Senaste kommentarerna i forumet

Härlig läsning Torn!!!😍🌷🌼🧚‍♀️

Musikstilen kallas Palm Wine Music (eller Maringa). Palmvin är det mest lömska jag någonsin druckit !! Det fanns/finns ju en öl från Danmark som sa att "Den är lömsk" men det är bara förnamnet på palmvinet !! Den smakade som god saft så det fanns inga varningssignaler men när jag skulle resa mig upp så hade allt vin samlats i benen och jag hade klara svårigheter med att stå upp :-)) Huvudet var konstigt nog helt (??) klart :-)) En väldigt märklig känsla !!

Om du vill ha rytmisk musik : Googla Dr Oloh <3

@Sländan Ja, man blir mer chill 😍 Kan jag göra något åt det? Gör det. Inte? Släpp det. Även vi som inte ens tillhört AA kan embrejsa sinnesrobönen i vardagen också. Det tyder ju på att sinnesron kommer med nykterheten, oavsett metod. I bästa fall. Har man en hårt stickad offerkofta kanske det blir svårare.

Kram 🐘

@Torn precis så tänker jag väldigt ofta ” hur kunde de bli så här bra ” att man fortfarande är förvånad.
Jag har precis samma liv som förut, med alla de olika bekymmer som tillhör mitt liv, skillnaden nu är hur jag ser på saker. Sedan jag slutade dricka alkohol ser jag det mesta ur ett positivt perspektiv, annars så löser man det till det bästa.
Det är nog det där att ha blivit mera chill som många skriver, jag har ett ganska häftigt temperament 😅 och jag kan brusa upp emellanåt men på ett helt annat sätt. Jag går inte och ältar saker som jag gjorde förut. Det som det är eller gör något åt det, och går inte de så släpp det. Lite av sinnesrobönen
Som faktiskt hjälpt mig en hel del.
Kram 💕 sländan

@Sisyfos Har funderat på hur jag skulle reagera om jag drack alkohol nu. Jag har inte druckit någonting på 630 dagar. Jag har inte funderat i bemärkelsen ”jag kanske skulle testa” utan jag funderar på HUR jag skulle reagera. Jag tror att jag skulle tycka att det smakade äckligt. Precis som socker i kaffet smakade äckligt när man hade vant sig av med det. Jag tror också att jag skulle bli rejält full på pyttelite, att min tolerans ligger på minus nu. Men jag stannar där. Jag har tänkt tanken, men jag tänker inte prova. Så nyfiken är jag inte. Tankar är bara tankar, de lyfter aldrig glaset till munnen.

Kram 🐘

@Sisyfos Det verkar som du har hittat dina triggers. Vi måste jobba stenhårt med grundorsakerna till att vi dricker. Tror jag. Sen kan man ta till vissa knep för att ge sig själv en chans att hejda sig. Tex lova sig själv att ”ja, jag får dricka men först ska jag kuta runt huset tre varv”. Den fysiska ansträngningen, distraktionen och tiden det tar att springa runt huset är oftast tillräcklig för att hejda sig. I ditt fall verkar det vara inhandlandet som du ska förhala i första hand, på något sätt.

Din känsla inför hur besviken du känner att du gör din dotter gör fysiskt ont i mig. Igenkänningen är så stor att den typen av vittnesmål nog alltid kommer att få mina ögon att tåras. Vi vill så väl och gör så fel. Förbannade alkohol 🤬

Kram 🐘

Livet är inte helt lätt. Trots bra tankar, bra aktiviteter, trots att jag verkligen försöker så har jag druckit på ovana ett par gånger de senaste månaderna.
Som ni som känner mig vet hävdar jag bestämt att jag inte gillar att vara full. Å det gör jag inte. Det känns därför så obegripligt. Nu har jag delvis fått en förklaring till varför hjärnan inte riktigt funkar som den ska och det skrämmer mig.
Så nu lite triggervarning:
Första gången jag drack hade jag varit ute och träffat vänner nykter. När jag kom hem tyckte jag att jag kunde dricka en öl. Borde såklart ha lagt mig, det var sent men gjorde inte det. Drack ytterligare en öl. Man får kämpa lite om man ska svepa öl.
Sen måste jag återställa, köpte lite extra och drack upp det. Dottern märkte att jag var berusad. Och den känsla av vanmakt man har när man inte kan bli nykter snabbt nog. Finns liksom inget positivt i det här alls för mig, inte ens under berusningen. Och ångestpåslaget! Hjälp säger jag. Alltså jag tror det blir värre när man inte dricker normalt. Det här var efter en period när jag jobbat väldigt hårt och var väldigt trött.
Dottern är så arg och besviken och jag förstår det. Jag är också besviken.
Ja, då kan man ju tänka sig att man har lärt sig, men icke sa Nicke. Typ en månad efter så har jag möjlighet att köpa och gör det. Pinar i mig mitt vin. Gillar inte berusningen. Tror inte att dottern märkte den här gången. Just den oron gick som knivar i kroppen. Hade hon märkt. Alltså bara det borde avhålla mig från att dricka. Hon far illa av att vara orolig för mig. Tror inte hon märkte.
Å så nu i torsdags. Hade tänkt tanken att det skulle vara möjligt att köpa. Fick ett skitdåligt besked och riktade färden mot Systembolaget. Men den här gången tänkte jag verkligen efter. Om man inte gillar att vara full, om jag inte tror att det tillför något positivt alls, om jag bara mår dåligt dagen efter, varför tycker jag då att jag ska handla? Så jag lät bli.
Ångrade mig inte en sekund och är nu där igen där jag inte fattar.
Om man analyserar första tillfället jag skriver om och andra här, så var första tillfället något annat. Då är jag rätt säker på att alkoholen tillförde nåt. Nån typ av signalsubstanser, för jag hade inte tagit hand om mig. Försakat träning, vila, återhämtning och bara kört på. Borde tagit ledigt.
Andra gången var mina vanor och beteendemönster. Ångrade mig redan innan jag drack. Hade köpt tre ”festisar” (2,5) vin. Drack den första i bilen när jag kommit fram hemma. Innan jag gick in. Tog en jäkla tid, jag är lite otränad. Ville egentligen inte ha, men pinade i mig den.
Å sen drack jag de två sista i smyg. La mig, vaknade med världens ångest. Alltså den var inte att leka med. Jag tänker att det här får vara sista gången. Och det här får jag se upp med:
1: Jobba inte för mycket, vila och återhämtning ska genomföras. Ta semester efter en jobbig period.
2. Observera gamla vanor. Tänk efter! HALT. När du börjar fundera över om du kan handla, då får du se till att avleda dig. Du vill inte ha! Nä, jag vill verkligen inte ha. Gud så skönt att jag inte köpte i torsdags.
Sen är det så att jag fysiskt har en katastrofperiod. Gör allt rätt, träning, vila, mat etc, men det funkar ändå inte. Har fått en delförklaring som jag hoppas är fel, men den förklarade ändå inte allt.
Funderar ibland på om jag hade märkt något och sökt hjälp tidigare om jag inte druckit alls. Är en ”skjuta upp det som är jobbigt” människa och läkarbesök är mitt värsta. Men kanske hade det varit lättare att få det gjort eftersom alkoholen passiviserar. Jaja, gjort är gjort.
Sen tror jag att det kommer att ordna sig til det bästa. Fortsätter att göra allt rätt, man får ha lite tålamod.

Döds och nöjd== glad och nöjd… 😅😅

Tack för dina ord @sattva, ja det verkar vara så att tacksamhet går hand i hand med detta att inte ta för givet. Att jämföra sitt eget trygga medelklassliv med en flyktings liv är något främmande- däremot kan jag i nykterheten ha känslan av att ha ”fått” ett nytt liv. Sluppit undan, eller befriats från ett liv med mycket tvång och hög inre stress. Jag blir ju fortfarande stressad, pressad, får dåligt samvete över grejer- skjuter upp borden. Tur är väl det, man var inte en helt annan människa. Men står ut med mig. Som sämst. Tycker jag är riktigt bra- som bäst. Supernöjd med den jag är? Nej det är inte en känsla jag är bekant med. Känns främmande.
Supernöjd är jag när jag fixar något svårt.

Jag är ganska döda och nöjd med att ha vaknat tidigt idag. Första gången sedan jag blev sjuk, som jag inte sovit som medvetslös fram till 10-11.
”Pigg på dagen” är min bästa vakna-känsla. Där är jag inte än. Men snart.
Kram! 🌸

Läser lite i din tråd, om din dröm, och tänker att du gör just det du drömde om nu. Du seglar ovanför och betraktar dig själv. Gillar inte allt du ser, men backar inte undan utan försöker förstå och åtgärda. Det tycker jag låter sunt. Och bra att du planerar in vilan. Sen kan man ju be om ursäkt istället för att ha dåligt samvete i flera dagar. Ibland har motparten inte ens noterat att man varit otrevlig. Det är kanske mest på insidan som det märks.
Ett sätt att undvika att hamna i det där tycker jag är att bestämma sig för hur och vem man vill vara. Vad tror man kommer att ge utdelning och vad ger sannolikt inte utdelning. Jag jobbar mycket med positiv förstärkning både privat och på jobbet. Roligare för mig och roligare för andra. Se det som funkar bra. Att ge beröm för nåt konstruktivt ger också mycket för en själv. Och det får sån positiv effekt. Det hade man ju kunnat komma på lite tidigare hur man tillämpar det i familjerelationen.

Du är imponerande! Jag är urusel på att komma ihåg låtnamn men jag skulle välja både såna som gör mig lite arg… eller där man slår sig fram, tar i, och såna som gör en lite lycklig. Orkar inte försöka skriva titlar på engelska - autocorrect förstör helt.
Ha en fin söndag med en extra timme.

Ja vila nu Mirabelle, att falla ihop sådär är kanske naturligt efter att ha varit spänd som en fiolsträng, men kan vara en varningssignal.
Håller tummarna för att makens situation ordnar sig. Känns så jäkla onödigt att det ska slå sönder era liv och få dig att jobba som en tok.
Å gud vad avundsjuk jag blir, har du en massagestol? Å ett pyntat hus? Jag tänker inte så mycket på vad det symboliserar, men jag tycker att det är barnsligt kul att halloweenpynta. Man får leka lite och det gillar jag.
Ha det fint på ”lovet”!

Jag tänker Torn att du har hittat ett sätt att få livet att fungera väldigt väl och att det är ditt lyckorecept. En positiv livsinställning där du inte fastnar i det som inte fungerar. Du fokuserar på det positiva. Du gör saker som du mår bra av. Du sätter igång projekt som du avslutar och får en ”kick” av. Jag tror det du har nu är receptet på att lyckligt liv. Jobb du trivs med, nära och kära och en aktiv fritid. Jag tror att passiviteten hos många är förödande, vi mår bra av att röra oss, vi mår bra av att sysselsätta våra hjärnor och kroppar med olika projekt, vi mår bra av att fokusera på det positiva i tillvaron precis som du gör. Man måste hålla kroppen i form och hjärnan glad och nöjd och vi kan träna på båda.
Både du och AndraHalvlek är så tydliga i hur ni får livet att fungera och ni är starka förebilder i livskunskap.
Så minns det här, minns hur det kändes när livet var bra. För mig kom förändringen i en järnbrist. Sakta, sakta gör orken att man drar ner på aktiviteter, sakta sakta förändras tankarna också. Mer negativitet, mindre aktivitet, fokus på att hålla näsan över vattenytan. Där och då är det lätt att ta till en gammal ovana, för det ger en snabb quickfix. Så var observant och fortsätt som du gör tycker jag. Det blir en vana att se saker positivt också. Är du lite smart kanske du kan påverka dina kollegor också i positivt tänkande. Det är rätt tröttsamt med de som bara gnäller.
Kul att du skriver!

Härlig slö lördag… Mindless shopping i ett av de största varuhusen. Jag tittar mest. Tyger, strukturer, färger, mönster… Det är fest för mina ögon. Middag blev antipasto med vitlöksbröd. Alldeles för mycket av det goda slank ner. Minstingen har halloween-pyntat hela huset, och släpat runt gubben och mig över halva stan i jakt på ”rätt” attiraljer, ”rätt” godis osv… Jag är egentligen inte så mycket för Halloween. Skräck och död är inte min grej. Men att leva med ungar i gränslandet mellan fantasi och verklighet, det tröttnar jag aldrig på. Det är bitterljuvt att betrakta minstingens förtjusning. Jag minns när alla ungarna var helt trollbundna. Vi hade fester och spökhusvandringar för ungarna och deras kompisar. Sen växte de upp. Ett par år till finns det iaf någon i huset som ger sig in i fantasin med ihärdig entusiasm. Vi får mjölka vad vi kan ur det.

@Torn Du är verkligen forumets lyckopiller ❤️ Bara i positiv mening, inga biverkningar alls 😉 Och jag är så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

PS. I funkiskretsar är det oerhört vanligt att ”vanliga” bekymmer viftas bort rätt så lättsamt. Man har helt andra ”trösklar” för vad som är jobbigt helt enkelt.

Jag hör ofta folk på jobbet som klagar och gnäller om diverse saker. Hur jobbigt det är med det ena och det andra.Hur trötta dom är mm. Dom beklagar sig över ”skitdagar” osv. Jag känner inte igen mig, jag har inget att gnälla på. Inget är närheten av hur det var när jag var bakfull, ångestfylld, omotiverad, aptitlös, orolig, uttråkad, skamsen och bara längtade till nästa öl dygnet runt. Alla vardagsbekymmer som jag har i dag ter sig som oväsentligheter i jämförelse. Jag njuter så mycket av att vara fri från alkoholen, och mår så bra numera så jag tycker mig helt enkelt inte ha några bekymmer överhuvudtaget. 😅 Väldigt märkligt, men ljuvligt!

Hur kunde det bli så här bra? Jag är forfarande förvånad.😍

Imorgon har jag uppnått 91 dagar med minst 12.000 steg/dag och 0 choklad, tjoho! 🥳🥳🥳

Nu är jag redo för nästa steg. Nu ska jag kombinera ihop ett antal bra övningar med kettlebell och träna på onsdagar och lördagar.

Jag ska sätta ihop en peppig låtlista just för detta ändamål. Tips på låtar?

Kram 🐘

@Sattva Jag har inte läst boken, bara sett föreställningen som är baserad på boken. Och den var fantastisk. Det var en föreställning som var mindblowing i stunden OCH som kommer att fortsätta leva med mig länge. Orden får liksom landa i mig och fortplantas in i mig, ta nya skepnader och tolkningar. Så funkar det med igenkänning, det ger både bekräftelse och inspiration.

Kram 🐘

@Sländan skrev:"de var precis som man varit utsvulten och äntligen får bestämma själv igen, om man ska börja äta."

Det var precis min erfarenhet också de senare åren med alkohol. Jag var lugn och fin och drack måttligt i långa perioder, för att plötsligt släppa förtöjningarna helt och gå helt bananas. Och jag visste aldrig när det skulle hända. Som att spela rysk roulette 😢

Det är tusen gånger lättare att avstå helt! Jag tänker inte alls på alkohol längre, inte ens när andra dricker omkring mig. Tidigare hade jag full koll på hur mycket vin det fanns kvar i glas, flaska eller box. ”Kan jag ta mer, räcker det till mig, finns det fler flaskor?” SÅ tröttsamt. Nu tittar jag inte ens på flaskan, jag bryr mig inte om hur mycket som finns kvar. Att slippa den energitjuven på fester är en befrielse 🙏🏻

Kram 🐘

@Sländan Härlig läsning Sländan!!💞🌷🌼

Det börjar närma sig ett år sedan jag tog beslutet att leva ett liv utan alkohol.
Jag fick precis vad jag behövde ” en spark i baken” av min vuxna son som sett att det börjar bli mer alkohol än tidigare.
Jag hade ju tidigare försökt dricka normalt med professionell hjälp, visst det gick utmärk en lång tid. Men till slut gav jag upp detta räknande på enheter, allt handlade bara om att stå emot de jag ville ha, och låta bli och räkna hur många glas på helgerna.
Jag kan nog tycka att det blev värre efter de, de var precis som man varit utsvulten och äntligen får bestämma själv igen, om man ska börja äta.
För mig var det så mycket lättare att bara bestämma mig- nu är det slut med alkohol!
Jag är väldigt bestämd och envis när det är något jag verkligen vill, och genom min diagnos ADHD är det oftast allt eller inget har nog hjälpt till en del.
Trots de blev det ju en kväll efter ett påskhelg som jag skrivit tidigare , som jag i ren förtvivlan drack alkohol efter nästan 5 månader.
Det var ett tillfälle i början av sommaren som påminde om påskhelgen, jag fick plötsligt ett infall- nu skiter jag i allt och öppnar en öl. Som tur är gjorde jag inte de, utan åkte iväg med bilen och gick en promenad.
Med många kloka personer i forumet började jag tänka mera på vad jag ska ändra på. Att jag måste tänka på mig själv och se till att jag mår bra, annars hamnar man lättare där igen. Det är jag väldigt tacksam för ❤️
Idag tänker jag nästan aldrig på alkohol. De kan vara någon gång som sitter inpräntat i hjärnan, tex om jag ser en fin bild på en uteservering vid havet utomlands. Då kan det utan någon större tanke bara flimra förbi ” med ett glas vin” men där blir det stopp. Och jag tänker 🤨 varför att glas vin och jag ändrar min tanke till en alkoholfri öl 🤗 och det känns så bra.
Lika så när jag ska åka skidor i vår, när jag sitter på afterski när mina vänner dricker öl De kan jag oxå göra 😀 MEN alkoholfri.
Då kan jag stå längst fram i kön nästa morgon när backen öppnar 💪🏼😀
Jag tänker mycket på alla fördelar jag har fått genom att sluta med alkohol. Jag är även så tacksam att jag fått uppleva de riktiga livet igen. Känna mig stark och framförallt stolt över mig själv. Jag har fått en helt annan kontakt med människor runt omkring mig. Jag är som jag är och behöver inte dölja något 💕

@Andrahalvlek Tack!🙏😍

Får så mycket fint till mig i andras trådar idag, det man behöver kommer verkligen till en! Tillit o tacksamhet till livet. Ansvarstagande över sitt mående. Förändra det man kan. Tålamod!! Och detta, att man inte är sina känslor. Man känner känslor, och ibland är de inte så smickrande. Veckan som varit har jag verkligen fått se mina skuggsidor. Det är inte smickrande som sagt var. I yogans filosofi tas detta upp en hrl del, att utan mörker kan det inte finnas ljus etc. Vi behöver se och acceptera våra skuggsidor, som visar sig ibland. Men hantera dem utan att skada andra. Vilket jag väl inte har lyckats så bra med. Inte kansle varit elak mot någon, men varit "bitchig". Ja, det lindrar just i stunden att leva ut sitt obehag, men sedan ligger drt en skam o dåligt samvete kvar i timmar, dagar. Inte så smart. Den som farit mest illa är ju jag själv i slutändan...

@Sattva (redigerat av admi pga reklam/försäljning)

Kram 🐘