Senaste kommentarerna i forumet

@majsan_nu Jag funderar också varje dag med lite oro om hur det är med dig. Hoppas det är väl med dig och de dina❤️

Hej medvandrare! Hur är det möjligt att suget är tillbaka med full kraft efter så lång tid. Har för första gången i mitt liv tagit zopiklon några kvällar. Har någon annan en liknande erfarenhet av att nåt kan trigga igång på det sättet? Även varit på ett par underbara konserter. Det klart att jag kopplar det till gamla tider när man svävade iväg till musiken på ett annat vis. Det jag ändå är glad för är att jag återvänder hit för att hitta stöd och pepp.

@Sattva Grattis till 15 månader! Du närmar dig ju också 500 dagar. Den 16 Maj borde det bli. Tråkigt med din exman, men du gör nog bäst att släppa det och bara fokusera på att vara där för din dotter. Jag hoppas att du får den vila du behöver i helgen.

@Torn Tack! Tur att du har Se Klart! Jag vill inte gå händelserna i förväg, men det blir den 2a oktober i år för dig :o Vi har nog ungefär samma inställning till räknande, tror jag, men så råkar jag tycka om siffror lite mer än vad du gör kanske.

@majken_r Tack! Att räkna är ju såklart något man får välja själv och jag förstår som sagt att det kan trigga också. Då är det ju kanske säkrast att låta bli, om det inte är så att det hjälper mer än triggar. Som ett kvitto tycker jag ju att det är bra och det kanske också är på det viset som du känner att det kan peppa?

@Sisyfos Tack! Med tiden blir det ju kanske mindre relevant på ett sätt, men jag känner ändå att det fortfarande kan vara värt att fira när det väl händer. Varför jag inte ser fram emot t.ex. tvåårsdagen som hägrar om ett par månader är för att jag kommer såklart att uppmärksamma den och vara glad för den, men samtidigt handlar det väl om det som jag såg att du skrev om i din tråd. Att kunna vara i nuet och uppleva det, vad nuet nu än är. Det är väl lite så jag tänker. Visst blir jag stolt över att ha klarat två år, när den dagen kommer. Men idag vill ja uppleva idag och vad den här dagen har att erbjuda. Jag har väl varit inne på det lite tidigare i min tråd. Det är inget fel med att ha mål och saker att se fram emot och länga till. Men om man bara lever för en dag som kommer senare och aldrig för vad man har framför sig nu så riskerar man att missa livet. Jag tänker på det rådet som du ger andra, som jag för övrigt håller med om, vad är det som hindrar dig från att ta till dig av det själv? Det är ju aldrig försent att byta spår, tänker jag?

Grattis @Sattva! Åh vad jag känner igen de där turerna med en exman som man liksom var tvungen att förhålla sig till- till en punkt då man inte kan det. Då är det dags. Och din dotter är 18, vuxen. Då har man som förälder rätt att låta axlarna sjunka ner i de uppoffringar man gjort som det innebär att vara skiljis-föräldrar. Du gör helt rätt! Kram 🥰

@Sattva Stort grattis till 15 månader! 🤗 Det låter inget vidare med hur din dotters pappa beter sig.😠 Du får vila upp dig ordentligt i helgen som sagt.❤️

Kram

Oj, glömde "min" dag igår! 1 år o 3 mån nykter💪🙏
Just nu en liten svacka både mentalt o fysiskt. Saknat ork o även mening o mål i yogan. Men fortsätter ändå träget varje dag. Jag vet ju att det ger positiva effekter som jag tror på. Jag lägger liksom tilliten till det o bara gör.
Tror att svackan beror på något som hände förra helgen. Min dotter o hennes pappa har rykt ihop rejält och min dotter vill inte sätta sin fot där igen. Vi är skilda sedan 10 år o barnen har bott varannan vecka hos oss var. Tills för nåt år sedan då dottern ville bo mer hos oss. Orsakerna förstår jag. Mycket av det hon inte trivs med sin pappa är sånt jag själv for illa av. Så hon har varit hos honom 1 vecka i månaden. För en vecka sedan fick jag ett förtvivlat samtal av henne när hon var hos honom. De hade haft ett fruktansvärt gräl. Jag var i en annan stad på yoga o kunde bara hjälpa henne på avstånd. Utan alla detaljer slutade det med att hon tog sina grejer o gick hem till oss. Han bara skrek åt mig i telefonen hur hemsk hon är osv. Han tål inte att barnen är stora o han inte kan peka med hela handen. Hon är ju snart 18, hon har rätt att reagera över saker hon inte tycker är ok. Han måste ju kunna möta henne där hon är. I diskussioner, inte bara bestämma att det hon tycker o tänker är fel.
Detta har tagit hårt på mig. Jag tror det blir svårt att läka detta. Det är liksom kulmen på nåt som han vägrat se länge. Jag har försökt medla, men jag orkar inte mer. Hans relation till henne är ju i det långa loppet inte mitt ansvar.
Och så har det väckt upp mycket gammalt. Han vägrade ju att se o höra mig också, men var bra på att delge mig alla mina fel o brister. Ja suck, jag är ledsen, dränerad.

Men jag vet att det blir bättre. Denna helgen ska jag bara vila.

Grattis TI till 600 dagar. Räknandet slutar nog fylla en funktion till sist precis som du skriver. Men milstolparna är viktiga. Det är väl det sämsta med mina sparsamma glas… inga milstolpar i sikte. Eller jag räknar väl lite för mig själv ändå men att fira här på forumet funkar ju inte.
Så ni som är i startgroparna nu:satsa på helnyktert! Då kan ni räkna dagar, veckor och år. Jag är inte alls säker på att sparsamma glas väger upp känslan av att kunna fira dag 1000.

Återfall, ångest, medicinering. Hatar mig själv så jäkla mycket just nu. Jobbade i fredags iaf. Lobad i Norrköping så nu blir det soc igen. Hur kan man vara så in i helvete dum. Jag borde veta bättre. Jag borde känt av signalerna mer. Äter antabus nu. Tagit nytt recept. Åkte in akut i torsdags för bröstsmärtor. Var väl mest oro och abstinens. Fantastisk personal. Alla är fantastiska men jag sviker alla. Igår hade jag lust att ställa mig framför tåget så omgivningen slipper en tragisk person som jag känner mig just nu. Naturligtvis har jag inga tanka på att ta mitt liv vore jävligt fegt att lämna jordelivet och min familj. Var mestadels min ilska mot mig själv. Ska försöka träna idag. Så när garden sänks så måste man höja beredskapen. Får hjälp av mina underbara kollegor.

Oj, läste ditt fina inlägg för länge sen Natalia. Kanske, man kan ju hoppas, svarade jag dig i din tråd. Annars, tack och tack ni andra för att ni löser och kommenterar.

Jag måste bara skriva ner en insikt som jag slogs av idag. Det absolut bästa med nykterheten för mig är att jag känner att jag lever här och nu. Närvarande - lycklig, arfg, ledsen spelar inte så stor roll. Jag har accepterat mig själv och bearbetat mycket så det är inte så mycket outrett. Därför gillar jag det. Men det är klart att ibland, som för ett år sedan dök det upp en del gammalt byk att ta tag i. Bra att göra sånt nykter.
Här och nu är alltså bra, men jag är en person med långsiktigt perspektiv. Tänker alltid på ”effekterna” av ett beslut och ett görande. Givetvis har jag nytta av det. Det är bra och ger genomtänkta beslut, men jag tror också att det är det här draget hos mig som också gör livet lite mer komplicerat. Det hindrar en ibland från att vara spontan och våga. Det stoppar ”görandet.” Jag har jobbat med det här länge. Tackat ja till saker jag inte vågat, men det sitter lite långt in och jag vill gärna ha någon med mig eller nån som bekräftar och ”puttar på.” Min sambo är tvärtom. Hen beskriver hinder och svårigheter och jag kan bli galen på det. För då är det än svårare att komma till ”görandet”. Jag pratar inte om nykterhet nu, utan om livet i övrigt. Jag har många planer, många ambitioner, men ibland svårt att sätta segel. Det blir för mycket, för ostrukturerat. Behöver ordning och reda. Behöver en plan för resan från A till B. Behöver vara här och nu och inte i diffusa planer. Att dricka på de här känslorna av att inte ha någon ordning och någon plan är nog den sämsta lösningen man kan ha. Att dricka för att kunna vara i ”här och nu”… Funkar kanske en kort, kort stund, men jag blir nästan full i skratt när jag tänker på att det har varit min lösning. Jag hävdar fortfarande att jag inte gillar att vara full. Jag gillar ”här och nu” och då vill jag vara närvarande. Tänker att jag är lite som min pappa som också smygdrack periodvis. Han förnekade dock totalt. Han gillade nog inte heller ruset helt. När han blev sjuk i cancer avböjde han en del smärtlindring av just den anledningen att han inte då ”var med”.
Undrar om det här var det jag egentligen hade tänkt skriva eller om jag hamnade nån annanstans. Ha en fin nykter lördag allihop! Det ska jag ha. 🌼

Kram och tack @sisyfos för ditt tänkvärda och fina inlägg. Tänk om jag är Pia Sundhage (skoja!) Men jag är bombis på att jag det senaste året lyckats liksom sammanstråla en del egenskaper (goda) och ge akt på de som är mindre bra, de har vi ju alla. I viss mån handlar det om acceptans- här med. Sån eller sån är inte jag. Men SÅN är jag- hur jobbar jag bäst med det. Haft en skarp diskussion med en medarbetare som tycker jag är för långsam- eller tycker att hen är mer utvecklad än andra och gillar inte att ”alla ska med”. Nu har ju jag bestämt mig för det i detta projekt för att jag vill ta tillvara den kraft som finns i att lyckas med något tillsammans. Men alla gillar inte, och det är också något jag blivit bättre på att stå ut med. Jag tror det. Jag känner mig rätt trygg. Det är jobbigt men jobbigt är inte något jag behöver agera på. Och jobbigt- det definierar inte min dag.
Men varje dag definieras av att jag är nykter. Det finns sol varje dag i det livet. Trots snö. Så skönt med fredag, min man hemma efter ett par dagars resa och jag är slut efter veckans sociala liv. Soffa, film och glass. Sova tidigt. Kram och godnatt 😴

Ta medicin, Antabus. Det är egentligen bara ett dåligt svepskäl att inte ta den. Tar du antabus behöver du inte ens tänka på att dricka för det går inte. Eller jo det gå men du får blixtrande huvudvärk, blir röd som en kokt kräfta samt hjärtklappning och döden kan det leda till. Har testat så jag vet.

Jag har bestämt mig nu. Så fort jag känner något så blir det medicin... Ska jag åka iväg blir det medicin. Ska aldrig försätta mig i samma situation. Kan bara säga till alla som tror man kan dricka.... Gör inte det. Jag vet.... Ta hjälp, sjukvård, anhöriga men känn er besegrade.

@TappadIgen 600 dagar, wow! Det där med att räkna är lite intressant. Själv så tycker jag olika typ var o varannan dag.. Peppad ibland och triggad ibland🤪

@majsan_nu Hej fina forumvän, blir lite orolig. Hoppas allt är ok med dig och dina nära. ❤️

@TappadIgen Grattis till 600 dagar! Jag kunde bara inte sätta något tidsbestämt mål. Det kändes helt fel, eftersom jag hade bestämt mig för att sluta dricka för alltid. Däremot så räknade jag noga dagarna fram till 100 dagar. Att det blev just 100 dagar var nog för att jag då började få problem med att hålla reda på vilken dag jag var på.😅 Mitt datum den 6/1 sitter som gjutet dock. @Se klart (som har en app) har lovat att påminna mig när det har gått 1000 dagar. Du brukar ju även ha bra koll på hur många månader jag har varit nykter också. Tacksam för detta! 😃

@majsan_nu Jag undrar verkligen hur det är? Stor varm kram t dig🥰

Jag vet att alla verkar tycka helt olika om att räkna tid som nykter. Många upplever att det hjälper, medan vissa tycks tänka att det mest stjälper. Ett inlägg som sticker ut lite som jag minns nu var någon på forumet som "Aldrig ville bli så patetisk som dom" alltså som dom som räknar dagar m.m. så helt klart är ju att det inte är för alla.

För min egen del kan jag tycka att man tar till de medel som hjälper en. Att räkna tid är ju ett direkt kvitto på ett avklarat mål och borde väl för det mesta vara hjälpsamt, tänker jag, men jag kan förstå att om man har ett annorlunda tankesätt så kanske det riskerar att bli ett hinder istället.

För min egen del var det i börjar som jag kunde se fram emot milstolparna, men redan innan jag kom till ett år som nykter var det inget som jag såg fram emot längre, men välkomnade när det blev av. Att klara en viss tid är ju ändå ett kvitto på att man gjort något rätt. Nuförtiden räknar jag inte så mycket alls, men jag vet ju att min dag på månaden är 9 och siffror är ju mina vänner så visst vet jag nästa vecka när det blir den 9e hur många månader jag har. Men dagar är ju en helt annan sak. Jag använder ju fortfarande alkoholkalendern här, även om jag fyller i några dagar i stöten och just idag är jag på jämna och fina 600 dagar och det känns riktigt skönt faktiskt :)

Livet är okej. Mår bra. Jobb familj mm. Kände egentligen att jag skulle dricka men borde tagit antabus. Detta kommer jag göra igen. Blir bara så besviken på mig och mitt korkade agerande. Borde veta fan så mycket bättre. Fått lite benzo mot absitinensen. Ska träffa drogterapeut via Previs

@Se klart skrev:"Jag funderar mycket på det där om att ”tillåta” sig att lyckas, hur det hänger ihop med allt möjligt."
Ja, det är spännande tankar! För det hänger, tror jag, ihop med allt möjligt. Vi måste våga se våra framgångar och vad vi är bra på. Vissa är ju alldeles förträffligt duktiga på det och de kanske mer behöver se till andras tillgångar, men det är så vanligt med jantelags-tankar. Och då missar man helt sin egen lilla pusselbit som r fullkomligt nödvändig för att pusslet ska bli helt. Tänker på det i samband med fotbollen ibland, hur olika förbundskaptener och olika lag har funkat. Nu de sista åren har de spelat som ett lag tycker jag. Tidvis har det varit sämre med det.
Jag älskar att jobba med personer som kompletterar och lyfter varandra. Tänk vad mycket bättre det blir när man jobbar tillsammans med några som är bra på annat än de tillgångar man har själv. Där man fördelar arbetsuppgifter på det sättet.
Kram SeKlart, jag tänker att du är en väldigt viktig förbundskapten och pusselbit i er framgångssaga.

Jag tänker/gissar att anledningen till dina återfall har väldigt mycket med hjärnkemin att göra. Var i hjärnan tas besluten liksom.
Du har ju som jag förstår det ingen romantiserande bild av alkohol utan är fullt på det klara med att det är slutdrucket.
Alkispodden är bra. Där beskriver programledarna det här när de upptäcker att de börjar ”fladdra iväg”, bli mer egocentrerade etc etc. DÅ måste de bryta. Jag gissar att du haft mycket att göra, ingen återhämtning, ingen reflektion. Bara köttat på…
Jag kan såklart ha helt fel, men jag tänker att det verkligen har med behovet att få balans i hjärnan att göra och nödvändigheten av att höja t.ex serotoninnivåerna på nåt sätt.
Du är skitbra som slutar direkt och vidtar åtgärder (antabus). Hur mår du när du inte dricker? Är livet ok eller är det kämpigt hela tiden? Det finns ju andra mediciner. Nån provade en av de här som minskar suget och hela livet föll på plats. Enligt hen funkade det så på en del av de som tog. Jag tror ju att en del av förklaringen sitter i hur våra hjärnor funkar från början och jag tänker att du och några till har en extra känslighet när ni får i er alkohol. Ingen bristande karaktär, utan mer hur hjärnan reagerar på det här giftet. Titta på filmen om återfall som man länkar till på flera ställen härinne. Den förklarar rätt bra.
Så bra jobbat att bryta! Nästa gång, bryt innan det där första glaset. Jag tänker att du kan märka när det är på väg dit.
Kramar

Kram tillbaka @jullan! Kompis från förr- så härligt att ”ses” 😍
Livet tuffar på för oss, det kan vara det bästa sättet att få leva!

Kramar från mig också🥰

Tittar in och ger dig en kram oxå. Jullan

Vilka kloka funderingar du har miss lyckad. Vi är värda det bästa. En terapeut sa en gång till mig, det är inte bröllopsklockorna du hör, det är varningsklockorna😃. Ha det bäst och kram