Senaste kommentarerna i forumet

Tack! Nu känner jag mig inte ensam här längre utan ser att ni andra faktiskt finns. ❤️

Jag har dina tider @andrahalvlek - tandborstning senast 22:30 och släcka 23. Det här är ett projekt jag verk-li-gen vill komma iordning med, min sömn har ju varit knäpp så många år och är också en viktig faktor till mitt drickande. Sen flöt drickandet ut på allt möjligt. Och jag har inte haft riktigt kraft att ta tag i det förrän nu. I morse : vaknade klockan 06 och detta innan klockan ringde. Klappade mig själv på axeln. Typ.
Tricket för min nattsömn är ju att komma upp i tid…måndagskram!

Godmorgon
”Puffar” upp dig!
Nu vill jag/vi höra från dig!
Kram

Tack för ditt inlägg i min tråd Blenda. Det känns som att vi har haft lite samma bakgrund i vårt förhållande till alkohol innan vi började dricka. Och i vår omgivnings förhållande till alkohol. Bakgrunden är viktig tror jag, sen vet både du och jag att beroendet och alkoholen förändrar. Nykterheten och insikten om att alkoholen inte bidrar med någonting positivt är viktigt, men sen tror jag att om man som du har burit andra människor trots att man vill lägga sig ner under ett täcke, då är det kanske inte det stora egot som är viktigast att behandla.
Men det kanske går att anpassa de uppgifter som ni ska göra för att passa din problematik. Nykterheten gör ju också att man börjar se lite klarare på sig själv och sina reaktioner. Bra att det känns bättre och jag tänker att när man börjar bena i sina reaktioner, så händer nåt. De känslor som har väckts ska man ändå omfamna på nåt sätt. Men man måste inte agera på dem direkt utan göra precis som du gör. Identifiera, bena ut, ta det lite lugnt. Tiden nykter är din bästa vän tror jag.

Börjar med att sända en varm kram! 🤗

@Sisyfos skrev:"Det finns några saker som skaver i mitt liv som jag måste komma tillrätta med. "
Det här har vi nog ringat in både du och jag. Men det är ju, precis som du skriver, inte helt lätt. Allt ligger inte inom vår kontroll ... och då får man kanske parallellt även jobba med sin inställning till det som är. INTE lätt som sagt.

@Sisyfos skrev:"ett kort gästspel I en verklighet jag inte vill vara i."
Här sätter du också fingret på något 🤔. Jag har ingen aning om hur och var din resa här började, jag har inte läst din första tråd från början.
Men jag har några funderingar utifrån mig själv. Det där med "att slå i botten", jag avskyr egentligen snacket om att slå i botten för jag tror inte att det behövs, men använder det ändå här i brist på bättre uttryck. Jag fick ju hjälp av en läkare att inse att det är dags att ta tag i mitt alkoholproblem. Innerligt tacksam för det!!! Läkaren "lyfte min botten", jag behövde aldrig komma till den punkten att liv och hälsa rasade fullständigt. Kanske är det därför jag också gör "små gästspel" i fuldrickandet? Alltmer sällan, men ändå. För att minnena av hur det var inte är tillräckligt hemska? För att påminna mig om att jag inte vill? För att jag behöver ytterligare någon insikt? För faktum är ju att vissa av mina djupare insikter har "sköljts ner" av alkohol. Reflektionen är jätteviktig, att resa sig snabbt och återgå till nyktert läge ännu viktigare. Tacksam för att det gått lätt för mig att resa mig under hela senaste året och att tillfällena varit få. För jag fattar ju att det är en vandring på nattgammal is ...
Jag vill egentligen inte jämföra, för alla våra vägar är olika. Men, jag har uppfattningen (rätt eller fel???) att de som snabbast kommer på att det är noll alkohol som gäller, som är mest bestämda, är de vars hälsa fått en allvarlig törn, som "slagit i botten" för egen maskin. De är "klara" på ett annat sätt.
OBS! Jag säger inte att någon har lättare än den andre. Vissa har ju en brantare och längre väg upp medans min är krokigare. Det är olika helt enkelt.
Och så är det ju det där med varför vi drack. Det skiljer också mycket mellan olika personer. När krämporna man medicinerat kvarstår eller dyker upp på nytt i nykterheten. Ja, då får ju den nya lösningen också se annorlunda ut än för den som startade dryckeskarriären med att det var roligt.

Svamligt kanske ... men det var tankar som dök upp.

Kram!

Måndag morgon 😣. Okej, okej, okej ...
Helgen har varit 😩😵🤢🤕.
Jag har gått in i ett skov av min sjukdom - fast det borde vara omöjligt ...
Känns dubbelt sjukt nu, att ha en sjukdom som gör att man uppfattas som aspackad, totalt redlös, och som ger baksmälla allan ... Jag har alltså tillbringat större delen av helgen i sängen och soffan.
Nåväl ... jag kan iaf konstatera att - Jag behöver ingen alkohol! - och det är ju gott så 😑.
Dessutom kan jag, om jag ska försöka tänka positivt, bekräfta att hjärnan har en fantastisk förmåga att läka! Nervceller, även de man slagit ut med gift (!) kan nybildas!
Okej. Jag erkänner. Jo, jag har offerkoftan på ... men bara den lilla, inte den stora bylsiga 🙄😏.
För jag känner tacksamhet också. Tacksamhet för att jag är nykter och därför inte har någon som helst vånda över att behöva kontakta vården (igen ... 😩), tacksam för att jag inte känner att jag måste mörka mitt alkoholintag.

Det är ju ändå ljusare tider nu!

@Sisyfos skrev:"Du skriver så mycket intressant i din tråd mitt i allt ”babblande” Soffi, 😀."
*Skratt* Ja, min tråd är kanske lite som en lågprisbutik 🤔 ... fynden, guldkornen, finns där! Om man ser förbi allt "skräp" och orkar leta ... Och det som är "skräp" för mig är ett fynd för någon annan 😅.
Nej, jag skriver inte så för att vara elak mot mig själv! Det var bara en liknelse som dök upp i min fantastiska hjärna. Dessutom gillar jag lågprisbutiker ... när jag är på rätt humör. 🤣

Skämt åsido @Sisyfos, hela ditt inlägg är mycket tänkvärt!
Naturligtvis säger jag så för att vi tänker väldigt lika 😁.
Reflektionen tror jag är det absolut viktigaste: Vad, hur, varför osv?
Hörde förresten något igår som ligger och gror nu gällande utveckling och att lära av misstag. Jag minns naturligtvis inte ordagrant och jag har redan vidareutvecklat lite själv, men när vi aktivt vill utvecklas så tänker vi oftast i presens och/eller futurum. "Härifrån och framåt ska jag ...". Men om vi aldrig tittar bakåt så ser vi inte misstagen vi gjort och kan alltså inte lära av dem. För misstagen finns inte i presens!! Självklart!? Nej, jag har aldrig tänkt på det tidigare. Att det är alltid i efterhand som man tänker "Jag borde gjort si och så istället". (Okej, undantag kanske med missbruk av vara månde? Ibland tänker man kanske då att "Nu gör jag fel ..."???.) 🤔 Alltså, om man istället tänker "Därifrån och dit vill jag ..." när man söker utveckling, skulle man då minska risken för att upprepa samma misstag flera gånger?

Dags att starta dagen.
Måtte jag hålla mig på benen ...
Självklart är jag nykter iaf 😍🙏.

Kram!

@TappadIgen Det verkar vara hopplöst svårt att undvika att bli smittad av den här Omikron varianten. Det blev ingen fiskefilm i dag, men väl en riktigt mysig hemmabiokväll där hela familjen deltog. Tyvärr rätt ovanligt numera där mina ungdomar har en tendens att föredra andra digitala plattformar i stället för att hänga med morsan och farsan framför den stora skärmen.😅 En liten fördel med karantänen känns det som.

Ingen väckarklocka behöver ställas i morgon också. Ganska skönt måste jag erkänna. 😃

Ps. Jag har väl nämt tidigare att jag föredrar att se positivt på det mesta. Det finns alltid något positivt i tillvaron att lyfta fram. Och då väljer jag att lyfta det, för det mår jag bra av.

Ha det bra!

@Se klart Riktigt bra att du inte har tagit sömntablett på två veckor 🙏🏻 Själv har jag kommit till den insikten att jag nog måste skippa mina höneblundar 😢 De påverkar nattsömnen negativt har jag märkt. Jag blir inte trött nog när det är dags att sova. Men att lägga mig ner och bara blunda och ställa larmet på 30 min är okej, då brukar jag inte hinna sova många minuter. Bara för att det är så skönt att blunda och känna vilan liksom landa i kroppen. Obegripligt att det inte är lika skönt att lägga sig ner när det väl är dags att somna för kvällen. Men godnattmeditationen har funkat sen jag började med den, hoppas det fortsätter så nu när det är dags att börja jobba igen.

Jag har sömntåg som går vid vissa tidpunkter, utan att vara tvärsäker exakt på när tågen går. Men om jag inte går och lägger mig ungefär samma tid kan jag missa tåget och då kan klockan lätt bli både 01 och 02. Senast kl 22 ska jag ligga i sängen och senast kl 23 ska jag släcka ner skärmen och sätta på min godnattmeditation. Punkt.

Kram 🐘

Hittills på mitt schema har jag fått ihop 51 av 56 ✅ och jag tänker checka in kvällens godnattmeditation också. Har satt larm i mobilen för att påminna mig själv om mellanmål och kvällsmål, och det funkar bra att ställa en kettlebell mitt på golvet i hallen som en påminnelse. Riktigt bra resultat tycker jag 🤩 På de viktigaste bitarna har jag full pott - kettlebell har jag tex tränat varje dag, och promenaderna och noll choklad känns ju självklart sen länge. Nu gäller det bara att hålla i vecka för vecka, långsamt bygga upp vanorna tills de sitter i ryggmärgen.

Idag har jag varit rätt så aktiv här hemma med hushållssysslor. Måste passa på den helgen då jag inte sover hos dottern. Skrev en lista över saker som behövde göras och sen var det bara att stryka efterhand. En långpromenad vid havet hann jag med också. Till och med laga mat hann jag med, och det var verkligen länge sen sist. Jag har blivit så slarvig med att laga mat sen jag blev självsam. Men hämtmat är både dyrt och onyttigt i längden, så jag får skärpa mig på den punkten. En-två gånger per vecka bör jag hinna/orka laga mat. Jag lagar fyra portioner och sen kan jag äta rester under veckan. Jag börjar med att laga mat en gång per vecka.

Min mamma lagar ingen mat, det har hon inte gjort på många år. ”Det är så tråkigt att laga mat till sig själv.” Jag har tjatat på henne om det, att hon behöver äta nyttigare. Nu är jag precis som min mamma, och min äldsta dotter tjatar på mig om precis samma sak. Suck. Skärpning.

Imorgon är det jobb igen och det känns helt okej. Skulle förstås önska att jag kunde åka till jobbet fysiskt, men det får vänta några veckor tills den värsta coronasmittan har dragit över. Vi ska nog som sagt få skiten allihop, men inte alla samtidigt helst. Vård, skola och omsorg är hårt ansträngd pga sjukskrivningar nu har jag förstått. Jag är verkligen kräkstrött på allt som har med corona att göra 🤮

Kram 🐘

@miss lyckad Så sorgligt 😢 Alkohol är verkligen ett gift som förstör både individer och relationer. Jag blir så trött när folk säger ”ingen märker något, jag sköter mitt jobb och familj på ett bra sätt”. Jo, tjena. Såren man får under uppväxten läker aldrig, på en sekund är man tillbaka i frustration och ilska när man hör sin förälder onykter. Hur vuxen man än blir.

Kram 🐘

@charger69 Heja dig! Helgerna är skitjobbiga i början. Men för varje nykter helg man lägger bakom sig så blir det bara lättare och lättare.

Kram 🐘

En pappa med vuxna barn, och en mamma med vuxet barn, stör min ro. Det är personer i min närmaste krets, som dricker, och ringer till sina barn i fyllan. Detta handlar om 2 olika familjer. Dom beteer sig oansvarigt, och har fått mycket dåliga konsekvenser av sitt drickande för flera år sedan. Deras vuxna barn mår väldigt dåligt psykiskt, och har gjort det länge. Så den som säger att dom vuxna barnen till alkoholmissbrukare inte märker av förälderns drickande, bör sluta förneka sanningen. Jag vet inte hur man skulle kunna förmildra omständigheterna. Jag försöker hjälpa till på bästa sätt, genom att stötta, och lyssna.Med pappan har jag stor lust, att åka och säga några sanningens ord, när han är nykter. Med mamman vet jag inte vad jag ska göra. Hennes dotter försöker på alla sätt att avgränsa sig själv från mamman, för att stävja medberoende. Tyvärr finns knappt någon, som mamman har i sin närhet som kan hjälpa till så mycket som behövs. Mamman är fysiskt sjuk, rörelsehindrad. Jag känner att dessa människor dränerar sina barn på kraft och energi. Den som säger att ett glas vin kan vara mysigt, har jag lust att be fara åt H-E.. Jag blir både arg, förbannad och ledsen, för de vuxna barnens skull. Dom har nog med att sköta sina jobb, och familjer, behöver inga fylle- föräldrar också..Ja jag har själv druckit en jäkla massa. Men jag har alltid vetat att barnen och våra närstående mår dåligt av vårt missbruk, oavsett ålder. Och jag har varit så ärlig jag kunnat, även tagit emot hjälp när jag fick den. Hoppas att det blir förändring för dessa missbrukande föräldrar så snart som möjligt.. 🍃🌟

Ja nu ligger man I soffan o kollar på tv ,helgen har rullat på tänker på ölen som står i källaren känns lite tråkigt o sug efter den.o jobbigt när man är sjukskriven med förut när ja inte skulle jobba så blev de många öl, min 8 dag fixad nu.

@Torn Jag hoppas att det håller sig på denna nivån för dig och går över snart. Jag har också testat positvit för Covid nu. Jag vet inte var jag har fått det ifrån. Jag fick ju läsa att jag måste meddela alla som jag spenderat mer än 15 minuter tillsammans med inomhus på ett avstånd om mindre än 2 meter från och med 2 dagar innan symptom till provsvar. Den listan innehöll endast min sambo. Jag underrättade förvisso också en granne som jag umgås med ibland då jag trots allt träffat honom inomhus men avsevärt kortare tid än 15 minuter.

Du får titta på lite fiskefilmer medan du karantänar :)

@Sattva Hmm, jag skulle kunna skriva i det i min kalender på ett fast datum eller en fast dag per månad. Det som står i kalendern blir gjort. Hmm, tack för input ❤️

Kram 🐘

Det är ju flera dagar sen jag skrev men har varit inne och läst lite varje dag. Känner aldrig längre att drickandet är i fokus - just nu håller jag på med att få till en bättre vardag med mindre stress och bättre sömn. Bra grej- inte tagit en sömntablett på två veckor.
Veckan med tidig tidig uppstigning och det är bra för mig och gör mina dagar mindre stressiga.
Det betyder i sin tur att jag behöver somna i tid- en ytterligare utmaning för en utpräglad ”kvällsmänniska”. Men lite i taget. Eftersom jag verkligen identifierat fördelarna med den tidiga morgonen- känns det mer motiverande och helt möjligt. Det är en del, gissar jag, i förändring. Att ”vilja” effekten tillräckligt mycket.
Igår lördag höll jag min goda vana och gick upp tidigt för att preppa för mina frukostgäster 👨‍👧‍👦👶🏼
Sprang, duschade kallt- med följande oplanerad sen höneblund - 2 timmar 🙀🙀🙀Det gick att somna ändå. Idag gick det att sova till 10.
Har röjt ut hela julen nu, så skönt. Satt en stor bulldeg. Mannen spikar och målar ett ytterligare projekt. Jag har dagen nästan för mig själv. Ska lyssna på bokklubbs-boken samt tänka lite. Perfekt dag för dessa göromål. Igår såg jag serien ”En brittisk affär” tror jag är rätt namn. Väldigt väldigt bra. Ohyggliga mängder alkohol och dess biverkningar på livet.
Undrar ibland hur mitt liv blivit om jag aldrig hade druckit. Går inte att ångra. Gör faktiskt inte det heller. Kanske en av få nykterister som tycker att det var ok att dricka fram till att det inte var det. Inget är tråkigare, allt är bättre. Njut av söndagen! Kram 🥰

@Jan.3. Tjena! Jo tack, jag mår faktiskt riktigt bra. En enda bakfylla var värre än detta, får hoppas det håller i sig. 🙏 Det kan ju slå väldigt olika. Dock blir jag väldigt fiskesugen när jag läser i din tråd! 😀 Härligt att det inte bara är killar som gillar att fiska. 😍 När jag var yngre så var det mest killar som sysslade med fiske. I alla fall där jag växte upp.

@Andrahalvlek, jag tror jag har fått det via mitt jobb. Vi hade en ovaccinerad typ där som gick runt och hostade hej vilt. Han tror inte på att man kan bli allvarligt sjuk av covid. 😩 fast man vet ju inte. Det finns överallt nu. Och tack för kryahälsning @Se klart. 🥰

Ha det gött!

Ja @sisyfos du har rätt- sömnen är så viktigt men kan göra en knäpp att något grundläggande naturligt ställer till det, funkar dåligt för många av oss. Nya tag efter en halvdålig/eller snarare halvbra? vecka, kram 🤗

Tack @blenda för att du delar med dig. Här på forumet finns väl- om nånstans- väldans bra exempel på olika saliga mediciner. Här finns heller inga förbud eller gör si/så. Det som blivit väldigt uppenbart för mig de här åren är just hur olika vi är. Sluta dricka är samma lika för alla. Men hur vi tacklar den utmaningen, stor variation.
Jag har liknande erfarenhet som du beträffande skräcken att ett barn inte ska orka leva. Det skakar grunden och tilliten på så sätt att vi inte riktigt blir oss lika. Vi vet att det går att leva bra liv men vägen dit kantas av en försiktighet och rädsla. Jag vet och håller med din vilja att inte ta hjälp av läkemedel. Jag tänkte som du men i mitt fall blev oron som ett djur som gnagde sönder huden. Att ta hjälp med medicin har varit mycket läkande. Viktigt. Men nu ska jag börja trappa ner. Kanske behöver jag ha en låg dos resten av livet, det får vi se.
Jag har blivit pragmatisk. Jag tycker också att de liv vi lever är långt bortom vår biologiska disposition, inte minst vi som är 50+ - vi förväntas snarare växla upp, än ner. En ekvation som inte riktigt går ihop med biologin.
Fortsätt att läsa och skriva. Vi håller på dig. Kram 🥰

@Sisyfos skrev:"Förstår om det här låter helt ologiskt när jag ändå har druckit men det är så det känns"
Jag tycker inte alls det låter ologiskt. Eller jo, det gör det nog :) men jag tror att jag förstår hur du menar och jag tycker att det går att vända till något positivt. Även om du tillfälligtvis inte kunde motstå skiten så behöver du ju inte bjuda in den i finrummet.
I övrigt önskar jag att jag kunde ge dig lika fina insiktsfulla trådar att nysta vidare med som du ger mig och många andra. Men just nu är det lite tomt efter min egen - om än nyktra - själsliga kollaps.
Kämpa på, jag tror stenhårt på dig. Kram!

Idag kan jag andas igen!
Det har nog hjälpt mig att avslöja ”Den stora skamliga hemligheten” för er forum-vänner. Alltså min ambivalens till terapin. Just nu känns det som att jag är nykter trots behandlingen, inte tack vare den...

Det känns så märkligt att det inte räcker att vara nykter. Terapeuten menar att om vi inte gör 12-stegsarbetet på rätt sätt och lever i AA-programmet så kommer det aldrig att funka. Vi får hela tiden höra hur obotligt sjuka vi är. Att vi måste lämna över allt till en högre kraft. Jag kan (/vill?) inte identifiera mig med det. Samtidigt vill jag inte förringa AA:s stora betydelse, AA är helt unikt och fantastiskt i sig och hjälper väldigt många tillbaka till livet. Men jag tror inte det är det som jag blir bäst hjälp av i nuläget. Jag känner inte igen mig i det stora egot som måste krossas. Jag känner ingen harm mot andra människor.

Åter igen – jag hade levt över 50 år med ”normalt” förhållande till alkohol. Jag har bland annat gått genom fyra missfall, separationer, förlust av en pappa och andra högt älskade närståendes död samt att bli av med ett jobb som jag tyckte mycket om. Allt utan att ha en tanke på att ta till flaskan.
Det var först när jag stod inför risken att mista mitt barn som inte längre ville leva som grundtryggheten, orken och tilliten till livet brast. Då blev alkoholen det enda som kunde dämpa min ångest, samt – inte minst – ge mig den kraft som då behövdes för att gå ALL IN och göra det jag kunde för att bokstavligen rädda liv. Bära alla andra omkring mig som brast. Hålla mitt företag flytande.
I flera år var det så. Jag fixade det, men drack mig troligen kemiskt beroende under de åren. Och kanske utmattad under ytan. Det är det som gör att jag måste sluta dricka nu. Nu när jag vill leva på riktigt – och för min egen skull ¬– igen. När det var som värst tyckte jag att det kunde kvitta. Så på det viset mår jag trots allt bättre idag. Men jag hade nog mått bra av någon mer traditionell terapi. Kanske för att hantera postakut stress, sorgbearbetning eller vad vet jag…Oavsett vad, så är min nykterhet är en nödvändigt grund för att ta till mig annan hjälp, jag är oerhört tacksam för mina snart 200 dagar.

@Andrahalvlek skrev:"På mig låter det som om du är deprimerad och kanske behöver medicin för det. Finns det någon läkare knuten till behandlingen? "
Definitivt ingen läkare, det är en strikt 12-stegsbaserad behandling av gammaldags "alkoholterapeut". Det finns snarare en (outtalad men ändå tydlig) motvilja mot allt vad läkemedel heter. Detta är också en sak som gör mig tveksam, jag har ägnat hela mitt arbetsliv åt att främja naturvetenskap och forskning på olika sätt. Dock vill jag själv helst undvika antidepressiva innan jag har grävt färdigt på andra sätt. Ska i alla fall ge nykterheten ett år till innan jag vill ta till läkemedel. Men tack för tanken <3
@Sländan skrev:"De kändes inte alls som om jag kunde relatera mig själv med AA ’s program." Nej, precis så.
Även @Axianne har skrivit ett, för mig mycket befriande, inlägg om AA. AA är fint, men kanske inte för alla.
@Sisyfos – tack igen för ett mycket insiktsfullt inlägg. Där finns mycket som jag kommer att läsa om och om igen.

Hej igen och tack för tipsen ovan!
Ju måste jag tyvärr bekänna att jag har druckit. Inte findruckit mina sparsamma glas, utan fuldruckit i smyg. Ingen märkte mer än jag och det är illa nog. Vi hade helt enkelt väldigt mycket alkohol hemma runt nyår och tröskeln var inte hög nog.
Jag har läst härinne att förbud triggar, men jag tror verkligen inte det är så för mig. När jag druckit ett par dagar kom tanken att det kanske skulle vara bättre om jag fick dricka ”normalt” om jag fick dricka, t.ex. två glas vin i soffan, men den tanken slog jag bort. Jag har verkligen bestämt mig där. Jag har inte en chans att lyckas med det och heller ingen önskan att dricka regelbundet. Förstår om det här låter helt ologiskt när jag ändå har druckit men det är så det känns. Jag trivs bättre utan alkohol. Så varför, varför? Och varför nu efter så lång tid ändå med övertygelsen om att jag mår bättre utan alkohol.
Det finns några saker som skaver i mitt liv som jag måste komma tillrätta med. Högarna på jobbet som måste bli klart, hälsan -måste ta nya tag med sjukvården och en person som har nästlat sig in i mitt huvud som jag är rejält orolig över. Jag har ingen kontroll över någon av de här delarna. Eller jobbet… beta av, beta av men det blir aldrig klart. Det skulle vara lättare och bättre på alla sätt om arbetsbördan var rimlig. Och om jag inte hade så ont och om jag slapp oroa mig för andra än mina barn (och de mår bra). Men nu är det som det är och jag försöker verkligen tänka positivt, ta en sak i taget, glädjas, vara tacksam ..,
Drickandet då, inte så mycket, men en öl i smyg, märks inte, en till, ytterligare en. Nu måste de ersättas. Till systemet, köpa ersättning och lite extra. Kan ju inte vara påverkad så det syns.
Smussla, gömma, tänka, planera.
Att vara tillbaka i det där gjorde mig så trött. Jag vill inte dricka. Får heller ingen effekt av det. Ingen positiv i alla fall.
Så jag har inte fortsatt.
För alla som glömt kan jag säga att stressen med att smussla och återställa är vidrig. Känslan när man vaknar efter att ha druckit år hemsk, känslan av att inte kontrollera är förbryllande. Så nu vet ni. Jag har slutat dricka, ett kort gästspel I en verklighet jag inte vill vara i.

@Andrahalvlek Gör du veckoplanering?? Jag planerar kommande vecka på söndagar efter frukost. Då hade jag lagt den där redovisningen i samband med det, en gång i månaden.

Tack @Se klart ❤️ Det handlar absolut om vana. Det här är som sagt femte året som jag gör det. Eller fjärde? Suck. Inte tillräckligt upprepat än i min värld åtminstone. En arbetsuppgift som bara görs en gång om året är förstås svårare att sätta. Nu ska jag försöka bryta ner det i småbitar och förenkla ytterligare i det dagliga hela året. Bakom varje post finns ju ett verkligt agerande också, och man kan förenkla allt om man bara anstränger sig.

Kram 🐘

Tack @Sattva ❤️ Klockan är 9 och det känns som solen inte vill gå upp idag riktigt. Men inget regn än i alla fall. Nåväl, sämre väder brukar betyda mindre folk på de populäraste vandringslederna. Inget ont som inte har något gott med sig 😉

Kram 🐘