Senaste kommentarerna i forumet

Ha en fin helg!❤️🍃🌸

@Himmelellerhelvette Tittar in o läser ❤️🍃🌸

Veckorna går riktigt fort nu, redan lördag igen!
Har just inget nytt att berätta. Visning nästa vecka igen. Börjar kännas lite tröstlöst, men kan ju just inte göra annat än att fortsätta försöka få min bostad såld.

En sak som blivit tydlig för mig är att det är verksamt för läkning av en toxisk relation med icke-kontakt. Iallafall för mig är det så. Jag har stängt dörren till exmaken helt sedan tre veckor, och det var det jag behövde göra. Släppa taget, släppa hoppet om en vuxen kommunikation. Släppa taget om önskan att få ett avslut med ömsesidig respekt. Det kommer inte ske, och jag har accepterat det.

Vad som är lite sorgligt är att jag känner en aversion mot män överlag. Har aldrig upplevt detta tidigare o är lite förvånad över det. Jag har alltid bemött andra kvinnor som uttrycker generell aversion mot män med att män individer som är olika alla.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag känner, bara en iakttagelse hos mig själv, och något som bara uppstår privat, inte gentemot patienter. Känner heller ingen skam över det, utan män är bara ett avslutat kapitel i mitt liv. Ett skydd kanske.

Förresten, idag har jag inte ätit smågodis på 11 mån, snart 1 år! Det är jag stolt över.
🌸🌸🌸🌸

@Varafrisk Krya på dig!❤️🌸

@Himmelellerhelvette Ja, det är otroligt att kunna lära känna varandra på ett forum och att kunna känna tillit till varandra❤️. Tänker också att syftet med detta forum är att komma vidare och att man stöttar varandra på vägen, som vi gör. Att på ett hänsynsfullt sätt kunna prata om tuffa saker. Jag känner mig oerhört ödmjuk inför att det inte bara finns ett sätt, en sanning och detta forum har hjälpt mig att vidga mina perspektiv. Jag är också fascinerad över hur livet påverkar oss på olika sätt och vilken oerhörd kraft och styrka vi innerst inne besitter. Det är den jag vill hjälpa till med att locka fram😁. Även som i mitt senaste inlägg, ruska om lite och försöka komma igenom den ”hjälplöshet” som man lätt kan gå in i när man känner hopplöshet och kanske förtvivlan. Jag känner igen mig själv i när jag fastnar i mina tankar och kommer allt mer nära en kidnappning av mina egna hopplösa tankar.

Jag har börjat lära mig en sak, att när jag inom mig känner att jag triggas av något, när pulsen ökar och andning i bröstet, kanske fjärilar i magen. Då är det något ”på gång” och då ska jag tvärstanna och inte låta mig själv spinna vidare i tankar och känslor. Försöka ta reda på vad som har hänt, vad har någon sagt osv som satt igång triggern. Och i stunden låta det passera, inte haka upp mig på det. Om det är på jobbet tex, och någon sagt något triggande, säga ok, du tycker så, kan du berätta mer…det ger mig tid och respit till att låta triggern passera. Om min mamma säger något triggande, göra typ likadant och låta det passera. Sedan kan jag när jag låtit tid gå och är själv, fundera på vad som hände och varför. Få ut det och prata med min man eller med en nära vän om det, vrida och vända och ta i hans perspektiv i saken. Han är bra att bolla med för han går inte in lika djupt i saker som jag och det han säger make sense för mig😁. Det blir inte en lika stor sak längre och jag kan hämta tillbaka mig själv, landa, låta mina behov komma upp och stå på mig. Låta triggern sticka och inte börja leva sitt eget liv inom mig.

Ha en riktigt fin lördag! Du gör ett så himla bra jobb med att försöka se din situation utifrån. Visst blir det mindre farligt när man gör det? Lite som att komma upp ur en dröm tycker jag och att man får mer styrka och kraft, hjälplösheten och att känna sig fången/Kidnappad minskar.

Kram❤️

@aeromagnus Klokt att du besöker AA varje lördag. Behåller kontakten med programmet, och att ni har kul ihop. Föräldern som bråkar med dig bråkar garanterat med alla. Du kan bara göra det som du är ålagd att göra - och sträcka ut en hand mot eleven. Sen måste hen ta den hjälp som erbjuds. Det jobbet måste hen göra. Sorgligt är det oavsett. Skönt att du har stöd hos rektorn.

I min yttre vänkrets finns en mamma vars son är handikappad på ungefär samma sätt som min yngsta dotter. Varje gång vi ses får jag höra långa haranger om hur skolan, vården, hab, fk osv snudd på motarbetar henne. Och då har vi typ samma läkarkontakter, skolor etc, och jag och min dotter har bara bemötts topnotch i alla dessa instanser. Känner inte igen mig ett dugg. Varje gång tänker jag ”ser du inte din egen del i detta?” Men jag säger det inte, och våra träffar blir allt glesare. En del folk är bara konstiga.

Kram 🐘

@Varafrisk Kryakram ❤️

Krya på dig @Varafrisk ❤️
Vila dig ordentligt så blir du frisk snart.

Att ha distans till medlidandet med din dotter tänker jag på. Det är förstås hundra resor värre med ett sjukt barn än förälder men jag tror ändå det går för dig med att öva upp att inte lida så det påverkar ditt mående. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att vi lär oss att separera medkänsla från medlidande. Att vi lär oss att vi kan hjälpa med det vi förmår och finnas där utan att för den skull själva lida i tanken på att det är sorgligt och hemskt. Tillåta oss att leva harmoniskt och härligt trots att våra nära har det tufft! För mig handlar det om att bry mig och göra det jag kan då när jag gör det men sedan all den tiden som är emellan jag inget kan göra bara få släppa taget om det och fokusera på mitt och allt annat livet har att erbjuda. Så som ”nu åker jag dit, vi gör detta och detta, och nu åker jag hem och tänker på henne en stund på hemvägen sedan är det stopp tills nästa gång jag ska göra något, säg imorgon ska jag ringa det är samtalet för henne, då pausar jag fram till dess, då kan jag vara ledsen för henne en stund där i samband med samtalen men sedan paus igen”

Jag önskar, önskar, önskar och ska göra allt i min makt för att lära mig detta och ta med mig det genom livet för alla jag har runt om mig och kommer ha runt om mig i resten av mitt liv.

Det kommer aldrig att vara gynnsamt för mig att gå ner i mörkret tillsammans med någon annan, jag behöver kunna ha distans till vad som är mitt och andras alltid för att inte drunkna själv. När något händer är det normalt att dras ner ett tag men sedan behöver man simma upp till ytan, ta luft och kravla sig upp på stranden igen, ha en livboj emellan för vi kan aldrig hjälpa någon om vi drunknar själva. Jag kan aldrig vara till bättre hjälp för någon än när jag själv står stadigt på jorden🙏🙏🙏🙏🙏🙏 Jag önskar dig, mig och alla andra som kämpar styrkan att stå stadigt på jorden men medkänsla för våra medmänniskor utan att lida själva❤️ Stor kram!

Hej!
Livet går vidare i stilla mak. Speedwaysäsongen har dragit igång och vi ska onsdag 28e dra ned till Prag för att kolla speedway. Det har varit ett tufft år på nya jobbet. Mycket nytt och en vårdnadshavare som ger mig stor skuld till varför hennes barn inte är i skolan. Har väckt hen när hen sovit. Sagt till henne på fel sätt, varit orättvis mm. Har en bra rektor som stöttar mig.

Jag mår bra men jag har ingen motivation till träning mm den måste jag finna igen. Har inte tänkt på en droppe alkohol. Går på AA varje lördag. Känns bra vi är ett bra gäng som har roligt ihop.

@Himmelellerhelvette Kram t dig❤️

Jag som inte brukar vara förkyld etc utan det brukar mest vara det psykiska måendet som spökar har nu blivit sjuk igen. I mitten av mars var det ögoninflammation och kraftig hosta. Nu drygt två månader senare ligger jag här i sängen återigen med kraftig hosta men även förkyld och feber (inte så hög). Jag har ju känt mig lite tröttare igen och en mage som krånglar därför var jag kanske lättare mottaglig för virus. Min kollega sa t mig att när min dotter var inlagd så kunde jag hålla de sorgesamma känslorna borta men nu kommer de istället. Det gör mig så ont att hon inte kan få må bättre. En ung klok kvinna som snart har varit i hemma i två år men hon har inte gett upp och inte jag heller. Så jag är väl inte på topp och därför ville nu viruset komma tillbaka igen. Det är många som har varit sjuka på jobbet, många är slitna. Även om vår chef är borta en del så känns det att vi inte har någon chef h oss eftersom hon är sjukskriven. Tur att vi är så självgående som vi är men vissa frågor måste vi ju ta m henne samt att papper ska skrivas på osv.

Skulle tränat igår med min dotter och ätit sushi m henne idag på restaurang. Skulle även köpt perenner och lite sommarplantor idag. Men allt detta får vi ta en annan dag. Hoppas iaf att jag mår så bra att jag kan åka t min terapeut på måndag för det var länge sedan jag var h henne.

Önskar er alla en fin helg även den kan vara lite kylig🌸

Kram 🥰

@Andrahalvlek kul att läsa att även sockret hålls i schack. Starkt av dig!

Idag har Sockerclownen bråkat med mig lite. Intensiv jobbdag, som avslutning på en intensiv vecka. Och förra helgen var jag bortrest. Självklart är jag jävligt trött.

Så på eftermiddagen började hjärnan stimma om att jag nog borde åka till affären efter jobbet. Kaffet är ju nästan slut! Och kanske skulle jag hitta de goda knäckebröd-chipsen? Eller köpa brieost och vindruvor? Och är jag inte sugen på glass? Choklad? Det är jag väl värd efter alla dessa sockerfria dagar!?

Jag körde inte till affären. Jag åt min färdiga matlåda, jag lagade åtta matlådor i tisdags när jag var ledig efter resan. Och nu precis innan läggdags åt jag som vanligt vaniljkvarg och hallon/blåbär.

Och jag kände mig faktiskt inte sugen på glass och choklad, tjoho! Det var ingen kamp ens, det var bara märkligt att tankarna kom. Rätt snabbt kunde jag tänka ”ja, du är trött. Helt förståligt. Imorgon är du pigg igen efter 8-9 tim sömn.”

Lufsandet har jag skippat den här veckan. Ville vila benen som efter jobbhelgen hos dottern värkte så mycket att jag inte kunde somna. Nu mår benen bättre, på tisdag är det på att igen!

Och jag kunde ikväll notera 32 sockerfria dagar i sträck på väggkalendern, tjoho!

Kram 🐘

@Se klart Klart du ska ha hund 😍 Kan verkligen rekommendera pudel, men mellanpudel är nog mer lämplig om du inte vill ha en stor hund. Väger cirka 10 kg. Min storpudel väger 22 kg, men det finns de som väger 30 kg.

Lillprinsen är världens bästa sambo och livet med honom ger mig kärlek, skratt, sociala sammanhang och motion. Och sällskap 24/7. Är lyckligt lottad som kan jobba hemifrån 3 av 5 arbetsdagar per vecka. De 2 dagar jag åker till kontoret kör jag hem 13.30, så då klarar han sig hemma själv 7 timmar. Innan hade jag hundrastare men de är upptagna med studentsaker nu.

Klokt att du sitter still i båten. Låt dem stöka runt, med erfarenhet, god förmåga att lära sig nya saker och många år i ryggsäcken så sitter man stadigt på kontorsstolen. Ett riktigt bra erbjudande är det enda som får en att ens fundera på att lyfta på rumpan för gott.

En sak har jag börjat tänka på. När det väl är dags så vill jag sluta jobba för att jag vill, inte för att arbetsgivaren ser mig som grus i maskineriet och vill bli av med mig. Har sett det hända många gånger, alltid lika sorgligt.

Men jag har typ 10-11 år kvar, så det är bara provtankar än så länge. Skulle jag göra något annat så hade jag öppnat hunddagis kombinerat med daglig verksamhet. Det är en dröm.

Kram 🐘

Det är det som känns så tryggt @vår2022, just att vi ”känt” varann några år nu och jag litar så mycket på dig och du har hjälpt mig genom många kriser med dina kloka, varma råd och stöttning. Jag behöver att få höra hur det låter utifrån. Jag har ju alltid varit i mitt perspektiv så jag kan verkligen bli överraskad och få en ordentlig ögonöppnare när jag får ett annat perspektiv beskrivet för mig utifrån! Jag har aldrig förstått hur mycket jag varit med om eftersom jag har normaliserat det. Tack igen❤️🙏

Så himla bra att det kan hjälpa dig också @Ny dag ❤️

Kram tillbaka @sattva och @varafrisk och tack att ni kikar in 🙏 Livet rör sig med rätt så full fart framåt här, allt är som det ska 😍 Jag har en del på jobbet med nya omorganisationer, som tur är berörd jag inte direkt men mina kollegor på sina ställen. Det är en tuff tid för människor att gå ut och söka nytt jobb, får vara tacksam att jag fortfarande har en plats och hoppas på ett par år till! Sen får det bli som det blir. Det jag ser mest fram emot med ett friare liv är att skaffa en hund. Jag längtar som bara den!
Spanar efter ras och babblar med hundägare på bussen. (Ni får gärna tipsa, inte FÖR liten och inte för stor 😊)
Nu en vårhelg som nästan känns som höst. Kallt och blåsigt. Trött efter veckan så det blir en kväll i soffan här istället för utomhus, vilket hade varit skönt.
Hoppas ni alla forumvänner mår fint! Stor kram 🤗

@Himmelellerhelvette @vår2022 och jag har följt konversationen och den har hjälpt mig också 🙏❤️

@Himmelellerhelvette Åh, vad bra att du tog mitt inlägg på ett bra sätt❤️. När jag läste det tänkte jag att det kanske var lite hårt och rakt på. Vi har ju känt varandra här några år nu och tänkte att du säkert ”känner” mig och vet att min djupaste avsikt är god och att stötta så jag lät den postas. Ibland behöver vi få ett utanför perspektiv från andra, ruskas om och det hjälper oss att vidga våra vyer och det kan kännas tufft, men kan också hjälpa oss framåt i våra tankar om oss själva.

Det är så fint att du ömsint tog tillbaka flickan i ert tempel, kroppen, värmde och kramade henne❤️. Tänker att det handlar om självmedkänsla och det är motsatsen till skammen. Det är något som kan hålla skammen borta, skjuta iväg den. Ta fram ljuset och befria från bojor. Ge hopp och kraft. Självmedkänsla är att känna ömhet för sig själv, försonas och förlåta sig själv. Det finns en sådan styrka i den kraften.

Ha en fin fredag och du jobbar på så bra! Kram❤️

Alltså din text @vår2022 🙏❤️ Den är så hård och fullkomligt sann och hjälper mig otroligt mycket! Jag fattade inte vad som var vad, varför detta överdrivna ätstörda tänk nu och någonstans fumlade jag i hur neddragen jag blev av mammas senaste sjukdomsfall som påverkade mig så djupt och jag tänkte på henne alla mina vakna timmar i säkert en vecka och sedan gick det över i kroppshets och ätstörda tankar när det lugnade sig lite i hennes sjukdom. Det är så klockrent! Spot on! Att jag vill fly känslorna jag inte kan hantera kring henne! Jag blir sjuk för jag har inte muren mellan hennes och mina känslor?
Många gånger under dagen igår visualiserade jag flickan som sprang ur mig som är så snäll så snäll och bara vill hjälpa hjälpa. Jag tog ömsint tillbaka henne in i vårt tempel, kroppen! Värmde henne och kramade henne! Lugnade henne ”det är inte ditt ansvar, inte du som sabbat något, du kan inte ta ansvar för den ångesten, den måste hon bära själv, du behöver ta hand om dig så du inte i slutänden blir den som skadar dina barn”
Tack för att du kommer med din klokskap och rättframhet! Jag behöver detta utanförperspektiv! ❤️🙏Kram

Tack snälla fina @Varafrisk ❤️ Jo kanske något så som hon med sin son på ett vridet sätt för mig för det är som om jag ser min mamma som min dotter att ta hand om. Jag förstår bara inte hur det kan bli så knepigt att ett barn tar ansvar för föräldern. Att jag tog ansvar för hennes handlingar redan som barn och försökte ”hålla ställningarna” så hon inte blev arg så det blev bråk. När jag tänker på detta blir jag så arg! Att jag som liten tös försökte få henne att inte bråka med pappa och få pappa att inte säga något provocerande till mamma. Det är så jävla galet rent ut sagt!
Kram och tusen tack för ditt stöd❤️

Tack snälla @Vinägermamman, så fint att du läser och stöttar. Det värmer så mycket med varje hjälpande själ ❤️ Jag lovar att jag tar tag i hjälp av mindler eller något den dagen jag känner att jag skulle klara av det men då behöver jag känna att jag inte kommer vidare på egen hand. Jag känner inte så nu, jag känner att jag hela tiden under de senaste åren tar mig steg framåt i mina processer. Hjälpen från er på forumet är ovärderlig! Jag tror att mina barndomstrauman som jag aldrig fick hjälp med är grunden till alla mina strategier jag lagt till för att slippa känna känslor som jag aldrig lärt mig hantera. Att jag får syn på mig själv, mina beteenden och strategier, lär känna mig själv och ser in i alla rum av minnen i mitt inre hjälper mig att nysta ut. Även om jag hade tagit hjälp av psykologer hade jag behövt göra jobbet själv, jag ser det som att jag gör jobbet men med andra hjälpmedel än just psykolog. Jag tror inte på att det skulle göra mig något annat än förvirrad och arg att gå till någon sån! Det är för många men inte för mig. Kanske någon gång i framtiden, jag ska aldrig säga aldrig ❤️Kram

Tack @Andrahalvlek för dina fina råd. Jag har provat att ta bort vågen två gånger för en herrans massa år sedan, det resulterade i övervikt bägge gångerna som jag sedan behövde ta till alla medel för att gå ner eller som nu senast för ca ett år sedan, då skapade det en hemsk ångest antagligen för att mina erfarenheter från förr varit att jag gått upp 10-15kg! Speglar kan jag heller inte ta ner tror nog dessa strategier kan vara som att gömma spriten! Det hade inte hjälpt utan det är grundorsaken jag behöver lära mig att hantera. Tusen tack för att du försöker komma på hur du kan hjälpa❤️Jag är så innerligt tacksam för det! Jag tror att min process är att ta bort en ohjälpsam strategi i taget som jag lagt till med, plockar ner dem som jag byggt upp dem. Alkoholen lade jag till sist. Den plockade jag bort först förs, innan dess tramadol som jag tog bort för 9år sedan, jag blev aldrig beroende av tramadol den hjälpte mig bara att tappa matlusten när jag hade gått upp ett par kilo, då kunde jag använda det några dagar för att slippa äta. Nikotin tog jag bort senast och nu är jag nere på ätstörningen. Den jag började jag med som barn, först blev jag en tjock unge, sedan svälte jag mig och när jag var 15år bulimi när jag inte orkade stå emot eller när jag ville äta det ”otillåtna”
Kram

Hej @danisa! Kul att tittar in❤️ Jag mår bra! Här rullar det också på och har lite olika projekt utomhus på gång. Ska byta ut virket, kanterna runt mina land och har kommit halvvägs. Det blir så fint och fräscht. Vi ska också prova att vända på brädorna på vårt soldäck och se om det blir bra. Har sett många inlägg där det blir bra resultat, så hoppas, det blir då också ekonomiskt bra. Sedan så olika sorter bönor när det blir lite varmare igen. Det gick åt förra året så ska så på en större yta i år.

Kul med projekt och att du handarbetar. Jag stickade mycket förr men nu är det länge sedan. Ska ta upp det längre fram igen. Mysigt med inglasad veranda, där kan man kura fast det regnar. Härligt att nykterheten känns som vardag och en självklarhet nu. Det är skönt när man kommit dit och slipper kämpa för nykterheten. Det ger balans och inre frid.

Sköt om dig! Kram❤️

Hej Vår22
Var ett tag sen vi hördes. Hoppas du mår bra. Här rullar livet på. Som jag skrev tidigare känns nykterheten mer självklar nu än tidigare. Förut var det något jag jobbade på. Nu är det vardag och så jag vill ha det. Börjar känna mig mogen att vara mer öppen med att jag inte vill dricka.
Så har jag verkligen kommit igång med handarbeten. Broderar och syr. Så har vi börjat bygga en inglasad veranda på stugan. Finns inte tid för alla projekt...
Stora kramar🥰

@Himmelellerhelvette Inte alls flummigt tycker jag. Det är superbra att visualisera, se bilder! Det är ett bra sätt att uttrycka och beskriva känslor på. Anders Hansen skriver att man ska sätta ord på sina känslor och försöka beskriva dem så utförligt som möjligt, att då kan man på ett lättare sätt också se situationer i ett perspektiv utifrån. Man snävar annars lätt in sig och fastnar där i sin bubbla. Så fortsätt visualisera! Det gör jag också ofta och det är,hjälpsamt. Kram❤️

@Ros Stort grattis till 15 månader!🥳. Känner igen mig i det du skriver om inre frid och salighet, skulle kanske kalla det en slags andlighet. Vad skönt att du förlåtit dig själv och jag tänker att det handlar om självmedkänsla. Jag tänker också att självmedkänsla medför att kunna känna en känsla av lugn och inre frid.

Ha det gott! Kram❤️