Senaste kommentarerna i forumet

Känner igen mig i det du skriver om att alltid vara den som orkar och deltar. Jag har också otroligt svårt att släppa den rollen, och att inse att ibland är det just vila jag behöver, - inte jogga, ströva i skogen, pyssla i trädgården, utan just sova ut och ta det lugnt... Men jag tränar på det! Glad och lugn påsk till dig!

Påskafton o strålande sol!
Varit enormt trött senaste tiden. Lite så att jag blir orolig för mig själv faktiskt. Så jag har dragit i handbromsen. Sovit länge, valt bort tidig yoga. Hanterar det dåliga samvetet som det väcker lite halvdåligt. Det blir mer godis än vad som är bra för mig, och en känsla av...ja vad, tappa lite identitet? Jag har så länge stått för den som alltid är på plats i vår yogashala, den som kommer oavsett. Jag vet att jag kommer att hitta krafter o glädjen igen, men just nu är tröttheten stor. Men det är nu självmedkänslan, vara självsnäll ska användas. Som min man säger, "Du behöver väl också återhämtning!". Ja, jag gör ju det❤

Tack för dins ord Sisyfos! Ännu har de inte rett ut det. Båda kör med någon sorts stolthet där ingen ska ta första steget. Tyvärr har dotterns pappa en känslomässig mognadsnivå som är typ på samma nivå som hennes, så att lyfta blicken går nog inte för honom. Men han har iaf slutat att lägga ansvaret på mig att jag ska prata "vett" med henne. Det har jag slutat med för länge sedan. Det är bara så sorgligt. Men jag tänker att det nog reder ut sig med tiden. Hon o jag har en bra relation o det är ju det viktigaste för mig.

@miss lyckad ❣🌼🌸

Du är verkligen ett föredöme MissLyckad. Tänker att ditt ex innerst inne vet det och ser det. Hoppas han kommer till insikt för det låter sjukt tragiskt hans liv.
Han ringer dig. Du kanske är den enda han vet är nykter, men ändå. Jag tycker att det är stort på något sätt och att det kanske är en väg att nå fram. Att göra det du just nu gjorde. Håller tummarna 🤞 för det. Så sjukt trist liv de har. Typiskt att han skulle träffa nån som gillar att dricka.

Hej där,
Ja vi var ju klara- jag sladdade in en vecka efter dig 😍 och har aldrig sladdat ur. Känns som en ynnest att få leva utan alla de bekymmer som drickandet förde med sig. För att inte tala om vad det hade lett till om jag hade fortsatt. En dag som den här kan jag glädjas över allt som finns omkring mig, utan tyngden i huvudet, ångesten, darriga fingrar. Vilken tur vi har haft och så skönt att ha varandra längs resan. Önskar dig en fin ledighet 🥰🐣

Jag fick ett telefonsamtal från barnens pappa som ville ha skjuts. Är det en fyllegrej, frågade jag. Ja svarade han. Okey då kommer jag inte för att jag vill inte lägga min energi på fyllegrejor. Efter en stund när jag ändå var vaken, åkte jag och skjutsade hem honom. Han hade blivit tagen av polisen på natten på en större fest, och hamnat i fyllecell . Vi hade ett ganska konstruktivt samtal i bilen, om hans drickande. ” Du börjar väl inte skylla ifrån dig, så allt du gör bort dig med, är andras fel? Sa jag. Nädå sa han jag förstår hur du menar. Han skröt lite om att han hade haft godkänt blodprov på företagshälsovården när han varit utan alkohol 1 vecka. Jag sa till honom att han är så smal, så allt rinner väl ur kroppen på dig. Det höll han med om. Vi kommer säkert att få begrava dig om du inte gör något åt det, sa jag. Han höll med. Jag har kommit till en bra nivå när det gäller honom. Jag kan inte hjälpa honom, eller någon annan som inte tar emot hjälp. Det känns väldigt bra att veta det. Jag sa till honom att hans liv har blivit riktigt dåligt, det höll han med om. Jag släppte av honom vid hans hus, där låg hans tjej och 1 vän till dom och sov, berättade han. Jag visste att när dom vaknar så börjar alla 3 supa igen. Fy fasen vilket liv. Det känns så skönt att bara köra därifrån. Dom 3 lär supa ihjäl sig om dom inte tar emot hjälp. Känner mig nöjd och stark. En hand räcktes fram emot mig när jag höll på att trilla ner i alkoholträsket, jag greppade den, och kravlade mig upp. Väldigt glad och tacksam för det.💫✨❤️✨💫

Håller med dig Adde, vi har en kroniskt sjukdom och nykterheten är vår medicin!
För min egen del var jag medveten om mina problem minst 15 år. Jag reglerade periodvis drickandet, gjorde några uppehåll men visste ju inom mig att jag skulle fortsätta. Det där greppet dopaminkickarna har om ens hjärna är läskigt.
Sen när jag slutade dricka för snart 2,5 år sedan var det för gott. Tänker inte dricka mer, det är inget för mig helt enkelt - vet hur det skulle bli.
Ha en hääärlig påskahelg, kram på er!🤗

Hur hade jag haft det om jag inte slutat dricka?! Hur hade jag och min familj mått?Törs knappt tänka på det... 837 dagar idag sedan jag slutade.
Inte en enda dag av dessa har jag tagit beslut på att inte dricka. Kanske det låter konstigt men beslutet togs en gång för alla den 30 december 2019. Den dagen jag skrev för första gången här på forumet, stark som en björn🙂
Men en resa har det varit, mycket funderingar. Och jag har fått en helt annan förståelse för mig själv, varför jag drack och framför allt hur jag skall tänka och agera för att inte dricka igen. Vakna vacker, ha fokus på livet och inte på flaskan... och nog smakar kaffet ljuvligt gott på mornarna. Som någon här skrev, det är våra nya kvällar.
Ha en fin påsk, så skönt med några lediga dagar🌼🌷🌼

Tack @annabell, jag och 🪜 brukar titta på varandra när såna här helger rullar in- och säga ”ses på tisdag”, förr kunde vi hamna i så mycket irritation av tusen skäl, men det har blivit bättre. Vi är inte lika pressade som vi var då, med barn och tonåringar, pengar som aldrig räckte trots att vi gnetade som bara den.
Drack inte så mycket då, vår första fjällen-semester hade vi båda glömt systemet, en vecka med enbart någon folköl. Har glömt bort att jag haft många år då alkoholen inte var så viktig. Skönt att tänka på åren jag drack som en parentes, det var inte lika illa - alltid. Sov gott alla superhjältar 🐣😍

@aeromagnus Blev jättesjuk testat fler ggr blir sängliggande i flera dagar. Funkar inte kan inte missa jobb pga medicin biverkningar. Men ska testa naltroxen om jag hittar nån läkare som kan skriva ut de min vc vägrar och beroendemottagningen läkare vägrar jag träffa igen. Ska se om de går få utskrivet via kry el någon annan doktorsapp

Glad påsk Se klart ❤️🐥!! Jag checkar också ut från jobb snart och direkt in i storhandlings-SM 😆. Jag har något som mer liknar en skadeskjuten järv som härjar i huvudet än en liten fin katt som spinner🐈‍⬛, men jag är glad också 😃💕! Och tacksam 😊. Ha en superfin påsk med din braiga🪜-hållare 🥰! Kram!

Checkar straxt ut från jobbstress och in i jakten på ekologisk lammstek…
Klar i mitt lilla huvud och det är så snällt och mjukt, som en liten kattunge ligger där inne och spinner 🐈
Tacksam för mitt fina hus 🙏🏻
Tacksam för min 🪜-hållare tillika barista som inte släpper taget om varken stege eller mig eller uppdraget att väcka mig med mitt goda kaffe, varje morgon. Han verkar inte tröttna 🥰
Han visar det åtminstone inte.
Önskar alla en fin skärtorsdag ❤️

Tack fina @annabell @sattva och @vår2022
Det är bra att få er påfyllning medan man går åt rätt håll, lite vätskepaus in the go, om ni förstår den liknelsen 🤞
Jag har ju klivit ÖVER denna relation så många gånger i mitt liv att det blivit som en egen dans. (men verkligen länge sen nu) och jag känner att den magnetiska kraften inte föreligger- inte alls som det kunde vara förr i tiden. Jag har ju fullt upp med att leva. Men precis som med nykter-jobbet är nog alla de där knepiga processerna något att harva vidare med på egen hand. Just det. Det jobbet kräver inte sällskap och framförallt inte det som tidigare var en illusion- nån sorts konsensus om att NU avslutar vi det här och det är bäst. Han ville aldrig gå med på det. Alltid ha en dörr öppen. Det var outhärdligt och smärtade mig väldigt. Jag har förstås en massa tankar kring vad det EGENTLIGEN handlade om- pga det var ju inte denna tjatterfjant till man som icke kunde hålla i en stege ens fem minuter.
Det är sannerligen inte han som lockar. Utan det var då- en väldig förhoppning om att kunna ställa allt till rätta. Komma tillbaka till den där plätten där allt var rätt och bra (cirka 10 minuter i månaden).

Men. Medan jag tänker så drämmer mitt omedvetna till med en present i form av en dröm:
Jag är någonstans och har på oklart sätt orsakat stopp i ett avlopp. Vattnet rinner inte undan. Jag trevar med handen och får fatt i något. Känns som skärvor, betong. Påminner om en sorts Rubiks kub som jag liksom drar fram och tillbaka för att det ska ”klicka i”. Till sist gör det det- och jag ser då att det är ett kranie, med två käkar, tänder.
Dött - blir helt tydligt när jag snurrat och vridit på denna tingest tillräckligt länge.

Jag vaknade mitt i drömmen, kvart i sju, väckte min man och sa: ”Vi måste vakna- klockan är ett”
Va- är klockan ett?
Nej förlåt den är bara kvart i sju.
Om man inte har drama i sitt liv… 🥺😭
Nu ska bil packas. Jag har köpt påskchoklad. Ska laga lamm och kavla pasta. Baka bröd. Gå på nymålade golvet. Längtar efter mina små och stora och en rätt så gammal gospropp.
Stötte ihop med min man på gatan idag och innan jag riktigt såg att det var han så fick jag sånt glädjeshopp inombords.
Lyx och lyx detta liv.
Jag tänker så mycket på er som är mig nära- alla ni som kämpar igenom en sån här storhelg kanske för första gången nykter.
När jag slutade dricka i januari var påsken mitt MÅL för att börja dricka (normalt) igen. Rödvin i tjocka klunkar, rose på eftermiddagen. Kanske ett glas vin till lunchen? Men jag ändrade mig innan. Jag satte målet 6 månader.
Första påsken HÄLLDE jag i mig ett rött alkoholfritt vin, en flaska per kväll. Nerverna som små trådar på utsidan.
Jag har varit där. Det var verkligen en minut i taget vissa stunder. Tunnelseeende. Det går. Ni fixar det! Kram 🥰

Ja det kan säkert förklaras med att man satt en tidsgräns men man går ju på regelbunden efterbehandling en gång i månaden efter behandlingen och, ska förhoppningsvis, hålla motivationen uppe. 3 st som kom ut före mig i det verkliga livet klarade inte en vecka en gång...

Inte lika säkert är det med återfallen efter 7 och 12 år dock.....Med säkert menar jag att det är svårt att se rent statistiskt då folk blivit utspridda i landet. Men 2 av mina vänner har stupat då.

Dåligt för dem men bra för mig då jag blir varse att jag har en kronisk sjukdom som jag måste sköta och inse att min nykterhet är en färskvara.

Ta hand om er !

@Se klart Det du berättar påminner mig om en lång relation jag hade för årtionden sedan, då jag var ung och rätt oerfaren. Det var något magnetiskt med honom fast han bedrog mig och fick mig att må dåligt. Minns att jag ofta tänkte, nu har det varit bra mellan oss ett tag, snart kommer det att bli dåligt. Jag kunde inte njuta av att det var bra för stunden. Han kunde också komma med elaka kommentarer, så någon slags psykisk misshandel var det ju, men som jag inte såg då. Jag gjorde i alla fall slut och lämnade honom efter 8 år. Mådde rätt dåligt och gick i terapi där jag förstod vad jag varit med om, fick bättre självkänsla och jag började må allt bättre. Lång därefter, många år senare träffade jag honom igen, när jag var i en ny relation och det blev något magnetiskt igen mellan oss. Kan inte förklara varför, efter allt jag varit med om med honom. Vi sågs i några fler sammanhang och jag undrade alltid om han skulle vara där…sedan har vi inte setts sedan dess. Jag tackar högre makter många gånger för att jag lämnade honom till slut, för livet hade inte blivit bra för mig om det fortsatt. I alla relationer efter det har det funnits ömsesidig kärlek och framförallt i det äktenskapet jag lever i nu. Men visst är det märkligt med den där dragningen fast livet med honom inte var gott. Undra hur det skulle kännas om jag träffade honom idag? Han finns egentligen aldrig i mina tankar, blev påmind av ditt inlägg. Så som du säger, kanske ett slags medberoende som är svårt att bli kvitt och det finns bara en sak att göra, att kliva ÖVER🌷💕

Antabus har funkat bra för mig. Inga bieffekter. Kan det vara så att du inte vill ta antabus för att kunna dricka om du vill? å är det nämligen för mig. Hålla en dörr öppen utifall, så jag hittade på biverkningar. Hoppas det kommer gå bra för dig med din nykterhet. Ta en dag i taget.

Bra jobbat. Det blir bättre och bättre kan jag själv intyga. Bra kämpat!!!

@Se klart Vad skönt för dig att kunna släppa den där personen o se relationen för vad den är. Kliva över, vilket bra uttryck. Då problemet kanske finns kvar, men man ser att man inte kan åtgärda det. Och ändå gå vidare i livet. Acceptans kanske? Vi kan ju inte räta ut alla knutar, men de behöver inte vara ett hinder.❣

Tack för ditt inlägg också SeKlart. Ja så som du och flera har det med bonusfamilj, vill jag också ha det. Det får ta lite tid att hitta den rätta. Jag känner att jag utvecklas och vet för varje gång mer vad som passar mig, och vem jag passar för. Nu ska jag inrikta mig på att bli vän först, och kan man vara det på ett fint sätt, så borde det eventuellt finnas något mer. Jag har börjat dejterna just som att man ska bli ett kärlekspar direkt, och det är inte så enkelt. Det tar ju ett tag att lära känna varandra, och då minskar pressen, och eventuella känslor får tid att mogna. Vi får se hur det går. 😅💕

@Tofu på besök intressant, testat hypnos hoppas de erbjuder det på trauma terapin

Tack Jullan🤗Ja det citatet från din terapeut ska jag komma ihåg. Ibland hör man det man vill höra. Jag känner mig såpass lyckligt lottad med att leva nykter, så kärleken får komma i 2:a hand. Vi hade nyligen dop för ett av mina barnbarn, och ett bröllop för en av mina döttrar planeras till hösten. Det är spännande och roligt att få vara en del i barnens liv. Att ens fundera på att besudla livet med medlet alkohol, finner jag totalt meningslöst och främmande. Känner också en tacksamhet och styrka med att slippa dricka alkohol, när jag ser närstående vara fulla på helgerna. Stackars dom, och deras familjer. Jag vet att det inte hjälper någon att tycka synd om dom, utan jag hoppas dom hittar kraft, och vägen ut. 💫

Hej,
Härligt att höra! Känner igen mig i din tacksamhet, så känner jag också. Det är en gåva att möta varje ny dag utan baksmälla.

Ångesten svallar över en på jobbet. Jag är trött, energifattig, motivationslös. Vet inte vad som hänt mig. Skäms för mitt tilltag och just nu blir jag mest bestraffad inte pushad. Menar inte att man ska bli framburen på röda matten men den enda som hejar upp mig är min fru. Det är inte illa det men jag känner mig väldigt ensam just nu. Hade jag inte gått på medicin hade jag flytt in i alkoholens värld igen. Så här har jag inte känt innan. Tvi vale... Men men som man bäddar får man ligga.

Hej här i din tråd världens bästa Se klart ✨💕! Minns att vi (i början på året) pratade om det här med människotjatterfjantar och om ”effekten av en skillnad”. Hur en relation till vissa bestått av sådana kraftfulla effekter (som egentligen inte är sunda…) Medans andra relationer är till någon som håller i ens stege 🪜❤️… Gissar att detta är samma filur som figurerade då? Tror precis som du att du tar och kliver ÖVER… För du vet vad den där känslan du har i relation till den här personen bygger på - och inte. 🥰✨💕