Senaste kommentarerna i forumet

Tvärstopp.

Jag borde vara på väg till jobbet nu ....
Men det är tvärstopp. Jag är handlingsförlamad. Har "bara suttit och stirrat" i flera timmar.
Nej, det var inte riktigt sant. Jag tittade på Admiral McRaven "Make your bed" för en stund sedan. Tack @Pianisten för påminnelsen om detta fantastiska tal!
Ja, jag ska nog bädda sängen nu. Men framför allt tar jag med mig "Reach out for others, people who can help you paddle".

Kram!

Tack för uppdatering @Ensam1984!

Jag tänkte på dig alldeles häromdagen, undrade hur du hade det. Jag blir glad när jag ser att det går bra för dig! Även om det ju naturligtvis alltid finns, och kommer att finnas, "saker" att jobba med - dvs oss själva 🙄.

Jag vill också säga tack för att du formulerar och sätter ord på mycket som "snurrar" inom mig nu. Tex: @Ensam1984 skrev:" Jag har alltid känt att det är värt att vara slutkörd om jag kan hjälpa andra, att alltid finnas där, att jag tullar på min lycka för att andra ska må bra." Jo, ja ... jag brukar ju råda andra att hjälpa sig själva först så att de kan finnas för andra mer långsiktigt ... men det där att det gäller mig också 🤔🙄🙄 ...
@Ensam1984 skrev:"Har kommit på att jag mår som bäst när jag kan dricka, inte när jag dricker." Samma här! Jag dricker ibland. Är noga med att reflektera över varför ... Vrider och vänder ... Men det är nog precis som du skriver!

@Ensam1984 skrev:"Jag är inte i mål, jag har inte alla svar, jag är inte lycklig alla stunder men jag känner mig konstant mer lyckad än misslyckad."
Låter ganska härligt!
Visst är vi lyckade, vi som lyckats ta tag i problemet alkohol 😊.

Kram!🧡

Grattis till 100 veckor!

Du är en stjärna!🌟

Tack @Sländan ❤️

Kram 🐘

@Andrahalvlek jag håller med dig, du är verkligen superbra 👍🏻❤️ Och Grattis till dina 700 dagar ! Du är en riktigt bra förebild i forumet 🥰
Kram 💕 sländan

Jag har varit ute och fiskat på isen hela dagen och fick en riktig kanondag. Trots snö och snålblåst hade jag det grymmaste fisket efter stor Abborre som jag någonsin har haft 😍 Alltså, i hela mitt liv! Jag är helt säker på att det beror på att jag numera är nykter. Koncentration är en helt annan, drillningen av fisk lyckades perfekt. Förmågan att ”hitta” områden som hyser stor fisk är klockren. I dag hade jag inte tur, i dag ägde jag!

Kram från den nyktra fiskegubben!

Tack @Torn ❤️ Transparent är mitt mellannamn 😉

Kram 🐘

@Se klart Visst kör vi igång imorgon! Och som jag sagt flera gånger tidigare så tänker jag lägga på några vanor i mindre skala, för att de ska sätta sig ordentligt och hålla över tid.

Jag har två saker som jag behöver ta itu med - minska mängden kolhydrater och träna styrka. Hur mycket man är rör på sig så händer det inte ett skit på vågen om man inte tänker på vad man äter. 1 gram kolhydrater binder 4 g vätska, så det finns allt att vinna på att minska mängden snabba kolhydrater. Förhoppningvis visar det sig på vågen, men jag tänker i första hand använda kläder som måttstock. Jag har ”växt ur” lite kläder, hmm 🤔 Vore skönt att växa i dem igen.

Plus att mina fötter och knän skulle må väldigt bra av lite mindre tyngd, liksom mitt flås. Min mamma har dessutom åldersdiabetes som hon medicinerar för, så jag ligger lite i farozonen där känner jag. Jag ska boka tid hos företagshälsovården för att göra en hälsokontroll, för jag har ärligt talat dålig koll på mitt blodtryck och blodsocker.

Jag behöver inte jättemycket variation i kosten, hittar jag bra alternativ så kan jag köra på dem dag efter dag utan större problem. Att tvingas variera mig kan bli en begränsning, allra helst under stressiga perioder. Jag kan inte lägga för mycket tankemöda på det här heller, jag behöver bara göra. Tricket för mig är att hålla blodsockret stabilt, och slippa känna mig vrålhungrig.

Jag tänker från och med imorgon 10/1 införa 5 kost- och motionsvanor:

1) Till frukost äter jag äggröra och bacon. Vardag som helg.
2) Till lunch äter jag varannan dag yoghurt och rågfras och varannan kallrökt lax och fröbröd.
3) Som ett extra mellanmål mån-fre kl 17, direkt efter jobbet, äter jag två nävar nötter.
4) Direkt efter sista promenaden för dagen mån-fre utövar jag 15 min träning med kettlebell. (Nötterna som mellanmål behövs för att jag ska orka promenera och träna kettlebell innan maten.)
5) Som sent kvällsmål dricker jag en smoothie gjord på spenat, frukt, bär, kanel/kardemumma och havredryck. (Jag har idag köpt en särskild liten termos för det ändamålet så att jag kan ta med mig smoothien även när jag sover hos dottern tex.)

Inte så stora förändringar egentligen, men jag tror att de ska göra stor nytta för mitt mående. Nu gäller det bara att nöta, nöta, nöta tills dessa vanor sitter lika bra som mina dagliga 12.000 steg/dag och noll choklad. Att jag inte äter choklad känns numer lika självklart som att jag inte dricker alkohol. Visst kan jag bli sugen när jag står i kassan, men jag motar bort tankarna direkt ”NEJ, jag äter inte choklad”.

Ikväll sover jag hos dottern igen och smoothien är medpackad 🤩

Kram 🐘

PS. Om lunchen blir lite vidlyftig så gäller yoghurt och rågfras eller lax och fröbröd till middag istället. På tisdag och torsdag den här veckan ska jag ha lunchdejt med kompisar. Alla system måste ha viss flexibilitet.

@Andrahalvlek Ett sent, men extra stort grattis till 100 nyktra veckor! 😍 En stor anledning till att det har gått så bra för dig är säkert att du har hängt kvar här på forumet hela tiden. Och att du inte är rädd för att skriva om vad som helst som händer i din vardag. Vi är ju några st som har råkat identifiera dig, men det gör dig liksom absolut ingenting. 😂 Då är man riktigt trygg och stolt i sin nykterhet! Härligt!

Kram

Tack för alla grattis ❤️ 100 veckor låter verkligen mycket @TappadIgen, och det är en riktigt jämn och bra siffra 🤩 Hur länge jag än är nykter kommer jag aldrig att sluta räkna och fira. Tur att jag har en app som hjälper mig att hålla koll numer så jag slipper räkna kryss i väggkalendern, som jag gjorde i början.

Kram 🐘

Balansgång.
Ja, det är nog ordet för dagen.
Så mycket är en balansgång.

@Sisyfos skrev:"@Soffi skrev:"Och igår, efter att ha mått skit över jobbet i tre dagar, känt hur min hjärna kopplat ner och kopplat bort för att kunna stå ut med jobbet. Ja, då ville jag ha vin."
Känns inte helt ok att citera just det här eftersom du skriver så mycket annat som handlar om att du inte är sugen, men jag tror att det här är så viktigt"
Jo, det är ok att citera detta @Sisyfos! Jag såg själv när jag skrev det... När jag uteslöt "ursäkten" för att jag fick dricka, ja då såg det ju inte så snyggt ut 😟. Men jag lät det stå kvar. För att minnas.
Hade det varit så att jag på kvällen känt att "Fy vilken skitdag - jag vill ha viiiin!" då hade jag sagt att nej du Soffi, det blir inget. Punkt. Men så var det inte. På eftermiddagen, efter jobbet mådde jag ju verkligen skit. För att må bättre lånade jag en kompis häst och red en sväng 😊. Det gjorde susen! Jag mådde mycket bättre efter det 😅. När jag kom hem till middagen tyckte jag alltså att dagen inte varit så tokig ändå, tyckte att jag mådde ganska bra .... och valde att ta ett par glas tillsammans med gubben. Det gick ju bra, det blev sparsamt. Men för mig är det ack så viktigt att reflektera över VARJE gång jag väljer att dricka. Det var ju först dagen efter som jag såg: Jag måste ha varit väldigt trött, hjärntrött, och troligen begränsad i mitt "fria" val ...
Varför väljer jag då att behålla mitt fria val?🤔
För att undvika ett förbud som triggar.
Varför triggar ett förbud? Varför triggar "Jag ska inte dricka"?
För att jag tänker mer på alkohol när jag inte får dricka det. Det blir lite som "tänk inte på en rosa elefant" - det blir omöjligt att inte tänka på en rosa elefant. Och med mer tankar på alkohol snurrande i huvudet så ökar risken för mig att jag dricker. Tror jag. Det plus att jag får svårare att stoppa, att välja nyktert nästa dag om jag "ändå har brutit mot förbudet" så kan jag lika gärna dricka igen. Det vet jag.

Oavsett vad/vilket jag bestämmer så är det en balansgång....
Just nu nöjer jag mig med att än en gång poängtera vikten av reflektion. Vikten av att dra lärdom. Vikten av att inte hamna i slentriandrickande typ "idag är det lördag - då får jag dricka", då skulle det snabbt gå utför för mig.

Och så ... vikten av sömn ... nej ingenting fungerar som det ska när jag är för trött.
@Andrahalvlek skrev:"Och jag vet att du inte vill ha de här råden, men ensam är inte stark."
Oj då! 😲 Nu har du faktiskt fel AH! 😉😉😂 Jag håller helt med om @Andrahalvlek skrev:"Det är i bollplankandet med andra som de riktigt bra sakerna uppenbarar sig. "
Och jag mediterar! Det ingår i min sömnrutin att meditera i sängen en stund innan jag somnar. Jag har ju aldrig problem att somna på kvällen, men jag tänker att om jag lugnar tankarna innan jag somnar så kanske kanske det minskar risken att jag vaknar jättetidigt, att jag kanske får sova iaf en halvtimma längre. Ja, jag vet ju inte om det hjälper, men det skadar ju inte 😂. Det du kanske minns är att jag fick ett jättemotstånd mot "allt snack om mindfulness" när jag var utmattad. Jag ville ju bara vråla rakt ut att "jag vill inte vara i min kropp, jag vill inte känna efter för hela kroppen smärtar och värker". Och det är ju faktiskt helt fel läge att försöka börja meditera när man är utmattad, om man aldrig gjort det innan.
Och så det där med att "prestera sömn", jo det har jag nog försökt. Det är nog därför jag kommit fram till "okej, det är sån här jag är" okej, okej, okej...
@Andrahalvlek skrev:"det handlar om att gå ner i varv så pass mycket att hjärnan vågar släppa taget" Här satte du nog fingret på något 🤔. Kontrollbehov. Jag vill ju helst veta vad jag ska göra dagen efter när jag går och lägger mig. Typ jag behöver gå upp vid 6 för att vara där till det mötet då osv. Det kan jag inte med mitt jobb som det ser ut nu ...
Jo, jag hade nog identifierat det här redan innan, att det är ett problem. Men det förklarar inte tidigare sömnproblem så det finns något mer ... jag låter "att hjärnan vågar släppa taget" sjunka in ett tag tror jag..

@Sattva skrev:"Åh tänk en sån där mätning med hätta på huvudet o kamera o allt vad det är!" Ja! Jag skulle verkligen vilja det. Men jag får inte min läkare att skriva en remiss förrän jag provat mig igenom x antal sömnmediciner. Och det törs jag inte. Dels för hur jag reagerade på den medicin jag provade i somras 😱🤢, dels för att trots att läkaren vet om min tidigare alkoholproblematik så viftar han bort det faktum att många sömnmediciner är beroendeframkallande med ett "så farligt är det inte"... Nej, alkohol är inte så farligt det heller - för dem som dricker sällan och "tål det".
Det har dock vaknat en liten tanke ... på beroendemottagningar görs ju diverse utredningar för att det är så vanligt att beroendepersoner självmedicinerar av olika anledningar och dessutom har jag läst att det är vanligt med sömnproblem om man har någon form av NPF... Men, jag vet inte ... jag har inte ringt och kollat än om de jobbar med sömn, eller om de kan skriva remiss ...
@Sattva skrev:"Ville bara visa att jag bryr mig❣" Tack!

@Sigge69 skrev:"Nu njuter jag av vetskapen att jag kommer sussa som en prins i minst 8 timmar." SÅ SKÖNT!
Ja, kanske skulle det ändå vara värt att prova medicin ... 🤔
Balansgång var det ju ...

Kram!

Känner igen mig delvis i dig @Se klart. Tycker om att gå länge i morgonrock. Slappa. Läsa. Men får alltid lite dåligt samvete. Bör ju ta på mig…göra lite nytta….fast så tänker jag…mina lediga rår jag över själv. Kanske ta hänsyn t mannen…men även han tycker ju om att slappa men har måsten inom sig.

Skulle sett Utvandrarna på Nyårsdagen men blev ju sjuk. Du får berätta vad du tyckte om den.

Kram💞

Hej Sisyfos
Jag kommer att tänka på Rosenmetoden sonjag vet att många uppskattar men tror verkligen det är viktigt med utbildade personer/massörer.
Finns också en annan metod/träning, denna: (redigerat av admi, försäljning/reklam)
Som jag tror inte är så mkt flum utan bra!

Som du skriver blir det ju verkligen en ond cirkel detta med värk och spänning. Jag har märkt av att jag börjar spänna läkarna (inför jobbupptakt) och då sätter sig värken i huvudet.
En annan metod- mer terapeutisk är ju ögonrörelse-terapi. Även där ska behandlaren vara mycket välutbildad. Används en del inom vård av trauman, men även inom andra delar av vården. Jag har hört från absolut trovärdiga personer att det kan hjälpa mycket bra mot trötthet/ångest, men hänger förstås ihop med att man har ett obearbetat trauma att läka.
Ha en god Söndag, kram från mig!

GRATTIS AH ❤️💪❤️
700 dagar dra på trissan !! Respekt till dig!
Kan bara instämma FY FAN vad DU är BRA!!!!!
Du är härmed dubbad till men mentor och ledstjärna ❤️
Fridens liljor kram

Grattis bästa @andrahalvlek!
Jag kör på 100 veckor-spåret, det var ju en cool och snygg siffra- som du. 1 år 11 månader är lite stramare- giacometti-typ.
Önskar dig en härlig dag! Visst sa vi imorgon att diverse nyttigheter gör inträde i vårt liv? Det tar vi då. Kram och tack för alla dagar ihop! 😍

Stort grattis!!! Du är en magiskt fin förebild 🙏🏼@Andrahalvlek

Fint att ni kan vara tillsammans och du kan vara ett stöd. Kram❤️@miss lyckad

@Andrahalvlek 700 dagar. 23 månader. Du glömmer nästan en annan jämn siffra, nämligen att det är 100 veckor! Tänk på det på det sättet istället.

Det är alltså 100 söndagar i rad utan bakfylleångest. Det är såklart 100 av de andra dagarna också.

Om precis en månad är du på 731 dagar som är två år(en av de 731 dagarna är ju 29 Februari).

Grattis till 100 veckor!

❤️@Märthan 3.0
Jag håller på dig 💪!
Ja det är en jävla konstig kärlek man har till trolldrycken. Så mycket jävla skit som den medför och ändå så romantiserar kring den?!. Bra att du lyssnar på din kropp och håller i!
Ta tillvara på din energi och kanalisera den på något som du mår bra av och fyll på din självkänsla.
Jag hejar såinihelvete på dig M ❤️
Kram

Hemma i vardagshemmet. Älskar det. Älskar också att ligga och dra mig två timmar i sängen på en söndag. Guilty pleasure men frågan är hur guilty med tanke på att jag är pigg om än lite trött av sömnen och söndagen.
Jag har fortfarande en autostrada till att känna mig just lite skuldslagen, det ligger mycket nära i mina val av känslor kring mig själv. Blir fortfarande arg och irriterad när jag är ”för lat”. Därför gissar jag att mitt jobb har också den funktionen. Att jobba till en får blodsmak i munnen- då går det inte att vara missnöjd.
DET blir en utmaning detta år. Att inte vara acceptera att jag inte orkar-allt utan att också gilla mig själv när jag inte orkar-allt.
Idag ska jag se utvandrarna på bio. Härligt. Står i kö på några klasser på gymmet men väldigt många väntwlistor så jag får boka in mig kommande vecka istället.
Ha en skön söndag! Kram 🍀

@Andrahalvlek Kan bara instämma i de tidigare kommentarerna. Stort grattis till alla dina dagar o Stort tack för att du hänger här o kommenterar/ kommer med glada tillrop/många goda råd. Så mycket värt när det går trögt emellanåt!
Stora kramen 🤗

@Andrahalvlek Ja det är du verkligen, så himla bra!!💓🌟❣

Ville bara skriva en hälsning då du hade skrivit hos mig. Hoppas det är bra med dig min finaste Mirabelle, min person här på forumet. :) Gott nytt år förresten!!!

Jag lever

Sigge, fina fina du! Du är en stöttning ska du veta… kärlek till det!

Jag är fortfarande nykter, har tråkigt, saknar, men har givetvis mer energi än annars, dagarna tar aldrig slut. Orkar inte skriva här varje dag, har inte tid och önskar jag inte behövde det egentligen. Saknar ruset, värmen av ruset, känslan av att det är MIN tid, gå in i sig själv till 100% ego.

Alltså, helt ärligt, hade det inte varit så att jag mått så bedrövligt illa av A, med resulterande magkatarrer etc så hade jag nog inte ens övervägt att sluta dricka, sjukt.

En liten uppdatering!

Det var inte i går som jag var här inne. Har haft så mycket annat att det inte har prioriterats. Men funderar på att komma tillbaka lite mer då det faktiskt är så skönt att få skriva av sig.

Det senaste halvåret har varit intensivt, jag har börjat dricka igen måste jag vara ärlig med att säga men har lyckats hålla det på en bra nivå. Dricker inte på vardagar, när jag ska jobba och dricker inte de mängder jag gjorde förr. Jag nöjer mig 9/10 ggr med bara något litet. 1-3 öl, en halv flaska vin. Och det sker mer sällan. Innerst inne så känns det bra även om jag är lite rädd att jag kommer falla dit igen på riktigt, men har druckit sen september och än påverkar det mig inte. Men ska i närtid hoppa på en hälsoresa med träning och bra mat och då finns inte plats för alkohol ändå. Vilket känns bra.

Har kommit på att jag mår som bäst när jag kan dricka, inte när jag dricker. Men att kunna dricka en cider eller öl när jag umgås med vänner och få slappna av lite extra är värt det just nu. Men att dricka för att jag är ensam, för att dämpa ångest, känslor och oro är däremot aldrig okej. Det mår jag inte bra av och ska undvika så mycket som möjligt.

Vill tro att jag tagit mig framåt mycket i min personliga utveckling de senaste halvåret. Har funnit mig själv, har dejtat så sjukt mycket män, jag har haft sex för första gången på många år och jag har blivit bekväm i min kropp. Jag har sålt min lägenhet i den andra staden, som jag drog ut på i 2 år, jag har tagit tag i saker, köpt konst och inredning, breddat min vänskapskrets, öppnat upp mig för världen om mina diagnoser. Jag har gjort fillers, botox och trådlyft och näst på tur står en operation som jag funderat på i 20 år. Livskris har jag absolut men varför vänta med att vara den jag faktiskt vill vara.

Har kommit på att utseende är jätteviktigt för mitt välbefinnande, har kollat på bilder från 2 år sen och ännu längre och inser hur nere i skiten jag var då. Jag vägde över 20kg mer än jag gör nu. I dag är jag normalviktig och visst, jag skulle gärna gå ner 10 kg men det går bra ändå. Jag är fin. Då var jag uppsvullen, kunde se hur stor min näsa var av all övervikt och alkoholens påverkan. Det är läskigt att gå tillbaka och se, hur lite jag brydde mig, stoppade huvudet i sanden och bara accepterade ett liv i ensamhet och misär. Hur deprimerad jag var, hur ofokuserad. Så ensam. Jag överlevde, jag levde inte. Då hade jag bara flaskan som enda utväg, det förstår jag i dag.

Det senaste halvåret har varit både bra och dåligt. Har fått kontakt med psykiatrin och går regelbundet hos en sjuksköterska som hjälper mig få perspektiv kring mina diagnoser och mina prestationer. Jag har börjat en masterutbildning på halvfart (vid sidan av mitt heltidsjobb) och jag älskar det, så kul att få plugga och vara duktig. Jag har som sagt innan, mött många män. Flera som varit speciella som jag fallit för men inget som fungerat eller så har de inte fallit för mig. Jag har känt pirr, frustration och gråtit floder. Andra har fallit för mig men inte jag för dem. Nu vet jag vad jag söker och dejtar just nu en kille som är precis det jag vill ha. Som utmanar mig intellektuellt, som inte är helt tillgänglig, som jag får jaga lite och vi har en otroligt bra fysisk relation. Tror inte det kommer bli han och jag för alltid då det emotionella inte helt är där, främst för honom, men försöker leva i nuet och inte oroa mig för mycket. Mitt fokus 2022 är inte på pojkar, det är på mig själv. Detta är året då jag levlar upp, då jag blir den jag alltid velat vara på utsidan och insidan.

Halvåret har inte bara varit bra dock. I November fick jag sjukskriva mig för stress, var i ärlighetens namn utbränd och hade jobbat på sparlåga sen sommaren. Var sjukskriven 3 veckor och skulle sedan komma tillbaka men blev då fysiskt sjuk i 3 veckor sammanlagt (med undantag för runt jul). Har fortfarande problem som jag ännu inte fått hjälp med, men det behöver vi inte ta här. Jag mår psykiskt sätt bra i vilket fall, och det är det viktigaste och tiden som jag var borta från jobbet har hjälpt mig att inse att jag måste förändras. Jag är ju 0 eller 100, jag vill att alla ska gilla mig och säger alltid ja till allt. Jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och ger för mycket av mig själv. Detta har jag alltid sett som mina bästa egenskaper. Jag har alltid känt att det är värt att vara slutkörd om jag kan hjälpa andra, att alltid finnas där, att jag tullar på min lycka för att andra ska må bra. Nu måste jag ändra på det tankesättet, jag är där. Fick den insikten när min sjuksköterska på psykiatrin sa till mig "men *****, nu är du ju sjukskriven, då kan du ju ändå inte finnas där för någon. Tänk om du jobbade på 80% kapacitet hela tiden istället för 150%, då skulle du ju ändå finnas där mer för andra, om du inte blev sjuk så ofta". Det är sant, jag måste ta det lugnt, självklart för min egen skull, men då min drivkraft är andra och jag tydligen inte betyder tillräckligt mycket för mig själv, så måste jag göra det för alla andra. Och jag vill göra det! Jag vill bli så bra jag kan. Så nu har jag en plan med jobbet, har skapat nya rutiner och har fått frihet av min chef att jobba som jag vill, var jag vill. Och om jag ska vara ärlig mina 80% är fortfarande mer än 100% för andra :)

Jag är inte i mål, jag har inte alla svar, jag är inte lycklig alla stunder men jag känner mig konstant mer lyckad än misslyckad. Jag kan inte förstå att jag lyckats ta mig från där jag var sommaren 2019 då jag kom in här för första gången. Jag trodde inte det var möjligt. Ja, jag dricker... men kommer det till den punkten att jag inte kan hantera det, då vet jag var jag ska vända mig. Jag vet hur jag gör, jag vet hur jag ska må bättre.