Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva God morgon!
Fick lust att leta på nätet, hittade en jättebra sida med många gratisövningar som jag ska testa! Tack för tipset 🥰
Så spännande o välgörande (hoppas jag)
🤗 Kram

@Se klart Vill bara säga att jag är så imponerad av din förmåga att handha, bemöta, ta dig an lägen som är lite hala. Du återkommer till kärnfrågan, unviker att dras med i sidospår. Med outsinligt tålamod och omtanke❤💓❣

@majsan_nu Vad skönt att du fått sova bra! Det är verkligen stor skillnad. Har också sovit gott. Hoppas du har sol hos dig, jag ska ta mig en lång promenad till jobbet idag har jag bestämt. Tanka ljus och harmoni. Kram🌸

God morgon forumvänner o resten av världen 🥰
Sovit hela natten, så skönt - känner mig utsövd o pigg! Om det bara kunde få fortsätta så i åtminstone några nätter skulle jag nog bli som en ny människa!
Sömnen gör jättemycket för ens mående, det är väl alla överens om men inte lätt att göra något åt när det inte vill sig... Aktiva dagar är ju ett tips, att vara utomhus i friska luften o att försöka undvika grubblerierna just när en ska sova är också tips jag försöker tänka på!
Nu är det en ny dag - a-fri för min del - ska fundera lite på vad den ska innehålla, just nu ganska tomt i almanackan...
🤗 Kram på er alla från mig

Var på en yogagrej hela helgen med en gästlärare som studerat buddhism i många år. Så inspirerande tankar. Så långt från vårt västerländska grundsätt att se saker.
Våra lidanden kommer av att vi har en föreställning av hur saker är, hur de ska vara. Det går inte att urskilja individer, vi är alla sammanflätade. Vårt grundvarande är helt rent, allt annat är bara processer av olika slag. Compassion är vägen till sinnesro. Svårt att förklara o jag har säkert fattat mycket av det fel. Och missat massor!

Tänker på innan jag levde nyktert, hur jag fastnade i alla såna här resonemang o alltid kopplade allt till den stora frågan HUR SKA JAG BLI NYKTER??? Jag missade liksom alltid storheten i allt, eftersom tankarna stannade i min innersta lilla självupptagna bubbla. Gick i cirklar runt mig själv hela tiden, kunde inte lyfta blicken. Bara det är frihet att vara nykter, kunna se utanför sig själv.
Jag, mig, mitt är liksom inte hela tiden i fokus.

Hej Rocky2017
Der finns många här att prata med. Skriv gärna och berätta vad som är hjälpsamt för dig att prata om? 🌸

Hej. Måste prata me nån som tagit sig ur de hör..

Tack för fina inlägg Sisyfos och Se klart🤗🤗 Jag är ingen moder Theresa precis, men har ju jobbat mycket med olika barn, och vet hur viktigt det är att prata om svåra saker. Många barn tar ju till andra bedövningsmedel för att slippa känna det svåra. Tex mat, socker, skärm mm. Det kusliga är att man nästan kan ana på barnens personligheter, vem som ev. Kommer att bli beroende av något. Vissa väljer ju det svåra i att bli medberoende, att välja en partner man måste stötta, skydda eller hjälpa att dölja något. Att växa upp till en stark och stabil individ, är inte helt enkelt. Framförallt inte om man inte har stöd av sina vuxna. Vi gör nog alla så gott vi kan, men jättesvårt när hjärnan endast är intresserad av sin substans. När kommer nästa kick? Beroendet gör så vardagens bestyr inte är så viktiga längre. Ju djupare ner i skiten, desto mindre viktiga blir dom närmaste. Och dom minsta tar skada, och tar på sig skulden, och skammen. Fy vad trist slut på mitt inlägg. Jag hoppas och tror att så många som möjligt häller ut giftet, och reser sig upp, och säger, ” Nu har jag supit färdigt” Dax att börja leva på riktigt.❤️Det var ett bättre slut. 🍃🌻

@Se klart Mycket bättre att lägga pengarna på gummistövlar och dahlialökar, än på alkohol! 😀 Själv har jag lagt en hel del pengar på fiske i veckan. Ljuvliga soliga dagar ute på vårisen har det blivit. Men bensinen är ju allt annat än billig, och jag var tvungen att åka en bit för att få arten jag var ute efter. (Röding) Du får ha en härlig vistelse nere på Kanarieöarna! 🤗

@miss lyckad, trist att de små bärbuskarna rök.😅 Men det är ju bara att plantera nya. Bra ändå, att du har en snäll son som hjälper till med gräsklippningen. 😀

Kram på er!

Dag 14. Två vita veckor – och det känns allt bättre. Jag är bättre på att lösa problem, bättre på att hantera känslor. Plötsligt tycker jag inte att människor är lika otrevliga längre! Inte för att de alltid har varit det tidigare, men jag blir så lätt ledsen för småsaker. Eller blev? Nu mår jag bra och det känns underbart. Det sprider sig!

Samtidigt vet jag att rutinerna och skrivandet är en förutsättning för att inte trilla dit igen. Jag tänker fortsätta med mitt dagliga skrivande, för mig själv, men samlar de spridda tankarna i ett inlägg när en vecka har gått. Det är själva skrivandet (och läsandet) som får mig att rensa ut, se saker på ett nytt sätt och liksom spika fast förändringarna. Det får räcka så. Jag ska läsa mer på sidans forum i stället. Det ger mycket att se hur många som kämpar på, vill så mycket – och har så många erfarenheter och kloka råd. Att så många hjälps åt! Det känns också bra att ta ett nytt steg.

I slutet av varje vecka ska jag också försöka ge mig själv ett uppdrag, där jag reder ut något som tär på krafterna, något som drar till sig mina tankar och skapar mörker. En sak i taget. För nästa vecka har jag valt just dessa inre kritiker som borde avskedas, som SKA avskedas, men först måste jag bara urskilja vilka dessa idioter är!

Jag har planerat för en ny träningsaktivitet, utomhus, som ska dra mig bort under vargtimmarna. Faktum är att jag började planera för dem redan förra sommaren, men vissa tillbehör saknades och det blev bara inte av att fullfölja planerna. Under nästa vecka ska det ske. Jag ser fram emot våren! OM det känn svårt vissa dagar ska jag också gå in och läsa här på sidan – skriva av mig suget!

Precis Se Klart, det blir som en Aha-upplevelse, att varför vilja vara berusad? Jag har tänkt det så många gånger dom senaste åren, när jag träffar fulla eller bakfylla människor. Vad härligt att handla en massa lökar och trädgårdsgrejor.👩‍🌾🌻🌻🌻. Dahlior hade vi i mängder, när jag och min exman bodde ihop. Hans stora intresse är växter. Tyvärr så låter han alkoholen ta över så mycket i hans liv, så han hinner/ orkar inte greja. Själv har jag en ambition att odla massor av olika bär. Har dock inte kommit så långt än, men tror jag får till det i år. Den svåra biten är att jag måste hålla mig hemma och sköta om dom. Jag åker väldigt mycket till barn och särbo, men kanske kan få tag i någon bra ” vikarie”. Kanske ska börja med några stycken först. Satte ju 2 vinbär och ett litet biggaråträd förra året, men sonen lyckades köra över dom med traktorgräsklipparen😬..Jaja, vi är ju friska ialla fall. 😁

Hoppsan, det blev visst dubbelkramar
Det bjuder jag på... 🥰

Hemma igen efter en intensiv dag! Träffat många jag inte sett på länge, kul, mysigt o på alla sätt en positiv dag 🥰
Även om det också blev en del funderingar om läget i världen o mindre roliga händelser i våra olika delar av familjen...
Hemma igen o skrollar runt här, så många inlägg o så många jag vill skriva till... Måste pusta ut innan jag ens kan tänka på att kommentera!
🤗 Kram till er alla skickar jag i alla fall!
Så det här inlägget blir till er alla....
🤗 En kram till er alla från mig!

Vad fint att läsa dina inlägg @misslyckad. Du känns som en fyr i mörkret för både små och stora omkring dig. Jag blir också allt mer illa till mods av drickande. Sist vi hade vänner över var det ett par som var väldigt fulla när de gick hem. Var ju liksom en vanlig fredag. Hur mår man då på lördagen? Sånt tänker jag på. När tillfällena man dricker = fylla. Det är ju en sak om det är en stor fest. Men en vanlig middag?Min man dricker så lite/sällan numera. Alkohol är liksom inte en del av vårt liv längre. Vi lagar och äter jättegod mat, men jag upplever att våra frukostar är minst lila viktiga. Skönt att vi är där vi är, tänker jag. Kram 🥰

Ny dag o nya utmaningar 🥰
Här har inte hänt så mycket, kaffe o frukostmacka.
Nu ska vi snart ge oss iväg på resa till sambons barn o barnbarn. Solen skiner o allt känns ganska ok 👍
🤗 Ha en fin dag mina forumvänner!

Ja så sant @sattva eller troligen något som alla behöver. Nu kom kraften till mig i en liten skur och jag bara bokade.
Igår var jag på granngården och storhandlade. Ett bättre krogbesök med dyra viner. Massor av fina dahlia-knölar (ger inte upp) ett par superfina korta Gummistövlar från Tretorn- med sån där bra dra-på-hälla.
Vi har gått långpromenad med hunden, ätit god kycklinggryta med små potatisar, sparris och citronsmör. Sovit gott och i morse vaknade jag 7:30 och väckte baristan. En mycket bra helg.
Jag läste i någons tråd om hur man får tiden att gå som nykter. Det är ju ett icke-problem med tiden.
Den livsviktiga VILAN måste ta tid.
Men förutom det så fyller man ju på livet med så mycket annat. Jag undrar nästan varje dag: hur HANN jag dricka/vara berusad/bakis.
Igår träffade vi några grannar på en drink. Jag kom lite senare. Alla var lite glada och rosiga och jag insåg att de var påväg in i en lite halv-onykter fas.
För mig framstod det som så KONSTIGT helt plötsligt- att berusa sig. Att flytta ur verkligheten. När den faktiskt är helt bra som den är. Eller så får man hjälpa sig själv med att göra den bra. Ansvara för det egna livet. Det måste man liksom ta. Kanske låter hårt men jag är bestämd på den punkten. Kram från solig säng!

Dag 13. (I efterskott och onödigt långt.) Jag håller inte med författaren i allt, som vanligt, men här finns många kloka råd och jag uppskattar Matikainens fasthållande vid relationernas betydelse. Vi behöver ”rena” relationer, menar han. Många av oss hittar sätt, tänker jag, att stå ut med dåliga relationer, alternativt försöka göra oss av med dem. Man kan säga upp kontakten med folk, göra slut, byta jobb, flytta till en annan del av landet och en massa andra saker – men … en utstädning av relationer ur hjärnan sker sällan. Inte fullständigt i alla fall. Där ligger konflikterna och smärtan kvar. Det är resterna och de stinker, men om vi stänger dörren noga känner vi inte det. Relationsresterna är inte borta, men övertäckta. De är minnen som dyker upp just precis när man mår som sämst, när den sadistiske och enfaldige livvakten ser chansen att plåga och fostra. Då flyger dörren upp, som i en skräckfilm. Man ser bakåt.

Jag vet inte hur det är med andra, men jag tror inte att jag kan bli fri från mitt osunda sätt att dricka alkohol om jag inte städar upp bakom den där dörren. Från ingenstans kan de dyka upp – tankarna på tankar ur det förgångna, något som idag är helt ointressant och borde vara bortglömt. Om jag mår tillräckligt dåligt (för att jag är trött, sliten, osäker, rädd för att misslyckas) kan jag bli besatt av gammal skit, av konflikter som inte går att lösa (men har lindats in) och av rättegångarna i mitt huvud. För jag ställer dem inför rätta, människorna som jag av en eller annan anledning har blivit galen på någon gång livet. Alla som hamnar där vet inte ens om det. Våra konflikter har inte varit öppna – jag har bara ältat och hatat i mitt inre. Studerat deras beteende, lyssnat på deras sätt att beskriva andra människor och världen ... och lagt mina motargument på lager. De här människorna, som jag har retat upp mig på, är alla på ett eller annat sätt förövare. Det är inte alltid mig de har betett sig illa mot, utan andra. De har orsakat lidande, men ofta utgett sig för att stå för sanningen och för det goda.

Tänk om man kunde avsluta det där! Alla omtag. Rättegångstankarna – ett meningslöst matande av argument som den skyldige aldrig kommer att höra, vare sig det är jag som ska dömas eller någon annan. För jag står där själv ibland, också. I rättegångsbåset. Jag uppmanas, av min enfaldige livvakt, att erkänna min skuld. Därefter ska straffet fastställas. Det består alltid av samma sak: nya rättegångar.

Matikainen liknar våra skuldkänslor vid att stå i ekonomisk skuld på ett konkret sätt, att vara skyldig stora belopp hos banken. Vara rädd för höjda räntor – leva i en ständig osäkerhet. Om jag förlorar min inkomst, vad händer då? Oron för att klara amorteringarna och räntorna i slutet av varje månad finns hela tiden under ytan. Den som är satt i skuld är aldrig fri, har en känd politiker sagt, och så är det nog. Man blir slav under skulden, precis som man blir slav under drogen - oavsett vad den består av.

Om jag utifrån det här tar en närmare titt på ALDRIG SÄGA NEJ AB så är det något lurigt med ekonomin. Bokföringen stämmer inte och företaget har enorma skulder. Trots en ständig produktion och stora intäkter går det inte ihop. Tvärtom. Skuldberget bara växer. Fasaden är tjusig och påkostad och orderingången slår rekord varje år. Jag upptäcker att det dels är någon som fifflar med bokföringen (förmedlar en falsk bild utåt), dels finns för många chefer i företaget. Att aldrig säga nej betyder helt olika saker för dem, så de motarbetar varandra. De säger aldrig nej till en order, men är inte överens om vad det egentligen är de ska producera. De delar inte ideologi.

Det är det där med skulden som jag måste försöka vrida på. Den är en storproducent av ångest. Matikainens beskrivning av den inre kritikern som en enfaldig livvakt är en bra bild att börja med. Livvakten är en falsk beskyddare, en fångvaktare som torterar, men säger att han (hon för min del, förmodligen) gör det för min egen skull. Det här är en grym och falsk ledare, en manipulativ chef. Det slog mig också att det förmodligen är som med cheferna i ALDRIG SÄGA NEJ AB. De är för många!

Vi har flera inre kritiker, tror jag, och vi har hämtat dem från olika röster i den vuxenvärld som vi växte upp i. Några av mina bästa röster/inre kritiker kommer från områden som fanns utanför hemmet. De är inte bara kritiker – de stöttar också. Uppmuntrar. De tar ansvar för den produktion av känslor som deras styrning och deras idéer leder till. De sämsta cheferna dyker bara upp när det är kris och deras lösningar förvärrar allt. Det är dem man måste göra sig av med – de måste avskedas!

@Sisyfos Tack! Jo, du har helt rätt - det ligger nog långt tillbaka i tiden. Man täcker över och glömmer. Tänker att man har förändrats, att livet har förändrats. Att man har tagit makten över sitt liv och att barndomens upplevelser inte längre ska få påverka en. Det framstår nästan som en svaghet att gå bakåt, att älta. Det mesta av det jag grubblar över, som rör människor och situationer, hör till tonåren och senare tider. Men det var inte då jag lärde mig att inte säga nej. Tack, som sagt, för din kommentar och din uppmuntran!

Har inte läst Matikainen, men han har nog en poäng (eller flera). Hoppas du har dag 14 idag. Två veckor är stort. Det är en spännande resa du har gett dig in på och jag tänker att du har mycket kvar att upptäcka. Tänker att du skrev redan i början om att du har svårt att säga nej, det är en viktig insikt. Det ÄR svårt att säga nej och bra att få syn på om man är en sån person. Det ligger säkert rätt långt tillbaka i tiden önskan att vara andra till lags.

Tänk vad fint att de har dig och faktiskt kan prata om det med någon som inte backar undan och som förstår och kan sätta ord på saker. Och någon som har en relation med deras pappa. Tror att du är en viktig person för dem. Jäkla skitalkohol!

@Märthan 3.0
Hej finaste M ❤️!
Vad kul att höra från dig. Snart 70 dagar!
Jag hejar på dig!
Kram

Förfarande nykter, snart 70 dgr

@majsan_nu låter som det är ganska bra, och lite sol. Så skönt! Kram☀️💕

Hej alla forumvänner 🥰
Ny dag o solen skiner, många plusgrader här hos oss.
Sover fortfarande inte så bra om nätterna men det ska väl bättra sig nån gång??? Känner mig rätt pigg iallafall.
De a-fria dagarna tickar på o jag tror faktiskt att suget kommer mer o mer sällan 👍
Kollar runt lite här på forumet o tänker att vi är så många som kämpar på 💪
Önskar er alla en fin dag som blir precis som ni/du önskar att den ska bli!
🤗 Stora styrkekramen till er alla!

ps @vår2022 tyvärr var det inte sista tandläkarbesöket men det är ett par veckor till nästa 😫

@majsan_nu @vår2022 @Sattva @Torn
Tack för era fina kommentarer ❤️
Det viktigaste av allt är nykterheten, ingenting blir bättre av alkohol 👍🏻☀️