Senaste kommentarerna i forumet

November, mörk och trist men också en lite kravlös månad. Förra året mådde jag bra i just november. Ville göra fint hemma boa in mig, tända ljus etc. Det var på nåt sätt så skönt att det räckte då. Att göra saker runt mig själv som jag mådde bra av. Ljus tror jag är bra för själen.

Måste tycka till om november. Är beredd att hålla med @charlie om omvärdering. Och håller med dig @finalisa om behov av att stoppa nåt i munnen. Båda dessa saker samsas rätt bra hos mig. Men oj vad jag förväntans-njuter av att snart få sätta upp adventsstjärnorna. Eftersom vi flyttat tänkte jag satsa på nya, vi har andra fönster här. Har köpt tre olika för att testa vilken som blir finast. Saker man kan göra för att förhöja livet lite i november.
Kram i mörkret! 🕯

Jobbat hela dagen- förmiddag hemma och em på kontoret. Roligt och energigivande att träffa kollegor. Lite dränerande att sitta i möten till klockan 17… men så mycket som händer nu, turligt nog är energin påväg uppåt och jag kan anlägga min vanliga ”en sak i taget”- hållning, då brukar det mesta lösa sig. Just nu är mycket i mitt arbete även nytt för mig. Kräver massor, behöver förstå och liksom införliva kunskapen så att jag kan leda min flock med nån sorts trygghet. Men lika ofta hör jag mig själv säga; jag vet inte, det får vi ta reda på, som svar på frågor.
Jag hade aldrig klarat att vara en så osäker chef när jag var ung, haha. Ju äldre desto mer känner jag riktigt genuint att vi behöver vara många kloka som tar gemensamt ansvar. Ingen chef är ett geni. Däremot har jag blivit bra på att sätta ramar. Ingen ska jobba över. Om vi jobbar rätt så fixar vi både utveckling och arbetstoppar inom ramen för vår tid.
Nu ska jag titta på tv (Knutby) och ta ett återfall i mitt glassätande. Ensam hemma, mysigt det med! Kram alla höstrusk-stretare. Mina amaryllisar står på balkongen och bidar sin tid! 🎅🏻

@dagsattförändra tack! Tänk att tids nog blir inte mycket kvar kopplat till a, så skönt. 🙏🏻

Tack @Sattva ❤️ Jag imponerar till och med på mig själv 😉

Kram 🐘

@Andrahalvlek Håller gelt med dig om att noll choklad allt slår 12000 steg! Att röra sig är liksom sååå mycket lättare än att inte äta choklad🙃🙃🙃. Gud vad duktig du är!!🌟🌼💥👍💫😍

PS. Noll choklad ingår i streaken fortfarande. Det känns nästan som den största bedriften 🤣

@Se klart Tack ❤️ Jag har liksom halvautomatiserat planeringen och utförandet av promenaderna, på samma sätt som jag tidigare i livet har planerat/utfört veckohandling, barnens aktiviteter och fixat gympapåsar. Det var inget betungande back the days, och lika lite känns det här betungande nu.

Tricket är nog att göra det varje dag, inte börja förhandla med sig själv utan bara göra det. Att jag nu uppnått 100 dagar i min promenadstreak sporrar mig att sikta mot 200 dagar!

Kram 🐘

@Torn Tack ❤️ Ja, det handlar till 70-80 procent om vanor. Hitta och bibehålla nyktra vanor eller dagliga promenader, eller båda. Min andra midsommar kändes plättlätt, och att det snart är jul bekymrar mig inte ett dugg.

Kram 🐘

Jag tycker att du är så bra @andrahalvlek! Så många dagar åt alla håll. Bli nykter vet jag ju hur man gör, men 12000 steg- så många dagar- en bragd! Kram och heja dig! 🌸

@Andrahalvlek Bra där, Grattis! Det är ju som med nykterheten, det gäller att bli van vid att vara nykter. Det är ju dock väldigt många fler vanor som måste sätta sig, vilket i sin tur tar längre tid. De första tre månaderna fick jag nöta på med en massa vardagliga saker. Tex att inte dricka öl när jag skottade snö.😅 Vid 6 månader hade man vant sig vid lite fler grejer, tex en nykter Påsk. Vid 1 år började man bli riktigt van vid att vara nykter vid de flesta situationer som förr innebar alkohol. Och nu under det andra året sitter alla vanorna som en smäck, och allt känns lugnt. Personligen tyckte jag allt var lugnt redan efter ett halvår, men det kunde tydligen bli ännu lugnare. 😍

Kram

Vet ni, idag har jag dubbel anledning att fira! 🥳🥳🥳 Min app Nomo visar att jag har varit nykter i 640 dagar, hyfsat jämn och bra. Dessutom la jag in min promenadstreak som en ny ”klocka” i appen också - och det visade sig att jag just idag har uppnått 100 dagar! Jag började den 2/8. Det trodde jag aldrig om mig själv, att jag skulle traska 12.000 steg så många dagar i rad.

Och precis som med nykterheten tänker jag att min promenadstreak får fortsätta ”tills vidare”. Jag inser att mörker och busväder kan sätta stopp, liksom eventuell sjukdom, men jag kämpar på en dag i taget. Och om jag missar en dag får jag börja om på 1 igen helt enkelt, svårare är det inte, men det ska bli kul att se hur länge streaken kan fortgå. Svidet i hals/näsa håller sig på mattan hyfsat, men man vet ju aldrig hur sådant svid utvecklas.

Fördelen med att göra en streak, det vill säga utföra en vissa sak varje dag, är att man verkligen etablerar vanan. För mig känns det helt naturligt att planera in mina promenader - oavsett vad som står i kalendern i övrigt. På vardagar delar jag upp det på morgon, lunch, kväll och på helgerna brukar det bli en längre promenad mitt på dagen och sedan en kortare på morgonen eller kvällen.

Jag vet numer vilka rundor jag ska välja utifrån hur många steg jag behöver få ihop framåt kvällen. Ikväll återstår bara 1.500 steg att få ihop, eftersom det blev en längre lunchrunda, och det är raskt gjort. För mig motsvarar 1000 steg ungefär 1 km och 10 minuter. Det beror ju på hur långa steg man har och hur snabbt man går.

Kram 🐘

@FinaLisa läst samma mellan raderna. Varje fall är bara outgrundligt sorgligt.
Har alltid tänkt att november är sämsta månaden på året men jag har börjat omvärdera den här månaden. Mörkt och kallt, visst. Men vi har fina julen framför oss och om bara någon vecka får vi sätta upp julljusstakarna. Härligt tycker jag!
Kram!

@Charlie70 💜 Godmorgon 🌞
Jag läste mellan raderna att det verkar vara ett självmord...😕
Måste försöka tänka bort det för det är så svårt att ta in😰

Hursomhelst så går livet för min del både fort och sakta på samma gång.
Tränar mina två pass i veckan, åker på olika utflykter med goda vänner och ser på film och serier hemmavid med sambon.
Äter fortfarande för mycket godis när vinsuget sätter in. Annars äter jag ändå 😁
November är ingen favoritmånad precis och det är långt mellan de förhöjda livskänslorna. Då är det lätt att man vill trösta sig med något att stoppa i munnen...

Kram 💚🍂💚

Grattis till 15 månader!!🌼🌷🌟

Tack @starten på det nya ❤️ Skönt att få medhåll av ett proffs 😉

Kram 🐘

Egentligen händer det inte så mycket, men det tycker jag är skönt. Idag fika med väninna. Läste lite tillbaka i min tråd och blev påmind om hur det var för 6 år sedan. Nu är jag glad och tacksam för 6 nyktra år.

Håller verkligen med dig @torn
Vi har lite olika erfarenheter kring vad som förde oss hit, men därefter är de väldigt lika! Jag är dock inte något gladpiller alla dagar så då är det extra skönt att gå in och läsa hos dig! Kram.

Håller verkligen dig @torn
Vi har lite olika erfarenheter kring vad som förde oss hit, men därefter är de väldigt lika! Jag är dock inte något gladpiller alla dagar så då är det extra skönt att gå in och läsa hos dig! Kram.

Håller med väldigt logiskt iaf för mig som inte alltid tänker som andra eller så beror det på att jag arbetar inom vården ;)

Men ville mest skriva Grattis :)

@Se klart exakt ett inlägg jag behövde ikväll! (Ej kopplat till a). Tänk vad tacksamhet man kan skrapa ihop och vad gott det gör med själen! Kram

@Mirabelle G-S Haha 🤣 Du är inte den första som reagerar så. Kanske tänker jag helt fel? Dottern får 10+10+10 mg. Är hon sjuk med feber får hon dubbel dos, dvs totalt 20+20+20 mg. Är hon bara lite krasslig får hon totalt 15+15+15, dvs halv dubbel dos. Är hon riktigt sjuk får hon trippel dos, dvs totalt 30+30+30. Så sjuk är hon dock väldigt sällan.

Kram 🐘

Jag fick myror i huvudet av halv dubbel 🤪 En halv dubbel är väl en hel va? Dubblera 100 och du får 200. Halvera 200 och du får 100… Eller menar du att 100 halverat är 50, och sen dubblerar du 50 och får 100… Nä jag fattar inte… Men så länge du förstår vad du menar, och dotterns medicinering blir rätt så är det ju ingen fara med det 😊 Skönt att du fick en något bättre dag iaf. Även i min ände var tisdagen bättre än måndagen. Det är nåt med måndagar… Kram

Tack alla ❤️ I morse var svidet puts väck. Men ikväll är det tillbaks. Så ons-fre jobbar jag hemifrån för säkerhets skull, och hoppas att ett lite lugnare tempo är precis vad mitt immunförsvar behöver just nu. (Jag får sova ytterligare 30 min på morgonen och kan ta långlunch med höneblund.) Blir jag riktigt kass får jag förstås sjukskriva mig. Dit hoppas jag slippa komma.

Idag kändes det om inte dubbelt så bra, så åtminstone halvt dubbelt så bra. Hyfsad utvecklingsprocent ändå!

Kram 🐘

PS. Jag vet att ”halvt dubbel” är ett konstigt begrepp, men praktiskt. Vår dotter har en medicin hon tar 3 gg/dag. Blir hon lite krasslig får hon ”halv dubbel dos”. Jättelogiskt. Tycker jag.

@TappadIgen Jag känner mig inte ett dugg orolig. Jag är generellt så anti alkohol numer att jag inte vad som skulle få mig att dricka alkohol igen. Ingen annan i alla fall.

Men jag tror samtidigt att det är viktigt att aldrig glömma hur illa det var. Det påminner mig forumet om varje dag, så jag blir kvar här som en gammal insutten fåtölj.

För mig är forumet också en hjälp för att hantera det nyktra livets skav, för det uppstår då och då. När jag tvingas sätta ord på tankar och känslor lättar det liksom inombords. Orden på pränt börjar liksom resonera med sig själv.

Jag har nu lyssnat på ”Depphjärnan” av Anders Hansen och han förklarar varför det är bra att sätta ord på tankar och känslor. Vi reagerar och känner med amygdala i hjärnan, en primitiv del av hjärnan. När vi sätter ord på känslorna aktiverar vi frontalloben, där sunt förnuft och problemlösning bor.

Så därför lugnar amygdala ner sig när vi pratar och skriver om det svåra. Amygdala är hjärnans ”dramaqueen”, den som helst vill att vi släpper allt och springer iväg och söker skydd.

Jag kan verkligen rekommendera boken!

Kram 🐘

PS. Min kompis sa i helgen ”förlåt att jag gnäller” men jag uppmuntrade henne att gnälla ännu mer. Bring it on. Efter vårt flera timmar långa samtal mådde hon mycket bättre. Hon tog redan nästa dag fyra-fem aktiva beslut som gynnade hennes mående. Utan vårt samtal hade hon kanske ältat och velat fortfarande. Min roll var lyssnande, bekräftande och pyttelite rådgörande. Eller rättare sagt, jag berättade hur jag gjort. Hon får göra som hon vill. Precis som med nykterheten!