginärt propellerplan.
Där kom den, tänkte jag förvånat. Lustan att dricka har ju varit noll, ja nästan under noll. Jag visste ju direkt att tanken inte var sann. Jag vet det genom ihärdiga empiriska studier som pågått i över 10 -15 år där jag varit laboratorieråttan. Om jag dricker var fjortonde dag så kan det nog funka ett tag. Tills jag dricker mig full och tycker att det är en utmärkt idé att köra var tionde dag och sedan var tredje osv osv
Tanken kom från ingenstans och försvann snabbt. Den lämnade inte kvar någon lust att dricka.
Det där med vikten av den obrutna nykterheten kommer jag inte runt nu. Jag VET att det är den jag behöver och vill nå. Att vara nykter i längre perioder för att sedan dricka igen känns för mig som universums tråååkigaste resa nu.
Samma, samma. Samma vyer, samma tjatiga tankar, samma stirriga glädje och egocentrerade cirklar, samma lust att isolera mig och föra samtal med en stendöd flaska samma urdeprimerade morgnar .

Men jag behöver ’göra nykterhet’
Efter jobbet ( som var roligare idag eftersom jag pratade med många människor - det är alltid hundra gånger roligare än att sitta ensam framför datorn) var det AW. Drack en alkoholfri öl som var lite söt men ok. Ingen brydde sig - inte heller jag ( mer än att jag möjligen var en gnutta stolt precis när jag beställde @Se Klart:-)
Har kommit hem nu
Livet är inte topp 10 kanske men det är inte samma! Jag känner en liten liten stillsam glädje och ett hopp. Jag tycker om att komma hem. Hem känns som avkoppling och jag behöver inget vin för den känslan. . Inte just nu.
Jag vill bara fortsätta denna resa bort från ’samma samma’ och till ett riktigare liv.

Idag har det varit- tycker jag- rörigt och lite stressigt. Ingen stressforskare skulle nog slå ner på dagen, mer jag som inte vill flänga runt, ha för många timmars oavbruten aktivitet. Det är just nu extra rörigt det här med två hem- flyttar mina väskor och ansiktsmasker trots att vi bestämt att ”allt” ska finnas både här och där. Men så blir det inte riktigt. Och nu ska vi resa bort över helgen- väldigt kul med fest och provat klänningar och skor, men jaja just det tog inte så lång tid men kändes också lite… hektiskt.
Jag är helt enkelt inte van att ha fullt upp 🥱
Min inre Ferdinand vill sitta kvar under korkekens en stund till… Kram allihop 🤗

Vad fint @andrahalvlek 😍 får mig att tänka på det utmärkta ordet ”killräckligt” dvs att skippa perfektionismen och vara nöjd med lite lägre prestationer- framförallt i hemmet/hushållet. Min man blir sur när jag säger det- men jag menar tvärtom att jag kan lära av honom som utan problem kan slänga sig i soffan innan disken är fixad- för att ta det sen.
@geggan, dina reflektioner satte igång tankarna, tycker du är beundransvärd 💞

Hej Sisyfos, TappadIgen och alla andra som läser den här tråden!

Vi i admingänget har följt den här diskussionen med stort intresse. Den har på många sätt exemplifierat en sak som är så fantastisk med det här forumet - att det går att diskutera ett känsligt, emotionellt laddat ämne på ett respektfullt vis. Det har blivit missförstånd som retts ut, ståndpunkter som förtydligats, med en anda av att det finns flera vägar att gå och att det som är rätt för en inte nödvändigtvis behöver vara rätt för någon annan.

Vår upplevelse är att det dock kanske är dags att sätta punkt för just den här diskussionen för tillfället. Detta eftersom tonen är förändrad, för att diskussionen inte har samma framåtrörelse längre, och för att den också refererar i stor utsträckning till användare som inte själva deltar. Vi kommer att återkomma med ett försök till klargörande kring hur forskningsläget ser ut i ”Från rådgivarna”-delen av forumet, för den som är intresserad. Något vi dock kan tydligt se utifrån både forskning och klinisk erfarenhet är att både måttlighet och helnykterhet kan vara bra mål för den som vill förändra sina alkoholvanor. Varför, för vem och på vilket sätt kommer vi att återkomma till.

Det går självklart att ha vetenskapsteoretiska diskussioner på forumet om forskningsläget, och fundera kring vad som kan vara det mest sannolika utfallet i ett visst läge, men när det blir en kamp istället för en öppen diskussion riskerar det att bli mer ohjälpsamt än hjälpsamt för de som läser. Det riskerar att ta fokus från det som är grunden i det som vi upplever är forumets stora styrka, dvs. den uppsjö av personliga erfarenheter som finns här.

Forumets styrka är just detta, era olika röster och erfarenheter. Att få läsa om risker och förtjänster med olika målsättningar kan vara väldigt hjälpsamt för någon som står och väger mellan olika alternativ för att förändra sin alkoholkonsumtion. Eller för någon som provat ett sätt som inte fungerar och vill prova ett annat. Den andra sidan av myntet är att det, till exempel, kan vara triggande för den som valt helnykterhet som mål att läsa om att måttlighet kan vara en rimlig målsättning för vissa. Detta är ett dilemma som funnits sedan starten av Alkoholhjälpen och som det inte finns någon perfekt lösning på.

Vi förstår behovet av en frizon från triggers kring alkohol (det finns allt för få sådana i vårt samhälle), och har testat olika uppdelningar av forumet för att möta önskemål från användare. Finns det nya förslag på hur det skulle kunna göras bäst tar vi tacksamt emot dem! Dock är det här ett forum för förändring av alkoholvanor, och det är nog tyvärr så att det oavsett hur det delas in alltid finns en risk att en stöter på inlägg eller diskussioner som triggar alkoholsug eller utmanar ens egen målsättning. Det kan vara klokt att lyssna på sig själv i det läget, och att inte delta i de diskussioner som inte hjälper en.

Jag hoppas att det känns okej för dig Sisyfos att jag gick in och skrev det här inlägget i din tråd. Hoppas att du kan fortsätta använda den på det sätt som blir mest hjälpsamt för dig framåt!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen

@Sisyfos Nej, skillnaden är att det inte är samma påstående. Du säger att du förstår skillnaden på få och inga, men ändå börjar du med att sätta upp ditt exempel med den skillnaden och i övrigtfortsätter att argumentera som om det vore samma sak.

Du säger
:"De som är nyktra har
1. Tagit Antabus
2. Använt faktametoden"

Jag kan motbbevisa det på en sekund. Jag är nykter och har varken 1 eller 2 och vi kan lätt hitta fler exempel på forumet.

@Sisyfos skrev:"”@Himmelellerhelvette De få som klarat det har 1) inte kommit så långt ner i missbruket, 2) dricker typ ett glas varannan månad.”"

Här har du ju fortfarande inte kommit på ett enda motexempel. Du håller ju med om att det gäller även för dig. Kan du se skillnaden nu?

Sen skriver du en massa andra tokigheter men jag tror att problemet här blir att det blir en vägg av text mot en vägg av text. Jag kan dock inte undvika att ta upp den allra märkligaste i alla fall

@Sisyfos skrev:"Du går faktiskt heller inte igenom hela hennes påstående, utan du stannar vid första meningen och fortsätter diskussionen som jag fortfarande hävdar att du initierade. Ser du inget problem med det? Jag hakar upp mig på de två punkterna efter uttalandet om få."

Då kan du ju inte ha läst vad jag har skrivit alls. Jag punktar till och med upp de två punkterna efter och bemöter dem ett och ett. Gå tillbaka och läs mitt svar igen.

Tack🙏🏼@miss lyckad

Tack så mycket ❤️

Vad himla duktig du varit och fortfarande är! Håll verkligen i det 🙂
Har föreställt mig att just en känsla av att något saknas kan uppstå en tid fram och garderar mig verkligen inför första halvåret. Känns skönt att läsa att du upplevde att den känslan släppte över tid. Den känslan kan ju vara väldigt diffus när man är mitt i den. Känslan av att något saknas brukar för mig kunna ge känslor av att vara otillfreds. Det kan generera ökad nedstämdhet om jag inte helt ser vad det bottnar i. Har tex en depression idagsläge. Den är fullt hanterbar idag och jag mår ändå bra men tidigare år var den mycket svår. Just det du beskriver som en känsla av att något saknas skulle faktiskt kunna få mig att tro att jag halkar bakåt i depression. Har tänkt mycket på det faktiskt. Har en bra planering frammåt och ska verkligen ha i åtanke att eventuella tomhetkänskor också passerar 🙂

Även om beroendeproblematik inte är nytt för mig så är just alkohol ändå en mer ny problematisk substans. Är så glad att stoppa det innan det blir en djupt etablerad del av vardagen. Ser att så många förknippat A med göromål i vardagen som att klippa gräset, påta i trädgården, tvätta, bygga, städa och allt vad det må vara och är jag glad att ännu inte hunnit förknippa A med vardagliga sysslor. När jag druckit har det mer blivit en egen aktivitet. Med det kan nog ändå kan komma att kännas tomt att helt avstå innan signalsubstanserna hunnit anpassa sig.

Nää fy, hatar att vara både onykter och bakfull. Det bara förstör orken, motivation och drivkraft. Tycker så mycket bättre om att vara pigg och hög på livet ☀️

Tack så jättemycket. Det är behjälpliga fingervisningar 😃
Kanske bombar dig fler ggr när jag kommer längre fram.

Ha en riktigt fin dag!

Nej, jag tror inte vi kommer längre TI om du inte ens fattar att det ÄR samma typ av påstående, inte samma påstående såklart, det är bara så att DU inte ingår i gruppen måttlig och inte behöver känna dig berörd av att du grupperas in där det deklareras hur du är. Vilken är annars den faktiska skillnaden i de båda påståendena ? Båda är gissningar, båda baseras på erfarenheter och kunskaper på det här Forumet.
Jag fattar skillnaden mellan Få och INGA.
Men jag vet inte om vi kan vara överens om att FÅ klarar det. Vad finns det för belägg för det? Jag menar att det är olämpligt att skriva en sån här utsaga, som man inte vet - i alla fall på sättet påståendet deklareras, med 2 underpunktrr. Att flera i forumet har försökt och misslyckats gör inte påståendet sant. Att det är svårt att ta fram exempel på de som ”lyckas”kan bero på flera saker: de som lyckas lämnar, de som dricker skriver inte det etc. Jag kan räkna upp fler som skrivit att de druckit men jag fattar inte varför du ska ha exempel på det. Kan vi inte bara enas om att vi inte VET? Du skriver själv att det kan få andra att dricka. Att man lyckas hålla sig måttlig en period är heller ingen garanti för att det fortsätter så. Det har vi ju flera exempel på. Men att sätta sig till doms över och spekulera i andras konsumtion tycker jag är onödigt på ett sånt här forum. Kanske måste alla som andas om att de fortfarande dricker förpassas till måttligt gruppen - och där måste vi nog ha en definition på måttligt om det ska funka - är det, det du menar?

Du går faktiskt heller inte igenom hela hennes påstående, utan du stannar vid första meningen och fortsätter diskussionen som jag fortfarande hävdar att du initierade. Ser du inget problem med det? Jag hakar upp mig på de två punkterna efter uttalandet om få.
Punkterna som jag skrev under mitt uttalande om de som är nyktra hakar du troligtvis upp dig på när jag buntar ihop er som är nyktra på liknande sätt utan att ha direkta belägg för vad jag skriver, men viss sanning finns i båda påståendena.
Jag kan räkna upp flera som använt antabus och flera som använt ”faktametoden”.Men inte gör det påståendet i sig sant för det.
Jag hakar upp mig på att man deklarerar saker som en sanning, fast man inte VET.
Det måste du väl kunna förstå? Med dina resonemang om studier och sannolikhet härinne tänker jag att du borde kunna se saker från olika håll? Jag hade faktiskt inte förväntat mig en diskussion om det här från din sida. Eller är det så att du redan har din uppfattning klar, att du skyddar din grupp, att du är jävig?

Jag hakar upp mig på att man spekulerar om andras alkoholbruk när man inte vet.
Jag har har inte försvarat måttlighet, jag säger bara att den finns. Vore det bättre att blunda för det? Räcker det inte med att vara nöjd med sin nykterhet? Men jag ska ta mig en ytterligare en funderare på det du skriver, för jag vill inte ha den här måttligtdebatten. Samtidigt hoppas jag att man kan undvika att skriva saker som man inte vet och kategorisera andra och sätta sig till doms över konsumtion på liknande sätt framöver. Kan du förstå en sån synpunkt? Du hävdar att det inte är någon fara på grund av att den persons tråd som det här skrevs i fortfarande är kvar. Jag menar att man inte vet något om andra som tittar in och vänder.
Det finns personer härinne som har uttryckt att det är svårt att vara här när man inte har 0 som mål. Jag vill inte skriva nick, men åtminstone ett inlägg för inte så länge sen skriver just det.
Jag har inga problem med när man baserat på egna erfarenheter skriver om svårigheterna med måttlighet. Men jag har svårt för när sanningar som inte är grundade presenteras och när man uttalar sig för andras räkning. Det kan väl inte vara så svårt att förstå en sån ståndpunkt.
Och jo, jag tycker att du har en poäng i det du skriver hos AndraHalvlek om studien, men att skillnaderna mellan Annie Grace och den här studien också kan bero på urvalet. Men det gör inte att man kan eller måste blunda för att siffrorna finns.
Jag tänker inte hänvisa till studien för jag har mina idéer om vad som gagnar personers nykterhetsarbete hörinne likväl som du och i min bild ingår snarare att på ett mindre definitivt sätt putta människor mot ett eget beslut om långsiktig nykterhet, vilket jag tycker att många i Det vidare livet gör på ett fantastiskt bra sätt. Jag tror också att långsiktig framgång gagnas av att vara här och regelbundet reflektera om sig själv, sitt drickande och sitt liv. Men det är en gissning från min sida.

Välkommen till Forumet Chris89🌿🌼🌿. Du har ingen egen tråd, så jag välkomnar dig här. Grattis till snart 2 års nykterhet, och frihet🌟.

PS. Jag om min mamma har börjat prata om dåtiden. Min barndom, min pappas missbruk, hennes sätt att hantera det osv. Det är nog nyttigt, för oss båda. Min mamma har aldrig pratat med någon om detta, hon har skämts för mycket. Nu, inför mig, berättar hon den nakna sanningen. Det känns stort och viktigt.

@miss lyckad Det är ju det allra viktigaste. Att våra barn får en fungerande relation till båda sina föräldrar, även om den kan se olika ut av olika anledningar. Jag kan tänka mig att det kan bli tufft att härbärgera barnens besvikelse också, de gånger det inte funkar. Missbruk har ju tyvärr den egenskapen att det liksom är inbyggt i sakens natur att man sviker dem man älskar allra mest.

Kram 🐘

Som ett exempel. Eftersom jag är journalist så har jag alltid språkkritiserat min äldsta dotter. Från förskoleklass till högskolan. Hon ville alltid att jag skulle läsa hennes texter, och jag kritiserade massor. Hon tog det aldrig personligt och hennes språk utvecklades jättebra, så bra att hon alltid fick beröm för sina texter. Sen att jag knappt förstod innehållet i hennes högskolealster är en helt annan sak, men meningsbyggnad och kommatering blev hundra procent rätt i alla fall. Och de sista åren - från gymnasiet upp i högskolan, var det ytterst få saker jag ens hittade att kritisera.

Kram 🐘

Tycker också du gör så rätt- @sattva men det är liksom inbyggt att det inte alltid är smidigt 😎 Tror också som @sisyfos skriver att detta med att ”tappa ansiktet” är värre för en tonåring än alla fördomar om japans befolkning. Min man var jättebra på det- backa innan tonåringen blir inmålad i ett hörn. Peka med hela handen tror jag som du är icke verkningsfullt och rätt så konfliktdrivande i sig. Kram 🥰

Ja andra halvlek, det är en balansgång när det gäller mina barns pappa iaf. Oftast fungerar vårt samarbete bra. Lite gemensamma presenter, hjälpas åt med studentfest, osv. Det som ställde till det ett tag var ex- mannens dåvarande tjej. Mycket drickande, och andra missbruk. Nu är allt lugnare, och pappan och våra barn har en bättre relation. Ju större våra barn blir desto mindre kontakt har jag och han. Det som är bra är att han tex hjälper till att rasta hundar ibland. Att han umgås och åker på konsert med ” barnen” när det passar. När den missbrukande tjejen försvann ur bilden, fick han snabbt god kontakt med sina barn igen.❤️Det känns skönt även för mig. Det är fint när relationerna funkar.